Rädda världen – hata kossor?

147

Förra veckan har det drivits ren hatpropaganda mot kor i TV och tidningar. Kött – den största miljöboven! Stackars kor som fördärvar vår miljö! Men, jag hänger inte riktigt med. Jag trodde det var en helt annan sak som orsakade de största utsläppen, men icke.
Många tror att flyg och bilar är de största orsakerna till global uppvärmning – och visst är de klimatvärstingar. Men faktum är att den globala kött- och mejeriproduktionen påverkar klimatet mer än vad bilar, flygplan, båtar och lastbilar gör – tillsammans! För att klara Sveriges klimatmål behöver de här utsläppen minska. (Naturskyddsföreningen)

Så det värsta är det vad vi äter, inte att vi flyger, inte att vi kör bil i onödan eller köper en alldeles ny fast den gamla dög än. Inga prylar, modekläder varje säsong, nya telefoner, någon kökspryl som står oanvänd, stora gräsklipparen, avskogning i Brasilien för bränsleproduktion, byggen av olika slag, giftiga ämnen, gruvor, krig, överbefolkning … nej, det värsta är maten, kött och mjölkprodukter, det vi äter.
Det blev besvärligt. Alltså, vi måste sluta äta kött, kyckling och ost, mjölk, yoghurt, grädde och kvarg, smör, glass gjord av grädde, bakverk med smör, tårtor och bullar, maränger, fil, skinka på mackan, leverpastej, korv, köttbullar, spaghetti med köttfärssås, pizza… vad mer? Inget bacon och ägg till söndagsfrukost. Hur är det med odlad fisk? Ägg då? Tveksamt. Bara grönsaker odlade utan gödsel på grillen. Katten får jaga råttor och hunden, ja vad ska den leva av?

IMG_4595Den där färdiga skinkmackan en jäktad person köpte till lunch och fil med banan, som är en vanlig räddningsplanka inom vården när lunchen frös in, ska vi inte heller ha. Korvkiosken är nästan en kriminell inrättning. Mc Donalds, Max, och andra hamburgare ställen bör bara skämmas och slå igen. Alla fik då? Inga kakor. Ingen mjölk till kaffet, och ingen varm choklad till gubben när han fryser för det vore också en miljöfara. Inga kaffe latte! Bara espresso av kaffe odlad i något sydamerikanskt land av illa betalda arbetare utan kollektivavtal, fraktad hit och… lät det inte värre än korvkiosken i centrum som säljer lammkorv från orten?
Jakt vore förstås förbjudet eller hur blir det nu? Ska vi jaga ändå och begrava köttet? Älgar, hjortar, vildsvin i en massgrav? Eller borde vi öka vargbeståndet så biffarna som springer i skogen försvinner på naturlig väg? Jag hör redan skriket från fårbönder.
Och sedan tänkte jag på smörgåsbordet på Finlandsbåten, då man bara okynnesäter! Eller bufféer på semesterorter. Men, det hamnar ju i andra länders syndalista, eller?
Det blev besvärligt. Men miljöpartister och miljöfantaster äter väl bara bönor, kål och potatis? Men, grönsaker har faktiskt också ökat per person.263 - kopiaVi tar en titt på miljömarodörerna: korna, grisarna och alla andra köttbitar som hamnar till sist på vår tallrik.
Hur ser den svenska köttkonsumtionen ut? Vi är inte värst i världen, inte i EU heller. Men hälften av det vi äter är importerat och hamnar så på andra länders syndalista. Så fiffigt!
För året 2014 var förbrukningen av kött i Sverige 87,3 kilo per person, men då är allt inräknar alltså även det som aldrig hamnar i affären och på din tallrik utan i sopor och det som din katt och hund äter. Direktkonsumtionen, alltså det du bär hem från affären var 50,6 kg kött, 22,3 kg charkvaror och 9,4 kg frysta kött produkter per person år 2013. Jag vet inte om älgar, ripor och annat man skjuter själv är med? I jämförelse med storförbrukarna ligger vi bra till.

kons12 Någon gång på 90talet började vi äta mer kött. Den årliga konsumtionen ökade med mer än 50 % under perioden 1990–2005. Vi blev helt enkelt rikare. Strömmingen och falukorven byttes ut mot biffar, kyckling och fläskfilé. Denna  ökning beräknas ha medfört en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO2 ekvivalenter för den angivna perioden. Det var tio år sedan, jag vet inte hur det ser ut exakt idag.
Idag blir det ramaskri om skolan tänker minska köttet. Kön (killar mest) till hamburgerstället är lång när skolan nära mig har en vegetarisk dag. Kanske härstammar grönsaksratandet det från samlartiden då fel grönsak plockad från naturen ledde till döden?

