September har alltid varit min bästa vandringstid. Färre folk på lederna. Då finns den där känslan ”into the wild”.
Höstfärgerna börjar komma eller det är redan höst och dess glans.
När jag ser på mina gamla bilder är det många vandringar som skett från slutet av augusti till början oktober. Hösten är min bästa tid.
Om årets andra vandring i senare inlägg.
Vi var alla Charlie Hebdo. De bilderna om muslimer var ganska ska jag säga vågade. Och så dog de för bilderna i sin tidningsredaktion och vi alla skrek vi är Charlie Hebdo. 12 döda och 11 skadade i den islamistiska attacken. Ytterligare 5 döda i gisslandrama. Vi var upprörda. Att uttrycka sig är fritt i Europa, sa alla. Många återpublicerade deras bilder, även jag. Tidningarna ropade Charlie Hebdo med deras bilder på framsidan.
Det var 7 januari 2015.
Vår egen tecknare var Lars Vilks. Han ritade en rondellhund 2007 till en utställning ”Hunden i konsten” vilket tolkades som hån mot Muhammed. Den teckningen visades inte. Han fick försvinna för han fick ett pris på sitt huvud. Inte var vi särskilt ömmande för Lars Vilks. Kostar pengar, sa någon om hans personskydd.
Yttrandefrihet är komplicerat. Det har i flera fall uttrycks med att bränna en bok, brännaren säger boken är Koran. Det gavs polistillstånd till branden. Det är OK att bränna böcker på gatan. Jag trodde att elda öppet i stan var en brandfara. Nej, det var yttrandefrihet.
Nu publicerar Rickard Jomshof två bilder om flyktingsituationen, gamla bilder publicerade några år sedan av Imtiaz Mahmood. När jag går på Mahmoods X sida är det fullt av bilder som gör sig lustig, nedsättande, realistisk och även hatfull mot muslimer.
Jomshof är anmäld för hets mot folkgrupp. Nu ropar vi inte vi är Jomshof utan muttrar dessa SD are igen. Hade det varit en skämtteckning om kristna hade ju ingen brytt sig om. Är också det hets mot folkgrupp?
Är det OK när en fransk tidning hånar islam? Ingen blev åtalad när vi återpublicerade Charlie Hebdos bilder. Är det OK att bränna religiösa böcker? Ja för båda. Men ve om du återpublicerar en bild som handlar om invandring, redan sedd säkert av tusentals. Då blir någon upprörd i Sverige där yttrandefrihet hålls högt. I valda tillfällen i alla fall.
Invandring är vårt grus i skon. Det skaver jämt.
Jag återpublicerar inte, nu. Men döms Jomshof för yttrandefrihetsbrott då blir det ett annat läge för tolkning av just yttrandefrihet.
Hela lagen måste skrivas om. För, den är från en annan tid i Sverige.
Bild: Lars Vilks.
PS. Finns det någon som inte har klantat till sig på Internet, brutit mot någon lagregel? Skickat vidare något, snott en bild, citerat mer än tillåten antal bokstäver eller skrivit något man borde hålla tyst om? I så fall räck upp en hand!
PS2 Jomshof i en debattartikel;
https://www.expressen.se/debatt/polisanmal-inte-mina–ord–sag-emot-i-stallet/
PS3. En till som återpublicerar en opassande bild. Joar Forssell, L, sitter i riksdagens utrikesutskott och är Liberalernas talesperson i utrikesfrågor. Efter explosionerna i Libanon återpublicerade han en bild på X, med texten Shalom på en personsökare. Bilden lades upp på Forssells officiella politikerkonto men togs ner senare. Men han sitter kvar. Det var inte så farligt. En enkel utrikesfråga.
Uppdatering: Är du nyfiken på bilderna har Aftonbladet återpublicerat de. Skall Aftonbladet åtalas för rättvisans skull?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/PpPnpz/richard-jomshof-nu-formellt-misstankt
Något roligt om det väl så bedrövliga USA valet. Först puttade Vita Huset ut en kandidat, den sittande presidenten. Sedan utnämnde vicepresidenten sig nästan själv till en ny presidentkandidat. Inga andra tävlande där inte. Trump för sin del var snart en självklar kandidat när de andra hoppade av i tur och ordning.
Kampen pågår om presidentposten. 5 november är själva valet. 20 januari inträder den nye presidenten till Vita Huset.
Det har varit en rörig och även farlig kampanjperiod. Den röda kandidaten, Trump, var nära att skjutas. Den blåa, Harris, vägrar prata med pressen. Någon sa att en sångare som är poppis just nu räddade demokratin när hon sa sig rösta på Harris. Räddade demokratin? Var det så enkelt?
Vad vill de? Det är något oklart i alla fall från Harris sida. Det är alltid oklart när man lutar åt vänster. Hur mycket då? Var hon inte beredd på de svåra frågorna: ekonomin, gränsen, vapenmakt? Hon har ju haft 3,5 år på sig att fixa en del av sina hjärtefrågor.
Oavsett, kampanjerna känns smaklösa. Enorma summor av pengar rullar in och ut. Ge mig två miljoner dollar just nu, ropar Harris. Köp en keps, manar Trump.
Men även kakor har sin del i valet. Enligt kakor är valet redan över.
Lochel´s Bakeri i Hatboro Pennsylvania har ett uppsving I valkakor. Du kan köpa en kaka – cookie – med Trump eller Harris som dekoration. I valet mellan Trump och Harris har Trump en överlägsen vinst. Fredag morgon var 5200 Trumpkakor sålda mot Harris ynka 500. Covid tog hårt på verksamheten så varje kaka behövs.
Gillar inte demokrater kakor? Är det för hälsovådligt?
Kakor beställs även till andra landsdelar, de röda alltså.
Harris leder i polls med en hårsmån i Pennsylvania men Trump i kakor. Vill du läsa mer om vad de båda kandidaterna vill och lovar gå till deras hemsidor. Alltid bra att veta innan man börjar attackera eller beundra någon.
Britterna har legat framme i rätten att välja kön. Män som sa sig vara kvinnor skulle till kvinnofängelse. Kvinnor menstruerar inte, det är ”människor som menstruerar”. Att ”gå ut” och säga sig vara annat än sitt biologiska kön väcker rubriker. Tänk att de vågar! Så modigt!
Nu planerar Warner bros att göra om berättelsen om Harry Potter i form av TV serie. Skall sändas på Max när det är klart. Det låter bra. Harry Potter är en bra person. Böckerna är magiska. Barn blir glada och fascinerade av Harry Potter, en figur att älska. Lämpliga böcker också för högläsning. Nu söker de Harry, Ron och Hermione till den nya inspelningen. Vem som helst får tävla om rollerna bara de är mellan 9 och till 11 år och britter.
Castingen blir helt enligt modern uppfattning och absolut inklusive.
”We are committed to inclusive, diverse casting. For every role, please submit qualified performers, without regard to ethnicity, sex, disability, race, sexual orientation, gender identity, or any other basis protected by law unless otherwise specifically indicated.”
Men, de söker barn mellan 9 och 11 år! Varför måste de blanda in sexuell orientering? Barn i den åldern skall inte orientera sig i sexlivet även om alla barn har funderingar om hur det kunde vara om jag vore det motsatta könet. Det där att vara rättvis och inte rasist har blivit en galenskap in till absurdum.
Å ena sidan kan vi vara vad som helst och sedan ber vi även barn sina sexuella referenser. Obehagligt och kränkande.
Harry Potter är en pojke. Han är en vit engelsk pojke. Han är föräldralös dessutom. Det bör räcka.
Vad säger J.K Rowling? Hon är inte speciellt förtjust i den våg av könshysteri som har svept över England. Hon är absolut negativ till diverse transrättigheter som könsbyten på unga men inte till själva transpersoner.
Klippet från Microsoft mews
Kläder är inte enkelt. Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för färre klädinköp, max fem plagg per år. Men först lite historia från 1700 talet. Jag tänkte på filmen ”Duchess” där den unga Georgiana Spencer blir gift med en äldre man, hertig av Devonshire. När han försöker klä av henne på bröllopsnatten undrar han över hennes komplicerade kläder. Hon svarar att män har så många uttrycksmedel. Kanske är det så att kvinnor får uttrycka sig med kläder. Och, det gör hon.
Hon var en av sin tids mest beundrade kvinna.
På något sätt liknar det kända kvinnor idag, att uttrycka sig med kläder eller frånvaron av dem. Det har varit en trend bland medelålders kändisar att visa sig närapå nakna i olika tillställningar. Även de yngre hoppar på nakentrenden men mest har det varit de i medelåldern ”se mig jag duger än” kvinnorna. Jag går naken så män kan se vad de missar när de dejtar 20 år yngre kvinnor eller skiljer sig från mig.
Går du nästan naken ser pressen dig genast. De springer efter och publicerar din nakenhet. Och många av de kvinnorna är idoler och förebilder för unga kvinnor. Sorgligt. De rika männen däremot går ofta som i uniform. Samma typ av kläder varje dag. Men de visar gärna resultat av sin träning.
Dagens fråga är: hur många nya plagg behöver du köpa per år? Behöver alltså.
Naturskyddsföreningen har börjat en kampanj för att minska våra klädköp. För Klimatets skull förstås.
Planeten tål inte fast fashion. Och ultra fast fashion är ultra-dåligt för både planet och klimat. Du ska inte köpa mer än fem plagg per år.
Förslaget är att köpa högst 5 plagg per år. Underkläder och strumpor räknas inte.
5 nyproducerade plagg antalet är beräknat på den livsstil vi kan ha och samtidigt nå 1,5 gradersmålet för att bekämpa klimatförändringarna. Att max köpa 5 nya plagg per år gäller inte bara i Sverige utan borde gälla för hela världens befolkning. I Sverige köper vi idag i genomsnitt 25 nya plagg per person varje år.
Naturskyddsföreningen frågar: tänk efter kan du använda plagget i femton år?
Ja och nej. Då får du inte gå upp ett gram, inte bli förändrad på kroppen genom ålder, träning och graviditet eller sjukdom. Inte byta till arbete som kräver viss typ av kläder. Som till ex. advokat kan du inte gå i slitna jeans du hade under studietiden och nog skulle jag reagera om de personer som representerar oss i Kommun och Stat skulle tränga sig in i sina gamla för trånga, trasiga paltor. Kläder talar om utåt vilka vi är. Som den svenska delegationen av ministrar på Iranbesök nedan. Vi underkastar oss ovärdiga vi.
Själv köpte jag några dräkter och fina blusar när jag började arbeta som kurator/terapeut. Inte kunde jag vara trovärdig i slitna byxor och en T-shirt. En dräkt håller än efter 39 år men den används knappt.
Olika kläder fungerar i olika livsperioder.
Kvalitén i kläder håller inte 15 år idag. Tröjor tappar formen, byxor får hål och strumpor är som en sladdrig trasa. Nog känns det att kläderna höll längre förr. Det beror också på hur du använder dem. I arbete eller bara sittande vid datorn tyckande vad andra skall göra.
Jag har kläder som är äldre än 15 år och kan än användas. Jackan i bilden har jag i skogen och den har överlevt 40 år. Jag ärvde den från min son som växte ur den. Goretex jackan är 35+ år och från den tiden då de var dyra och lovades livstids garanti. Den är sliten, lite sprickor men fungerar. Håller min livstid. I garderoben finns några 20 år gamla klänningar men ingen kommer att vilja ha de efter mig.
Men, om alla skulle köpa begagnat hur kommer det då nya begagnade till affären? Bara genom död?
De döda gamla har sällan barnkläder eller något till de unga. De är nog mest kläder som få vill ha, slitna också för vi gamla fattiga shoppar sällan kläder, bara när det behövs. Jag tvivlar på att någon vill ha mina kläder när jag dör. Kanske något, men i stort hamnar allt i en soptunna. Eller till insamlingsbox där kläderna sedan skräpar i något afrikanskt land. Att återvinna kläder fungerar inte. (länkar nedan) Det kan vara bättre att lämna de i sopor som sedan blir värme.
Det är bra initiativ Naturskyddsföreningen har. Men jag som knappt handlar överskred förra året fem plagg totalt. Köpte 2 par byxor för vandring från överskottslager, två blusar frän second hand, en fin klänning och jag fick som present ytterligare tre plagg. I år ligger jag på tre nyinköp och har fått nya skor och två fina klädesplagg som present. Så, jag borde inte köpa något mer. Räknas skor? Jag känner folk som har skor för livet och för nästa liv också.
Kanske det vägs upp av att jag köpte ingenting på de föregående 2 Covid åren?
Jag tror det blir svårt att hålla sig till fem köp. Lycka till för alla som försöker. Men, det där att blanda in klimat på allting. Räcker inte sunt förnuft? Köp inte mer kläder än du verkligen behöver och använder. Då sparar du på Jordens resurser. Dock ökar du arbetslöshet, tillverkare, transportörer, försäljare i affärer som redan är i kris, men eftersom du inte shoppar kunde du betala mer per plagg och högre skatt och försörja de utan jobb också. Så?
Nya kläder är också någons lön.
Bra initiativ. Jag skriver inte på. Det är uppfostran av de yngre känns det. Vi fattiga pensionärer shoppar inte annat än nödvändiga varor. Fast, det är inte heller sant idag. Ekonomin i ett land bygger på att vi arbetar och handlar sedan upp en stor del av pengarna.
Någon sa: den som har en välfylld garderob har aldrig något att ta på.
https://www.gore-tex.com/se/om-oss/historia
https://www.naturskyddsforeningen.se/
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klader-donerade-till-ghana-branns-och-slangs
https://dagenslogistik.se/fattiga-lander-vadar-i-var-kladavfall/
Regeringen fungerar att stänga kor inne igen. Vi konkurrerar dåligt med andra mjölk – och köttproducenter, de i EU med andra regler och kanske även annat klimat.
1988 beslutades att kor måste få vara ute på sommaren och hönor ska inte sitta i bur. Nu föreslår statlig utredning att kor i så kallad lösdrift inte behöver vara ute.
Peter Kullgren (KD) har överlämnat betänkandet från den statliga utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion till landsbygdsminister. Nio av tio svenska mjölkbönder har lagt ner sin verksamhet sedan 1988 och antalet mjölkkor i Sverige nära nog halverats. Om det orsakas av att kor går ute i varje fall på sommaren mår vara osagt. Det borde ju förbättra kvalitén och välmåendet av kon? Kan det vara så att enheterna nu är stora och även bättre för att bli lönsamma. En ko ger mer.
Runt år 1980 mjölkade en ko cirka 5 000 liter per år och nu är volymen cirka 9 000 liter. Mängden producerad mjölk har därmed inte minskat lika mycket som antalet mjölkkor, som alltså har mer än halverats på drygt 40 år.
Beteskravet infördes 1988. Astrid Lindgren var drivande i frågan om djurs rätt att vara ute. Då var korna fastbundna men idag är ca 80 procent av mjölkkorna i lösdriftstallar där de rör sig fritt. I ett lösdriftssystem ges djuren mycket goda möjligheter till naturligt beteende.
Naturligt beteende? Vad är naturligt för en ko som är uppvuxen i fångenskap?
Utredningen föreslår av konkurrensskäl att mjölkproducenter med kor i lösdrift själva ska få bestämma när och om deras djur ska vistas på bete.
Jag såg en märklig skylt ute vid en hage. Det brukar vara kor eller får, inte mjölkkor, där. Har suddat bort kontaktuppgifterna.
Här betar djur för den biologiska mångfaldens skull, inte för att djur är hungriga, de vill gå fritt ute och förser sig med mat för sin skull.
Nej, det var inget om klimatet denna gång men detta att kalla allt för mångfald är faktiskt korkat. Jag tvivlar på att det blir flera växter eller insekter när djuren har ätit upp.
Eller gör det så?
Nu var det inga djur i hagen. Nej, det är inte nedlagt utan en stor ny hage med elstängsel och solceller har byggts upp. Kor vaktas inte av kopigor, de vaktas av elstängsel.
Mångfald har blivit ett modeord som används till leda. Ibland känns det som enfald. Nej, vi ska ju inte ha djur, dricka mjölk och äta biff. Får är lite inne för vi ska inte ha fleecetröjor utan yllekoftor. Fleece läcker plast till haven – och även våra hjärnor har plast i sig. Jag är säker att det påverkar vår analysförmåga.
Vad anses ok att äta ur klimat synpunkt diskuteras ofta. Nu finns åter nya regler angående vad du förväntas äta ur miljö- och klimatsynpunkt samt näringsvärde kombinerad. De nya nordiska näringsrekommendationerna minskar det rekommenderade köttintaget till 350 gram per vecka. Vår kost föreslås i första hand bestå av grönsaker och frukter, inklusive baljväxter och potatis, samt fet fisk. Förr var kyckling bra mat men nu ska vi äta sparsamt av det. Ägg var också lite tveksamt. Vill du läsa hela analysen och rekommendationer:
https://pub.norden.org/nord2023-003/overview-of-food-groups-meal-and-dietary-patterns.html
Kan direkt säga att alkoholrekommendation är: noll.
Om höjd pris kunde ge kor en utevistelse på sommaren vore du beredd att betala för det? För mig gör ju 5 kronor mer per liter ingenting eftersom det går åt en liter mjölk per vecka men för barnfamiljer blir det några tior. Men många köper läsk, chips och godis till helgen så familjerna lär inte gå i konkurs med ökat mjölkpris. Skolor drar nog in, de gör det redan. Men, det finns EU bidrag till det om man ids söka och ha en skylt som informerar om den EU godheten..
Läs mer om kor och produktion på:
https://www.dalademokraten.se/2023-08-08/en-mjolkgard-producerar-nu-mer-an-tio-pa-70-talet/
Dagens ämne är en gammal film jag äntligen har sett om.
Tidsresor är populärt i filmer. Tänk om man kunde förflytta sig bakåt leva om och inte göra de misstag man gjorde igen. Eller se hur det blev för våra barn i framtiden. De tolv apornas armé (Twelve Monkeys) från 1995 är mörk film och mycket rätt i tiden. I Filmen har en större del av Jordens befolkning utrotats av ett virus, en tillverkad? De överlevande är boende under jorden. Vetenskapsmän försöker skicka ut någon dömd person bakåt i tiden per tidsresa för att hitta virusets ursprung och så kunna hitta motmedel.
Men det blir inte så enkelt med tidsresor. Allt handlar om timing.
Det är en film man ser flera gånger. Det känns som om man har missat något och måste se det igen. Detaljerna, osannolika storyn, fantastiska rollprestationer av Bruce Willis, Brad Pitt och Madeleine Stowe, alla som har den minsta roll, är värt att se igen. Och, hur rätt i tiden filmen är idag.
Det är en story i tiden, fast det var inspelad 1995.
Vi har haft vår egen bunker. Vetenskap och politiker i kombination försökte både skrämma oss och låsa in oss tack vare Covid. Precis som om de kunde stänga in ett luftburet virus! Vaccin som inte höll oss friska, döda som faktiskt inte var så alarmerande att det var skäligt att låsa Samhället till den grad att ekonomin, skolan, sjukvården lutade mot kollaps. Om viruset var manmade får vi nog aldrig veta.
Covidhysterin har dött av även om alarmerande rop hörs av stora mängder sjuka igen. Sedan kom Mbox men det har bara fått vissa grupper att kräva vaccin och hysterin hos politiker har uteblivit, så länge. Nya virus kommer, var så säker.
Så, har du inte sett Tolv Apor än blir det en filmstund i tiden och du kommer att se det igen. Kanske skulle jag säga att jag är Bruce Willis fan. Han fick aldrig en Oscar, kanske Världens räddare och goda män inte får Oscar så lätt, oavsett prestationen i just denna film..
Jag tänkte på hur Samhällen behandlar kvinnor. Det är en lång sträcka mellan de mest jämställda och de mest förtryckta. Längst ut på ena ändan låtsas män vara kvinnor och i den andra ändan skall kvinnor varken synas eller höras.
I de flesta västländerna är kvinnor ungefär jämlika med män, om så ibland på papper. Det finns många skavanker och vill man gnälla är ingenting jämlikt. Idag kan även vita män känna sig diskriminerade och undanskuffade – av kvinnor. Dock är båda könen ganska fria att besluta över sina liv.
Vi i Sverige har valt att jämlikhet mellan män och kvinnor manifesteras bäst under barnets första år i jämlikt uttag av mödraledighet, nej föräldraledighet var det. Vi är nog några av de i den ena ändan av jämlikhet, i den andra finns Afghanistan.
Nya regler för de afghanska kvinnorna inskränker livet ytterligare. Nu regleras även talet. Kvinnor skall sänka sina röster, inte bara i princip utan i praktik.
Den som inte hörs, finns inte.
I Väst finns ibland problem om kön, vem är man, vem är kvinna. Talibaner är praktiska. De vet exakt vad en kvinna är. En kvinna är den halvan av människor som män har makten över. De kallar det omsorg om kvinnor, De kallar det anständighet och skydd. Och, det tragiska är att Afghanistan var det landet som mest ville bli styrt enligt sharia (tolkning är dock av talibaner) innan USA och Väst lämnade landet, kastades ut snarare.
Demokrati kommer inte ur gevärspipan. En dyr läxa.
Talibaner låtsas inte att en kvinna har ett personligt liv. De förpassar dem hem och för mannens bruk. De är nu förbjudna att även prata så någon obehörig hör. Rörelsefrihet är begränsad. Skönhetssalongerna är stängda. Parker har kvinnotider. Och kläderna ute ser alla lika ut. Inga bara kvinnoansikten får synas. Än stenar de kvinnor för äktenskapsbrott. Klaga inte om du blir slagen av din make, då hamnar du, inte han, i fängelse. Skola efter 12 år finns inte för flickor.
