Etikettarkiv: vandring

Djur och människor man möter på leder i naturen

Publicerat av

 Länge sedan på en av mina första vandringar fick jag ovälkommet sällskap av en man när  jag gick mot Kungsleden från en knutpunkt.  Han verkade inte riktigt okey, lite för mycket alkohol kanske och han ville prata och prata samt gå med mig, Det var än nära bebyggelsen sa kanske var han inte en vandrare utan någon på väg hem. Han gav sig inte hur tydlig jag än var och jag stannade ett tag för att låta honom gå före mig. Men då stannade också han. Så till sist sa jag till honom: är du rädd? Gå tio meter före mig och ropa när du ser något farligt, då kommer jag och räddar dig. Då satt han fart och gick. Jag har träffat massor av trevligt folk på mina vandringsturer en av dem blev senare min sambo, men ibland träffar man några som inte känns riktigt ok. Eller man helt enkelt inte vill ha sällskap utan gå själv. Jag är ju den som vill gå själv.

Vid en vandring oavsett vart har man möjligheter att träffa andra människor, ibland från hela Världen och även en del djur.  Är du tyst kan du ha en chans att möta vilda djur. Det är förstås fantastiskt att möta en björn, varg, eller bara en hare, kanske en ren på fjällen, så att säga i live på sin naturliga miljö. Men det innebär också en risk ifall du skrämmer djuret eller klantar dig mellan en mamma björn och ungar.  Även renar eller väna bambis kan vara ilskna om du stör de på frukosten eller råkar sätta upp tältet på deras nattläger. Så se vart du lägger tältet, finns det mycket spår efter något djur välj en annan plats.

Det finns en regel i kontakt med djur. Spring aldrig.

Inte ens från mindre djur så de börjar springa för det signalerar byte för de större. Backa dig sakta från platsen, prata gärna så djuret fattar att du är en människa men skrik inte. Skräm inte upp djur och fåglar. Dra dig undan tillbaka, om du möter dem. Det är sällan djur anfaller människor.

  När du träffar människor som signalerar obehag, säg inte vart du är på väg och vart du tänker stanna. Spela lite dum och prata vänligt dig ur situationen. Käfta inte. Säg aldrig att du är ensam. Ljug om sällskap som är bakom, före dig om det blir nödvändigt. Men ibland måste man bli otrevlig i ord. när folk inte fattar.

Dettta är ett av mina enkla tips för ensam fjälllvandring.

Ensamma tältnätter.
Mat för en vandring , men hur mycket då?
Sätt upp tältet när du ligger på marken.

Sätt upp tältet när du ligger på marken.

Publicerat av

Vad har du för tält när du vandrar ensam? Lättvikt? Själv har jag nu en som inte ens väger ett kilo. Med åren har jag bytt ut slitna saker till lättvikt. Men utrymmet är förstås begränsat. Oftast har jag ryggsäcken i absiden på regnskyddet och inne bara det som behövs under natten. Men hur lätt är det att sätta upp ditt tält är en bra fråga ifall det händer en olycka. Kan du få upp tältet liggande eller sittande på marken? Om du ramlar och skadar benet, armen, kanske bryter det är det viktigt att komma under skydd. Man dör inte av benbrott utan av kyla och regn. Som skadad och kanske blödande börjar man frysa snabbt. Så kan du sätta upp tältet även utan att vara stående? Du som inte tältar utan har litat på vindskydd och stugor måste vid en olycka ändå finna något skydd om det regnar eller är kallt. medan du väntar på hjälp, eller hoppas att någon kommer förbi. men tiden går och du börjar frysa. Det är då du riskerar att fä obehagliga följder. Hur gör du då? Förbannar att du inte hade ett tält ändå. Upptäcker att mobilen inte hade täckning. Kravlar vidare till nästa skydd? Fixar något av det du har och hittar omkring dig? Hoppas att det aldrig händer dig.

 Så du som tältar, prova om du får upp tältet när du sitter eller ligger på marken.

Så klart har du en bra första hjälpen kit och den är fylld, inte halv tom efter föregående turer. Du vet exakt vart i packningen den ligger och kan hitta det även i beckmörkret. Ja du vet väl vart i packningen allting är, så du behöver inte riva upp  alllt när du ska ta ut något.

Jag packar alltid på samma sätt, jag har provat mig fram till hur jag packar för mig lämpligaste sätt. Det är ju ungefär samma prylar som finns i ryggan vid varje tur. Bra saker att ha med är en pannlampa, då är händerna fria och stavar, då har man stöd vid eventuell lättare benskada. Och en extra laddare är bra att ha ifall nu mobilen har täckning. Mina 2 utrustningslistor hittar du under vandringar.

Detta är del 3 av mina tips till ensamvandrare.

Bilder. överst Landmannnalaugar, Island, nederst Luotttolako, Sarek

Mat för en vandring , men hur mycket då?

