Etikettarkiv: arbete

Hur mycket av vårt liv går i väntan av det som aldrig händer.

Publicerat av

I ett möte som mestadels bestod av människor i övre medelåldern handlade samtalen om vad man skulle göra vid pension. Det var människor med bra akademiska jobb och hyfsade inkomster samt flera år kvar till pension. Inget intressant prat om jobbet längre, pension hägrade. Flera av kvinnorna skulle säkert gå samtidig med sina något äldre män.

Var jobbet så ointressant? Var man inte på toppen an karriären vid 50. Var frihet över sin tid det alla längtade efter? Gav arbetslivet för lite, saknades den där meningen för livet, att känna sig viktig inte bara en kugge i maskineriet. Känner vi för lite tillhörighet i samhället och som egoister vill vi inte mer bidra. Nog nu.

 Att äga sin tid är sällan möjligt för de flesta av oss. Det är först vid arbetstidens slut när du har tiden och regelbunden inkomst, pension som ger dig tiden. Om du inte hör till de rika förstås utan är en vanlig medelsvensson. Semester är ofta även stressigt man skall hinna så mycket. Det är många som planerar saker att göra under pensionsåren. En del vill flytta mot söder, ha lättsammare, billigare liv och mera sol. Men blir man sjuk återvände ut flyttare snabbt. Att vara sjuk var bättre här. Billigare kanske. Nej det är inte billigt att vara sjuk men det beror på vad man jämför med. Men de flesta har nog inga avancera planer annat än att hinna leva, kanske resa lite, träffa eventuella barnbarn, ta hand om det man inte hann under arbetstiden. Nog finns det många renoveringsplaner som väntar på pension. Jag hade också planer , ett var  att vandra en lång ensam vandring någonstans. Med lång tänkte ja så där 1000 kilometer. Varierat natur och inte alltför svår.  Jag var 68 när jag gick i pension, men livet kom emellan, min sambo blev sjuk. Jag hann bli 76 innan jag kom i väg.  Valet föll på Pacific Grest Trail ca 4000 km märkt led och nog så varierat. Otränad, med två timmar avlösning i veckan var träning bortprioriterad. Bara några veckor efter min sambos död slog jag ihop mina prylar och åkte i väg. Det året 2018 blev ett av mitt livs bästa år. Låter konstig eftersom jag förlorade min sambo men läkarna hade ju förebrått hans snara död  sju år sedan.  Hans saktgående död med förlust av allting han kunde var mer plågsam än döden i sig, nya problem dök upp han och blev mer ängslig över tillvaron som var lik ett tomt hål.

 Jag kände den där frihetskänslan där ute som är så viktig för mig. Självbestämmande. Tiden var min. Jag hade dock nästan älskat mitt arbete.

 Jag har frågat en del personer vad de skulle göra om de kunde få en vecka extra ledigt med lön eller flera arbetsfria timmar i veckan. Diskussioner pågår ju att Regeringen skall lägga sig i arbetslivet och minska arbetstiden. Det är en grundmurad idé i Sverige att arbetstider beslutas av arbetslivets parter inte av Staten. Som vanlig är det V och MP som ropar efter pappa Staten. Men det är inga stora saker som kommer i svaren jag fick. Hämta ungar i tid från dagis. Läsa den där boken jag aldrig hinner, laga receptet jag har sparat, bara ta en promenad i stan. Hälsa på någon gammal vän kanske gå på bio som jag aldrig går. Sova och stiga upp utan väckarklocka. De där sakerna man egentligen kan och har tid att göra, det blir bara aldrig av. Ingen som jag frågade hade stora planer just då. Tidstjuvarna är många i livet. Speciellt så länge när barnen är små äger de ens arbetsfria tid.

 Men nog är det många som jag som inte använder tiden effektivt utan uppskjuter göranden och slösar bort tiden. Det är som vissa saker hade ett eget liv, de blir inte gjorda. Jag som var rena minutplaneraren på jobbet har blivit den som gärna skjuter upp. Det där telefonsamtalet jag skulle ringa, jag hatar telefoner och prata med en röst i fjärran. Nu fick jag det äntligen gjort. Mejl däremot, det fungerar för mig.  Att se vad man sa, att ha kontroll är viktigt för en gammal kontrollfreak.

När tiden krymper tack vare sjukdom borde man använda det effektivt, inte skjuta upp. Men varför då? Borde man inte i stället bara andas, acceptera sin litenhet, glädjas över att det grydde en ny dag, inse att man faktisk inte kan förändra Världen. Inta soffläge och låta sig vara det man i verkligheten är, en tämligen oviktig betydelselös del av alllt som passerar.

bilder. nedersta från Linda, översta Virihaure, mitten PCT mile 1075.