Det sista får mer konsekvenser för kvinnor och för landet om några år. Inga utbildade lärare, barnmorskor, läkare för kvinnor. Inte i andra yrken heller. Och så klart inte i styrande ställning. Det kommer att sluta i nationell katastrof, för dessa män kan knappt komma över nivån medeltiden. De verkar sakna intelligens helt enkelt. Att trycka ner kvinnorna får konsekvenser de inte ens kan räkna ut.
Tre år sedan i Afghanistan kunde kvinnor välja att tävla om presidentposten. Nu kan de inte ta ett beslut att gå och handla mat.
Foton av levande varelser är också förbjudna. Antar att lik efter hungriga människor går bra. Alla män ska ha skägg. Musik är en död konst.
I väst påstår vi att kvinnor är lika värda och fria att göra vad de vill. Det stämmer ganska väl. Men så fort en man – som låtsas vara kvinna – klagar trängs kvinnor ut. De kan inte vinna idrottstävlingar för kvinnor om män som säger sig vara kvinnor deltar. De kan inte ens vara på en Internetplattform utan att männen tränger sig på. I Australien har en plattform för enbart kvinnor bötfällts som diskriminerande.
En australiensk domare beslutade att en man som har valt att bli en kvinna är diskriminerad eftersom denne utestängs från en enbart för kvinnor plattform ( a female-only social networking platform) Syftet med den siten var att kvinnor kunde diskutera om vad som helst utan mäns påverkan.
Hen stämde plattformen ”Giggle for Girls” för diskriminering och vann. Skadestånd var10 000 Australian dollar och sina omkostnader. ($6,700 U.S.)
Professor Paula Gerber of Monash University’s Faculty of Law sa att domen var en stor vinst I Australien” ”This case sends a clear message to all Australians that it is unlawful to treat transgender women differently from cisgender women. It is not lawful to make decisions about whether a person is a woman based on how feminine they appear.”
Stor vinst för landet? Känns inte det överdrivet som vinst?
Appen hade någon typ av kontroll så män inte trängde sig in. Kontrollen bedömde att hen var en man, som han var eller hur det nu är. Det är komplicerat. Hur omfattande könskorrigering hade personen genomgått vet jag inte. Men, kromosomerna och hjärnan går inte att byta ut. Knappt det du är fostrad till.
(Tänk på de två OS boxare som fostrats lik flickor men vilka i slutändan var män men blir för alltid på papperet kvinnor eftersom någon så bestämde troligen vid deras födelse.)
Kvinnor måste kanske acceptera att genus ”kvinna” är tillgänglig för den som vill? Ett slags realisation. För, hur än man opererar bildas det inga ägg och inga nya kromosomer. Livmoder är också svårt att operera in. Kanske kan vi snart göra oss till helt nya människor enligt önskan. En beställning till sjukvården och vips, vi är perfekta enligt önskan.
Är den utvecklingen som är önskad och skattepengar ska gå till?
Även om det är ett väldigt litet steg när män som anser sig vara kvinnor, tävlar som kvinnor, deltar i samtal i en kvinnoapp eller kräver andra förmåner som att bli speciellt behandlade, kallade och värdesatta och få del av sjukvårdens resurser, är det en markering av och med Regeringar. Du har rätt. Kön är valfritt. Folket, uppför er! Även i Sverige nästa år kan du byta den kön som står på Skatteverkets folkbokföring till det andra könet. Det är ett litet steg men det öppnar en låda med möjligheter. Än så länge erbjuds bara två varianter, men det kommer fler var så säker. Att vara en kvinna är inte förmågan att bli gravid, ha ägg och livmoder (i de flesta fall), det är viljan, önskan, känslan att känna sig som kvinna och om viljan finns ha kvar även de manliga attributen så man kan vara både och.
Det är svårt att definiera en kvinna. Kan vi säga som Ketanji Brown Jackson: I`m not a biologist. I förhörd för HD i USA när hon får frågan att definiera kvinna. Kön är valfritt. Det är vad man tycker och vill. Det har gett obehagliga konsekvenser i USA, kanske annanstans med, när föräldrar vilka inte gett välsignelse för könsbyte, i ord eller i handling, för sina minderåriga barn har mist dem till vänligare familjer.
Problem med att inte vara diskriminerande har sina lustiga sidor. Att byta ut naturliga ord som ”mor ” i förlossningsjournal till ”födande person”, britterna ligger före. Och byter någon vuxen man sig till en kvinna och hamnar i media hurras de. Bara att en kändis går offentligt i en klänning väcker en storm av beundran.
Så fantastiskt att de vågar vara sig själv!
Spelar det någon roll vilken kön eller genusuppfattning vi har? Ja, jag är säker på det men du kan ju fråga dina närmaste. Det kan dock bli en överraskande diskussion om du har tonåringar hemma. Slipa dina argument innan.
Kanske har jag helt fel om värdet av två kön, kvinnor och män. Det finns så många kön vi vill. Men, så opraktiskt! I Afghanistan vore könsbyte en lösning enligt svensk modell. Kvinnor bara anmäler att de är män och så får vi ett land med ett kön. Inget förtryck mot det som inte längre finns. (Ursäkta den spydiga tonen.)
Men i Sverige kan du snart byta kön på folkbokföringen. Framsteg kallas det. Vi får se hur det lyckas och misslyckas nästa år. Ett visst parti vill att rätten att byta kön ska in i grundlagen också. MP är alltid ute med tokigheter.
Skita inte ner Grundlagen med allehanda tyckande!
PS om könsbyte: . https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2001/23218.pdf
PS2. Det finns en psykiatrisk del i könsproblematik men jag säger: jag är inte psykiatriker så det får vara.
En skämtteckning säger oftast mer och mer träffande än tusen ord. Fox News är det bästa aktuella jag har hittat. Men, de är trumpianer så kanske de inte roar alla.
https://www.foxnews.com/politics/politics-cartoons-slideshow
Det är snart presidentval i USA. Trump har kvalat sig in som representant för Republikaner i tävlan med andra. Demokraterna har ställt in, andra än Harris fick inte tävla om posten efter Biden knuffades ut.. Det tog tid innan Biden försvann från sin ensamma valkampanj. En ganska nedrig historia. Jag undrar vem är president nu – egentligen. Den nye installeras först nästa år.
Den svenska pressen har traditionsenligt utmålat Världens undergång med Trump. Jag är säker på att de har dammat av begravningskläderna i SVT för säkerhets skull. Minns ni de svartklädda nyhetsuppläsarna 2016? Men nu andas pressen lite ut när Kamala Harris stormar fram. En kvinna! Med lite mörkare hy! Kan det finnas bättre mot en gammal vit man!
Vi i Europa har lutat oss mot USA i många gånger. Med Trump kan det bli annorlunda för han är ovillig att gynna krig. Han vill gynna USA, även om det kan vara komplicerat. Harris är så länge bara en fråga: vad och hur i Världspolitiken. Vissa spår finns hemma och Gränsen kommer nog att spöka. Att jämställa kvinnor och män i toaletten gick inte heller bra. (Var jag spydig? Absolut inte, nedröstad Title IX)
Kanske kan countrymusik vara passande idag av Toby Keith Covel. Skriven 2001 efter hans fars död och september 11.
Blev det för mycket USA glorifiering? Men, det är ju det vi ständigt ropar från USA, gör något, fräls oss, ge oss vapen, bli ledare i Världen! Det har sakta blivit annat, mera oklart ur ledarsynpunkt. Vi vet inte riktigt vart och mot vem vi ska luta oss åt nu. EU? Skämtar du!
Bilden överst en av de mest magiska platser jag har haft lyckan att passera i USA. Pacific Crest Trail, min dag 125, 2020 mile utsikt mot Mount Jefferson
Kriminaliteten kryper ner i åldrarna. Olika förslag att motverka utvecklingen kommer regelbundet och ha gjort så i flera år. Ingenting har hjälpt hittills, tvärtom. Unga kriminella har blivit till och med en exportframgång. De märks i hela Norden, kanske i hela Europa. Den svenska utvecklingen är alarmerande och rent av pinsam.
De senaste förslagen jag råkat hitta i pressen:
Socialdemokraterna vill informera bort gängkriminaliteten med en broschyr. Ungefär som info till dig som är gift med barn. Läs mer på: https://www.fristad.eu/2024/08/att-knacka-gangen-med-en-broschyr/
Vi som är gamla nog minns andra misslyckade konstiga informationssatsningar, den mot hasch, kommer någon ihåg det? Eller brödskivor, Båda från Socialstyrelsen. Sedan hade vi armbanden. Men nu till nya grepp:
Enligt Rafi Farouq, från Safe Space, Flamman Socialt förebyggande centrum, bör arbetet mot gängen flyttas in på grundskolan.
– Skolorna bör ha program mot gängkultur från 7–8 års ålder, alltså redan i lågstadiet. Arbetet ska helst börja redan på BVC, med hembesök och stöd till föräldrar och koll på normbrytande beteenden, säger han.
Lotta Edholm (L) – Vi arbetar nu för ny lagstiftning, som ska slå fast att alla förskolor och skolor ska ha ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och få förutsättningar för det. En annan viktig del är att vi nu river sekretessen så det blir enklare att dela uppgifter mellan skola, polis och socialtjänst.
Det är så mycket skolan och även daghem ska täcka! Jag är säker på att det är en välmening i ovan beskrivna förslagen på grund av ren desperation över läget där minderåriga barn jobbar som mördare. Jag tvivlar dock på att det räcker, fungerar och blir lösningen.
Vilken obehaglig Värld vi lever i. Alla barn, även bebisar, räknas som potentiellt kriminella.
Dagis skall arbeta brottsförebyggande. Där går barn mellan 1 och 5 år. Skall personalen spana efter eventuella kriminella försök, som att knuffa på varandra? BVC som angivare om spädbarns normbrytande beteende? Jag har gjort flera hembesök med BVC sköterskor hos mina patienter när jag än arbetade. Samtalen handlade om hur barnet åt. Hur mamman mådde. Ont i brösten och underliv? Hade mamman fått sova något. Mammans och pappans frågor, ensamma eller ihop. Information om utbudet på BVC. Nej, det var ingenting om brottsförebyggande men matning av babyn var ofta en stor fråga. De extra oroliga mammorna fick flera besök, då.
Det föll mig aldrig i att prata om kommande kriminalitet hos barnet. Däremot hade jag koll om droger hos föräldrarna. Mina familjer var ju missbrukare – före detta förhoppningsvis. Och alla hade varit kriminella i olika grad. Knark och kriminalitet hänger alltid ihop. De ingick i ett stödprojekt för familjer med missbruksproblem.
Räkna inte små barn som potentiellt kriminella. Det är föräldrarna som brister i första hand. Det är föräldrarna som fostrar sina barn eller låter bli. Daghem och skola har sina uppgifter men de lägger inte grunden om tillit till Världen. Jag misstänker att rätt stöd till olika familjer brister samtidigt som det finns mycket stöd och hjälp kring barn och föräldraskap. Men, du måste ta till dig det som erbjuds.
När politiker misslyckas i sitt arbete hittar de olika förslag som någon annan skall göra. Den där förmågan att tänka efter före är nästan obefintlig i svensk politik. Vi är de goda dumma. Vi har satt oss i en situation som har pågått länge men nu börjar det drabba hela samhället på olika sätt, oskyldiga dör, kriminella styr, kostnader ökar och obehagliga tidningsrubriker utomlands. Då hittar politiker nya och gamla förslag. Även socialdemokrater erkänner nu visst misslyckande. Titta så vi vänder på alla stenar!
Vi som försökte larma på 80 – talet om narkotikahandel med nya grupperingar och yngre hantlangare var rasister. Det Internationella gänget tränger sig på nu, sa en polis jag samarbetade med. Inte en politikerjävel lyssnade. Urvalet av droger ökade. Men, knark har ju blivit en succé, det räknas nu mera i BNP.
Så, har du ett bra förslag ring en politiker. Kanske om ett tag när mer har kollapsat kan vi börja ta även föräldrar och släkt i örat, inte bara gnälla på Socialtjänsten och Polisen. Ska vi kanske skylla på dagis som har missat det grundläggande i barnets liv?
Tidigare i ämnet:
PS. I Stockholm upptäcktes en knarkcentral driven av tre kvinnor, 80, 60 år samt ett barnbarn. 80 år gamla kvinnan slapp fängelse på grund av åldern. Så det finns en ålder även uppåt? Domen gav 7 till 4 år för de yngre. Åldersdiskriminering? Kan man driva knarkcenter kan man sitta inne. Kan man mörda, kan man sitta inne med. Innehållet kan dock vara annorlunda för barn, som skola och uppfostran, men låsta dörrar och långt tidsperspektiv. Med korta ryck förändras ingenting.
PS2. Absolut ingen kritik mot Safe Space men BVC var för mycket. Information till barn kan dessutom slå slint.
PS3.Skolan har betydelse åt alla håll. Misslyckad skolgång är en risk. Läs Hanif Bali som skriver om det förbjudna: elevers intelligens:
https://www.expressen.se/ledare/hanif-bali/sverige-maste-bryta-det-sista-stora-tabut-/
PS4 Morgonens 19/8 nyheter Carin Götblad klagar, men hon har ju arbetat med detta i hög ställning i åratals, så…
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polismastare-carin-gotblad-om-okningen-av-barn-som-mordar-mardromslikt
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tredubbling-av-barn-som-misstanks-for-mordplaner
Flera i Samhället måste engagera sig i vården av äldre, ropar en representant för den offentliga vården. Samt du själv. Tänk efter. Kan du gå i trappor om du blir äldre? Precis som det vore en enkel sak att flytta till något perfekt anpassat för onda ben.
Om du bor i lägenhet – finns det hiss eller kommer du orka de sex trapporna för att gå ut och träffa vänner och familj? Hur vill du bo för att fortsätta kunna leva ditt liv på det sätt som du vill? Babbs Edberg, förvaltningsdirektör äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs posten, 2024-08-09
Så dumt exempel! Det finns nog få hus med 6 trappor utan hiss. Från år1960 finns krav på hiss i flerfamiljshus om fyra våningar och högre. Sedan 1977 ställs krav på hiss i bostadshus med minst tre våningar. Hur många hus kan det finnas som är äldre och har ingen hiss?
Ja, politiker och högre tjänstemän har noll koll. De vill bara yttra sig om något.
Det handlar om annat. Kostnader. Pengar. Besparingar. De gamla är dyra i drift.
Äldreomsorgen borde handla om självbestämmande, respekt för de äldre. Få den hjälpen man behöver av utbildad personal intresserade av sitt arbete, som inte behöver räkna minuter utan det finns lite luft i schemat. Att få vara en människa oavsett åldern, inte ett problem. Att personalen pratar svenska med svenska vårdtagare. Att vårdarbetare har bra lön man kan leva av. Att ordet pengar och spara inte förekommer hela tiden utan att kvalitén räknas i de äldres välmående.
Ja, det kostar. Men har inte vi alla betalt skatt under de bättre yngre åren? Lovade inte politikerna en bra äldreomsorg, kanske Världens bästa?
Det är pengar som är problemet. För få betalar skatt och för många lever av bidragssystem. Alla vill ha mer. Flera hundra myndigheter, organisationer och påhittare ropar efter skattepengar. De gamla kan gott avvara lite standard.
Vi har den äldreomsorgen vi har råd med.
Det är inget lyxjobb att ta hand om gamla, sjuka och dementa personer. Det är en fantasi att de gamla bidrar med den äldres visdom, trevliga berättelser från gamla tider och skojfriska historier. Det finns ingen tid för små samtal. De som får plats i ett boende är de allra sköraste och i mest behov av heltidsomsorg. Kontakten med de äldre där slutar med döden. Det är tungt att se folk att dö.
De flesta äldre och även yngre i behov av någon hjälp får det dock av sina anhöriga.
Flera skall engagera sig? Det finns 1,3 miljoner anhöriga som ger hjälp i någon form. Vissa heltid, som jag gjorde i nära 7 år. Kommunen avlöste mig två timmar i veckan, det sista året 4 timmar. Två timmar! Jag fick sluta arbeta, det gavs ingen möjlighet till att fortsätta. Sambon var för pigg för ett boende men för sjuk för att vara ensam hemma.
Det finns flera som har hamnat i den situationen. Livet krympte. Ekonomin likaså. Pensionärstidens frihet var noll.
Samhället gör bäst att inte kräva mer av anhörigvårdare. Att orka leva så begränsat kan bli skadligt och orsaka en till person i behov av vård. Många äldre par tar hand om varandra, oftast kvinnan och det handlar om anständighet och kanske det som kallas kärlek. Men det är tungt, fysiskt och psykiskt. Har mött personer som har gråtit av ren trötthet.
Förvänta er inte att nutidens unga börjar engagera sig som anhörigvårdare utan lön. Det är inte inne att ta hand om de gamla utan de unga har nog att ta hand om sig själv. Undantag finns förstås.
Så, när är vi gamla och ska börja räkna om vi orkar gå i trappor?
Vetenskapen idag är ganska trist. Den säger att vi åldras redan tidigt:
I den första vågen av åldrande omkring 44 års ålder skedde förändringar bland annat i molekyler som kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar och kroppens förmåga att omsätta koffein, alkohol och fetter.
Det lät illa. Klimakteriet? Nej, det hade ingen påverkan.
I den andra vågen, den som infaller i 60-årsåldern, var förändringarna kopplade till immunförsvar, njurfunktion och omsättning av kolhydrater.
https://www.nature.com/articles/s43587-024-00692-2
Är alla dessa hurtfriska råd om mat och motion för oss gamla egentligen värdelösa? Nedgången har ju börjat. Vissa unga är tyvärr redan i 20+ års ålder i sämre kondition än de bästa av oss gamla. Pekfingret är det som får motion. Kanske satsningar för de yngre är mer lönsamma än att tjata på oss gamla om mat och motion, Vi som dör snart oavsett kondition och rätt levnadssätt.
När blir vi gamla? Är det ett speciellt levnadsår då vi räknas som gamla? Åldern är bara en siffra sägs det. Nej, det är inte utbytbart även om vi tror att allt går byta ut, allt går att bestämma själv. Livet har ett slut som närmar sig per varje år vi lägger bakom oss. Oavsett vad vi känner och tror.
Att vara äldre är kanske känslan att livet är i stort förbi? Att vad man gör nu har föga betydelse? Att det finns väldigt lite att vänta på? Nästan alla i åldersklassen och äldre jag hade nära mig är döda sedan flera år. Cancer, bröstcancer, hjärtinfarkt, ålder som skrivs dödsorsak lunginflammation. Vi får inte ens dö av åldern, det måste finnas en diagnos.
Jag satt på en klippa vid en sjö och väntade på mörkret. Riktigt mörkt blir det aldrig så nära bebyggelse, kanske tio kilometer till närmaste husgrupp. Dessutom började molnen samla sig ovan mitt huvud. Solnedgången målade sjön i nyanser av gult och rött. En ivrig hackspett hackade i skymningen. Några kråkor hade kvällssamtal med varandra.
Natten före hade jag tältat vid en sjö, ännu längre från bebyggelse. Platsen var vacker och på natten var det tyst. Bara flyget förstås. Ett litet meteorregn föll på himlen. Stjärnorna speglade sig i sjön.
Nu satt jag på en väl vald plats där meteoritregnet borde synas väl.. Tältet hade fått en någorlunda okej yta bakom i skogen. Jag var inte kräsen. Mitt i natten föll några meteorer som svaga strån på himlen. Vissa med ett litet eldklot. Det var inte mäktigt, bara vackert. I jämförelse med meteorregn i Sarek var det en blek uppvisning. 2005 tältade jag på Luottolako och såg ett meteorregn som var bländande. Sen höst och flera mil till närmaste bebott hus ger en mörk himmel där stjärnorna ser ut som hål till rymden bakom. Tältar man högt, som jag gjorde, känns det att stjärnorna är nästan nåbara.
Så Perseiderna måndags gav ingen större show på min plats. Flera flygplan korsade himlen. De kom vart tredje minut. Vissa blinkade rött, andra vitt. Inte har vi slutat flyga. Inte heller jag som snart ska flyga i väg till en led utomlands. Förhoppningsvis.
Att tälta ute i skogen borta från bebyggelse ger en känsla av frihet. Jag och mitt tält. Inga andra – oftast. Få saker, det nödvändiga. Vår tillvaro är materiellt. Vi bygger liv med saker vi kanske inte ens behöver. Vi äger. Vi har. Ute finns ingenting. Det du bär med dig. Det som du kan få av naturen.
Jag åt blåbär, det var allt naturen bjöd denna gång.
Vid en vandring, kort eller lång, har vi det som behövs för överlevnad. Tält, sovsäck, mat, kök, tåliga kläder… Just den enkelheten har alltid tilltalat mig. Att vara mer än att ha. Tystnad, bara naturens ljud, omkring mig. Gå. Jag har alltid gillat att gå, bara gå, intet mer originellt. Sitta och vara utan tankar. Känna sin litenhet i den stora naturen.
Hemåt gick jag en bit på spångad stig, lik liten autostrada. Plank. Dock inte så brett att det räckte till en rullstol.Naturen blir lättare tillgänglig för alla. Det är bra, även de med gångproblem skall kunna komma ut längre från asfalten. Samtidigt förloras något. Som på Kungsleden från Abisko till Kebnekaise station. Idag är den leden så spångat att vandring i naturen har blivit att balansera långa sträckor på några brädor.