093Men konsumtionsökningen utgörs av importerade varor i takt med nedläggning av jordbruket i Sverige. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella statistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import. Det får producenten stå för. Desto mindre vi producerar av allting, desto mer ser vi ut som goda miljövänner.
Mjölken är inte längre en dagligvara. Tidvis får vi höra att mjölken leder till olika sjukdomar i stället starka ben. Hur ser det ut med mjölkproduktionen?
Mjölkbönder är snart en rar företeelse. 1995 hade vi 17 700 mjölkbönder och till 2014 hade 13 300 bönder lagt av, kvar 4400. År 1983 fanns 661 00 mjölkkor. 2014 hade antalet sjunkit till 344 300. Det innebär halvering på 30 år. Det är inte lönt att vara mjölkbonde. Delvis beror det på att produktionen per ko har ökat, men också på våra förändrade vanor. Vi dricker ungefär lika mycket läsk som mjölk, ca 87 liter per person/år. Att vara mjölkbonde idag kräver stora investeringar och stora besättningar för att gå ihop. Arla importerar en del mjölk, det är billigare. De svartvita kor du ser i reklam är bara kamouflage. De äter inte gräs på svenska sommarängar.

Frågan är om och hur behåller vi lantbruk och svensk mat.

285År 2006 visade en FAO-rapport att 18 % av de globala växthusgasutsläppen orsakas av djurhållning. Och resten då? Jag tror att miljön handlar om större saker än kor. Är inte vi människor den största miljöfaran? Är det inte vi som använder jordens resurser, skitar ner och, ja, äter? Det är inte kons fel att den hamnar på grillen. Människor ökar i antal, hela tiden, medan andra däggdjur riskerar till och med utrotning. 1950 var världens befolkning 2520 miljoner och nu är vi 7325 miljoner människor – kanske fler för vi har inte räknat varenda människa – och det tickar på. I Sverige är vi snart 10 miljoner. I början av -60 talet var vår befolkning 7,5 miljoner, det var då jag vandrade in. Den mesta ökningen i Sverige beror just på invandring. Att födas och dö tar ungefär ut varandra än så länge.

worldpopulatFinns det en gräns på vad vår planet tål? Svaret borde vara självklart men varför är vi så obenägna att ta tag i problemen? Vissa slår sönder hela samhällen med vapen och sprängmedel. I stället att hacka på kor bör miljömedvetenhet riktas mot att hitta metoder som bekämpar krig och förstörelse och använda resurserna till bättre nytta än militära ändamål. Överbefolkning är ett faktum, eftersom alla inte kan äta sig mätta. Läskunnighet och tillgång till preventivmedel borde prioriteras. Kvinnor som blir utbildade föder färre barn. Afrikas befolkning ökar mest, man räknar en fördubbling till 2050 och detta trots fattigdom och krig. Även vi i Sverige belönar stora familjer genom flerbarnstillägg.

Sluta alla krig? Sluta förbruka onödiga varor? Minska barnafödsel? Politikerna börjar tänka i minst 20års perioder?  Omöjligt? Ja, vi kommer att gå under på ett eller annat sätt. Det enda vi kan förändra är vårt eget personliga sätt att leva.

Bättre nu?

213

Nu flyttar vi till en annan kommun ganska nära den föregående, men i nutid. Det är en döende bygd med stora arealer och lite folk. Folkmängden har ungefär halverats sedan 60 talet trots viss inflyttning genom invandrare. Andel kvinnor har ökat i kommunpolitiken. Även på denna ort såg mandatfördelningen länge ut som i byn jag skrev om i förra inlägget, men nu krymper C i takt med jordbrukets nedläggning och sin egen ändrade ideologi och andra mindre partier som V, MP eller missnöjespartier typ ”bygdens väl” och även SD har plats i kommunfullmäktige där S har smal majoritet. Vilka styr har ingen större betydelse för alla är med och lägger ner Folkhemmet på landsbygden. Kommunstorleken med den spridda befolkningen och det usla skatteunderlaget är ett problem. Pengarna räcker inte, inte ens med Robin Hood bidrag från storstadskommuner. Så, idag bygger man inte utan river i de olönsamma landsbygdskommunerna. Det är små byarnas död.

Dagens politikeruppdrag är att dra åt svångremmen och reducera allt som kostar pengar, utom sin egen pension förstås.  De stänger, lägger ner, avvecklar, planerar minskningar. De små fungerande skolorna stängs och barnen får åka mil vis till skolan eller föräldrarna flytta. Inga barnfamiljer bosätter sig till en by utan en närliggande skola. Gamlingarna öses ut från det lilla äldreboendet i byn till centralt belägen hem för att spara pengar, vill de eller inte. De tomma lokalerna hyrs gärna ut till Migrationsverket genom något bolag som funnit en ny födkrok.