Befolkningen i Världen ökar, faktiskt även i Sverige.

Publicerat av

I praktiken är vi inte så långt från stenåldern men i Statens principer är vi det nya jämlika folket. Jämlikhet i Sverige handlar ofta om lika många arbetstimmar i veckan och lika många år i arbete både för män och kvinnor. I det ryms graviditet och barn väldigt dåligt. Än så länge är bara kvinnan gravid i kroppen men det ses inte som speciellt skyddsvärt. Mödrar hyllas inte precis.

När mamman väl fött barn, på sjukhus eller någonstans på vägen dit med bilförlossning, kommer tjat om att snabbt gå till jobbet. Att vara föräldraledig med babyn är en förlustaffär för pension, så där om 30 – 40 år. Är pappan hemma och föräldraledig är det beundransvärt. Jämlikhet skall ske under barnets första år, under föräldrapenningdagar. Sedan är det mindre viktigt. Det ropas inte efter fäder när tonåringarna krisar.

Sedan finns daghem. De flesta barn går i daghem. Förskolan heter så i folkmun.

Att lämna små barn till okända personer i Kommunal vård för att gå till lönearbete var inte det man tänkte som moderskap under barnets första år. Att lämna ett – två år gamla barn i daghem, barn som inte kan uttrycka hur de mår annat än med gråt är faktiskt skrämmande. När man väl gör det är tiden för barnet krympt. Ofta består föräldraskapet av uppmaningar, vård och hushållsarbete. Tiden är för kort.

Att barnet har sin barndom och minnen från daghem är inte längre lockande för kvinnor. De mammor som har pengar nog eller en man med bra lön, vill vara hemma med sitt barn längre tid. Kanske de tre magiska åren. Minns ni det? Inte. Det var på min tid när babyn ansågs behöva symbios med modern först och under barnets tre första år lades grunden till moral och tillit. Jag tror på det än. Jag är så gammalmodig att jag påstod även i mina föreläsningar att graviditet är 18 månader. 9 i kroppen och 9 utanför.  Alla som hade fött barn applåderade. Män som hade barn klappade och skrek ja, ja. De barnlösa såg bara förvånade ut.

Som sagt det var gammalmodigt. Graviditet är väl ingentin, bara naturligt. Man skall dela föräldraledigheten helt rättvist, amma bara inte för länge. Du kan förstås pumpa på jobbet som en politiker sa.  

Förr som sagt var det bra att vara hemma de första åren. Idag blir ditt barn efter i allting om du inte har barnet från späd ålder i daghem. Så kan psykologin ändras till det som passar Staten. Dessa ”soft girls” som vill vara hemmamammor hånas offentligt, men inte föräldrar som har sina barn i daghem på heltid. Det har inte precis varit trygga förhållanden i alla daghem. Bli inte grinig nu om ditt barns daghem var toppen för barnet. Var glad.

Man jagar spädbarnsmammor på olika sätt. Nu mera kan du också ge bort en del av dina föräldrapenningdagar till någon annan. 45 dagar per förälder eller 90 som ensamstående.

Hittills har ca 2 300 svenskar att överlåtit föräldraledighet till en annan, inte fadern alltså. Det vanligaste är att kvinnor överlåter föräldradagar till en farmor eller mormor. Men visst finns det risker för fusk, men det får man överse med. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är nöjd att möjligheten nyttjas, särskilt bland ensamstående kvinnor.

– Majoriteten av föräldradagarna tas ut av kvinnor och min förhoppning är att detta kan göra att livspusslet går ihop enklare så de kan återgå till arbetslivet tidigare, säger hon.

Skäms hon inte? Komma till arbetslivet fortare! Livspusslet lättare när du jobbar? Blev du ensamstående mor ska du till jobbet fort som f.. och någon annan kan ta hand om spädbarnet.

Allt handlar om pengar, skatteinbetalning och den pension som kanske kommer.

Förra året var barnafödandet det lägsta i Sverige på flera hundra år, inte i antal räknat utan i procent. Sedan mätningen av antalet barnafödande startade 1751 noterades lägsta siffran år 2024. Då föddes 1,43 barn per kvinna, säger Forssmed, Sveriges socialminister, oroad av kvinnors ovilja att föda barn.