Allt skall vara lätt, snabbt och bekvämt för den nutida människan. Men någonting går förlorad, den där känslan att vara i naturen, och klara sig själv en stund.
PS.Angående fritid:
Barn skall få fritidskort, alltså pengar som skall gå till fritid, sport eller kultur. Politiker tror att det inte kan missbrukas. Pengarna ges i form av ett konto för föräldern som bara kan betala avsedda fritidsintressen. Nu sitter skurkarna – är jag hundra på – och intresserar sig för barnens fritid. Boll med klanen. Hur korkad får man vara som politiker? Bättre att ge pengarna till kända idrottsföreningar, scouterna och musikskolan, mm liknande. Och sänka avgifterna för barnen. Det finns också skolor som har fritidsklubbar efter skoltiden. Utan avgift. Stöd dem. Detta system från Regeringen att dela ut skattepengar tillbaka för olika ändamål låter som dålig planering. Titta, nu får ni en slant! Är vi inte snälla!
Flera i klimatgänget har visat intresse för forskaren David Keiths geoengineeringsprojekt. Han vill blockera ut solljuset med hjälp av svaveldioxid för att på så vis minska temperaturökningen i atmosfären. Man vill så gärna styra naturen in till sista molekyl för Klimatet. https://keith.seas.harvard.edu/people/david-keith
Nu blev det inte så, inte just nu. Det protesterades och så föll tanken att besvärja klimatet, men det kommer säkert snart igen. Dock har naturen provat på det förr.
Ett av de största vulkanutbrotten i världens kända historia skedde på Island. Laki utbrottet började på pingstsöndagen den 8 juni 1783 och pågick till februari 1784. I utbrottet bildades ca 135 kratrar.
Lavan som rann ut täcker ca 580 kvadratkilometer stort område runt Vatnajökull och nuvarande staden Kirkjubæjarklaustur. Volymen av lavan har beräknats till 12 – 14 kubikkilometer.
Effekterna av utbrottet blev förödande för Island. Vintern som följde var en vargavinter i hela Europa. En tät dimma hindrade sjöfarten. I flera år var himlen mörk av sot. Det gick inte att odla grödor eftersom solljuset uteblev.
75% av Islands boskap dog och över 10 000 personer avled som en följd av utbrottet, främst p.g.a. hungersnöd. Många försökte utvandra. 30 000 dog i England av hunger. Vissa tänker att utbrottet hade även påverkan för den franska revolutionen. Brist på bröd.
Så, kanske vi inte ska prova på det igen?
Och så är Golfströmmen och vattencirkulationen på tapeten igen. Så länge jag har kunnat läsa har Golfströmmens förändringar hotat klimat och liv.
Forskning pekar på att AMOC, (Atlantic meridional overturning circulatio) på grund av varmare havstemperaturer och förändrade havssalter kommer att kraftigt bromsa in – eller helt kollapsa. Detta sker på grund av mänsklig påverkan, skriver CNN.
Det skulle utlösa en katastrof över stora delar av jorden och helt förändra väder och klimat, skriver forskarna i rapporten.
Enligt den modell som forskarna använt kan kollapsen inträffa någon gång mellan 2037, 2050 eller 2064.
Med kollaps av Golfströmmen kommer den arktiska isen utöka sig söderut under flera decennier. Efter hundra år skulle den sträcka sig hela vägen ner till Englands sydkust, enligt forskarna.
Nu måste de bara få forskningen godkänt och vi kan börja oroa oss för kyla. Samma lovades på -70 talet. Jag tror att det var orsak till folkets intresse att köpa sommarhus och lägenheter på solkusten. Folk vill ha varma somrar. Gissning bara.
Det kanske är Day After Tomorrow i stället att vi kokar bort? Bäst att njuta av värmen nu mellan regnskurarna.
Österrikes klimatgrupp Last generation Austria lägger ner protesterna. Utan framgång är det inte lönt. De har försökt nå klimatframgång genom att hälla färg på en berömd målning, blockerat vägar och landningsbanor och de har då bötfällts. Det var kanske fel väg att gå?Att kladda på konst och blockera vägar är typiska aktioner för miljöaktivister. Nej, de har inte bråttom till jobbet eller kör ambulans.
Har aldrig begripit hur förstöra konst mm kan hjälpa klimatet och hur hindra folk komma fram till arbetet skulle likaså göra det. Men det finns så djupa tankar bakom klimataktivister att ingen förstår. Kanske inte ens de själva?
Greta angav tonen.Klaga och gnäll mer. Men inget händer om du sitter någonstans och klagar. Det krävs praktisk aktion.
Engagemang är bra men det kräver mer än sittstrejker.
Hur blir det? Varmt eller kallt? Världen går under i vilket fall som helst. En dag når vi tipping point och det beror nog att vi är för många, det ökar risken för krig om resurserna. Skiten i miljön som gör oss ofruktsamma och sjuka. Eller att någon av Världens styrande dårar börjar krig med atomvapen. Kanske en bumling från yttre rymden?
Ingenting står stilla. Allting förändras varje sekund. Så även vi, Världen omkring oss, klimatet och naturen. Att skilja åt vad vi kan förändra, vad inte, känns ofta som politikernas lotteri. Makthavarna producerar rädsla för folket i stället framtidstro, möjligheter och en stunds lycka.
Vad tror du om framtiden?
Bilder, överst Hekla, inte Laki, men en vulkan på Island, nästa Atlanten, nederst miljö i Marinka efter Rysslands bombning, något vi borde ha undvikit.,
PS. Att värma upp Mars är senaste påhitt. Terraformering! Läs mer på Wikipedia eller leta upp själv något av det. Visst låter det fantastiskt! Vi ändrar andra planeter så de passar oss och så kan vi sedan förstöra dem och så fortsätter vårt rovdrift över Universum. Vi är de onda Aliens. Mänskligheten är Gud. Nu måste vi bara komma på hur vi kan flytta oss runt i Rymden lite snabbare. Teleportering?
Det har tagit miljarder av år för vårt solsystem bli vad det är nu. Tidsperspektivet säger att ändra något är inte snabb fix. Förmodligen inte ens önskvärt.
I Paris Olympiad vann idag simmare medaljer. Svensk guld . Det fick mig att minnas min simlärare som var en olympisk mästare.
Arvo Ossian Aaltonen var född 2 december 1892 i Björneborg i Finland, som än var ryskt storfurstendöme. Han blev en simmare. Aaltonen vann olympiskt brons på såväl 200 som 400 meter bröstsim i Antwerpen 1920, men då som representant för självständigt Finland. Han levde i historisk brytningstid. Finland blev självständigt 1917. Senare emigrerade han till Kanada men kom tillbaka till Finland. Han dog 17 juni 1949 i Pori. Staden Björneborg där han föddes hette nu Pori.
Jag mötte honom 1948.
När jag var 6+ år skickades jag som sommarbarn till en professorsfamilj som hade ett mindre barn. Fattiga barn skickades ofta till landet för att äta upp sig och göra någon nytta. Jag skulle passa barnet som var lite yngre än jag.
Men jag fick gå i simskola. Ossian, som vi kallade simläraren, bodde i en så kallad fiskestuga på sommaren. Han hade gratis simskola till byns barn. Han tyckte sig ha fått så mycket av Samhället att han ville ge något tillbaka. Han kunde simma. Så han lärde barn att simma. Han lärde mig att simma. Jag var så tacksam och glad.
Vad vi simmade! Mödrarna följe gärna till stranden för att beundra den vackra olympiska simmaren.
Året efter började jag ta simmärken men nu hade vi en lärare från ett simförbund. Vi barn visste inte att Ossian hade dött i hjärtinfarkt. Vi trodde att han lärde barn att simma i någon annan by. Vi hade fått vår del av hans hjälp.
Ossian levde före Internets tid och jag hittar inte så mycket om honom som person. Men han lärde mig att simma och byns alla barn. Nu när Olympiaden pågår och simmare vinner medaljer undrar jag vad gör de för unga, hur för dessa stjärnor sin kunskap vidare. Vi är allmänt dåliga på att dela vår kunskap. Det är som vitt blad igen när vi avtackas för pension. En del idrottare blir väl tränare och en del sysslar med något annat.
Simundervisning sker idag i en bassäng och inte på en strand. År 1956 öppnades den första simhallen i min finska hemstad. Skolor fick boka tider för undervisning men alla i min klass (år 2 i flickskolan motsvarande klass 6 i grundskolan) kunde redan simma. Men läraren bokade ändå in oss, vi skulle få del av den lyx som en inomhusbassäng erbjöd.
Min simkarriär blev ingen karriär trots guldmärket. Vattnet i bassängen renades med klor och jag fick ett allvarligt allergiskt anfall. Så jag fortsatte att gå till sjön och simma. Tills vintern närmade sig.
Vintersimma? Inte jag.
PS. Lite kul, aalto betyder våg och aaltonen betyder ungefär liten våg.
PS2 Bild: Inte den sjön utan Olsjön, Sörmland.
Sommarlov för barn kan innehålla många saker, glada och mindre glada. Jag misstänker att majoriteten tillbringar tid med sin dator och mobil. Barn stirrar i den magiska rutan. De är som berusade. Föräldrar kan ha svårt att bryta mobiltittandet ens till maten. Men, de är kanske inte själva bättre? Barn tar efter föräldrar.
Barndom genom mobilen ger få barndomsminnen.
Ute på gatan ser jag ofta föräldrar med barn. De flesta stirrar i sina mobiler. En skön sommarkväll i parken försökte jag räkna hur många vuxna var utan mobil. Det var lätt för jag var den enda. Även gamla damer med rollator tittade på mobilen i stället parkens blommor. De gamla hänger inte alls efter.
Lars Vilks – minns ni honom – fick inte ha mobil av säkerhetsskäl. Men eftersom folk utan mobil sticker ut fick han ha en attrapp i handen. Då reagerar ingen.
Nu försöker Regeringen ge någon slags regler för lagom skärmanvändning för barn i olika åldrar och i skolan. Lycka till. Gå ut och se små ettåringar i vagn hålla i mobilen och stirra på något där som rör sig medan modern har sin. Fäder är nog inte bättre.
Det gick så långt att vissa daghem tog bort papper och penna och gav barnen en Ipad. Borde de inte stå i offentlig skampåle? Men vad sa föräldrarna? Kanske tänkte de att nu ligger inte våra barn efter i den digitala världen.
Mobilen i skolan diskuteras framåt tillbaka och åsikterna är många. Dock finns det skolor sedan länge där eleven lämnar mobilen i sitt skåp och ingen har hittills fått mentala problem om frånvaron av mobiler i klassrummet.
Den som uppfann mobilsystemet blev Världens herre. Genom mobilen styrs vår tidsanvändning, våra tankar och uppfattning om Världen. Visst, vi kan använda mobilen till nytta med, betala räkningar, hitta biljetter för semester mm men barn gör ju inte sådana saker. De små snabba filmerna barnen gillar är helt enkelt byggda så att de stimulerar utsöndring av dopamin. Eftersom det kan liknas vid drogrus är det svårt att sluta.
Man vill ha mer av det roliga.
Det bästa du kan göra för dina barn under sommaren är att ransonera eller ta bort mobilen, Ipad och dator, packa en picknickkorg och dra ut till naturen. Eller något liknande green time i stället screen time. Du som är vuxen kan ha din undangömd om du tror att du behöver ringa nödnumret.
Är barnen för små för att förstå sig på internetanslutning stäng bara av det. Skriv en lista över trevliga saker ni kan göra ensam eller ihop. Snart är barnen avgiftade från mobilen. Då kan du lära dem hur de hittar användbara saker på Internet per dator, större skärm och lättare att hantera, något de senare kommer att använda både i skolan och i arbete. Lär dem att använda datorn som stöd för skolarbete, hitta information, programmera något kul, i stället beroendeskapande små snabba meningslösa videos.
Mobilberoende handlar om dopamin.
Dopamin utlöses i hjärnan då vi rör på oss, äter god mat, upplever sexuell njutning eller lyssnar på riktig bra musik, gör något som vi uppfattar njutningsfullt, knarkar till exempel. De korta snuttarna i mobilen fungerar på samma sätt. En rusning i hjärnan som snabbt dör och då måste vi ha mer. Det ständiga växlandet med olika uppgifter i mobilen sliter faktiskt på hjärnan. Vissa forskare går så långt att de jämför ständigt mobilanvändande med kokain.
Hjärnan är inte en opåverkbar maskin. Speciellt inte små barns hjärnor.
Från krigsslutet framåt och till några årtionden sedan hade vi inga mobiler och barnen överlevde sommaren ändå. Vi lekte, även vi äldre. Barn lekte på den tiden. Inte jag förstås för jag läste böcker men vaktade mina småsyskon samtidigt. Att hjälpa föräldrar i hushållsarbete var normalt. Vi tog hand om småsyskon. Det fanns sommaraktiviteter som simskola. I sjön inte i simhall. Kanske tillbringades sommaren hos släktingar på landet men det innehåll arbete på gården.
Skillnaden mellan nu och då är större än vi tror.
Mobilen och Internet styr oss och Världen. Att stänga av Internet får folk att bli helt enkelt galna. Nyligen i Bangladesh! Indien, Gambia, Iran, Egypten, Turkiet är bland länder där styret har släckt Internet och hindrat så möjligheten till att sprida protester.
Ingenting tycks väcka så folkets ilska än när den magiska rutan släcks.
Men, visst är det användbart att ha en telefon i fickan som kan nå hela Världen! Internet är absolut en av de stora uppfinningarna vid sidan av hjulet, skriftspråket, tryckpressen och klockan. Flyget förstås, penicillin och … lägg till din favorit.
Nu stänger jag av datorn. Det blir en ensam picknick ute på en klippa över vatten och skog. Även vi gamla behöver green time.
PS. det har uppstått rörelser som försöker ge barn en mobilfri barndom. I USA ”inte före klass 8” och i Spanien, England, Irland går föräldrar ihop för att minska mobilanvändandet.
https://www.axios.com/2024/06/25/no-smartphone-teen-childhood-pledge
https://tt.omni.se/nya-rorelsen-foraldrar-gar-ihop-mot-mobilerna/a/Rzz0Mx
PS. Mobiltelefonens historia började på allvar när Martin Cooper, en ingenjör hos Motorola, utvecklade den första handhållna mobiltelefonen. Det första publika mobiltelefonsamtalet gjordes den 3 april 1973 i New York.
Nu behöver jag bara byta hjärna så är jag den vad jag vill vara, sa XY efter att ha genomgått ett könsbyte med alla hormoner och operationer. Varför kändes det inte bra? Hade allt varit värt priset när XY sa: hjärnan vägrar vara med.
De biologiska skillnader i kroppens funktioner är allmänt kända (?) men hjärnan har varit outforskad område i frågan om skillnader mellan män och kvinnor. Dock tror vi oss veta att kvinnor allmänt är mer känslobetonade och omvårdande och män mer praktiska och agerande men så fort vi försöker bevisa något har det räknats lik förtryck.
XY, en verklig person, men uttalandet är från ganska länge sedan då könsbyte var ovanligt. XY hade helt rätt. Det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Forskningen om hjärnan i det avseendet har bara börjat.
Den senaste forskningen har studerat 1000 unga vuxnas hjärnor i djupet.
I den nya studien använde man en avancerad magnetkamerateknik, kallad diffusionsmagnetisk resonanstomografi, som är känslig för hur vattenmolekyler rör sig inom hjärnan.
Det tillät forskarna att undersöka hjärnans struktur på cellnivå.
Richard Watts, universitetslektor vid fakulteten för hälsa vid University of Canterbury i Nya Zeeland:
Det vi upptäckte var ganska överraskande. Vi fann ganska stora skillnader mellan män och kvinnor i strukturer som ligger djupt inne i hjärnan, säger han.
– De här strukturerna är kända för att vara involverade i sådant som känslor, inlärning, minne och uppmärksamhet, tillägger han.
Läs mer på: https://svenska.yle.fi/a/7-10060994
Kan det vara så att de flesta av oss är antingen en man eller en kvinna. Jag tror också att en mindre del av oss människor är något mitt emellan, vissa få till och med en ganska egen variant.
Hur vi kan fortplanta oss – vanligen, inte med sjukvårdens hjälp – definierar oss. Än så länge kan inte män födda som män få barn. Män har spermier, kvinnor ägg och livmoder.
Biologin måste inte bestämma vårt varande. I de flesta länder är det inte förbjudet att klä sig som kvinna/man eller ha andra sexuella preferenser. Dock, vissa länder förbjuder annat än sex mellan män och kvinnor. Andra länder i sin tur går så långt de kan i sina försök att vara rätt i tiden. Barn tillåts byta kön och föräldrar får bara anpassa sig. (Snart i Sverige med val av kön i folkbokföring.) De som säger sig vara transpersoner ser ut att vara viktiga personer för de finns på tidningssidorna. Män tävlar som kvinnor, även i skönhetstävlingar. Alla borde erkänna sig att älska alla bokstavskombinationer som beskriver sexuell identitet. Parader finns för de som inte är gammaldags man och kvinna varelser.
Nyligen klagade Elon Musk att han hade förlorat ett barn, sin son, i könsbyteshysterin. Han är inte den enda som fått anpassa sig till att barn vill byta kön i ord och kläder. En del gör det sedan på riktigt stödda av läkekonsten. (Göteborgsposten 23/7 2024)
Det känns ibland som hat mot män, vanliga män som älskar vanliga kvinnor, vill ha familj och gärna tar på sig ansvar som män – den varianten som var inne bara ett litet tag sedan. Är de män helt ute? Såg bilder på finska modeller, män som tjänar storkovan. De ser ut unga, flickaktiga, spröda… Ofarliga önskemän i nutidens vridna könsideal.
Men, det är det som syns och Median prånglar på oss. Att välja sin biologi är så hippt.
Är det så noga då i vilken kön vi tillhör? Inte alls. Javisst. Både och. Vissa saker går inte att ändra. De män som har fött barn är tidigare kvinnor och de har behållit sina kvinnliga könsdelar. Kanske i framtiden odlas barn i konstgjorda livmödrar och vi är befriade från att vara män och kvinnor. Tja, det kräver ägg och spermier men kanske vetenskapen kan fixa det med.
Även Olympiaden har svårt skilja på män och kvinnor, två enl. test män som ser sig som kvinnor skall boxas mot kvinnor:
”Someone could get killed: Why are boxers who failed gender tests fighting women at Olympics?” Oliver Brown Chief Sports Writer 30 July 2024, https://www.telegraph.co.uk/
Visst är det smart. Kan du inte vinna över män kan du vinna över kvinnor. Minns ni simmaren Lia Thomas?
PS. detta inlägg är helt omodern och kan uppfattas som spydig.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/det-har-innebar-nya-lagen-om-konstillhorighet
PS. De två boxarna är – min gissning – de sällsynta fall då könet kan inte bestämmas vid födseln. Dock har de felaktigt benämnts som flickor utan att vänta och se vart det lutar. Som man gör bla i i Sverige. Efter några år kan könsdelarna korrigeras med operation när man vet vilken sida, man eller kvinna överväger efter uppföljning och tester. I Sverige ! – 3 fall per år.
Hjärnbilderna:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brain_regions_on_T1_MRI.png
Olympiad 2024 i Paris har börjat med en udda invigningsceremoni. Deltagarna kommer per båt på Seine. Alla möjliga båtar, stora och små, allt flytetyg har samlats in. Hoppas ingen trillar i. Fast, det sägs att vattnet är ok att simma i. Hm.
Det är en happening i hela Paris. Frankrike har jobbat på! Än så länge är idrottarna glada. De seglar i sina båtar medan showen pågår längs gatorna vid Seine, broarna och ja, överallt och i inklippta händelser för oss vid TV. Idrottarna är inte huvudsaken, det är showen. se vad vi har lyckats hitta på. Tveksamma ingredienser som hån mot kristna. Till sist samlas alla vid Eiffeltornet, den olympiska flaggan hissas (upp och ner ser det ut) och elden tänds. Ja, elden i en ballong efter oändliga kända händer som bär den om bara en meter
OS är känslosamt och i slutändan handlar allt om pengar. Inga vinster, krympta möjligheter. Idrott är inte lätt och latmansgöra, för, ska du hamna på toppen får du offra annat i livet. Det krävs envishet, tålamod och begåvning. Alla kan inte bli toppidrottare hur än de tränar. Men karriären är ofta kort, man hinner ett liv till.
Nej jag är inte särskilt sportintresserad. Jag håller förstås på Finland, det gör jag alltid och resten av familjen håller på Sverige, Rättvist. Men Finland har inte många medaljer att vänta. Skeetskytten Eetu Kallioinen och två seglare med viss möjlighet. Kommer kanske bänka mig framför TV n någon gång.
Att springa Maraton kunde jag tänka mig om jag vore hälften så gammal. Det är ju bara att springa framåt utan några konstigheter. Lite som vandring fast med högre fart.
Olympiska mottot är:
Snabbare, högre, starkare – tillsammans.
Ordet tillsammans lades till 2021 i Tokyo påverkad av Covid. Nu hoppas vi alla Olympiad utan problem, demonstrationer och oväntade negativa händelser.
Jag var i Paris 2016, det året då Seine svämmade nästan över. Alla båtturer var inställda. Notre Dame var stängt, vatten fyllde på golven. (Den olycksaliga branden var 2019.) En del andra turistattraktioner var stängda på grund av vatten, men Paris har så mycket att erbjuda. Eiffeltornet blinkade. Antingen tyckte man om det eller ansåg att det var onödigt pråligt.
Om min Parisresa 2016:
Bilder: Överst från TV idag, resten från 2016.