Bibliotek stängs eller öppettiderna minskar, i värsta fall eldar man upp böckerna för att spara yta så hyran blir lägre. Det blir ju värme, skrev en politiker tillbaka till mig när jag undrade om hon hade rätt att elda upp den allmänna egendomen i form av böcker.

Gatubelysning stängs av, mörkret faller över dem som än vill bo kvar i små lite avlägsna byar, på landsbygden alltså, kanske odla potatis, hugga ved för uppvärmning, fiska eller ta vara på äpplen från de gamla äppelträden där äpplena än smakar just äpplen. Trams. Landsbygdsromantik.

Självförsörjning är omodernt. Maten skall komma från andra länder. Vem fasen odlar potatis annat än till midsommar? I den kommunen som just nu beskrivs har jordbruket nästan nedlagts och även skogsbruket fallerar utöver något storbolag eller fuskare som kalhugger och lämnar allt för naturlig återväxt.

Lanthandeln som hade allting är minne blott men ICA handlare håller stånd. Kanske finns en bensinmack och kiosk Ja, är byn vid en större väg nära norska gränsen finns mataffär som säljer varje helg som om det vore dagen före julafton. Norska matpriser räddar affärer på glesbygden, inte den svenska glesbygdspolitiken.

De äldre, övergivna husen går inte att sälja. Exekutiv auktion blir slutstationen för landsbygdens forna liv. Man kan få en gård för samma peng som en klädkammare kostar i Stockholm. Endast en verklig entusiast, pensionerad tysk eller holländare vågar köpa ett hus på glesbygden utan service, kanske öppnar de ett vandrarhem och ett kafé och hoppas få skåda älg och till och med höra vargen yla. Ja, vargen… bäst att inte fördjupa sig i den diskussionen.

Det är nya industrier som kommer. De producerar i och för sig ingenting som går att sälja, bara hopp och servicearbete i den pengakarusellen som går runt. Det är flyktingindustrin, de döende samhällens hopp om nya innevånare. Den enes flytt från byn ger bostad till en som flytt från ett annat land, från krig och elände, från rättvisan eller bara för att hitta ett bättre liv vilket är svårt, i alla fall tar det många långa år och arbetslösheten löses knappt på en avfolkningsbygd annat än med timmar inom hemtjänsten där de gamla står för integration och försök att förstå nysvenska. Vård och omsorg är ju den överlägsna arbetsgivaren på landsbygden följd av skola och det håller inte när pengarna i kommunen går runt och få andra skatteintäkter kommer in. Socialbidragskostnader tar en stor del av budgeten och kanske hälften av detta går till nya svenskar vars arbetsmöjligheter är ännu sämre än de infödda har, vilka alltid känner någon som behöver ett handtag om bara för en svart slant.

Ett tag kan någon mindre skola överleva om en flyktinganläggning startar i närheten och barnen fyller klasserna. Men snart flyttar de nykomlingar som kan till storstaden och kommunpolitikernas fåfänga hopp om statliga pengar vilka skulle rädda ekonomin flyger bort precis som de bygdens unga vilka söker sig till Högskolor, dock med undermålig undervisning enligt mätningar vilka har klassat den svenska utbildningen till Titanic under den sista sjunkande timmen. Flickor drar och pojkar stannar med diversejobb, älgjakt, fiske och scooteråkning.

Norrland tillhör Sverige, alltså området ovan Dalälven – enligt stockholmare – ändå till norra gränsen, den där landsändan där det kan vara 350 kilometer till ett sjukhus med förlossning och inga valmöjligheter medan stockholmare klagar om de måste åka tio minuter extra till nästa sjukhus. Norrlands inland är en plats där det man förr kallade livskvalité ligger högt men där man inte kan välja skola, inte läkare, där specialisten som sitter i Umeå har ett område från Sundsvall till landets norra gräns plus Jämtland som sitt ansvarsområde. Där man inte kan komma in på en önskad gymnasielinje utan att flytta hemifrån, där en arbetslös är inte arbetslös i verkligheten bara enligt A-kassa eller sjukpenning för sysselsättning finns men ingen vill betala för det. Där luften inte är skitig som på Hornsgatan men ingen kan leva enbart av ren luft.

Men malmtåget går genom norrländska skogar där det ibland skymtar ett hus med frostiga fönster i vinterkylan. Vatten forsar till el och vindkraftsbyggen är i gång för det stör väl ingen där borta.

Samhället har förändrat sig. Det är ny annorlunda värld som råder. Är det bättre nu?

Adjö landsbygden! Vi ses om det blir en varm sommar?