Gamla arbetsminnen som låg före i tiden.

Det är svårt att sia förändringar, speciellt politiker har tror ofta att det händer inte här inte i vårt välorganiserade Sverige. V är ju så goda så.  1995 hade både Sverige och Finland gått med i EU.  Finland blev platsen för en liten EU konferens om trafficking. Flera av länderna de mot den ryska gränsen deltog.  Men deltagandet var tämligen blygsamt totalt sett. Ingen trodde att EU skulle drabbas av utländska tjejer som reste in i EU och sålde sex, det var nog en ickefråga.  Människohandel skedde   inte i Sverige, så Regeringen sickade ingen. Jag skulle vara en av talarna men det skulle handla om mitt gebit, missbruk, speciellt de gravida. Organisatorerna ville ge publiken lite mer än prostitution och de kvinnorna kunde ju vara både missbrukare och gravida. Alla trodde jag representerade Sverige, var jag månne en minister, de ställde frågor om svenska Regeringens inställning till prostitution och samarbete i frågan med de andra länderna mm. Som tur hade jag läst en del men jag försökte säga hela tiden att jag representerade bara mig och mitt arbete. Flera av mina patienter var ju prostituerade så erfarenhet hade jag av deras liv. Jag fick stående ovationer efter mitt tal och det var pinsamt.  Vid middagen som följde satte jag mig med det finska gänget som jag kände genom mitt arbete. Men bara efter några år blev sexhandel en stor fråga och av en slump skulle jag skriva et remissvar till den tänkta sexköpslagen.  Nej jag var inte helt positiv för lagen det var för komplicerad situation at lösas per åtal. Det var för många obesvarade frågor. Dels intervjuade jag mina patienter som sa nej, de var oroliga för inkomsterna och rättegångarna och att ändå inte få hjälp. Socialarbetarna köade inte precis för att hjälpa de prostituerade men de som hade slutat var mer positiva dock kändes det mer hämnd än avsky för prostitution i sig. Dels tycker jag inte om lagar där den ena parten den som fått betalt är oskyldig och den andra åtalas. Ingen kunde säga vad som händer med tjejen efteråt , behandling eller kanske skadestånd eller ingenting.. Jag var dock säker på att lagen skulle antas.  I princip är jag mot prostitution men att sätta gränser för den enskildes moral i lagform, kändes problematiskt. Att förbjuda  prostution skulle varit rakare men förstås i praktiken omöjligt. Den svåra frågan var också vem som tjänar på prostitution. Det är ofta någon annan än kvinnan eller mannen som säljer sin kropp.   Jag trodde att prostution skulle flytta till Internet, vilket också skedde. Inte försvann sexköpare som snö och is i vårsolen, de bara bytte köpsätt.

 Så, Människohandel och trafficking blev en stor affär med tiden.  Vem kunde gissa det.

Polisen har använt stora resurser för at fånga torskarna ibland även utomlands. I Mitt lilla centrum fanns tills nyligen tre kända massage salonger och nog var det trafik i det närmaste även på nätterna tills hyresvärden slängde ut dem. I det ena hörnet av det hyreshuset huset pågick droghandel i den andra ja, massage. Knarkhandeln har också flyttat någonstans i samband med att skolan i närheten stängdes.

Så rör sig de kriminella affärsverksamheterna runt oss. Öppet och nära dig.

Korkarnas krig.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) gjorde det oerhörda misstaget att riva loss en kork från en flaska och dessutom lägga det på Internet.. Och kritiken kom snabbare än han drack upp innehållet. En miljömarodör. En klimatfiende. Så går det när någon är mot den rätta hanteringen av en kork.

En stor fråga för EU men bara en irritationsmoment för många.

Tack Kullgren. Här rivs många korkar av. Vissa sitter så fast att jag inte får upp de utan måste rycka loss korken. Dessutom är de nya korkarna värdelösa med att stänga flaskan igen. Så en del av korkarna här hamnar i plaståtervinningen som de gjorde förut.

Nej, det är inte vi som går och slänger korkar i Indiska Oceanen. Men det sägs att man hittar mera korkar på svenska stränder nu än före de fastsatta korkarna. Kalla de irritationskorkar.

Det där med återvinning är komplicerat. Vi som lämnar våra matrester, papper, kartonger, batterier med mera och nu kläder får veta att vi återvinner för mycket. Det finns inte kapacitet att ta hand om våra rester. Det ropas: spara dina gamla kläder hemma, vi hinner inte ta hand om de!

Först gör EU regler, som sist klädåtervinning. Då står politikerna förvånade, trots åratals diskussioner, och vet inte alls hur lösa frågan. Så våra avlagda kläder fortsätter att åka världen runt. Det finns inte resurser nog att ta hand om våra oanvändbara trosor, kalsonger och trasiga strumpor, som förut hamnade i sopor och eldades upp.

Vi borde nog haft en Kläd – Kullgren som slängde kläderna i sopor och sa: De blir värme i stället skräp i Afrika.

https://www.instagram.com/p/DJ_i0cFidJw

PS. En kork är förstås en trivial sak men när EU lägger sig i korkar och har tid med det så blir en kork stor sak både i budget och arbetstid samt viktighet samt till sist en lag.

Bötfälla skogen?

Den svenska skogen bär sig inte åt som EU har bestämt.