När jag mötte en ny patient för första gången försökte jag ta reda på vad hade gjorts förut och vilka eventuella behandlingar hade använts. Var det någonting som hade lyckats, om så för ett tag. Inte helt för då hade ju jag inte träffat patienten. Mina patienter var missbrukare, gravida och spädbarnsfamiljer. Sedan träffades alla inblandade och vad var deras uppgift i ärendet. En gång kom 36 personer in, men patienterna, paret, knarkade lika mycket för det.
Jag arbetade främst med lösningsfokuserad terapi.
I enkelhet är det: gör inte om det som inte fungerar och fungerar något gör genast mer av det.
Det finns också en princip att om det inte blir några resultat inom tre månader kommer det inte att hända mellan den klienten och de medspelare.
En gång fick jag lämna en patient till en annan terapeut. Det hände ingenting och jag famlade som i dimma. Med den andra började utvecklingen i snabbfart. Patienten sa senare att jag hade gjort grundarbetet, hövlig som hon var. Undantag finns. Vissa människor är så skadade av livet att det tar mer tid. Men, årslånga terapier räddar ingen.
Jag har ofta tänkt på den principen när myndigheter använder våra pengar för mer av samma vara, som inte har visat sig att fungera. Det är som om de tror att denna gång med samma insatser får vi annat resultat. Socialtjänst är suverän på det positiva tänkandet. Mer fritidsgårdar eller liknande. Läste att Södertälje skall lösa problem med idrott och utflykter. Kanske som tillskott, men jag tror det behövs mycket mer.
Idag läste jag om ett annat glasslott. Palestina. Brukar ni kolla vart EU pengarna tar vägen? Inte jag heller men nog borde vi när stora summor går till det som inte har gett resultat men igen försöker EU med samma vara. Nästa gång, kanske…
Så kallad U-landsbistånd fungerar ofta så. Åren går. Egentligen har vi bara beslutat att de och de utgifter betalas av oss oavsett om något händer. Och hamnar en del i fel fickor, vad ska vi göra åt det.
Klipper från Samtiden:
”I en avsiktsförklaring gör EU-kommissionen klart att de kommer betala ut miljardbelopp för att stödja Palestinska myndighetens ”reformarbete”. En ny Palestinastrategi ska enligt kommissionen ”stabilisera Palestinska myndigheten och ekonomin i Västbanken genom en substantiell och trovärdig reformagenda […] som lägger grunden för återhämtning och bygger resiliens.”
EU:s extranota för skattebetalaren blir 400 miljoner euro enbart för juli till september detta år.
Har vi inte provat på det förr? Gick inte pengarna till vapen i stället bröd?
Jag har ingen aning om hur Israel – Palestinafrågan kan lösas eller om de två ens vill lösa något. Det uppstår regelbundet samma situation. Hamas börjar, Israel svarar och mosar Gaza till ruiner. Folk lider. Folk flyr, evakueras framåt tillbaka. Medling börjar. De som har makten vill inte sluta, de är inte nöjda med några förslag. Olika länder stöder olika sidor av konflikten. Folk över Världen demonstrerar för Palestina, ibland med kaos som följ. Världen dömer parterna halvdant. (Det är förstås mer komplicerat och med fler ingredienser.)
Vi bygger sedan upp igen och försörjer Gaza för de existerar inte utan hjälp. Olika projekt startas. Pengar ges. Lugnt ett tag. Diskussioner. Och så börjar det igen.
Andra arabländerna då? Nej, de är inte intresserade att hjälpa Gaza och dess innevånare. Gazaborna står längst ner på skalan goda araber.
Kan det vara så att båda folken har fel ledare? De som inte kan stava till fred, samarbete och människovärde? Bara ord som innebär hat och förstörelse? Men, inga krig, inte ens idag, sker utan soldater som lyder och folk som stöder. Eller är detta ytterligare bevis på att väldigt olika folk har svårt att leva så tätt ihop speciellt när den ena är beroende av den andres välvilja som knappt finns?
Nu blev det för komplicerat. Jag har inga lösningar. Det enda säkra är att de unga i Gaza blir aldrig vänner med Israel, de växer upp i hat.
Det ösregnar ute. Jag ska ta en kopp kaffe.
PS. Är du ett geni som kan lösa konflikten varför sitter du stilla och inte öppnar munnen?
Biden har hoppat av (tvingas till) från att tävla om nästa fyra år som president för USA. Han anser sig inte vinna kampen mot Trump, alltså hänga med nog.
Demokraterna visste nog att Biden skulle gå men försökte dra ut det och hitta det bästa tillfället för avhopp.
Jag undrar, vem styr nu? Kan man inte vara en presidentkandidat kan man väl inte vara en president heller? I och för sig finns det gott om folk i Vita Huset. Obama hänger där ständigt och Harris vill så gärna sätta sitt namn på pränt men nog liknar det kaos snarare än landets styre.
Nu sitter Biden i sitt hus på Rehoboth Beach, i Delaware och jag antar att han tänker på hur det kunde sluta så illa, hans livs långa gärning som politiker. Han sa nyss: Jag är den mest kvalificerade personen i landet att vara USA:s president och avsluta jobbet jag startat. Och något före: ”I’m well-meaning, and I’m an elderly man, and I know what the hell I’m doing.”
Det är en konst att sluta jobba i rätt tid så att man får det eftermäle man önskar.
Kamala Harris backade upp Biden, många andra hurrade och sedan stack de kniven i ryggen på honom.
Jag antar att frun Jill Biden har också sina fingrar i spelet. Jag vet hur det är att hålla efter en dement person. Det är skitjobbigt från start, även vid mildare variant.
Harris ser sig som nästa presidentkandidat men inga beslut har tagits än. 19 augusti är demokraternas konvent där deras presidentkandidat officiellt utnämns. Sedan hans/hennes vice måste också väljas.
Alla är inte glada över Harris. Jag minns speciellt en sak, hennes ointresse för gränsen, vilket hörde till hennes bord. Hon vägrade besöka den. Då gjorde några pappersdockor lik henne och promenerade längs gränsen med dem. Andra efterlyste henne. Senare besökte hon en lugn del av gränsen och Texasborna var inte glada.
Med henne skulle invasionen från söder fortsätta. Men, är det någon i hela Världen som har ens en vettig tanke om hur Världens flyktingströmmar och lyckosökare hanteras? Inte. Alla försök hittills har havererat. Ingen tacklar orsaken, grunden till stora omflyttningar. Nej, det är inte Klimatet.
Fortsättning följer i dokusåpan USA s nästa president. Demokraterna och andra kastar in oväntade förslag. West Virginia Sen. Joe Manchin (independent) vill registrera om sig som demokrat för att delta i spelet men ångrade sig genast. Någon ropar efter Mitt Romney, det vore väl demokratiskt! Harris hyllas, icke vitoch kvinna men de epiteten är faktiskt ute. Är de? Vi väntar och ser. Hur som helst är uppfattningen om USA som stabil stormakt begraven. Men, som jag sa tidigare: vem sa att politik är tråkigt.
PS. Vem styr landet? Vart är Biden? Det är inte bara för Harris att hoppa in, det krävs en laglig procedur. Och, varför supportar inte Obama Harris? En bra fråga. Är han ute efter tredje term genom frun? Jösses, jag låter som konspiratör.
Bild överst: öken; Kalifornien efter Lost valley ca 125 mile på PCT
Redan nu ropar media att Trump s vice J.D. Vance är en katastrof för Ukraina. För Ukraina? Han är inte vald för Ukraina utan eventuellt som vicepresident för USA. Kanske är det dags att sluta ropa på USA s pengar i varje kris.
USA s egen skuld är astronomisk. I verkligheten finns inga pengar att hämta, bara skuld.
Övrigt är det mer spottloskor mot Vance än seriös diskussion eller beundran. Så starka ord som tvåfrontskrig kopplas till honom i svensk media.
All vänstermedia satt kaffet i halsen och började genast ropa det samma vi har hört om Trump i åratals. Det finns nog ingen, ingen terrorist, diktator, yrkeskriminell o s v som har hatats så i svensk och europeisk massmedia än Trump. Skäms de inte? Nej.
Jag har varit kattvakt i några dagar. Det är enkel pensionärssyssla och rogivande fast inte klockan 5 på morgonen när katten vill busa och jag vill sova. Under tiden har jag läst:
J.D. Vance: Hillbilly – en familj och kultur i kris.
Jag har försökt gå i hans skor, i hans barndom och uppväxt vilket var skakande men inte okänt. Min barndom var usel men hans livs berättelse gör min barndom till nästan normal. Ingen söp eller knarkade i min omgivning. Boken är inte en litterär mästerverk men som berättelse om livet är det en av de bästa jag har läst. Var en av de mest lästa böckerna i USA när den kom ut 2016.
James David Vance är född 1985 i Middletown, Ohio. Hans bok typ memoarer, en släktberättelse är som ett socialreportage och samhällsanalys över livet i de fattiga områdena i Appalachernas rostbälte. De vita fattiga, white trash, som Staten glömde efter de hade bidragit till USA s framgång och utveckling med sitt arbete. Om förfallna samhällen, droger, arbetslöshet, låga förväntningar, men släktens sammanhållning, vi hillbillys. Det är inte de samhällena som är i blickpunkten när yrkespolitiker tävlar om poster.
J. D.Vances resa från sin barndom till vicepresidentposten är en tuff resa. Ständiga förändringar i familjen. Mor som knarkar. Nya ”pappor” kommer och går. Men lojalitet mot förälder är stark. Skolan är tidvis si och så trots begåvning. Några stödjande personer finns, morföräldrarna, fast inte de heller är nyktra och lugna. Talesättet att militären gör pojkar till män stämmer i hans fall. Han gick in i marinkåren. Därefter studier. Att komma från hans barndoms elände och gå ut från Yale som jurist är en prestation.
Med tiden är han något kritisk mot dem som inte tar vara på några möjligheter. Men han visar förståelse till sin mor och rycker upp för att hjälpa henne. Hon stod vid hans sida nu i det republikanska konventet, drogfri sedan tio år.
J.D. Vance var inte Trumpanhängare i början. Varför har han ändrat sig? I och med hans eget deltagande i politiken, från 2023 som senator för Ohio, har han sett mer av politiken inifrån. Han säger att den usla politiken i landet som Bidens regering bedriver ändrade honom.
Eller sedan såg han att som kristen (katolik), nu familjefar och höger, matchade han bättre i Trump gänget än annanstans.,
Det hånas om att Trump valde en ”mini me”. Tja, Vance är ung och har liknande syn på livet och politik. Han har en del samma åsikter, annars skulle han inte vara där. Hans livserfarenhet väger väl upp åldern. Kanske händer det något för de glömda människorna nu, de som lovas förbättringar vid varje val när kandidaterna vill ha deras röster men är redan glömda på installationsdagen. Vissa ser honom redan som en president i nästa val. Oavsett, han har tiden för sig, det har varken Trump eller Biden.
Jag gjorde några avvikelser från Pacific Crest Trail 2018. Till samhällen som var hus i förfall, husvagnar, där skyltarna uppgav vilka dagar församlingar erbjöd middag eller matpaket. Där i mataffären fanns färdiga påsar man kunde köpa till de sämre bemedlade som sedan distribuerades av någon välgörenhetsorganisation. Där jag behandlades så vänligt eftersom inga andra vandrare kom dit. Det var inlandet i Kalifornien.
Flera av de stora amerikanska städernas utkanter förfaller, gatuboende, narkomaner, penninglösa invandrare och de rika som packar ihop för att skatterna höjs och kriminaliteten ökar. Det finns problem som är faktiskt gemensamma i Världens storstäder men lösningarna är obefintliga.
I Sverige förklaras dåligt beteende ändå till mord vara beroende på de sociala omständigheterna och brist på pengar. Om det vore sant skulle en stor del av alla länders befolkning samt hela krigsgenerationen vara kriminella. Så är inte. Det är bara en av de sagorna politikerna pådyvlar oss för att höja skatten när de inte mäktar med uppgifterna.
Läs nu boken. Den som vill förstå ens lite varför människor röstar hellre på Trump än yrkespolitiker som hör till politikeradeln bör läsa boken.
Det är kö för Vance s bok i biblioteket. Tur jag gick dit genast.
En recension, finns många: https://www.danielk.se/post/hillbylly-elegy/
Om de andra som har övergetts eller övergav:
PS. Biden gav upp sin kampanj idag 21/7, eller är det hans fru som gjorde det. men Biden sitter kvar som president vilket känns tveksamt. Kan han sköta jobbet?
Ha bra pensionärsliv Biden! Återkommer när han har avgått om hans första beslut.
Har du gamla anhöriga du besöker då och då? Nu menar jag dem som än bor hemma och anses klara sig utan heltidsvård. Vad gör du då? Något som behövs? Fikar, antar jag. När ni sitter och fikar kan du undra: är hon på väg att bli dement? Varför kommer hon inte ihåg det och det och kom inte ihåg min födelsedag i tid?
Nästan alla får segare minne som äldre. Tänk bara hur mycket det finns i minnesbanken efter ett långt liv. Att ha glömt något är normalt. Demens är annat, mer omfattande.
Oron att behöva ta hand om dementa personer och dess kostnader har lett till forskning om mediciner som kunde ge evigt friskt liv. Det finns oändligt med råd hur du undviker demens. Ändå blir många dementa i hög ålder. Alzheimer presenteras ofta som skräckvision med stort antal sjuka men det finns idag lovande bromsmediciner. Ingen bot dock.
Just nu är demens väldigt aktuellt när vissa säger att USA s president är dement medan andra tycker att han är i god form för fyra mera år. Bara några veckor sedan hyllade en superkänd och rik skådespelare Biden men idag önskar denne att Biden går.
Det var ca tre år sedan när jag såg Biden i TV då jag tänkte att han påminde om min dementa sambo i rörelsemönster och i det röriga talet, ansiktet utan mimik och utan kontakt med andra. Min sambo dog 2018 så minnet kan felas. Men det var ju bara TV, så…
Alla äldre – tror jag – är oroliga över att bli dementa och tappa kontrollen över sitt liv. Jag gjorde en demenstest en dag. Jag att hittade det på nätet den dagen jag irrade nästan vilse i skogen:
the SAGE test
Resultat OK. Det fanns dock frågor om amerikanska pengar och där stöp det. Jag brukade lägga alla småslantarna i handflatan och låta expediten plocka summan. Ja, jag lärde mig, men vissa sa let me när de såg hur jag försökte få ihop det.
Enligt forskning finns det överraskande resultat om de första demenstecken. De kunde visa sig långt före andra symptom. Det var ens ekonomi. I tidig demens började många handskas illa med sina pengar. Räkningarna ligger. Lån tas. Oförmåga att lösa de tillkomna problemen. Ingen reagerar kanske innan vräkning.
Går livet i en cirkel? Liknar lite ungdomar vilka har en för positiv syn på sin ekonomi. Unga mellan 18 – 24 ligger i skuld hos Kronofogden för nära 2 miljarder. De äldre över 64 är dock värre, skyldiga 21+ miljarder. Många av skulderna för de äldre är gamla och betalas aldrig. Finns inget att ta. Flera av dem har ingen adress längre i Sverige.
Så till undersökningen:
”In analyzing 17 years of data from consumer credit agencies and Medicare databases, researchers found that a decline in credit scores and an increase in late payments are often seen in the five years prior to diagnosis of Alzheimer’s disease and related disorders (ADRD).”
När jag arbetade extra på hemtjänsten såg jag ibland en räkningshög. Men det ingår inte i hemtjänsten att rota i vårdtagarnas ekonomi.
Det hände att människor frågade mig om demens under min tid som anhörigvårdare. Hur började det? Jag kunde inte svara på det eftersom min sambo var frisk ena veckan och sjuk hastigt den andra. Han kollapsade en dag och ingen begrep någonting. Vaskulär demens kan komma hastigt som en stroke eller med den. Få förvarningar. De andra demenstyperna larmar bättre.
Jag grubblade om jag hade missat något. Visst kunde det ha funnits situationer jag efteråt såg som lite tveksamma. Men var det så? Läkare tröstade mig att jag inte hade kunnat göra något. Däremot är USA s president en känd person och hela Världen ser på. Som jag tidigare skrev börjar det likna misshandel. Det känns som upp och nervända världen när ingen vill se vad är så synligt.
Så, har du gamla anhöriga du ser efter ibland? Kanske en titt på eventuella räkningar kan ge en vink om dennes mentala och kognitiva hälsa?
Nej, Joe Biden betalar nog inga räkningar själv men demokraternas envisa hållning låter Biden bli ett slags lytes komiker. Han var en stund den mäktiga mannen i Världen men borde aldrig ha ställt upp ens förra gången. Just nu är allt stilla och ingen vill göra något tack vare attentatet mot Trump. Möjligheten att byta ut Biden har sluppit demokraterna ur händerna. För en stund i alla fall. Han tror sig vara bäst och enda för landet. Även den storhetskänslan kan vara tecken på ens minskade förmågor.
Om demensforskning: Fox News health 9 juli 2024.
PS. 51 miljoner såg debatten mellan Trump och Biden. Bara 19,5 såg Oscars. Men politiker har en bit kvar till Super Bowl, 123,4 miljoner tittare. 161 miljoner såg Eurovision. Och över 2 miljarder prinsessan Dianas begravning. Terroristattacken i USA 2001 drog också över 2 miljarder tittare, bland andra jag.
Bild: Scranton, Pennsylvania By Carol M. Highsmith -The Historic Electric City sign, https://en.wikipedia.org/wiki/Scranton,_Pennsylvania
Scranton är Bidens födelsestad.
När vi hade påskmiddag i år hemma hos mig pratade vi om USA valet och vi hade väldigt olika åsikter om de inblandade personerna. Jag sa att Trump vinner om inte någon skjuter honom. Kändes inte så bra idag när jag satt på datorn.
Presidentkampen i USA är i en ny fas. Mordförsök på Trump, en anhängare död och några skadade. Förövaren, en ung man, skjuten till döds.
Det finns för mycket vapen i gång och för många galna människor. Skulden till mordförsöket och polisens agerande kommer att diskuteras länge. Det ser ut som om politik har blivit mer och mer våldsamt, inte bara i vapen utan i ord. Att vara president är faktiskt ett farligt yrke om vi tänker i procent. Fyra amerikanska presidenter har hittills mördats i tjänst och två har utsatts för mordförsök och nu en presidentkandidat är skjuten.
Jag tror att USA får vara glada över att Trump klarade sig. Trump promenerade ut snart från sjukhuset till synes oskadd. Om inte, kunde situationen explodera? Ingenting säger att årets valkampanj är lugnt efter detta.
Det är inget liv på en räkmacka att vara en amerikansk politiker. Känslorna och intresset är nog mer i svallning där än här i Sverige då vi knappt bryr oss om våra politiker. Vinden vänder snabbt i USA. De som hurrade för Biden några veckor sedan, försöker sparka honom idag. Åtalen mot Trump, det där bokföringsbrottet menar jag, är nog ointressant för anhängarna. Skitsnack om det ena och andra. Att vara en framstående politiker gör en till måltavla för hot, förakt, beundran, ivriga jurister och kräver ett oerhört tålmodigt sinne för att överleva.
Ingen annan politiker än Trump har fått så många nedsättande ord från massmedia. Finns inte en etikett av ondska som inte är använt . Inte ens Putin får sådana tillmälen. Svensk press inte undantagen.Till sist tror någon på allt och skjuter, .
Kan bara beundra den oförtröttlige Trump. Patriot. Som lyckas stå på sig. Och det har väldigt lite med partipolitik att göra. Skillnaden mellan de två tävlande partier och hur de styr landet är inte så stor som massmedian låtsas. Presidentval är personval. Kan du inte elda massorna blir du en förlorade. Det finns alltid andra som står i kön.
Kommersen var i gång nästan lika fort som själva skjutningen. Bild av det hända på en T-shirt och text “Fight! Fight! Fight!” eller ”shooting makes me stronger” finns redan att köpa. Smaklöst?
Missa aldrig en bra business. Detta är USA. Kina hakade snabbt på.
Fortsättning följer. Trump får skynda på med sitt vice val. Det måste också bli en som inte rasar ihop om kulorna viner utan lyfter handen. Men min gissning är att valet är avgjort om inte någon skjuter igen och lyckas. Trump backar inte. Kanske inte Biden heller? Känns som Försöken att ersätta Biden dog ut.
Andra åsikter? Var inte blyg om du gillar Biden. Och du kan lägga själv till passande ord i rubriken!
Bevare oss bara från Bidens vicepresident.
Uppdatering15/7 kl 21 Trumps vicepresident blev senator JD Vance från Ohio.
När jag läser om hans livshistoria och utbildning känns det som ett bra val. Gissade faktiskt på honom idag när jag läste mer om alla kandidaterna. En fötterna på jorden person.
Bild från någonstans på Internet, tagen minuten efter skjutningen.
Danmark skall införa klimatskatt på kors pruttar. Metanutsläpp från boskap kommer att skattas med 300 danska kronor per koldioxidekvivalent. Landet skall bli koldioxidneutral till 2045. Detta är en av åtgärderna som danska Regeringen tror skall hjälpa till.
Läs om räknesättet på https://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxidekvivalent
Bönder får som kompensation 60% skatteavdrag, Från vilken summa och från vad vet ej. De är inte särskilt glada. De oroar sig för nedgång av jordbruket och så försörjning.
Nya Zeeland hade väl liknande försök men folket blev smått förbannade och det övergavs. Där går det fem får på varje människa. Ca 25,3 miljoner får att jämföra med ca 5,15 miljoner människor. Antalet får har dock minskat med åren.