Publicerat av

På PCT var det inte ovanligt att bli erbjuden överbliven mat, Det var vandrare som gav upp av olika skäl och tömde ryggsäcken. De var dagvandrare som hade för mycket eller ville bara dela med sig. Det hände mig flera gånger och en gång när jag försökte lifta till mataffären gick djungel trumman och nådde några som skulle sluta som sedan lastade överbliven mat och även gas till min rygga. Det var skönt at slippa lifta i väg. Av dagvandrare fick jag allt från vatten til frukt, och trevliga samtal samt även bön för en lyckad vandring. Nu blev jag lite kändis på PCT den där gamla kvinnan som gick ensam så många dagvandrare stannade och gav mig något och vi samlades till en bild. Så någon brist på mat hade jag aldrig där. Inte på andra turer heller borträknad Grönland där det inte gick att köpa gas och maten blev en mindre bra variant. Men visst är mat nästan på upphällning när civilisationen och nästa affär närmar sig. Så hur räknar jag ut vad som behövs för en lite längre tur som sällan går nära affärer. Lita inte at andra förser dig med något. På en led är du självförsörjande och får du något är det bara lite extra.

Mat kan vara ett enkelt kapitel speciellt om man vandrar ensam. Du bär vad du vill äta. Mat skall mätta och vara lätt att bära samt ha kort koktid.  Jag har träffat vandrare som hade flera kilo godis men mindre vettig mat och de som räknade med alltför lite mat och behövde hjälp. Förstås, längden på vandringen avgör hur mycket mat du skall behöva bära desto längre desto hungrigare blir man och om och hur ofta det finns möjligheter att fylla på. Jag som i regel vandrar ganska länge måste bära lite mer räknat per dag än på en kort sträcka. Man börjar tappa vikt ganska snabbt. Hur mycket mat skall man räkna med att behöva?

Jag har en enkel regel. En vecka är 8, åtta dagar inte7 sju, så mat skall räknas för 8 dagar per vecka man går.

Det kanske uppstår en reserv då, kanske inte, man räknar ju om så vid varje nytt köp. Däröver vid väglös mark utan möjligheter att handla ofta är det bra at ha några extra frystorkade påsar man inte rör, kanske några energibars soppa, och något man gillar, de är för eventuell olycka eller behov at stanna på plats och inte kunna fylla så snabbt man tänkte på mer. De kan också ges till andra i nödfall, som har fått helt slut på mat, Annars rör man de inte innan vandringen är slut och man är på sista stoppet. Bränsle räknas likadant, en vecka är 8 dagar, det brukar också räcka bra till en liten reserv. Att äta kall gröt modell ”Vild” gör en bara sur. Så min enkla regel är en vecka har 8 dagar. Det är också smart att kolla eventuella affärer på sträckan, finns är eller är stängda kanske.  Internet är dessutom inte alltid uppdaterad med aktuella svar inte heller guider. Påträtffar man en restaurang då äter man det är extra påfyllning till det man bär.

Detta är del två av mina tips för ensamvandrare, jag fick en förfrågan från USA att dela mina tips för några där. Så lägger ut de lite i taget på svenska med. Vandringsäsongen är snart här. Om jag är i skick att gå när sommaren- hösten kommer är dock än en obesvarad fråga.

 Del 1 :  https://blogg.iniskogen.se/2026/02/25/ensamma-taltnatter/

Bidl överst cafevagn på West Highland Way Skottland. Nedersta grilning i Hamra.

Ensamma tältnätter.

Publicerat av

 Jag har ovanstående bilden som skärmsläckare. Den gör mig lycklig varje dag. Klockan närmar sig tio. Solen är på väg ner och månen är som en sol med gyllene gloria. Det är tyst inte en bil fast det är motorväg. Jag sätter mig en stund och låter ryggsäcken vila mot en stolpe och tar en bild.  Luften är ljummen. Jag har duschat, ätit, fyllt på mat och haft givande samtal med några vandrare. Men jag sover alltid – nästan – ensam så jag lämnar semesterbyn där jag tog en paus och styr stegen mot leden igen. Väl inne i skogen avviker jag efter en halvtimme från leden och hittar en plats vid en torkad bäck. ( inte bilden under.)

En av mina regler för en ensam vandrare är: tälta aldrig så du syns direkt från leden.

Folk är impulsiva kanske speciellt de som inte vill dig väl. Riskera inte något. Jag bröt mot det i tre gånger under PCT då det var redan natt och terrängen omöjlig at forcera till en avskild plats, då la jag tältet vid leden. Natten är djurens tid och de använder också leder och vägar vilket jag upptäckte en gång av de tre.  En puma hade gått förbi tältet, vänt, gått igen, en gång till och sedan fortsatt uppåt mot det hållet jag skulle gå på morgonen, medan jag sov. Lugnt. Utan att veta om besöket. I den nyfallna snön kunde jag sedan följa puman ett bra tag då våra fotsteg till sist skiljes åt i backen ner. Kanske satt den då uppe på bergstoppen och spanade?

Några vandrare i USA har bett mig om mina råd för ensamvandrare. Detta är alltså ett av de. Några till kommer senare

Bilder: Överst dag110 mile1780, OREGON

nederst Hide Away camp. Mile 2585 dag158, Washington.