År 2024 var antalet födda 98 500. Under 2024 avled 91 300 personer i Sverige så det föddes fler än det dog. Ca 35 000 aborter, de flesta tidiga.  År 2024 var det också 29 700 fler som invandrade än utvandrade. Asylsökande och massflyktingar ingår inte i statistiken över invandrade förrän de har fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i Sverige. Så utan dem var folkmängden i Sverige 10 587 710 personer december år 2024. Antalet kvinnor var 5 262 925 och män 5 324 785. Befolkningsökning var 0,4%.

Befolkningen totalt i Världen är inte minskande utan ökande. Vi är inte i närheten av ”Children Of Men”, se gärna den filmen. Befolkningen borde i stället minska för det heliga Klimatets skull. Desto färre vi är desto bättre för Klimatet. Det är ju det viktigaste, utöver krig som vi bedriver. Även NATO säger sig bli klimatvänlig.  Krig är inte precis klimatvänligt. Gå och ta en runda i Ukraina och Gaza och prata sedan om klimatvänlighet.

För, klimathot, det mals varje dag. En skön, varm sommardag som idag är nu mera ett hot. Regn klimatkatastrof. Snöbrist unikt. Varje normal sak som händer med vädret är hot. Ofta sker katastrofer på grund av usel planering, inte av klimatet. Inte kan meteorologer spå väder så bra, de är inte ens överens om dagens väder, men klimatet om några tiotal, kanske hundratal år är de säkra på. Men närmiljön krackelerar med krigsrester, skräp och miljögifter. Det bryr sig ingen om.

Så, färre barn är en välsignelse. Kanske vi kan då ta hand om barnen på bättre sätt? Kanske då kan vi sluta jaga kvinnor till arbete innan de har slutat amma och – törs jag säga – symbiosen avklingar. Pappan tar över sedan och ingen på pappans jobb hindrar honom att vara hemma, varken med ord eller negativa förändringar. Föräldraparet beslutar helt själv vad är bäst för dem och deras baby.

Staten har inte varit speciellt familjevänlig. Ja, ibland slängs det in lite extra bidrag till barnfamiljer men det är aldrig hållbart för framtiden. Bidrag bygger ingenting. De heterosexuella förhållandena och speciellt de vita arbetande männen är liksom ute. Ingen tackar dem precis. Olika bokstavskombinationer för ens sexuellt beteende, könsbyten på papper även för icke myndiga personer och deltagande i Prideparader har varit viktiga för alla politiker. Nästan alla, ve de som inte hissar Prideflaggan. Inget ont om Pride, men skall vi ha familjebildning måste Staten ha intresse också av det, vara familjevänliga, barnvänliga, ha 20 års perspektiv på uppväxt. Än så länge behövs det ett ägg från en kvinna och en spermie från en man för att livet skall börja.  Snart är väl det obehövligt men så länge barn inte tillverkas på konstgjort sätt måste även män frågas varför blir det inga barn, inte bara kvinnor.

För, Regeringen är orolig. Nu tillsätter socialminister Jakob Forssmed (KD) en utredning för att identifiera hinder för högre födelsetal. Det säger han på en pressträff.

– När det föds färre barn är det tydligt hur viktigt barn är för världen, säger han.

Tänk, han kom på det!

Han säger att utvecklingen påverkar det svenska samhället i stort och får betydande konsekvenser, som minskat BNP och skatteintäkter.

Så, det handlar inte om barn, det handlar om framtida pengar för Politikers planer. Det oroas över storleken av Statens kassakista och mängden folk som Regeringen kan styra över. Mindre pengar och färre medborgare gör att Regeringen och Kommunerna måste börja planera bättre. Allt trams och hjärtefrågor bort och det nödvändiga för Samhället prioriteras.

 Och det valet är så plågsamt för politiker.

PS. Om du klickar på ”barn” i sidofältet finns flera artiklar om just varför barn.

PS2. Filmen Children of Men går att streama på SVT Play. Se den om du inte har sett den redan, kanske till och med några gånger.

Vart börjar Norrland?

Publicerat av

Norrland bjuder på lite sol, några snöflingor och vind.

Är i den norra halvan i Sverige. Norrland alltså. Vart börjar den? Vill påstå att det är landområdet  norr om Dalälven. Allt rör sig om Stockholm – Göteborg – Malmö – triangeln med närmaste omland. Här i Norr finns landet där du kan få åka 300 kilometer till förlossningen. Där tågtrafiken kollapsar på grund av uselt spår och välta malmtåg. Där våra pensionspengar satsades på grönt projekt, Northvolt nära Skellefteå.