Varför ska vi ha kor och annan boskap? Barn behöver väl inte mjölk? De kan dricka vatten och ta en kalktablett. Protein av kor, grisar och får kan ersättas med maskodling hemma. Alla dessa ridhästar! Alla vilda djur då? De pruttar väl också.
Varför finns människor överhuvudtaget? Deras liv drabbar klimatet. Klimatentusiasterna kommer med nya fantastiska påbud. Vi ska helst inte göra någonting, inte ens andas. Allt drabbar Klimatet. Vi icke troende, vi som tror att klimatet varierar och är speciellt anhängig av Solen där uppe, kallas med fula namn. Vi är till och med klimatförnekare.
Miljön däremot är många av oss rädda om och oroliga för. Det är liksom närmare och hanterbart, inte som Klimatet. Vi är griniga för dem som bedriver krig och drabbar Världens miljö rent katastrofalt, ofta oåterkalleligt, Om krigets miljöskador hör vi väldigt lite om, medan Klimatmöten drar tusentals. De flesta är dock inga utbildade experter utan bara anhängare. Kändisar älskar att synas på Klimatmöten innan de tar sitt privatplan hem, någon av dem.
Fredsmöten brukar också vara flopp, rent av oönskade. Tänk bara på stackars Viktor Orbán som pratade med Putin. Noll beröm i EU, han fick bara skäll. Till sist måste någon prata allvar med Putin, någon med lite styrka. FN? Nej, jag skojar. Finns någon? Eller utvidga kriget.
Krigshetsen är uppgående. Alla rustar upp mot sina vänner och fiender. Fredstanken är död. Det kanske slutar med det sista kriget och då behöver vi inte längre oroa oss för Klimatet eller någonting.
Lånar av Stellan Skarsgård om Sverige i en intervju:
“We used to be seen as a very wealthy country with very happy people. And, of course, a neutral country. But now we’re a member of Nato, we have doubled our arms budget. Like all of Europe. Everybody’s screaming to kill, kill, kill.” He continues: “Everybody is so excited now, by war.”… Stellan Skarsgård, i Guardian/film.
Kan hända att varken Klimatet eller boskapens pruttar inte är det största problemet för oss och Världen, utan vi själva och våra framröstade politiker utan realistisk tankeförmåga.
PS. Visst är det rörande när NATO pratar om att ta hänsyn till klimatet och rusta upp hållbart. Låter som mental kollaps.
EU har godkänt ett lag om restaurering av natur. Naturrestaureringslagen innehåller krav på hur medlemsländerna ska återställa minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta. Här ingår mål som att plantera tre miljarder träd och öppna upp fritt flöde i totalt minst 2 500 mil av floder och vattendrag. Ängar och våtmarker skall återskapas, skogar blandas upp och grönområden ökas i städerna.
Även bin och andra pollinerande insekter ska gynnas, med krav på åtgärder som vänder den minskande trenden till senast år 2030.
Målet är att åtgärder täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta till år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.
Till vilket år bakåt allt detta skall återställas? Vet inte, såg 1950 som riktmärke i ett land, vissa pratar om EU inträdesåret, Sverige blev medlem 1995, och andra om förindustriell tid. Ser du ett allmänt riktmärke skriv en kommentar!
Nu undrar jag om jag måste flytta. Om alla hus skall rivas och hela centrum avvecklas. För, husen byggdes på risig våtmark och en torkad sjö, inte så mycket vatten men mark som inte går att odla i. Sjöbotten har pålats och i de sankaste delarna finns nu park och damm. I närheten fanns en stor lantgård men som så många jordbruk är det nedlagt länge sedan. Park kan stå kvar, antar jag. Men alla hus som är byggda är ju på fel ställe nu. Skall naturen återställas här måste husen rivas.
Vilket är det rätta stället att bygga och bo så vi inte drabbar naturen? Ingen plats alls. Allt drabbar naturen.
Det blir väldigt mycket rivande för alla städer är väl byggda på en mark tagen från naturen. Alla vattendrag som rinner genom städer är reglerade likaså vattenkraft som spärrar fritt flöde. Idag får vi 35% – 45% av el från vattenkraft. Skall vatten släppas fritt så drunknar en del bebyggelse. Alla sommarstugeområden som är byggda på nedhuggen skog. Mer…Jag överdriver, men trots missnöje är ju Sverige alltid bäst i klassen så…
Trots att jag försökt förstår jag inte riktigt hur allt skall gå till. Men, jag är ju inte natur – och klimatexpert som tur. Ja, ordet klimat kommer i allting nu mera.
Lagar och regler som går baklänges är bara möjliga i aktivisters och vissa politikers huvud. Dessutom är EU s länder olika vad gäller natur. Vi i norr har barrskogen, väldigt mycket skog dessutom. Följaktligen röstade Finland och Sverige mot men de får vackert böja sig.
Hur privata skogsägare skall kompenseras vet väl ingen idag. Eller ska de bara lägga ner?
Att reglera framtiden vore en bättre tanke. Dock är allt vi gör för klimat och miljö värdelöst. Det är som att slåss mot väderkvarnar. Kriget i Ukraina har redan orsakat mer skador än vi någonsin kan reparera. Israel och Hamas likaså. Ja, alla krig som pågår raserar på en dag allt vi gör.
De nya reglerna träder i kraft i slutet av juli eller början av augusti. Efter det har medlemsländerna två år på sig att utarbeta planer för hur naturen ska återställas.
Hur ser Sveriges mark ut? Sveriges landyta är 410 000 kvadratkilometer eller 41 miljoner hektar. Av den ytan är 68 procent skogsmark och 7 procent jordbruksmark. Den bebyggda och anlagda marken utgör inte mer än 3 procent av Sveriges totala landyta. Öppna myrar och övriga öppna marker med och utan vegetation samt glaciärer står för 22 procent. (från SCB)
I princip låter allt ju vackert men praktiken är nog problematisk och kan bli typ kostsam greenwashing, som så mycket annat.
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2023-0220-AM-137-137_SV.pdf
Äldremisshandel har hastigt blivit aktuellt. WHO har larmat. Jag tänkte genast på Joseph (Joe) Biden, USA s president. Han är 81+ år och i hans ålder brukar de rika ha ett lojt liv på någon solig plats, kanske skriva sina memoarer, inte i Vita Huset som president. Han har ju en sjurums villa på Rehoboth Beach, i Delaware, lämplig plats för en pensionär.
Biden har ett av Världens mentalt tyngsta jobb. Det är uppenbart att han besväras av sviktande hälsa. Han orkar inte. Han vill lägga sig tidigt och slippa kvällsarbete. Han snubblar med orden. Glömmer. Tror sig att något som inte har hänt har hänt i verkligheten. Minnesproblem. Ramlar ibland. Ser allmänt trött ut i bilder. Han är helt enkelt inte riktigt ok. Att ingen tar ut honom från jobbet liknar äldremisshandel. Men, han bestämmer ju själv att sitta kvar. Han ser inte situationen med andras ögon.
Jag tänkte också på möjligheten till större krig och hans rätt att besluta om användning av atomvapen, bomben, eller inte. För att göra svåra bedömningar bör man vara i god mental hälsa och även orka med dygnet runt arbete. Att vara en president är inget 8 till 5 jobb.
Vilka är de som styr bakom honom?
Bop Hope sa att bakom de framgångsrikaste männen står en stark kvinna som puffar dem framåt. Är Bidens fru den som puffar? Obama då? Bidens team i Vita Huset? Ängsliga demokrater? Blinda för situationen? Förnekare? Impopulär vicepresident som skulle ta över? Alla har försökt skydda Presidenten.
Skuggregering inte vald av folket.
Situationen har skakats om genom den usla debatten mellan Trump och Biden 28/6. Hastigt blev Bidens hälsa tillgänglig för alla genom TV rutan. Åsikter och förnekelser rinner genom Media.
Biden sa efter den katastrofala debatten: ’Let me say this as clearly as I possibly can as simply and straightforward as I can: I am running – no one’s pushing me out. I’m not leaving. I’m in this race to the end and we’re going to win.’
Demokraterna sitter på pottkanten. De saknade tankeförmåga nu – sedan och lät sig styras av Bidengänget. Hur landet mår har ingen betydelse längre. De har fastnat i sitt maktbegär. Trump får inte vinna. Det är det enda som gäller oavsett hur.
I den andra ändan av amerikanska valshoven lik boxningsring finns Donald Trump. Han är en överlevare. Alla som har skrivit artiklar om hans undergång har fått revidera dem – igen. I svensk och europeisk press fasar man redan över Trump som president. Världen går under. Fast det finns ingenting som förespår undergång är bara namnet Trump som rött skynke över pressen som inte ens kan stava till ordet saklighet eller sanning.
Trump har en egen agenda. Han är patriot ändå in till tårna. Make Amerika great again. Introducerades av Reagan 1980 och är nu en Trump slogan.
När Amerika var stor kan diskuteras. Till vilken årgång backar man? Ja, nu var jag spydig men Trump har rätt. Den amerikanska överhögheten i Världen finns inte längre även om katastrofer, som Ukraina och Israel, än ropar efter deras pengar och USA har fingrarna i många dispyter. Trumps maktönskan lutar sig in inte ut ur landet. Trump startade inga krig. Det kan förstås bli problematiskt om USA tar ur sina vapen från varenda träta.
I den andra ändan av Världen sitter Putin vars maktbegär saknar vett och gräns. Cirka 120 000 ryska soldater har dött i hans krig mot Ukraina, hittills. Putin bryr sig inte. Dessa två, Biden och Putin, bland Världens tre mäktigaste har fingret på knappen. Kymigt.
Det rör sig om i flera länder, ledare och regeringar faller. Politiker byts ut. Hopp flammar upp och slocknar snabbt. Tänk på Storbritannien där en ny kraft har tagit över en askhög. Alla skriker efter någonting. Vad tror folk att Keir Starmer kan trolla med? Macron som darrar. Det är egentligen bara i diktaturer, Putins och hans kompisars Iran och Nordkorea samt Afghanistan som Putin försöker bli vän med igen, där ingenting rör sig i verkligheten. Folket står ut. Överlever. Anpassar sig. Protesterna faller. De som vågar hävda sin rätt ruttnar i något fängelse eller dör i oklara omständigheter. Men ingen diktatur är säker för evigt.
Kina balanserar. De är duktiga på det. Men det är som en gungbräda.
Det blir en förändring om Trump vinner. I USA är många trötta på andra länders behov. Alla är inte med de miljarder som ges till Ukraina, men Washington lever än sitt eget liv. Staten blöder pengar varje minut, statsskulden är astronomisk, USA låg på plats 12 år 2022 i andel skuld av BNP på 121,7%. (Sverige 31,7% år 2022.) Gränsen till USA från Mexiko är som övergångsställe, ca 2,5 miljoner så kallade flyktingar kom 2023, bara i december räknades 300,000 personer, mestadels yngre män. För mig är det inte invandring utan ockupation, anfall eller vad kan man kalla det. Visst, Amerika är stort men suger inte upp till arbete dessa skaror. Vissa städer ser ut mer som en soptipp än en framgångsrik amerikansk stad. Nu hostar även Biden att det kanske var lite för många. Sent skall …
Biden vill vara president. Äntligen sitter han där och tänker inte släppa platsen till någon annan. Speciellt inte till Trump som ångar fram som en outtröttlig maskin. Fortsättning följer, snart. Om Bidens stora första beslut, hans legacy? skriver jag kanske en annan gång när han har försvunnit ur Vita Huset till något mer passande och får stöd och hjälp som han gott förtjänar.
Sa någon att politik är tråkigt?
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/abuse-of-older-people
PS. Ordet sorgligt är kanske mer passande?
Vi fick trängas I tältet. Det var ett enmanstält dock tillräckligt om vi låg stilla och ställde ryggsäckarna i absiden. Jag vågade inte vända mig så jag inte skulle väcka barnet som sov bredvid mig.
Vi, en tjej på 10 år och jag hade vandrat cirka fem kilometer genom skogen till en plats vid en sjö. Före starten gick vi genom regler. Inte springa. Inte skrika och skrämma eventuella djur. Följa ledmarkeringen. Säga till om behov av paus. Vissla bara när det är nödvändigt.
Visselpipan var dock för rolig för att användas bara vid nöd för någon nödsituation kom ju inte.
Vädret var perfekt. Folktomt vid sjön där vi hittade en bra tältplats. Nästan inga mygg. Vi lagade mat, potatismos och korv. Satt upp tältet. Plockade blåbär. Kastade smörgås som inte gick så bra. Stenarna var för grova. Men en gång lyckades det. Tittade runt. Plockade mera blåbär. Namngav träden omkring oss.
Nej, trädnamn hade hon inte lärt i skolan. Naturen omkring oss trängs inte i läroplanen. Många stadsbarn är naturnoviser. Vissa kommer aldrig utanför asfalten.
Jag tältade dock med en scout. En bra hobby. En scout är en kunskapare.
Kex och varm choklad före sovsäcken.
Dagen efter fortsatte vi fyra nya kilometer längs markerade stigar mot en parkering där vi skulle hämtas från turen. Himlen mörknade, vi satt oss under tak på rastplatsen. Vi pumpade upp vatten med en gammal gårdspump. Kokade nudlar. Ösregn och åska avslutade vår tur. .
Nu är det sommar och många föräldrar har semester. Vad ska vi göra med barnen så de inte sitter hela dagarna vid skärmen? Alla reser inte till badorter. Alla har inte råd med häftiga semestrar ute i Världen. Alla äger inte en sommarstuga. Men något borde vi göra som avviker från vardagen. Barn – speciellt de som lever i asfalten – behöver grönska, träd, fågelsång och en stig att gå på.
Ta en tur till skogen med barnen.
Det behövs ingen topputrustning. Du behöver inte ens ett kök med dig. Frys in smörgåsar och korv, de håller sedan en kort tur. Hett vatten i termos för din kaffe. Grilla korv på eldplatser. Vill ni övernatta? Har du inte ett tält använd vindskydd. Det finns ca 3000 vindskydd i Sverige. Tja, mygg kanske, då är det inte så kul. Men trots alla varningar om hemsk myggsommar har jag bara några bett. Mygg älskar mig.
Eller gör dagsturer till naturen. Picknick är något alla barn älskar. När kvällen kommer kan du som förälder känna frid och glädje. Du har gett något värdefullt till dina barn: en stund i naturen. Försök att lämna mobilerna hemma, utom din. Det är inte mycket uppmuntrande som händer i Världen. Vi kan gott slippa Internet en stund.
Låter jag för naturromantiskt och optimistisk? Inte alls. De gånger jag har vandrat och tältat med barn har varit glada, lite spännande dagar. Idag i vår Internetvärld är det rent av exklusivt att besöka naturen i live, inte bara på en skärm.
I vilken ålder börjar barnuppfostran?
Jag läste en kommentar om de barn där allt går snett med misslyckad skola, knark och skjutningar. Någon skrev att fostran av barn börjar vid 1,5 års åldern så föräldrar bör skärpa sig då.
Så fel. Det är sent.
Det börjar så fort kvinnan begriper att hon är gravid. Då börjar hennes livsförändring, likaså den blivande barnets fars. Jag måste säga av min erfarenhet att polletten i regel ramlar lite senare in för män. Och, män är inte gravida i kroppen vad det än sägs i vår galna byta – fritt – kön – värld.
Det är dock inte helt ofarligt för befruktning att vara full när man gör barn. De som försöker få barn ska inte vara packade eller drogpåverkade. Så fostran kanske börjar redan där?
Eller startar barnuppfostran ännu tidigare vid val av partner vi tänker ha barn med? Överkurs?
Graviditet innebär att se fostret som viktigare än en själv. Det är noll alkohol och droger. Det är att ta hand om sig själv på ett bra sätt och genom detta ger kvinnan fostret de bästa förutsättningar hon kan. Det är ett stort ansvar. Den blivande fadern ser sin kvinna och det blivande barnet viktigare än sig själv.
Nykter alltså. Både i kroppen och i förståndet.
Men när barnet väl är fött börjar fostran mer så att säga handgripligt. På en gång. Varenda dag. Så hur lär vi barn att bete sig väl och få sin potential att blomstra? Genom vårt eget beteende. Även familjens andra viktiga personer, som andra barn och mor- farföräldrar har en stor påverkan, men föräldrar är nummer ett speciellt den första tiden. (Det kan ju hända att någon annan är i föräldrarnas ställe men det tar inte bort föräldraansvar, det ser bara annorlunda ut.) Att ta hand om en baby innebär omhändertagande och kärlek och senare vägvisning över livet genom uppmaningar, förklaringar, tillåtelse och nekande, i ord och handling.
När babyn är född lär föräldrarna barnet moral från början. Låter det konstigt? Inte alls. Barnets behov är nummer ett i föräldrarnas liv. Barnet får sina behov tillfredsställda. Babyn behöver inte vänta på mat, torra blöjor och kontakt. Den behöver inte skrika länge efter uppmärksamhet. Någon bryr sig, alltid. Världen är trygg och god.
Är inte den grundläggande omsorgen uppfyllt och barnet är trygg med föräldrarna är det svårt att bygga på med tillåtelse och nekande. Otrygga barn är svåra att leda vidare i växandets process. Barnet behöver utforska sin lilla värld och tyvärr innehåller den många nej, mest i handling. Hemmamiljön måste barnsäkras. Att ropa nej ständigt gör världen farlig och det var inte meningen. Världen presenteras lite i taget så barnet hinner med. Föräldern beaktar så inget ont kan hända. Ja, det händer, barnet ramlar och kanske slår sig med mera men föräldern är där och tar hand om det. Världen är fortsatt trygg. (Ja, Världen är väl så otrygg idag men jag skriver om fostran av små barn i Sverige. Tids nog får föräldern även ta upp de svåra frågorna om krig och död.)
Så fortsätter utvecklingen med mer kunskap om hur vi beter oss i olika situationer. Föräldrarna lär barnet nödvändiga saker för livet. Äta själv, gå på pottan, använda leksaker, uttrycka sig som att klappa händer, förstå flera ord… så småningom också att vänta utan gnäll. Trygga barn blir självständiga och törs interagera med andra. De finner sin position i den familjära kretsen och blir uppskattade för vad de är och kan.
Den där gränsen mellan att skämma bort och att vara tillräckligt god är svår men föräldrar som känner sitt barn överskrider det inte så ofta.
Om barnet behandlas illa och betraktas som en sidoprojekt i föräldrarnas liv, om missbruk, arbete, eget mående är alltid viktigare än det lilla barnet finns inte den grundläggande tryggheten.
Visst, barnet kanske överlever utan det men jag har plockat från gatan alltför många unga vuxna som inte gjorde det. Allt är dock inte föräldrarnas fel men är början usel och ingen finns bi är det en stor riskfaktor för senare liv.
Daghem fostrar inga barn från grunden. Den lär ut viktiga färdigheter för livet i en grupp. Hur vi delar på saker, väntar på vår tur och umgås med andra barn, inser sakta att människor är olika och lika. Även en del annat som att våga ty sig till främmande vuxna och öva på talet med flera andra. Daghem ska ge det kollektiva livets fördelar och regler men ändå låta barnet vara en speciell individ. Daghem är faktiskt också barnpassning så föräldrar kan arbeta.
Skolan fostrar inga barn heller från grunden, den lär färdigheter viktiga att kunna i Samhället och i framtiden. Skolan lär barnen behövlig kunskap, att producera resultat, samarbeta, att avstå och göra som läraren – den som är chef – säger, och behandla andra snällt, alltså med respekt. Finns det ingen inlärd moral och respekt för andra i början av skolan är det svårt att lära om. Ja, allt går men skolan har inte resurser att fostra om ett barn. Skolan är en lärdomsinstitution med regler och kunskapsnivå varje barn förväntas att nå upp till om inte helt så delvis.
Stöder inte föräldrar skolan går det inte så bra för barnet.
Fritidshem skall inte heller lära det grundläggande, den skall ge en meningsfull stund, uppmuntra till läxläsning, kanske vila tills föräldrar tar över.
Att tro ungdomsgård räddar sedan det som har misslyckats och uteblivit hittills är en sprucken fantasi. Men det tycks vara standardutropet från politiker när de unga strular än in till döden.
Daghem och skola är goda tillskott för uppfostran. Men kommunala inrättningars förmåga för stora förändringar i barnens beteende och liv är överskattade. Grunden som moral – hur vi beter oss mot varandra – lärs bäst i en mot en kontakt när barnen är små. Visst, det kan bli aha upplevelser men personalsituationen är inte sådan att den hinner fostra om enskilda barn. Det är en inbillning och fantasi att daghem löser språkproblem och vanvård i hemmet, skolan personliga intelligens – och uppförandebrister, och ungdomsgård håller barn borta knarkhandel och kriminalitet.
Samhället minimerar ofta föräldrarnas insats och påverkan. Man ropar efter Kommun, Socialtjänst, Polis, skola, sport, ungdomsgård med mera när ungdomar strular. Det kommer ord som ekonomi, integration, social utsatthet fram. Ordet föräldraansvar hörs väldigt sällan. Alla insatser, oavsett vad, som gäller barn kräver föräldrar som både accepterar och godkänner. Tydligt. Annas fungerar det inte.
Barn med egenvärde och tilltro till föräldrar hamnar mer sällan i trubbel.
Föräldraansvar är grunden. Allt annat är påbyggnad. Finns inte grunden är det oftast svårt att få till stånd mer. Finns inte det i Samhället accepterad moral inlärd från hemmet och barnets närmaste krets blir det en tuff väg att gå.