Skogen har rollen att bromsa klimatet men det gör inte jobbet som den ska. Det kan bero på många saker. Att träd har sitt eget liv utanför EU s regler. Att vi har avverkat skog och de små plantorna som skall ersätta den huggna skogen binder föga koldioxid eftersom de är än små., Sedan sätter de i gång med växandet men det tar sina år. En del äts upp av älgar eller bara dör.

Granbarkborren r en ovälkommen insekt som också påverkar skogen. Under de år jag har vandrat i Sörmland har jag sett en rejäl ökning av den döende skogen. De små djuren avancerar, nu kanske nära dig. Hur stor betydelse? Vet ej. Kanske vandrarnas fel? Vi för insekterna vidare med våra skor.

Ny data visar att den svenska skogen sköter illa sin uppgift. Inte den att vara just skog utan den att rädda klimatet så som EU har bestämt.

Data visar att skogens upptag av koldioxid har minskat dramatiskt, vilket gör att Sverige kan bryta mot EU:s klimatlagstiftning. Totalt tillåten mängd koldioxid överskrids.

Enligt en preliminär beräkning från SLU missas i snitt 13,9 miljoner ton koldioxid per år för perioden 2021–2025 – lika mycket som de årliga utsläppen från all Sveriges trafik. Så om skogen inte uppför sig måste trafiken minska. Det kan också bli böter.

EU regler skall följas. Punkt.

Skall vi bötfälla skogen? Eller borde vi acceptera att även skogens tillväxt varierar och vi får ha tålamod med de små plantorna. Hur än EU bestämmer kan de inte tala träden till rätta. Naturen följer inte EU regler.

De som planterar ny skog kan inte heller göra mer än sätta de små plantorna i jorden.

Ta nu en runda i skogen och tacka träden att de finns där.

Du kan läsa mer på DN.

Bilderna Fjällnära Norrlandsskog räknas inte som produktivt men ibland ändå huggs träden och sedan växer det inte igen annat än sly.

Mittersta bilden från Stavsjö, barkborr angripen skog.

EU har också lagt bud om hur vi ska förbereda oss.

Vad bör vi ha hemma för att klara de första 72 timmarna när det  blir krig?

Vi i Sverige har fått ett bra, informativt häfte som hjälp till olika scenarion, krig och katastrofer. Nu ger EU sig i leken. Och det är, mina förståndiga vänner, råd vi kan slippa. Inte alla saker i sig utan tidsperspektivet tre dagar. Dock saknas det nödvändiga varor också. Laga mat kan man inte. Ska vi vara utan kaffe och babyvälling under EU s krig? Elle har vi ström men inte vatten?

Men, vad gnäller jag. Kall mat i burk går bra också.

EU föreslår:

En vattentät påse för förvaring av viktiga dokument såsom ID-handlingar.

Ficklampa, tändstickor, tändare, vatten, en schweizisk armékniv, medicin, mat, kontanter, laddare, kortlek, radio.

Det här är allt du behöver för att överleva de första 72 timmarna, säger EU-kommissionens Hadja Lahbib i en video.

Schweizisk armékniv, nog går det med billigare variant.  Ingen telefon? Måste man spela kort? Råden är som om alla levde utan någonting med tomma skåp. Folk är bättre än dessa ”råd”. Det här ar bara löjligt. Ett slags ”jag måste också få säga något” .Snälla, lämna råden till experter. Överleva var nog fel ord, också.

Vad händer efter de  tre dagarna? Kriget över?   De fantastiska EU förhandlare har med hjälp av britterna fått till stånd fred? Deras skicklighet har vi ju sett under Ukrainakriget. Vapen, mera vapen, fy för ryssarna, synd om ukrainare, gnäll, vapen, en till miljard, fy för Trump… Ungefär så.

Nu rekommenderar jag läsning av  den svenska varianten:

Men, vad händer sedan? Efter den där första veckan vi har förberett oss till? Jag misstänker att affären är tom snart. Kanske dör el lite då och då. Vatten kommer och går. Är det vinter blir det kallt. Krig slutar inte på en vecka, endast i fallet atombomb. Ukraina är på tredje året och ser vi på Israel – Palestina har det pågått i olika omgångar sedan 1948. Mer exempel finns i Världen.

Det kanske är så att vi känner oss tryggare när vi har extra mat i skåpet? Det kan vara att förberedelse är snarare psykologiskt än  praktiskt och livsuppehållande. Det kan vara ett försök från Statens sida att hindra folk tömma mataffären när larmet går? Tryggheten kan också ligga i att ha pratat med grannen om vad vi gör när larmet går.

Som en kvinna sa till mig: Jag med rollator och svaga ben hinner aldrig till skyddsrummet.

Ring på min dörr, sa jag, så sätter i oss under den nedersta trappan på plan 1.

Ja, sa hon, så gör vi. Hoppas du är hemma då.

Förbereder ni er? Preppar någon som läser det här?

Vad tycker ni är viktigt? Hur länge tror ni det tar innan Staten kommer med ransonering av mat, bensin mm, vid krig? Mer än de magiska tre dagarna eller en vecka?

PS. Detta publicerades 31//3 h är inte aprilskämt även om det handlar om EU påhitt.

https://www.expressen.se/nyheter/varlden/uppmaningen-till-alla-eu-invanare-forbered-for-krig

Bild överst: torkad mat är bra att ha i reserv. I hönan finns kaffekapslar.