Om pengabehov för leder och något om sopor också.

Utvalda

Vad över Sjnjuvtjvdisjåhkå, bakom Akhka

TT:s enkät som 18 av landets 21 Länsstyrelser besvarat ger en bild av pengabrist för friluftsliv. Samtliga länsstyrelser som har svarat uppger att mindre pengar i deras budget har lett till färre skötselåtgärder i skyddad natur. Underhåll av vandringsleder, rastskydd, och andra friluftsanordningar är sådant som fått skäras ner på många håll.
Igenbommade dass, ved som inte kunnat läggas ut vid grillplatser och borttagna soptunnor är andra följder. Trasiga spänger inte att tala om.

Länsstyrelsen i Norrbotten till ex., är orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld. Den risken finns definitivt. Går en bro sönder på Kungsleden och vi inte har pengar att renovera så kan vi behöva stänga leden.

Nammasj vid Rapadalen

Stänga leden? Hur tänkte de? Ska det stå en skylt i början av leden som talar om att det är förbjudet att gå där? Hur rimmar det med allemansrätten? Kan det vara smartare att förbjuda jippon på Kungsleden där tusentals människor ska göra sina rekord och låta oss andra vandra i fred?
Vilka andra lite farliga platser vi ska stänga? En bra fråga idag då Stockholms gator kan vara farligare än ödemarken utan spänger.

Har stött på trasiga broar förut flera gånger på den svenska fjällen men inte var leden stängt. Man fick gå runt, vända eller vada. Ger du dig i ödemarken får du ta svårigheterna eller vända. I Sarek finns ingenting, bara en radio mitt i. Men Sarek är fullt med folk och många vad. Har fått flera frågor om just Sarek och hur vaden är. Det kan vara som i bilden överst.

Vad har varit min fasa. Kort, gammal, föga styrka. Men det har alltid gått bra. Någon gång iunder alla vandringar har jag fått slå tält och sätta väckarklockan till 4 för då är vattnet som lägst ifall det är glaciärvatten. En gång tog en stark man min ryggsäck och jag kom över.

Norge är ett bra exempel på bristen av service. Ja, de har fina låsta stugor. Där bygger inte Staten broar för leder utan samfälligheten, de människor som bor där. De kan använda pengarna till annat som de anser vara bättre än en bro för vandrare. Nog har jag vadat i Norge en och annan gång. Eller undrat hur ska jag ta mig över.

Norsk bro.

Färre rastskydd och spänger lovas. Kanske kan vandrare bli mindre bortskämda och naturen mindre tillrättalagd. Det är väl det vilda vi söker när vi vandrar på ett fjäll led? Att ta en söndagspromenad i närheten av sin bostad kräver inga spänger och rastskydd. Är naturen så ömtålig och med sällsynt flora ska ju ingen gå där och trampa. Då skall det inte underlättas utan en skylt sätts upp. Gå inte här

Men jag tycker förstås att det är en bra sak när närområden utrustas med en grillplats och kanske en och annan bänk och bro vid behov så alla vågar sig ut. Eldning styrs då till en lämplig plats inte till varje berghäll.

Alla vill ha mer från skattekistan. Alla som drabbas med nerdragning gnäller och även hotar med hemska följer. Stänga naturen!

Färre soptunnor? Nu är soptunnorna borta på Kungsleden. Var och en fick ta sina sopor med sig. Det var smart. Om en vandrare kan bära med sig mat för turen kan de väl ta med sig de tomma förpackningarna. Det behövs inga helikoptrar eller snöskotrar för att frakta sopor. Men det var bra att finna soptunnor i slutet på leden vid en fjällstation för att resa med några veckors sopor och gastuber är inte så kul eller ens tänkbart i flyget.