Sedan påverkas vi av de egenskaper som inte går att byta ut endast förstärka eller förtrycka som ärvda egenskaper, intelligens och begåvning, även kultur. Våra faktiska skillnader avhjälps inte med vackra ord om allas likhet. Vi är väldigt lika och oerhört olika. Vi är individer.
Det gäller även barn.
Nedersta bilden: gammal husgrund från Sörmland.
PS. tidigare publicerad -22 11 14 men tyckte att den var aktuell. Polisen ropar ju på hjälp av Samhället ´, alltså oss alla, angående barn som hamnar i kriminalitet.
Ett urvrål väckte mig på natten. Jag trevade efter mobilen, klockan var 3,30. Sedan försökte jag kravla ur sovsäcken och ut ur tältet. Vrålet fortsatte. Hade jag valt fel tältplats? Jag tittade runt. Vrålet avlägsnade sig, hördes mindre och mindre för att försvinna i natten. Vad var det? Det var en älg utan sångförmåga.
Natt? Solen var på väg upp.
En liten fyra dagars och 60 kilometers runda. Etapper; 37 – 41 och 37:1 och 37:2 med gruvrundan i Koppartorp och någon avvikelse. Det var varmt, upp till +27C men det fanns ibland skugga.
Leden längs havet är upp och ner, upp till en klippa, ner igen och den erbjuder hård benträning och ibland en skuggsida. Kaffeplatser vid havet. Tältning med sjöfågelskrik. Stora fraktbåtar vilka transporterar mat och varor vi behöver och inte tillverkar här hemma.
Ängar med blommor och fästingar. Väldigt få mygg. Tidningarna har ju hotat med myggsommar men de hade nog försvunnit annanstans än just den biten av Sörmland.
Ledbitarna 37:1 och 37:2 är bland gruvlämningar. Du har fötterna i historien, Sveriges väg till ekonomisk framgång. Midsommar diskuterade vi – bland annat – den stora skillnaden i ekonomisk framgång i olika länder med olika religioner. Att få låna pengar och starta företag var avgörande i Europa.
Banksystemet bidrog till framsteg. 1656 öppnades Sveriges första bank. Men system att förvara andras medel har funnits 2000 år före Kristus. Det riktiga banksystemet startades i Venedig 1157, det att ge ut kredit. Läs om bankhistoria, det är grundläggande för den västerländska ekonomin. (Strunta nu i de nuvarande problem som penningtvätt, mm som har förändrat banksystemet inte bara till ett lönekonto utan även till de kriminellas kassako.)
https://finanshistoria.n.nu/banker
Bild: Kärrgruvan är idag vattenfylld.
Men det viktigaste var arbetarna, de som hackade och sprängde fram malmen i gruvorna. Bönderna som försåg folket med mat. Uppfinnarna vilka kom med underlättande maskiner som spreds till Världen. Kvinnorna vilka skötte självhushållet, hemmets odlingar och barnaskaran. Många av kvinnorna arbetade även utanför hemmet och de äldre barnen fick ta ansvar. Arbete och Gudstro var det som styrde livet.
Fliten, viljan och arbetsstolthet. Att göra sitt, inte vänta på att andra försörjer en.
Ja, undantag finns alltid men fliten är, var, utmärkande för nordbor. Fattigvård fanns, det var inte vår tids bidragssystem precis.
Jag tror att klimatet har också gjort sitt. I Norden behövs bättre bostäder i vinterkylan.
De som arbetade och de som vågade satsa pengar var skaparna av Sveriges framgång. Nu gick jag på resterna av gruvnäringen i de sörmländska skogarna.
Det var en ensam vandring. Jag menar att det fanns inga andra som hade gett sig ut. Tomt. Tyst Men vid Dragsberget träffade jag en yngre man på vandring. Han hade inte sett någon sedan starten i Nyköping.
Tyckte folk att det var för varmt? Vatten? Just på de sträckorna finns två vattenkranar med kommunalt vatten. Såg också flaskor med vatten avsedda för vandrare vid ett hus . Snällt.
Ingen större fart utan många pauser liggande under ett träd. Lyssnande på fågelsång. Se humlan att söka nektar. Blommor, döda träd, gräs som vajar i vinden. Den där känslan into the Wild.
Om den förra vandringen bland gruvor:
Koppartorps gruvby:
Koppargruvorna vid Koppartorp har brutits sedan 1400-talet, Kopparverkets storhetstid inföll i slutet av 1700- och början av 1800-talet I slutet av 1700-talet fanns 160 gruvarbetare. Förutom koppar utvanns även kobolt.
Kärrgruvan var i bruk från 1786 till 1894. Arbetarna bodde på plats i hus med spiselrum och matkällare.
Bergsbruk stod vid 1700 talets mitt 75% av exporten i Sverige. Då fanns ca 350 järnbruk samt koppar och silverbruk.
År 2000 var de fast bosatta i Koppartorp 57 personer. Småort i Nyköpings kommen.
Nej, det är inte bara Sverige som firar Midsommar. Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland, Litauen, Italien, Spanien och Portugal firar midsommar. Sedan finns det platser i flera länder där ättlingar från Norden firar Midsommar. Ukraina, USA, Australien… Fler. Så det är inte en svensk Nationaldag, bara årets längsta dag som firas i flera länder och på olika sätt.
Och så kommer det vanliga gnället. Kvinnor klaga igen att de drar tyngsta lasset vid Midsommarfirande. Men låt bli då. Ta tiduret fram bara. Är det inte millimeterrättvisa får du väl låta bli något eller strunta i matlagning, dra iväg till korvkiosken med hälften av ungarna och skita i resten. Har du som kvinna inte förändrat arbetsfördelningen innan är det lite fel vald tidpunkt nu.
Jag för min del tror inte alls att nutida män är så slöa. Nog ser jag pappor i Centrum med barnvagn och matkassar. I kö till Systemet. På bensinmacken. Och mitt på dan är det färre mån ute. De är på jobbet. Män arbetar flera timmar än kvinnor. Ganska naturligt , tycker jag, så länge kvinnor föder barn.
Nu ska jag iväg och fira Midsommar där den som gör det bäst, gör det. Män vid grillen. Ingen gnäller. Alla gör sin del. Min del är dock blygsam, jag blir bortskämd. Jag skulle bara köpa ost och jordgubbar.
Nu hoppas jag att jordgubbarna inte stöder kriminell verksamhet.
Polisen har ju varnat oss, ohövligt just innan vi alla skall handla för Midsommar. Fel jordgubbe tvättar pengar för kriminella gäng. Vi skall vara varsamma så vi inte köper de gubbarna och stöder kriminaliteten. Det är jämställda med partyknarkandet som Polisen tidigare har varnat oss för.
Menar polisen att vi ska göra en utredning av jordgubbsförsäljarens bakgrund innan vi handlar? En analys av en jordgubbe så vi vet varifrån den kommer? Svensk eller falsk?
Myndigheter ropar nu mera ständigt hjälp av allmänheten. Nyss skulle vi alla kraftsamla för att stävja ungdomskriminalitet. Nu ska vi bli detektiver på jordgubbsbranschen.
Tack vare naiva Politiker har Polisen hamnat i läge där även jordgubbarna blir kriminella. Nu ropar de hjälp från allmänheten att stävja det kriminella Sverige.
Nej, nu ska jag inte säga vad jag tänker utan önskar er alla Glad Midsommar. Och ni som arbetar på samhällsnyttig bransch, hoppas det blir en lugn helg för er.
PS. Kom ihåg: sätt dig inte i bilen med syfte att köra om du inte är spiknykter.
I början – 60 talet arbetade jag i en fin restaurang, en med vita dukar och servitörerna hade vita handskar. Det var ett av mina första jobb i Sverige. Idag är det en självservering även om det finns en festvåning kvar.
Centrum för köket var damen som förestod kaffekokning och kakor. Hon var en fyllig, äldre dam som hade arbetat där sitt vuxna liv. Hon tog mig i sina vingars skugga. När hon behövde mig kunde inte husfrun säga något. Kaffe var en viktig del av matupplevelsen och skulle serveras med stil. Det dukades fram på en bricka med liten vit duk.
Den sommaren var varm. Kaffedrickande gick neråt på de varma dagarna. Jag hade läst i någon utländsk tidning om iste. Kunde vi prova, frågade jag damen. Hon sa ja. Vi provade olika varianter, med en citronskiva, kanske apelsinbit eller ett körsbär i glaset. Hur många isbitar? Vilken mängd socker? Det var inte än olämplig matvara, sockret alltså. Så klart sugrör. Smal eller tjock? De är också olämpliga idag. Vi provade vilket glas vore lämpligast. Jag jobbade på och damen provade. Andra som jobbade tog gärna ett glas.Till sist hade vi en bra blandning, i ett högt glas och iste infördes på matsedeln. Någon högre upp prissatte drickat.
Jag gjorde iste hela den varma sommaren. Utöver dukningar och blomsterarrangemang till de finare beställningsmiddagar. Jag ryckte in när diskaren inte kom. Han hade nog en baksmälla. Just disk sköttes ofta av personer som hade svårt på arbetsmarknaden. De avlönades per dag.
Jag tjänade sämre än i en fabrik men maten var gratis. Miljön passade mig. Så många livshistorien, så många dramer, så många människor i sökan efter den ultimata krogen att arbeta i. Nu köper du iste färdig i en aseptisk förpackning. Inte jag förstås som var isteflickan en sommar länge sedan.
Har Sverige lärt sig läxan att inte leka världssamvete i svensk domstol utan låta Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) sköta det? Även då de inte tar upp fallet.
Tanken var vacker med Lag (2014:406) om straff för vissa internationella brott, Vi försökte igen vara bäst i klassen och hela Världens samvete. Men vi kan inte jaga brottslingar ute i Världen och bli osams med andra. Vi har gott om kriminella här hemma att få fatt på. Internationella frågor sker genom de internationella organen, hur surt det än kan kännas.
Påträffas någon internationellt efterlyst person i Sverige skall denne skickas till landet som efterlyst den kriminelle. Eller Haag.
Har folk lärt sig nu att inte resa till Iran och andra länder som UD har varnat för, kanske i åratal? Varför åka till riskfyllda länder på semester? Och, är du en person som påstår sig ha flytt från ett skurkland reser man inte dit på semester eller i andra ärenden. Vissa länder glömmer aldrig att man lämnade landet och valde annat. Och, kan du resa tillbaka var ditt behov av skydd inte så stor.
Livet kan vara grymt när möjligheten att träffa anhöriga är stängt.
Vissa länder, som Iran, har inga skrupler. De fångar folk hur det passar i deras agenda eller de som har makten roar sig med att fängsla folk från ovänliga länder. Sverige är ett ovänligt land för Mellanöstern. Ett slags terroriststater som tar avvikande personer på allvar. De jagar utlänningar som genast räknas som fientliga spioner. Dessa fångar används sedan i spel mellan länder. Vissa har betalt fett för att få ut sina medborgare. Vi gjorde ett fångutbyte.
Så, vår Regering har nu bytt fångar med Iran. Gott så, men det får inte bli en vana. Vi ska inte döma andra länders skurkar för brott som har skett i deras länder. Det får orimliga konsekvenser för helt oskyldiga människor. Det är därför vi har ICC. Fungerar det inte bör våra politiker agera och trycka på ICC och FN. Inte att ensam leka världssamvete.
Det händer nästan varje dag att människor själva griper in och hämnas för något. Det är mord typ hat och hämnd, ofta utövade av ungar som borde vara i skolan i stället mörda någon för pengar. Att vi själva griper in gör oss till en stat där rättvisan utövas inte av Domstolar utan av gatan, klaner, enskilda och även massmedian. (Minns ni ev. sexköp i media) Det gör oss bara till en skurkstat. Vi har redan områden där rättvisan utövas av den med mest makt, störst i knarkhandel eller påtryck av även politiker. (Minns ni Botkyrka?) Vi har nog med skit att ta hand om i vårt land.
Överallt där det finns pengar att tjäna är den kriminella klanens arm med.
I den ideala öppna Världen kan vi åtala de skurkar vi får fatt på, oavsett ursprung. Men i verkligheten finns olika länder och de ser på regler och brott annorlunda. Det som inte är brott här kan vara värd stening eller även dödsstraff annanstans. Det pojkar som mördar här i Sverige skulle få helt andra straff i andra länder än några år på ett behandlingshem. Kanske de skulle uppfattas som frihetskämpar i något av de mörkaste ställen på Jorden.
Vi måste inse att självständiga Stater har sina egna regler även om de inte alls är något vi kan anse som rättvist. I fallet rättvisa har alla FN organ vi betalar för totalt misslyckats. Demokrati och lag och rätt är bara en önskedröm. Terrorister styr. Religion har makten. Omröstningar är bara teater. Den med mest vapen vinner.
Så, turista inte i skurkländer. Orsaka inte problem för Sverige. Du är inte säker oavsett vad som står i ditt pass.
Kanske borde jag vara tyst?
Jag gjorde en runda i skogen. På hemvägen nära centrum hamnade jag bakom två yngre kvinnor. De pratade ilsket och högt. Vartannat ord var: värdelöst. Politiker var värdelösa. Jobbet var värdelöst. De och de var värdelösa. Den dyra hudkrämen var värdelöst…
När även män var absolut värdelösa stannade jag. Avståndet till de unga ilskna kvinnorna blev sakta 50 meter och sedan försvann de till något annat håll. Då började jag gå igen framåt.
Jag borde nog frågat dem vad de ansåg vara värdefullt. Nej, så gör man inte. Jag gick hem, kollade antalet steg, 12 300 ok, satt på kaffe och började fundera.
Det är mycket i livet som är utan större värde. En del av det vi säger och gör är helt värdelöst. Nog öppnar vi ofta munnen innan hjärnan är inkopplad. Men, tillsammans med det som har och inte har värde bildas livet.
Vi hör yttranden från politiker som är värdelösa eller helt fel och de borde ha hållit mun. Kom att tänka på Storbritanniens Rishi Sunak som minsann hade lidit som barn och inte alls varit så rik. Han hade inte betalkanalen Sky TV. Vilket lidande! Han gick dock i dyr privatskola men…
Hur kan man vara en premiärminister och kläcka ur sig något så tanklöst? Rikemanssjuka? En äta kakor moment.
Sunak och hans fru är nu värda 730 miljoner pund samt har ett hus värt 90 miljoner, en till villa för 20 miljoner. Han och frun är rikare än kung Charles. Men pengar garanterar inte, ja, ingenting annat än just pengar.
Så, kan rika människor förstå de fattiga? Nej. Jag tror inte det. Han hör till de extrema men han är inget undantag. Han har fått kritik över sitt svar om brist på TV kanal. Ingen bryr sig om hans TV förlust. Folk bryr sig om sin egen tillvaro och problem.
Nog hör vi idiotuttalanden även här hemma från våra politiker. Ofta har det handlat om att tycka synd om något som folket definitivt inte vill ta med en tång. Eller om just värdelösa svenskar.
Det finns människor både i England och här utan en enda betalkanal. Det är inte ett mått på fattigdom men att dra in på maten är det. Att inte kunna köpa nya kläder när det behövs. De som aldrig går på bio med barnen för det är för dyrt. Inte heller besöker hamburgerbar eller köper pizza hem. Inga utlandssemestrar och inga i Sverige heller. Att inte kunna spara till barnen för det finns inget att spara av. Att frysa för värmen är för dyr har många upplevt både i England och här.
Sedan har vi de gamla som har förlorat sina hem på grund av någonting, inte alltid missbruk utan att hyran blev övermäktig eller sjukdom kraschade allt.
Mer…Det finns familjer som vore berättigade till socialhjälp men de klagar inte utan tar ett extra pass på jobbet. Vars barn får klara sig ensam hemma från alltför ung ålder.
Så, visst är politiker ibland värdelösa i att förstå folk och livets omständigheter. Få om inga av dem har haft arbete med låg lön och usla arbetstider. Många är politikerbroilers. De styr över ”vanliga” människors liv de inte har en aning om.
Jag ville stanna och fråga dessa unga kvinnor vad de gjorde för att göra någonting bättre i stället att allt vore värdelöst. Vad var värt något för dem. Nej, som sagt, jag backade. Men ändå, vi gnäller ofta men gör ingenting. Allt är värdelöst utom vi själva.
Kanske borde var och en tänka över vilka saker och vad har värde i livet och sedan ta hand om de på bästa möjliga sätt. Gnäll gör Ingen lycklig. Och – skrik inte på gatan, det blir bara irriterande ljudsmuts.
Bild från en annan promenad.
PS. det är val i England 4/7 och Labour ser ut att vinna för stunden. https://labour.org.uk/updates/stories/labour-manifesto-2024-sign-up/
Jag är kattvakt idag till en liten nykomling i släkten. Efter att ha försökt gräva ut sig till balkongen nöjde katten sig med en solfläck på golvet.
Så idag händer det absolut ingenting annat än att gosa med en katt. Lämpligt pensionärsarbete.
Nu finns det 7 katter i närmaste släkten samt en hund och en ödla. Barn ska ju ha djur och öva sig att ta hand om en levande varelse. Djur är dock föräldraansvar.
Livslängden hos välskötta husdjur kan bli lång. Barnen kan ju flytta hemifrån – om de hittar något eget – och gamla djur flyttar man inte.
Som gamlingar vilka dör snabbt när de flyttas till äldreboende – korttidsdöd kallas det – är även djur fästa i sina hem, sin plats och sina människor. Tänk på det när du ger efter barnens rop: kan vi inte ha en katt/hund/kanin/ödla/råtta… Du som vuxen har ansvaret.
Så nu sitter jag som kattvakt för ingen arbetar hemma idag.
Mjau!
Så här dagen efter ett EU val förväntade jag mig lite analyser, resultat och förklaringar i den Statliga TV n jag tvingas betala. Det regnar ute. Jag skulle kunna sätta på TV n. Men inget. Det gör nog ingenting.
Sedan maj 2018 har jag inte sett Statlig TV en enda gång. Ja, jag satt på tvåan en gång eftersom de skulle presentera en nyutkommen bok av min gode bloggvän Thomas Nydahl. Men de hade klippt bort den presentationen. Varför? Det kunde ingen av oss som den dagen ville se på Statlig TV begripa. Kanske passade han inte i deras agenda. Och, han var en man.
Jag misstänker också att många av oss är helt ute med de grupperingar som finns i EU. Som S&D, EPP, ECR, ID, NI, m fl. Vad vill de? En presentation hade varit något. Har jag missat det?
Nu tittade jag på vad Staten bjuder på idag. Inget om val utom kanske på nyhetssändningarna på ettan.
Gift vid första ögonkastet hela två timmar. Barnmorskan i East End som har gått på andra kanaler. Repriser. Tvåan då? Mobilfri i sex dagar. Va! Jag var mobilfri i 160 dagar. Dock hade jag Garmin för säkerhets skull.
Men, Agenda mellan klockan 20.00 – 21.38 på kanal 2 skall troligen handla om EU valet. Den låter som agenda precis som allt som produceras av SVT.
Har inte SVT begripit att folk som försörjer dem arbetar på olika tider? Det innebär att program som Agenda bör sändas flera gånger i dygnet så här efter valet. Likaså borde nyheter gå dygnet runt.
Program 1 är helt onödig. Skärp till 2 an så den blir mer renodlad nyhetskanal med nyheter från alla områden samt från alla delar i landet. Så sänks priset också. Och, försök göra det utan vänstervriden agenda. Neutral. fast då måste nog en del folk bytas ut.
Nej, jag fortsätter att tvångsmässigt stödja de Statliga programmen och läsa nyheter mestadels i utländsk press. Det finns ofta om Sverige också, tyvärr inte så uppmuntrande.
Och EU valet är snart knappt ett minne, livet pågår ändå.
Idag 8 juni är det World Ocean Day 2024
När jag avslutade PCT hade jag vandrat genom öken, berg, vulkaner, skogar, små samhällen och otaliga nationalparker och skyddsvärda områden. Jag hade suttit vid sjöar, forsar, någon flod och vattenfall. Jag hade vadat över otaliga forsar och renat vatten från många olika källor. Men, leden gick aldrig till ett hav.
Därför gick jag som avslutning sex dagar på Pacific North West Trail. Den biten av leden gick vid havet, från Deception pass till Washington Park.
Det är magiskt att se en fri horisont, långt borta. Som en möjlighet att segla till Världens ände. Till något okänt. Jag är dock ingen seglare, jag blir bara så sjösjuk. Har klarat av att segla från Stockholm till Helsingfors. Tillbaka tog jag en större båt, de med restauranger och taxfree, och en riktig hytt. På Teneriffa blev jag så sjuk direkt att jag steg av från båten så fort det gick. Jag var illamående och snurrig ett bra tag.
Vi tar illa hand om haven. Havet idag är också en soptipp. Hur än magiskt det ser ut finns skräpet där, från större tappade container till osynliga plastbitar. Äter du havsfisk äter du plast. Vissa stränder vid Indiska Oceanen är inte stränder längre utan soptipp där barnen vadar och söker efter något användbart.
Hur plasten i våra kroppar kommer att påverka oss på sikt är än en obesvarad fråga. Forskning pågår. Dock äter vi ungefär ett kreditkort i veckan. Det kan inte vara bra i längden?
EU slåss mot nedskräpning av haven med plastkorkar. Ni vet, de där irriterande korkarna som sitter fast så vi inte kastar de i havet. Insats det med fast bara som man brukar säga: en droppe i havet.
Mer om World Ocean Day hittar du på:
Announcing the World Ocean Day 2024 Action Theme
Bild överst Teneriffa.
