
Det är svårt att sia förändringar, speciellt politiker har tror ofta att det händer inte här inte i vårt välorganiserade Sverige. V är ju så goda så. 1995 hade både Sverige och Finland gått med i EU. Finland blev platsen för en liten EU konferens om trafficking. Flera av länderna de mot den ryska gränsen deltog. Men deltagandet var tämligen blygsamt totalt sett. Ingen trodde att EU skulle drabbas av utländska tjejer som reste in i EU och sålde sex, det var nog en ickefråga. Människohandel skedde inte i Sverige, så Regeringen sickade ingen. Jag skulle vara en av talarna men det skulle handla om mitt gebit, missbruk, speciellt de gravida. Organisatorerna ville ge publiken lite mer än prostitution och de kvinnorna kunde ju vara både missbrukare och gravida. Alla trodde jag representerade Sverige, var jag månne en minister, de ställde frågor om svenska Regeringens inställning till prostitution och samarbete i frågan med de andra länderna mm. Som tur hade jag läst en del men jag försökte säga hela tiden att jag representerade bara mig och mitt arbete. Flera av mina patienter var ju prostituerade så erfarenhet hade jag av deras liv. Jag fick stående ovationer efter mitt tal och det var pinsamt. Vid middagen som följde satte jag mig med det finska gänget som jag kände genom mitt arbete. Men bara efter några år blev sexhandel en stor fråga och av en slump skulle jag skriva et remissvar till den tänkta sexköpslagen. Nej jag var inte helt positiv för lagen det var för komplicerad situation at lösas per åtal. Det var för många obesvarade frågor. Dels intervjuade jag mina patienter som sa nej, de var oroliga för inkomsterna och rättegångarna och att ändå inte få hjälp. Socialarbetarna köade inte precis för att hjälpa de prostituerade men de som hade slutat var mer positiva dock kändes det mer hämnd än avsky för prostitution i sig. Dels tycker jag inte om lagar där den ena parten den som fått betalt är oskyldig och den andra åtalas. Ingen kunde säga vad som händer med tjejen efteråt , behandling eller kanske skadestånd eller ingenting.. Jag var dock säker på att lagen skulle antas. I princip är jag mot prostitution men att sätta gränser för den enskildes moral i lagform, kändes problematiskt. Att förbjuda prostution skulle varit rakare men förstås i praktiken omöjligt. Den svåra frågan var också vem som tjänar på prostitution. Det är ofta någon annan än kvinnan eller mannen som säljer sin kropp. Jag trodde att prostution skulle flytta till Internet, vilket också skedde. Inte försvann sexköpare som snö och is i vårsolen, de bara bytte köpsätt.
Så, Människohandel och trafficking blev en stor affär med tiden. Vem kunde gissa det.
Polisen har använt stora resurser för at fånga torskarna ibland även utomlands. I Mitt lilla centrum fanns tills nyligen tre kända massage salonger och nog var det trafik i det närmaste även på nätterna tills hyresvärden slängde ut dem. I det ena hörnet av det hyreshuset huset pågick droghandel i den andra ja, massage. Knarkhandeln har också flyttat någonstans i samband med att skolan i närheten stängdes.
Så rör sig de kriminella affärsverksamheterna runt oss. Öppet och nära dig.