Milk creek ca 2033 mile dag 125, taskigt vad för man ser inte vad som finns under vatten-

Som jag tidigare har berättat fanns det få bekvämligheter på Pacific Crest Trail och dess 2660 mile sträcka. Utöver de tätort man liftade till eller några sportanläggningar som var öppna. Nästan inga broar. Inga spänger. Inga stugor, få matförsäljning speciellt för vandrare. Endast Kennedy Meadovs var närmast lik en fjällanläggning vi har. Passerade några stora campingplatser men de var mest för husbilar, tältade trängdes på en liten yta. Inga vindskydd. Inga toaletter annat än de vid någon semesteranläggning. Det fanns gott om skyddade områden och nationalparker dock såg jag sällan någon information. Info var vid bilvägar och vi vandrare passerade sällan just där. Men de syntes ju i mobilens karta och i guide som de flesta hade.
Många hade mobilen i handen hela tiden. Inte jag, hade en Garmin och rörde knappt telefonen.
Ingen lämnade skräp någonstans. Inget bajs man trampade på, det grävdes ner. Inget toapapper, det tog man med sig. De som eldade samlade fallna grenar. Inte att någon eldade så ofta. Risken för skogsbrand fanns ju alltid. I Kalifornien behövdes eldnings-tillstånd som man fick efter en Internetkurs. Jag vet inte hur många hade det men en gång kontrollerade en ranger mitt intyg. Jag eldade dock aldrig utöver elden i mitt gaskök.

Sopor var svårt att bli av med. Under vandringen på Sierra var bear box obligatorisk och i den skulle allt packas in som mat, toalettsaker och sopor. Allt som luktar och lockar känsliga björnnäsor. Ibland fanns det mer sopor än mat i boxen.

Dag 81 passerade jag Ebbets pass i Sierra, 1050 mile. Jag hade fyllt på mat 10 dagar tidigare på Tuolumne Meadows store. Följaktligen hade jag tio dagars sopor, inklusive toapapper i min bear box.
Strax efter passet ropade någon på mig. De var en grupp på tre personer och två hundar. De ville bli fotograferade med den gamle svensken.
Vi tog bilder. De gav mig rent vatten, kakor och frukt. Sedan sa en av kvinnorna: Ge oss dina sopor. Hur många dagars sopor har du?
En av dem tömde sin ryggsäck till de andra och jag lämnade mina sopor inklusive en tom gasburk. Vilken lyxig hjälp. Ryggsäcken kändes så mycket lättare. Som tack fick jag ge mina bästa tips om hur jag höll mig i form i så hög ålder. Mitt standardsvar var: lämna bilen oftare, stäng av TV och gå.

Vem underhåller PCT? Mest volontärer.Många är före detta PCT vandrare eller de som vill.

Led mellan Hukejaure och Kungsleden.

Livet är så tillrättalagd i Sverige. Staten tar hand om oss. Även i ödemarken skall service finnas. Pappa Staten skyddar oss så vi inte blöter ner fötterna. Låt naturen bli lite mer naturligt. Det finns gott om områden redan där nästan alla kan njuta av naturen, med vägar, rastplatser och just spänger. Det finns även led där du kan åka med din rullstol.
Gör inte livet så förbaskat iordningställt. Överallt. Glöm inte eget ansvar.

Kanske en Internetkurs om hur man bär sig åt på Kungsleden? Ve den som ertappas utan godkänt examen.

https://tt.omni.se/larm-om-friluftslivet-kungsleden-hotad/a/BW9ekw

Fjärde juli

Utvalda

And the star-spangled banner in triumph shall wave
O’er the land of the free and the home of the brave.

Idag hedrar jag USA på Nationaldagen, landet som har stått på Europas sida mot nazismen. Som har de flesta Nobelpristagare. Som är ett land med fantastisk natur. Människorna jag har mött var vänliga, hjälpsamma, öppna och de behandlade mig som en hjälte fast jag inte var det.
Jag hade en kärleksaffär med USA vilket är svårt att tro för det vi läser om det landet är mord och vänsterns gnäll över allting.
Jag har sett den andra, goda sidan, träffat de god guys och det vackra landet.

Jag är glad över min vandring på Pacific Crest Trail 2018, än idag.

Bilder: övers öken vid Hikertown, mile 515 dag 42, nederst utsikt mot Mt Rainier från tältet, mile 2285 dag 141.