Dit flyttade folk från stora Världen för arbete, för de arbetslösa i Sverige var fastfrusna i sina bostäder och väldigt ovilliga att flytta mot norr trots arbetslöshet.  Och, nu visade sig de ovilliga dra vinstlotten. Den konkursdrabbade batterifabriken bidrog inte till fast arbete, lön, batterier eller räddningen av klimat. Där rök den placeringen.

Allt rann iväg som vatten.

Men jag är ännu  längre ut i norr än den nu gråtande Skellefteå. I Norrlands Universitets och det Stora Sjukhusets stad. Jag avstår från att berätta om historier från sjukvården. Kan bara säga att det finns för många administratörer som tror sig veta hur vård bör bedrivas och för lite personal som vet och vill arbeta. Att få ett arbete innebär ju  då och då att man varken kan eller vill utföra de arbetsuppgifter som finns. Och den svenska sjukvårdsspecialiteten: brist  på sängar finns även i norr. Fast, finns det inte folk som kan ta hand om dem som får en säng kan det inte finnas flera sängar heller.

Det är väl samma story överallt idag, speciellt inom det offentliga vi betalar. Brist på rätt folk till rätt plats. Och evig brist på pengar.

Det viktigaste som har hänt här är dock KAJ som tycker att nästa Eurovision Song Contest 2026, borde kan hållas i norra Sverige, förslagsvis i Umeå eller gruvan i Kiruna. Nu gäller bara att KAJ vinner och att SVT och Malmö inser att det finns både folk och lämpliga platser i norr också för det spektaklet. Och en och annan bastu.

Några halvlånga promenader har det blivit i det norrländska vårvädret. Det  är idag sju år sedan jag landade i San Diego, USA. Fortsatte sedan med tåg och buss till den södra starten av Pacific Crest Trail. Och, det blev bättre än jag hade vågat föreställa mig.

Sju är sedan! Tiden går fortare än vi begriper. Ta vara på det.

Bilderna från Tavasten tog Linda. https://www.naturkartan.se/sv/vasterbottens-lan/tavasten-vandringsled

Föda barn? Varför då?

Publicerat av

En känd fd politiker avskydde pappaledigheten. Det var hemskt, men gulligt. Han kände sig intellektuellt utarmad. Undrar hur barnet mår när den lidande pappan sände så negativa signaler? Vad tänker mamman? Kanske kan barnet ge igen för Internet glömmer inte. När pappan är gammal och behöver hjälp kan barnet säga: det är så intellektuellt utarmande att hjälpa dig gamla pappsen. Ring någon annan.

Har vi fäder vilka blir utarmade av barn ska vi kvinnor nog satsa mer på oss själva och mindre på barn och män. Det är kanske helt rätt att födelsetalen sjunker i de mest utvecklade länderna? Och att ropa efter aborträtt även när kvinnor redan har det. Min kropp. Mina rättigheter. Män ingår inte i den ekvationen. En ynka spermie!

Abort, en ny me too?

I den västerländska kulturkretsen går födelsetalen rejält ner. Vi har anpassat barnafödande i stort efter ekonomin. Likaså i Kina och Korea. Ja, i alla länder minskar födelsetalen utom i Afrika och några muslimska länder där innevånare redan kämpar med försörjning samt ofta krig. Niger, Kongo, Mali, Tanzania är bland de länder där befolkningen ökar.

Sydkorea har idag Världens lägsta födelsetal.  Det är svårt att hitta en man som delar allt (och det går ju faktiskt inte att dela allt). Jobb och karriär samt trevliga hobbyers är just trevligare än moderskap. Dyrt att ha barn med.

Kinas födelsetal är också på botten samtidigt som dödstalen var extrema under covid. Nu mera tilläts det tre barn men få nappar på det. Arbetslösheten bland unga är hög, det är dagens fråga i den kinesiska kongressen.

Det är i och för sig inte brist på folk i Världen men lusten att ändra Samhällen radikalt genom invandring är betydligt mindre i Asien än här. Spåren förskräcker.

Alldeles nyss skrek de styrande om risken för överbefolkning. Idag gapar de om att vi människor förstör Klimatet, vi till och med andas för mycket. Och nästa virus som tar död på oss och sänker sjukvården kommer nog snart. Vem vill föda barn till den Världen där hoten ligger på hela tiden från det ena skrämmande möjligheten till den andra.