Incheckningen till flyget var ute vid några bord. Tulltjänstemannen skrev in mitt namn och födelsedatum i en av de stora tjocka böckerna. Där förvarades identiteten av dem som var utvisade och skulle inte släppas in i landet igen. Han skrev in mina barns uppgifter under mina. Vårt visum utgick den dagen, eller föregående beroende på hur du räknar och läser. Fel dag hur som helst enligt dem. Planet var fullt, den enda på några dagar ut från landet, som än hette Burma. Två vakter gick in i planet och utvisade därifrån några personer så vi fick plats. Tjänstemännen följe oss sedan ändå till flygstolen. De burmeser som inte fick flyga var arga, men behärskade.
Planet lyfte försenad mot Bangkok. En absolut magisk men tydligen olaglig resa runt i Burma var över.
Om jag nu skulle resa tillbaka hur kan de då hitta utvisade mig? Underskatta aldrig diktaturer. Nog vore det överarbetat att föra in alla till datorminnet? Man vet aldrig. Jag har sett det jag ville se i Burma och behöver inte att resa dit igen.
Undrar lite hur den aktuella svenska kontrollen fungerar. Namnbyte, falska uppgifter, eller ingen kontroll alls. Inte har jag visat passet på alla resor i EU. Flitigast var Spanien, passkoll tre gånger vid utresa därifrån. Kanske sökte de efter någon? Jag tror att det finns människor med falska identitetsuppgifter resande runt i Världen.
Idag är det svårt med turistresor till Burma, nuvarande Myanmar. 1978 fanns reguljärflyg från Bangkok till Rangoon och en statlig ”resebyrå” någonting. Man kunde köpa ett resepaket till Pagan men det var så extremt dyrt att meningen var nog inga resor. Men vi tog oss dit på ett lite udda sätt.
Vi var de enda som gick runt i Pagan, då. Det enda hotellet var tomt, utöver oss. De kunde inte förstå hur vi hade hamnat där. Bilen var parkerad utom synhåll för säkerhets skull. Vi höll tyst. Personalen vågade inte säga något. Chaufförerna övernattade alltid hos vänner.
Guiden på hotellet hade sällan några gäster att guida. Han blev så glad när han äntligen fick visa sina kunskaper om Pagans historia.
Hur reste vi? Vi tog en taxi runt Burma. Nej, det var säkert olagligt men så mycket billigare. Och vi såg mer av landet. Vi betalade hotellet i Rangoon i förväg för hela tiden. Sedan gick vi ut bakvägen tidigt på morgonen. Vi besökte Mandalay, Pagan, och flera små städer. Vi träffade munkar och lokalt folk. Vi fotograferades, enda vita sedan åratals. Vi träffade även några politiker under resan. Nej, inte Aung San Suu Kyi, men hennes vän, en fd. minister som satt i husarrest. Vi anmäldes till polisen men han var på fest och vi smet.
Resan runt i landet kostade bara var sin burmesisk årslön för våra två chaufförer.
Allmänna val hade nyligen hållits i Burma men bara ett parti var tillåtet, Burma Socialist Programme Party (BSPP). De fick 14 miljoner röster av 15 miljoner möjliga. De styrde Burma från 1962 till 1988 då flerpartisystem infördes. 2021 skedde en militärkupp som avsatte den folkvalda regeringen och undantagstillstånd infördes.
Idag avråder UD, sedan länge, från alla resor dit. Länder med diktatur och krigsläge är inga bra länder att semestra i. Dock finns det några resebyråer som annonserar om Burma på begäran, idag kallad Myanmar. Men, de är inte så intresserade av att ordna en resa. Finns andra lugnare mål.
Kanske borde stora skaror från demokratiska Stater resa runt i länder där befolkningen förtrycks, i stället att isolera dem? De kan inte fånga alla bara stänga gränsen. Nej, dum idé. Vissa länder har absolut inga skrupler.
Om nutida Myanmar:
Nej, det här handlar inte om katter. Bilden är bara en illustration som ska ge lite lugn. Katten heter Buse och är en ganska rar variant.
Året är bara halvvägs men årets svenska modeord är redan korad. Gränser. Alla partier försöker haka på det vinnande ordet i sina EU plakat. Fast med olika innehåll. Låter det som återgång till realism? Inte, det är bara modeord. Vissa går så långt som att skriva murar på sina plakat.
Sverige har varit gränslös på flera sätt. Det är lite rörande när partier som ville ha bort alla gränser nu ropar efter dem. Kanske behövs det en mur, riktig eller imaginär så vi inte går helt sönder.
Årets rättegång har nog också passerat även om fortsättning följer. Det var snaskigt. Rättegången handlade om bokföringsbrott men en prostituerad tilläts beskriva sitt ”jobb” ändå in i kalsongerna. Det gav en rutten känsla för rättegången och knappt bidrog till bokföring som brott.
Som någon sa: “No one is above the law”? A noble statement indeed but ask yourself——-What did you do eight years ago that might be brought up today?”
Rättens kvarnar mal sakta och endast i ett valt tillfälle. Visst hade det målet en agenda. Men det gick inte som önskat eller förväntat. Pengarna rullar in till Trumps kampanj. Måste säga att han är en överlevare.
Kommer alla män som har betalt prostituerade för att de ska hålla käften samt om beloppet har placerats i fel kolumn, kanske externa utgifter på en tjänsteresa, nu kontrolleras och bötfällas? Skall inte den prostituerade betala skatt eller slipper hon fast prostitution är olagligt?
Kanske kände flera sig som att ha sluppit billigt undan? Bokföring är nog nu rättad och kontrollerad hos de politiska galjonsfigurerna. Inte en dollar fel.
Vad är skillnad mellan prostitution och frivillig sex eller inget alls? Vem väljer vi att tro? Den som blev grinig, girig eller nekade? Kvinnan förstås, hon är ju ett offer. Men brottet var inte sex… Allt var något förbryllande.
Nästa snaskrättegång är i gång och den handlar om nuvarande presidentens sons affärer. Det har också varit i gäng länge. Vapen, narkotika och vad som helst i ens dator. Kanske är även den tidpunkten vald?
(Du som tänker resa till USA, ljug inte i din visumansökan. Ingen vits att söka visum om du knarkar. Du släpps inte in. De har gott om dem redan i landet. Men du kan förstås ta den öppna bakvägen vid södra gränsen. Ett tips bara från B….n)
Här hemma börjar Vårdstrejken. Striden handlar om minuter, de 15 minuter om dagen som fackförbundet vill att arbetstiden förkortas. Har inte satt mig i det exakt men arbetsmängden sjunker knappt om du går hem 15 minuter tidigare? Det är frågan om principer och makt, inte om minuter för Landstinget har redan kortare arbetstider än 40 timmar. Det är de eviga övertiderna som slår ut ens privatliv.
Problemet är volymen. Av vårdsökanden kontra resurser.
Sjukvården överlever på övertider. Inte räddar 15 minuter kortare tid stressen och ökar intressen för jobbet. Sjukvården går året runt, dygnet runt men människor har andra uppgifter, som barn till exempel att få in i ekvationen: min dag. Att en sjuksköterska byter jobb till väskincheckning på en flygplats är bottenbetyg till vårdens organisation. Att gå hem i tid är av värde.
Sedan finns ju läkarna, ständig övertid, jagande bäddar där de kan lägga in patienten. Överkvalificerat om något.
Jag tror att Vården behöver en grundlig utredning där de som arbetar hörs. Inte politiker.
Håll er friska nu. Grönsaker och promenader brukar ju räknas som universalmedel. Friska gener och livsstil tror jag mer på men ska gå till torget och köpa jordgubbar.
Jag gjorde en lång promenad igår till två platser vilka jag har uppfattat som magiska på grund av naturen. Ett kalkbrott och en sumpskog.
Igår hade dock all magi slocknat. De var liksom vilka platser som helst. Fint, men…
Kalkbrottets vatten var oroligt och skitigt. Sopor hade också intagit platsen.
Liljekonvaljerna var nästan överblommade. Några fjärilar flög runt men inga av de sällsynta varianterna som påstås bo där.
Sumpskogen med sina vackra döende träd och stockar var bara en vanlig döende skog i en röra. Det var torrt. Sly hade hittat en växtplats där.
Allting förändras. Platserna var som en bild av Världens utveckling. neråt. Fast i snällare form.
Nästa år finns det ingen anledning längre att åka dit i jakt på naturens skönhet. Kanske är jag för kräsen? Jag är inte en biolog studerande naturens förändringar, bara en som vandrar. 23 000+ steg blev det.
Världen förändras. Vi förändrar. Vi förändras. Allt är i rörelse. Ingenting är statiskt. Utveckling och avveckling sker i varje sekund. Det känns dock som om det negativa, det som hotar vår existens dominerar i Världen, eller är det bara usla journalister som söker skrällar och inte informerar oss om det positiva?
Är det något som inte är hotat, på upphällning, väg att raseras, tar slut, olämpligt, miljöfarligt eller bara förändras till den grad att vi knappt står ut och undrar vad gör vi åt vår Värld? Kriminalitet och krig är vardagsvara överallt. Även klimatet påstås trilska.
Vad är det perfekta klimatet på varje enskild breddgrad och plats vet jag inte. Vet någon?
Jag är glad över att ha sett en del av vår hotade Värld, till och med i bättre skick. Men undrar hur fattigt på olika sätt mina barnbarn kommer att ha det? Hur ser världen ut om tio, tjugo, femtio år? Vad har förändrats, tillkommit och försvunnit? Kan vi ens föreställa det idag?
Och som alltid menar jag inte klimatet utan vår misshushållning med våra resurser och våra medmänniskor. Krig överst på den pallen.
I alla fall har politikerna ingen längre plan än till nästa val, om ens det. Har du?
Måste vi ha planer? Är det bara att ta allt som det kommer och sörja för sitt eget liv?
Bilder: två översta bilderna från år 2021, den nedersta från igår.
EU valet presenterades i någon media med ett ord: kaffe. Skall kaffet symbolisera politik? Med eller utan mjölk. KD försökte sig på falukorv i riksdagsvalet. Kaffet blir nog lika intetsägande. Att infantilisera folk som politiker gör mig alltid grinig. Gammal och grinig. Jag ska ha en kopp kaffe. Kanske hjälper det när jag tänker på pengarna som slösas bort till noll nytta.
Eller är det så? Skurkarna skall väl också leva. De mår säkert bra av lyx. En Rolex i varje arm. (Tidigare inlägg om EUs klimatfond.)
Kaffe var det. Här dricks det med mjölk. Det har noll med politik att göra. Men ändå, jordbruk är inte populärt att stödja. Kanske har vi snart inga kossor att få riktig mjölk av?
Skall vi tro på mirakel? Beror nog på arten av det. Vatikanen har skärpt reglerna för det som kallas mirakel. Rena falsarier skall undvikas. Människan är faktiskt en lögnaktig varelse ibland. Nu skall en händelse som anses tillräckligt trovärdig kategoriseras som ”nihil obstat”, vilket innebär att där inte finns något som går mot den kristna tron och att det därmed står fritt för katoliker att se det som heligt. Men ingen behöver tro på mirakel. Det är inte tvång ens för katoliker.
I EU tror många på mirakel av annan art. Öser vi bara tillräckligt med pengar till olika ”gröna” projekt ändras klimatet. Fast helst inte just i veckan då vi nordbor får njuta av sol.
Det är varmt, sägs det. Nu +23C. Folk ligger nästan nakna i parken. Jag ogillar när folk ligger nakna i parken där barn leker. Men jag är ju gammalmodig. 23C+ är väl inget. Gå med en full ryggsäck och sex lite vatten i 40C+. Då är det varmt. 30C kändes som svalt.
Att Världen har varit varmare även utan oss och våra bilar samt fabriker och uppvärmning visar mätningarna bland andra på Grönland. Där var det ren djungel 2 miljoner år sedan. Nu är det kallare och torrt. Så Klimatet har varierat även utan oss.
På Amazonas har man hittat konstverk som varit under Amazonas vatten. Nu under en torr period med låg vattennivå blottas 1000 – 2000 år gamla graveringar i stenen, i form av ansikten. Så, det var torrt då och låg vatten, utan våra bilar.
Vi borde agera för att minska miljöskadorna. De kan vi – kanske – göra något åt. Förbjuda krig? Det vore en ypperligt åtgärd och så miljövänligt. Om vi kunde mäta miljöskadorna och visa de i en enkel tabell eller kurva- som koldioxid- vore det intressant för de som styr eller drar i snören på bakgrunden.
Att kunna mäta något och visa en kurva, sann eller fixad, ökar alltid trovärdigheten. Om vi inte kunde mäta koldioxid, vad skulle de som styr skylla på då?
Är du orolig för klimatet och tror att den är den viktigaste frågan för EU och Världen? Folk har i alla fall röstat på klimat som viktigare än kriminalitet. Gör din del. Slopa genast alla färdmedel. Ät inte kött. Bara råkost. Inga nya prylar och kläder. Inget Internet. Pytteliten koja utan uppvärmning som bostad. Andas helst inte. Gör allt som de kringresande predikanterna med sina bilar, privatplan, hus och lyxliv tycker att just du ska göra.
Var jag spydig? Inte alls. Jag är så gammal att jag har levt den tiden då vi skulle frysa ihjäl, 70 talet, på grund av istid som kom med klimatförändringarna. Varför det inte blev större hysteri då berodde på Internet. Det fanns inte. Några köpte dock en varmare jacka och åtgången på sommarbostäder i Spanien, gissar jag, var påverkad av profetian. Sedan dog allt och byttes sakteligen till värme. Nu smälter isen som hotade oss. Det är dock värdelöst att skylla på Solens perioder, för, Solen lyssnar inte på oss.
Även länder som anses skyldiga till att inte hindra Klimatförändringar kan hamna i Domstol. Men, hur skulle de kunna vrida tiden tillbaka övergår mitt förstånd. Någon? Någon som är smart?
https://www.bbc.com/news/science-environment-68768598
Så klart blir det igen en ny istid. Frågan är om vi alls är kvar då.
När vår jord är helt förstörd av oss själva och även människorna är på upphällning uppstår igen frågan om kan vi fly till en annan planet. Som Stephen Hawking sa: så där 500 år tills vi måste hitta annat om mänskligheten skall överleva.
Tiden tickar.
Läs en intressant artikel om våra möjligheter att flytta till en annan planet. Det om något vore ett mirakel.
https://svenska.yle.fi/a/7-10057526
Länkar till Amazonas och Grönland:
https://edition.cnn.com/style/brazil-amazon-face-carvings-scn/index.html
https://www.nature.com/articles/s41586-022-05453-y
Memorial Day är en amerikansk nationell helgdag som högtidlighålls den sista måndagen i maj varje år. Dagen uppmärksammar de personer i USA:s väpnade styrkor som stupat i krig för landet.
Idag, på Memorial Day skriver Christopher Chantrill om de döda i alla stora krig. De som dog för ingenting. Det finns många till krig vilka borde ha undvikits men läs nu om dessa vilka utplånat miljoner människor, just för ingenting. Trots dessa miljoner döda fortsätter människan att kriga, oftast för ingenting och det uppmuntras av både Stater som vapentillverkare, ideologier och rovgirighet. Alldeles nyss gladdes vi svenskar åt att slänga neutraliteten i soporna och i stället ingå i en militärallians.
Människan är ett sorgligt djur.
“Monday May 27, 2024 is Memorial Day, when we remember the soldiers that gave their lives in America’s wars. But it is well to remember that, despite the skepticism of Wikipedia, Memorial Day began as Decoration Day, organized by the women of the South to decorate the graves of the soldiers killed in the failed war of secession. “…
Läs vidare på https://www.americanthinker.com/
På den svenska Veterandagen onsdag 29 maj hyllar Sverige sina veteraner och hedrar minnet av de som betalat det högsta priset i arbetet för fred i olika krishärdar runt om i världen. Under årets högtidlighållande genomför Försvarsmakten ett särskilt uppmärksammande av de veteraner som tjänstgjorde på Balkan under åren 1991-2000. Firandet sker på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/uppvisningar-och-evenemang/veterandagen/
Bilder: Gravar i Arlington USa på Memorial Day (från Wikipedia) och minnesplats för döda soldater i Tammerfors, Finland.
Jag önskar en glad och god mors dag till alla ensamma mödrar. Speciellt till dig vars lön var slut innan den nya kom. Till dig som inte haft en egen ledig dag på flera år, för barnafadern tar inte barnen. Han är så upptagen med sitt nya liv. Till dig som arbetar extra för att kunna ha semester och ta barnen till någon rolighet de önskar. Som måste säga nej, det har vi inte råd med. Som börjar lägga undan till Julklappar så fort sommaren är över.
Du som undrar om livet någonsin kommer att bli bättre så du inte har oro för barnen.
Det blir det. Din smala ekonomi lär barnen att handskas med pengar. Din omsorg kommer att ”betalas” igen när du blir gammal. Det man sår, det skördar man. Det gäller med det mesta, men inte alltid.
Har inte barnen firat dig än påminn att det är mors dag. De kan ta disken och dammsugningen. Kanske göra en teckning som gåva. Det är inte prylar som behövs utan en stund av uppmärksamhet och samhörighet. Ligg en stund på soffan och tänk hur fina dina barn är.
(De är inte gängmedlemmar? De sysslar inte med drogförsäljning? Du klappar väl inte händerna när de kommer hem med stöldgods?)
Dina barn fixar skolan. De har till och med en hobby och bra kompisar. Det du, är mer värt idag än en fet lön och en dyr utlandsresa.
Ha en bra mors dag!
Våren nästan försvann för mig. Åkte till Norrland som barn – och kattvakt. Ja, barnen klarade sig själva och så även katterna. Ungefär, för de öppnar inte matburkarna själva eller städar kattlådan och de ska släppas ut och in samt klappas regelbundet.
I Norrland var våren i gång smått bland snöhögarna. Jag tycker om våren. När naturen vaknar upp. Likaså om hösten då allt sakteligen lägger sig till vila. Sommar är liksom för mycket.
När jag åkte hem steg jag ur planet till värme och solig Stockholmssommar.
Ja, jag flyger i stället att sitta i tåget 8–9 timmar. En av gångerna jag försökte mig på tåg från Norrland blev den 8 timmar försenad, fastnade i ödemarken och även vattnet tog slut. Tur jag var försedd kunde dela med mig till några barn. Eller malmtåget välte. Eller loket gick sönder redan efter 300 meter. Som fattigpensionär väljer man också det billigaste alternativet.
Jag tar flyget. Det har varit försenad över 5 minuter en gång på 10 år. Jag är inte en klimataktivist. Jag hör till de som klimatentusiasterna kan klanka på.
Norrlandsresan gav mig en elakartad förkylning med hosta, något virus som inte ger sig. Kanske var det Klimatkarma? Först försökte jag med varmt bad och whisky. Klent resultat. Nu kurerar jag med C vitamin, slöhet och korta promenader. Soffläge och filmer som har stått på att se listan länge. Jag är sällan sjuk. Det ger sig snart. Som vi brukar säga om förkylning: det botas i två veckor med doktor eller 14 dagar utan.
En planerad kort vandring är inställd för stunden.
Det är EU val snart. De fula valaffischerna hänger även i parken som skall vara affisch fritt. Ansikten tittar mot oss och ber att vi ger dem ett lyxliv i Bryssel och betalar deras påhitt. Även gamla kommunister försöker hamna i EU grädden. Ord som utrop vilka inte säger något. Ordet gränser är populärt. Har dock inte sett några SD affischer som lär bygga på just ordet gräns.
I princip är jag inte mot EU. Men i praktiken blev det för mycket. Försöken att på något sätt efterlikna USA med sina delstater har svällt så även petitesser avhandlas. (Hur stor är en jordgubbe för att få kallas en jordgubbe?) EU reglerar våra liv, försöker inskränka även vår yttrandefrihet på Internet. Utanpå allt har vi i Sverige väl tilltagen politisk skara i Riksdagen, Landstinget och i Kommuner. Makten är liksom dubblerad. Den ursprungliga idén om fri rörlighet och inga handelshinder har växt till så mycket mer. Var det något om fred också i början?
EU kan inte ens komma överens vart de skall sitta utan flyttlasset går regelbundet.
Folkets oro och EU s sammanstrålar inte alltid. Folk är oroliga för den växande kriminaliteten och invandring. De vill också ha ökad vapentillverkning. EU skuldsätter oss för Klimatet. Delar av EU jättefond har redan hamnat i skurkarnas händer. Dina barn och barnbarn är skuldsatta.
Tänk om vi inte kan ändra klimatet hur mycket pengar vi än öser till olika projekt! Kanske borde vi satsa på vår närmiljö närmare marken i stället?
Måste vi rösta i EU val? Resultatet kan vi nog inte styra, så stora omvälvningar sker inte hur vi än röstar. Efter valet sitter 720 personer i parlamentet. Att ena dem är en match. Kanske kan vi påverka åt vilket håll det lutar? Men, kan frågan om fritt snus i hela EU vara det viktigaste att lösa, finns det även ”partiet” som har den viktiga frågan. Och fri abort för alla seglar upp som hjärtefråga. Snus för män, abort för kvinnor. Var jag spydig? Absolut. De flesta röstar dock enligt sin plånbok vilket är svårare att göra i EU val.
Politik är det möjligas konst. Det behöver inte vara förankrad i verkligheten, bara i din egen/ditt partis valda världsuppfattning. Ideologier kommer, blomstrar, dör och dyker upp igen i lite ny tappning. Ingenting är nytt, egentligen. bara större och dyrare.