The Triple Crown – om vandring i USA.

Utvalda

Har du tänkt att vandra Appalachian trail, eller Pacific Crest Trail eller Continental Divide Trail – någon gång? Kanske hela The Triple Crown?

En tjej som just nu går CDT och har gjort de två andra tidigare är Kristen – Arrow är hennes trailnamn. Jag träffade henne under min PCT vandring dag 96 i norra Kalifornien nära Bunker Hill (Quincy Road). Vi tältade en natt ihop. Du kan läsa om de tre lederna på hennes sida med bilder och filmer: Och några till som Superiour Hiking Trail och River to River Trail.

https://therovingarrow.wixsite.com/followtheblaze

Det finns många filmer och berättelser om Triple Crown. Det bästa med Kristens berättelser är äktheten, inga förskönande hjältehistorier utan slit, glädje, tankar, svårigheter. Du är där med henne och får en uppfattning om hur det är att vandra just där.

CDT går från USA s Kanadagräns i Alberta till södra gränsen mot Chihuahua, Mexiko. Fem Stater passeras räknat från norr, Montana, Idaho, Wyoming, Colorado och New Mexico. De flesta börjar vid Mexikogränsen.Sträckan är 2,700 – 3,150 mile, det finns lite olika valmöjligheter.. Ca 150 personer per år lyckas vandra hela leden. Ingen trängsel på CDT.

Just nu avundas jag henne. Att långvandra är så fantastiskt – nästan varje dag. CDT är dock över min förmåga, tror jag. Åldern, ni vet.

Räddad av polacker.

Utvalda

Jag tänkte på en händelse som kanske inte var så obetydlig utan visade hur människor kan vara hjälpsamma mot varandra. Som de två polacker jag mötte på Pacific Crest Trail.

Det finns alltid en olycksrisk i ödemarken och i svår terräng. Jag ramlade en gång på PCT, en sten satt sig i rullning. Det var min dag 112 vid ca 1800 mile på leden och så lämpligt nära Devils peak. Jag blödde i huvudet. Precis då kom två vandrare. De stannade och satt i gång. Den ena lappade ihop såret riktigt professionellt och den andra fixade kaffe. Nej, de arbetade inte inom sjukvården utan var studerande i helt annat. De hette Monika och Christopher, omkring 25 år, de var från Polen och skulle göra sin drömvandring, precis som jag.

Om ett tag fortsatte vi att gå.

Jag bjuder på middag i Crater Lake, sa jag. Nej, det behövs inte, sa båda, men vi ses kanske . De var unga och gick fortare än gamla jag så vi träffades inte mer. Jag fick ett blåmärke vid ögat men eftersom jag hade solglasögon väckte det inget uppmärksamhet.

Jag tänkte på dessa två vandrare när jag läste de senaste flyktingsiffrorna från UNHCR. Polen gör en hjälteinsats. Polen har tagit mot 2,669,637 registrerade flyktingar av totalt 4,656,509 personer som har flytt Ukraina. Det är strongt.

Polen får ständigt stryk i EU för sin vilja att bestämma över landet mer själv och inte vad EU anser som bäst.

Har vi sett några vackra ord från EU om deras insats? Pengar är också diskutabelt. Tycker du inte som EU så… Rättning i leden! EU har svällt så från sitt ursprung att de vill bestämma det mesta, även storleken på jordgubbar för att ta ett dumt exempel. Harmonisering, eller vad. Behöver vi så stort Riksdag och Regering? Det är bara att följa EU direktiv.

Mot Ryssland har EU dock ingen makt. Vad hade hänt om Ukraina hade hört till EU? Hade EU maskineri gömt sig under bordet? Det är en bra fråga.

Tack Polen!

PS. Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har totalt 21 262 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige och Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om uppehållstillstånd till dags dato. Det kan också finnas personer som inte kommer genom Migrationsverket utan klarar sig själva och med turistvisum.

Om pengar: https://www.ft.com/content/8620df84-9634-4404-9083