Så, varför vill kvinnor inte ha barn? Någon undersökning sa att 4 av 10 var oroliga för klimatet och ville inte drabba sina barn med det helvetet. Att hitta rätt man var också svårt. Kanske lika svårt att hitta rätt kvinna? Det är valet karriär och pengar eller barn? Världsbanken säger att inget land ger kvinnor samma möjligheter i arbetsmarknaden än för män. Samma möjligheter existerar aldrig. Varför kan vi inte få allt i tur och ordning, inte precis samtidigt?

Problem med för få barn uppstår när det blir obalans mellan de gamla och de som än arbetar och betalar högre skatt och håller Samhället igång. Vem ska ta hand om de äldre utan anhöriga och i vård som inte går att bemanna? Robotar? Samtidigt är nedgång av födelsetalen precis det klimatentusiasterna – de rika som styr – vill ha. Inga människor. Naturen kan återställa sig till det ursprungliga, vad det nu är.

När länder med uppenbara problem fortsätter ha höga födelsetal innebär det övervägande manlig invandring till västländer – ett tag till i alla fall. Män söker bättre liv. Inte sliter de hemma som gamla svenska män gjorde. Kvar blir kvinnor, barn och gamla. I Sverige finns redan överskott av yngre män genom invandring, som Kina men där tack vare ettbarnspolitik. Då blir det svårare att gifta sig, kvinnor blir kräsna. Har du inget att erbjuda, så…. Känns som ett obehagligt Samhälle.

Flera årtionden har olika länder, speciellt Sverige, jagat kvinnor i barnafödande ålder. Kvinnor skall arbeta och betala skatt och råkar de få barn skall modern helst lämna barnet ifrån sig så fort som möjligt för att arbeta igen och betala skatt. Det finns ingen ära i att bli mor. Om fadern är pappaledig är det beundransvärt. Om modern tar hand om babyn är det förtryckande. Statens jämlikhetstanke finns under barnets första år, sedan spelar det ingen roll. Om problem med barn uppdagas senare skäller man bara på bristerna i Samhället som inga fritidsgårdar eller utebliven rätt hjälp från Samhällets städgummor; socialtjänsten.

Redan vården av den gravida skall vara minsta möjliga. Barn kan man föda i bilar om mamman var så dum att hon hade bosatt sig på landsbygden. Helst ska mor och barn ut från sjukhuset sex timmar efter förlossning. Alla mår ju bäst hemma. Stör inte sjukvården.

Har du nu varit en mönstermedborgare och delat föräldraledigheten med fadern eller någon annan samt skitit i att amma för länge kan barnet gå till daghem vid ca ett år och du till jobbet. Du lämnar då ett barn som knappt kan gå, inte äta själv, inte gå på toan själv, inte prata och säga dig hur allt är annat än med gråt, för att vårdas av kanske outbildad personal, mest kvinnor, du inget vet om för att du ska tjäna pengar och betala skatt. Fy på dig ojämlika kvinna som stannar hemma för länge och inte bidrar!

När kvällen kommer och barnet har gråtit sig till sömns undrar du: var det så här att vara mamma.

Dina medsystrar skriker efter rätten till abort i Grundlagen fast vi redan har fri abort. Frankrike ligger före. Jag vet inte om någon gräns, till vilken vecka, är utsedd. Kan det bli gränslöst som i vissa amerikanska stater? Du aborterar in till förlossning.

Ingen skriker efter bättre preventivmedel. Ingen ropar om rätten att vara en mor, eller far. Ingen undrar vad är bäst för barnen. Resultat ser vi dock. Tiden visar alltid vad som gick fel.

I Alabama har liv klassats till gränsen på det extrema. Frysta embryon som har sparats för senare bruk klassas som barn. Du kan spara ägg till exempel före cancerbehandling för att ändå kunna få barn senare. De som har svårt att få barn kan sjukvården hjälpa i provrör och inplantering till livmodern. Men nu klassas embryon som barn. Vilket innebär straffrättsligt ansvar. Tappa ett ägg blir till gränsen på mord. All verksamhet avbröts i Alabama. Vem näst?

#In its majority opinion, the court ruled they should, noting Alabama residents voted in 2018 to amend the Constitution to include protections for unborn life. Whether that unborn life is physically in or out of a uterus shouldn’t matter, it said. # (Fox news February 20, 2024)

När börjar livet undrar jag. I princip vet vi men praktik blir allt svårare hela tiden.

Kanske moderskap är bara som en skugga av sitt forna värde?

https://blogg.iniskogen.se/2023/07/08/abort-i-grundlagen/

https://ourworldindata.org/grapher/children-born-per-woman?time=20222023 to 0.72.