Så, tänker du rösta? I så fall på vem och varför?
NextGenerationEU – med pengar till skurkar
Bilderna från norrländsk skog. EU reglerar skogsbruk men skogen är inte samma i hela EU. Finnarna trilskas.
Katter är nöjda med lite. Har de en bra låda är livet också fint. Buse i bild.
Det var så många poliser i stan idag. Vad är det för skit som händer, sa barnbarnet som kom från skolan.
Polisernas närvaro signalerade inte trygghet. Tvärtom.
Jag upplyste inte barnet om att en kriminell klan hade nyligen bosatt sig i deras lilla stad i Norrland. De visste det redan. Det lugna – med bara langare, lite inbrott, affärssnatteri och någon skjutning utan döda – var nu ett minne blott. Kriminaliteten organiserar sig, flyttar fram sina positioner. Sverige förändras med en stad, by, plats i taget. Hur vi ser på landet Sverige förändras också en bit i taget.
Ett land att försvara? Varför då?
Vi har lärt barnen att Sverige är ingenting. Detta land har ingen kultur. Bara det som kommer utifrån har värde. Våra dörrar är öppna för alla. De är invandrare, inte våra barn, som ska rädda våra pensioner. Vårt värde i Världen är ingenting om vi inte strävar efter att gynna andra, först. Humanitär stormakt Sverige.
De unga invandrare var viktiga och togs hand om. De svenska barnen var ointressanta. Skolan sjunker. Svenska språket är oväsentligt. Våra barn går i skolor där rotvälskan härjar. Där våra flickor blir illa behandlade och kallas horor dagligen. Skolan, där läraren måste be ursäkt och får sparken om han tillrättavisar en bråkig elev. Där pojkar på skolvägen tvingas klä av sig sin jacka och ge sin mobil till förövare annars blir de misshandlade av de kriminella barngängen.
Redan på skolporten blir du erbjuden att köpa knark. Kanske tror någon att du är säljaren och blir förbannad när du inte ge dem något. Bli ofredad på skolvägen av langare och hjälpsökande kriminella sker om inte dagligen ofta nog för att ditt barns skolväg och ditt bostadsområde börjar kännas obehaglig. Du cyklar hem så snabbt du kan. Låser dörren. Misstänksamhet mot andra gror.
Ett land där föräldrarna borde ha två – tre jobb för att klara maten och hyran om de råkar arbeta i ett samhällsnyttigt arbete, lik vårdbiträde inom äldreomsorgen. Även de högutbildade sliter med sina studieskulder än in i graven. Arbeta extra gör varje ensam mor/far för att hålla räkningarna i styr. Umgänget med barnen låter ofta som kommandon: har du gjort läxan. Lägg tvätten i korgen. Kom hem direkt. Glöm inte låsa dörren. Nej, du får inte…
Internet tar över barnen. Och där finns väldigt mycket hjärntvätt.
Du ska anpassa dig till att någon spränger ditt hem, du hittar lik i skogen, blir lurad som gamling på Internet. Ditt livsutrymme krymper varje vecka i takt med brotten. Dina barn och barnbarn växer upp i det kaos som de folkvalda politikerna med vår eget blåögda rösthjälp har åstadkommit. Som gammal skäms du. Hur kunde det hända?
Men än finns den lugna gatan där de som styr bor med bevakning och ser ingenting.
Frågan: varför skulle jag dö för Sverige blir åter aktuell nu när alla rustar för krig. Men många av våra unga är inte intresserade. De ser inget att försvara. Inget av värde. Inget som särskiljer Sverige. De kan till och med beundra starka diktatorer. Demokrati? En lapp i lådan vart fjärde år, det är inget. Mellan valet dö för Sverige och leva under Ryssland – eller vem det nu är – väljer många unga att vara i liv, skit samma under vilket styre. De är inte kapabla än att se hela bilden, inte konstigt, när inte politikerna heller kan räkna ut konsekvenser av sitt handlande.
Medborgarskap är inte att vara en svensk. Det är en resehandling bland andra.
Finns ingen svensk kultur, ingen gemenskap, inga skyldigheter mot landet, inga fördelar i att vara svensk, varför skall vi då dö för landets försvar?
Hellre ett liv i ett skitland än att dö för en som också lutar åt det hållet.
Hur ser det kultur och samhällets innehåll som utmärker Sverige? Vad är unikt och värt att behålla? Att dö för? Flaggan? Var inte den nästan rasistisk? Nationalsången? Skulle det också skrivas om? Helgdagar? När fd Statsministern har önskat god helg för muslimer men glömt de svenska storhelgerna? När Midsommarfester erbjuder utländska visor? Språket? Skojar du! Någon WM? Då kan vi skrika oss hesa för Sverige. Då känns det som en stund av gemenskap.
Så, om det blir krig? Hur tänker du som ung? Sticka så fort du kan? Bilda en femtekolonn med ditt gäng? Ära och död för fosterlandet? Kanske tänker du: inte jag, för det finns så mycket annat, roligare att göra.
Idag, med krig i Ukraina, landet som vi räknar tillhörig i EU och så smått i NATO, är försvaret av Sverige intressant igen. Av nedlagd militärtjänst och särintresse skall försvarsviljan hos de unga åter blomma upp. Många av de unga är inte intresserade. Neutraliteten, som inte alltid var så neutral, lades också ner med NATO inträdet 7 mars 2024. Neutralitet blev omodernt. Aldrig mera krig är utbytt till rop om ett starkt försvar. Är krig det de unga har att se framemot?
Men landet Sverige är helt annat land nu, med annan befolkning än år 2010 då den allmänna värnplikten lades ner för att vila, med brett politiskt samförstånd. De unga kommer från alla världens hörn. Generationen som minns och var del av andra Världskriget är i stort döda eller ingen lyssnar på dem längre. Världen är också annorlunda nu, maktbalansen är skakad. USA är inte längre Världens mått och räddare. Varje land vill vara själv en maktcentrum och rusta upp mot någonting. Det känns som att Världen balanserar på sin tipping point.
Framtiden är oberäknelig. Patrioter är en krympande skara.
Tidigare inlägg:
Bilderna från Sverige.
Schweiz vann årets Eurovision Song Contest. Nemo Mettler som säger sig vara icke – binär sjöng vinnarlåten i ”The code”.
Ingen kan ju tycka illa om en person som är varken eller, sång är ju mindre väsentligt än sångarens könsuppfattning, Var det inte så rätt i tiden!
Att vara en man är så gammaldags dumt. Det är isiga vindar mot heterosexuella män som vill ha barn.
Bögar är nog inte inne heller längre. Totalt fall för Englands bidrag. Så ur tiden.
I Sydkorea startare rörelsen 4b år 2019 på Twitter, som har utvidgats till 6b4t. Det innebär: inga äktenskap med män, inget sex med män, inga dejter med män, inga barn, absolut inte med män. (Kanske missade de att än så länge behövs det en man i form av en spermie.) 6b lägger till: köp inga varor som nedsätter kvinnor, stöd som kvinna andra ogifta kvinnor och ge inget stöd till gifta kvinnor.
Skönhetsidealen gäller inte, sexualisering, religion och idoler är opassande. Du satsar bara på dig själv och kanske har gemenskap med kvinnor som är lik dig.
Rörelsen sprider sig till Kina och nog är feminismen även i andra länder negativ till män, speciellt vita män och födelsetalen sjunker, i första hand hos utbildade vita kvinnor.
Orsaker sägs vara ojämlikhet, män delar inte lika, män förstår inte kvinnor och de är även våldsamma.
Vem kom på idén att kvinnor och män är lika och lika värda? Kvinnor är mer värda eftersom de kan föda barn. Sex är inte nödvändigt för det, bara en spermabank. Det finns alltid villiga män som gärna sprider sina anlag.
Vem kom på att jämlikhet är likhet i livet? Att allt delas jämt? Att kvinnor som har nyss fått barn kan vara jämlika endast genom att arbeta lika mycket som män i yrkesarbete utanför hemmet, ha karriär just då och bete sig som män i annat också.
Män är måttet. Även för kvinnor. Hur mår barnen är det ingen som bryr sig bara jämlikhet råder.
Abortlagar blev aktuella när USA s HD ansåg att abort inte hör till den amerikanska konstitutionen, utan till delstater att rösta och besluta om. Även i länder där abort är tillåten, som Sverige, har krav rests om aborträtt inskriven i Grundlagen. Ett europeiskt medborgarinitiativ för rätten till fri abort i EU har också lanserats. Initiativet har som mål att samla en miljon underskrifter före EU-valet den 9 juni.
Kampanjen ”My Voice, My Choice” står bakom initiativet. Alla bör ha fri abort i EU.
Till vilken vecka i graviditeten kan abort begäras hittar jag dock inte.
Kan det finnas oanade risker med abort i grundlagen/EU beslut för abort? Tänk efter.
Det finns faktiskt ett enkelt sätt att undvika abort. Ha inte sex med en man om du inte vill riskera en graviditet. Då behövs ingen abort. Om du absolut vill ha sex med en man använd dubbla preventivmedel, alltså kräv även kondom trots piller eller spiral. En dagen efter piller ovan allt. Var jag spydig nu? Inte. Även med preventivmedel finns risk för graviditet, de är inte 100%. Alltför många aborter sker i Sverige som följ av slarv. Endast några hundra på grund av sjukdom/skador hos fostret.
Surrogatmoderskap diskuteras även i Sverige. Altruistisk sådan. Alltså utan pengar mellan den som föder och de som tar barnet som sitt. Vilken naivitet.
”Ingen kan övertyga mig om att det är en frihetshandling att hyra ut sin livmoder. Ingen kan övertyga mig att det är en kärlekshandling att se barn som en vara man köper över disk i ett snabbköp-Att hyra en livmoder är omänskligt.” Giorgia Meloni, Italiens premiärminister, om surrogatmoderskap.
“Yes to the natural family, no to the LGBT lobby…no to gender ideology…no to the bureaucrats of Brussels!”
Hon anses som helt omodern och kvinnofientlig. Meloni är farlig politiker helt enkelt. Törs jag erkänna att jag håller med henne om surrogatmoderskap.
Men, är få om inga barn precis vad Världen behöver?
Vetenskap säger ju att vi dödar planeten och ändrar klimatet bara genom att vi andas, för att inte påpeka mat, bostäder och bilar, ja, hela livet. Desto färre föds desto större chans att om några hundra är nås drömmen om en planet som inte förstörs av människor, de finns inte längre, och klimatet blir perfekt – vilka grader det nu är.
Har just avslutat en av de bästa böckerna jag har läst; ”Prophet Song! av Paul Lynch. I min tio i topp något sådant.
Boken fick Booker Price 2023.
Why did Prophet Song win the Booker Prize? Esi Edugyan, Chair of the judges, said: ’From that first knock at the door, Prophet Song forces us out of our complacency as we follow the terrifying plight of a woman seeking to protect her family in an Ireland descending into totalitarianism.
Boken är så rätt i tiden. Den är placerad på Irland geografisk, men beskriver vilket som helst land på fallrepet. Hur samhället kollapsar när styret av ett land tas över av radikala ideologier. Kanske kan vi kalla dem hellre terrorister? Hur människor försöker överleva. Hävda sin rätt. Förlora. Inte ge upp. Anpassa sig. Fly.
Paul Lynch språk är så vackert som musik. Vi kommer nära människorna in under huden, känner deras tankar, deras kamp för rättvisa som inte längre finns.
En bok som jag kommer att läsa om.
Nog sagt. Läs boken. Finns nu på engelska. Kommer på svenska i höst.
Nu har vi ett politiskt parti vars mål är – bland annat – att släppa den ”lätta drogen hasch” fri och Systembolaget kan sälja varan. Så får vi bort alla gäng och deras droghandel i ett nafs. Tror en så kallad politiker som anser knark har räddat hens liv.
Jag hade en stor skara patienter som också hade trott så. Men så fel de hade. Bostadslösa. Penninglösa. Hos kronofogden. Sparkade från jobbet om de hade en. Blåslagna i bråk.
Vi som har arbetat inom missbruksvården eller än arbetar där tycker inte att hasch är en lätt drog. Nog tyckte jag att de var de patienter jag hade svårast att komma i gång med. Jag brukade ge dem två tider på en lapp och kanske kom de den sista eller dög upp någon annan dag. Man brukar säga att haschmissbrukarens klocka saknar visare. Det blir så med tiden av regelrätt bruk.
Att avgifta en haschmissbrukare var också en långt process. Rekordet var en gravid kvinna som var 12 veckor inlåst innan hon testades drogfri, men hennes arma nyfödda baby behövde ytterligare veckor på neonatal för att bli drogfri. Vilken början i livet.
Någon som fick återfall skyllde på franskbröd med vallmofrön. Då åt några på labbet en hel fralla men var drogfria. Uppfinningsrikedom kan vara stor när det gäller bortförklaring av droger, inklusive alkohol.
Vi hade kanske mer förståelse för hasch- och tablettmissbrukare än för andra i början av behandlingen, för dessa var de svåra patienterna. För tablettmissbrukare fanns kanske en läkare med receptblock. Men så klart de pillren räckte inte utan mer handlades på gatans apotek. Lätt att börja med hasch och piller. Svårt att sluta.
Tilltron att alla missbrukare och de som kallar sig brukare av eget personligt val nöjer sig med hasch i längden är naivt. Det leder ofta till mer, eller annat. Så klart hamnar alla inte på gatan men nog är det oroväckande om livet inte fungerar utan knark. Kanske är jag fel ute? Missbruk är inte missbruk utan bara bruk av något. Då behövs det ingen behandling. Det blir ett rejält sparmål.
Att gängen skulle försvinna med langning av hasch genom politiska beslut i Systembolaget i stället är också naivt. Det finns andra droger. Idag är gängen lite överallt. Från din vårdcentral till byggnader du hyr, hos Polisen och Rättsväsendet. Mer…
Att kränga ut billig hasch kommer att fortsätta. Alla vill inte handla öppet. De tillåtna doserna brukar också vara låga. Fick höra i USA att på morgonen handlade man det tillåtna och eftermiddagen besökte man langarna.
Att alla knarkare skulle nöja sig med en statlig dos är en orealistisk naiv tanke.
Har inte narkotika redan så dåligt rykte att Staten bör låta bli att sälja så usla varor?
Hos mina patienter var hasch en vanlig inkörsport till mer. Dock fanns det några som hade börjat direkt med heroin. Så, varför skall Systembolaget bara langa hasch? Ta hela paketet då. Låt oss nedlåta att sälja knark till våra medborgare i behov. Ett bidrag till skattekistan när Staten langar.
I USA finns goda exempel om verkligheten.
Att avkriminalisera droger blev inte så bra i Oregon. Varken missbrukarna eller langarna försvann. Idag försöker Oregon, och städer som Portland som har blivit lik soptipp på vissa stadsdelar, backa tiden tillbaka. Det blev inte som de trodde. Det blev snarare en total katastrof.
Kanske behöver människor regler så de inte raserar livet frivilligt? Jag har grubblat det hela mitt arbetsliv och har svar som kan vara olämpliga att skriva ner.
Börja inte. Det är ett gott räd.
Ibland säger en bild mer än ord. Se den. Political cartoons of the day | Fox News:
https://www.foxnews.com/politics/cartoons-slideshow#6a9d5050-ec97-53d0-8473-3f0b582aab4d
Bild, skog i Oregon, mile 1770 på PCT.
Tidigare inlägg:
Dags att starta årets vandring eller fler. Kanske är du redan ute? Hur tänker du vid valet av en led? Hur planerar du?
Visst kan man bara kasta ihop sina saker och börja gå men lite planering underlättar. Det som styr är tid och pengar. Vandring låter som billig hobby men det är det inte. Utrustning kostar. Resor kostar. Men visst, den allra första vandringen jag gjorde kostade tågresan till Abisko och en gammal ramryggsäck köpt på något överskottslager. Gick i mina vanliga kläder. Hade en lånad sovsäck. Jag sov i vindskydd och stugor. Det var i början -80 talet.
Idag har jag en nära nog topputrustning i lättvikt. Jag tältar nästan alla nätter.
Så, utrustning enligt behov, vart man tänker vandra och hur äter och sover man.
Vilken tid har du att spendera? Vilken natur vill du vandra i? Kan du tänka dig åka långt för det? I så fall kolla ditt pass, behövs visum och krävs det tillstånd? Hur vill du övernatta? I tält fritt vart som helst? Det går bra i ett antal länder som Sverige, Norge, Finland, Skottland, USA…men många länder tillåter inte tältning i det fria. I Spanien till ex. kan de jaga tältare ute med helikoptrar. Du vill inte låta din reskassa gå till böter så kontrollera om och hur du kan tälta.
Om du väljer att bo i stugor är många leder i Europa enklare tillgängliga. Men de kan vara fullbokade under augusti som är vanlig semestermånad i Europa.
Hur planerar du för mat? Bära med dig? Stugor med mat och restauranger?
I Sverige är leder ofta försedda med vindskydd och fjällstugor kan ha även affärer. Det går ingen nöd på vandrare i Sverige, bara lite planering behövs.
Så, skall du vandra i år eller är du redan i gång? Jag ska vara barn- och kattvakt snart men sedan blir det en kortare runda. Har planer för några längre också.
Min bästa vandring var Pacific Crest Trail, i hård konkurrens med Kilimanjaro.
6 år sedan sen eftermiddag den tredje maj 2018 började jag min vandring längs PCT. Jag var inte i god kondition. Det var tungt i början. Som någon sa: en månads träningsrunda, sedan går det bättre. Det stämde.
Om du börjar vid södra markeringen, vid den mexikanska gränsen, går de första 700 mile genom den kaliforniska öken. Nej, inte bara sand. Det finns en del växtlighet, gamla träd, buskar, kaktusar och sten, både stora och små. Samt de oändliga fälten med vindsnurror och solpaneler. Det var varmt, upp till +42 C ibland och man fick bära en del vatten. Dag 50 lämnade jag öken och kom till Sierra.
Varför valde jag just PCT? Den var i USA. Den var lång. Den var en utmaning. Den hade en annorlunda natur än på mina tidigare vandringar. Eftersom PCT var 4000+ kilometer hade den flera olika typer av natur. Det enda som saknades var havsstrand. Därför gjorde jag 5 dagar på Pacific North West trail vid havet som avslutning.
På PCT sov jag utan andra i närheten ca 90% av tältnätterna. Några hotellnätter och 3 på en camping. Som mest bar jag tio dagars mat.
Hade jag en bra planering? Inte alls. Länk nedan.
Ha en bra tur!
Bilder; uppifrån: Vandring ovan molnen Jacinto bergen, kaktus Scissors crossing, solnedgång mot Mojave damm, namnlös topp, öken vid Hikertown, vindfarmer på väg mot Mojave. Alla bilder från Kalifornien.
Åkesson sa att det finns en övre gräns för stödet för Ukraina. Stödet mäts mot de egna inhemska behoven. Nu har jag inte läst vad han sa exakt men orden har väckt en storm.
Ingen blågul gräns. Putin tackar. Så länge som krävs stöder vi Ukraina.
Så pratar bara den som inte behöver ta hand om sin eller andras ekonomi. Den utan räkneförmåga. Även de oändligt rika har en gräns, ofta procentuellt lägre än oss vanliga fattiga.
Så klart finns det en gräns, den är bara inte uttalad än. Inga resurser är oändliga. Det finns alltid en gräns som vägs mot de andra behoven landet har. Hela budgeten kommer inte att gå till Ukraina hur än de skulle behöva det. Visst, vi kan låna och belasta den kommande generationen. USA gör så. Många länder gör så. Många är drunknade i ett skuldberg.
Krig är inte en behjärtansvärd insats som alla vill stödja åratals. Inte ens i Ukraina. Det känns dock fel att skriva den meningen, men de flesta krig tappar snabbt första sidan och vårt intresse. Krig blir vardag. Samma rubrik igen. Tänk bara på ”krig” här hemma de sprängningar som pågår. Inte går vi ut och protesterar, kräver av Regeringen pengar för att renovera och ersätta det förlorade. De som kan flyttar, de andra får stå ut. Inte ens median har dem på första sidan. Det är bara det nya normala.
Det kommer alltid nya tragedier. Vi anpassar oss.
Inte heller det moraliska stödet är ändlöst. Det kan ändras när liken staplas på hög. När inga som helst försök till fred finns. Vad är krigets mening till slutet? Vilka andra krig borde vi skicka vapen till är också en bra fråga. Ukraina idag, vad i morgon? Skulle vi inte rusta upp själva till NATO standard, så vi kan också kriga när det faller så?
Låter som om jag vore på Rysslands sida? Inte alls. Jag har haft tveksamhet och mer mot Ryssland sedan barndomen, krigsbarn som jag är med en krigsskadad far. Jag kunde ha varnat alla för ryssar som treåring. Jag stöder viss verksamhet i Ukraina. Men meningslösheten har gripit tag i mig. Som gammal pacifist har jag Världen mot mig och vad jag tycker har noll betydelse för någon. Att vara mot krig är så omodernt.
Hur länge, hur många lik, hur många raserade hem, sjukhus, åker… innan parterna måste prata om bitter fred? Nog är det uselt att våra organisationer, FN, EU, alla kadrer av politiker har ingen makt och inga förslag för alla krig som pågår. Politiker har så mycket annat att pyssla med som att majbrasorna inte är klimatvänliga. (Inställda här.)
Det finns alltid en gräns oavsett vad det gäller. Hela Sveriges budget kan inte gå till Ukraina och vapen. Se på Gaza, snart som attan blev det en biståndsgräns men om ett tag ändrades det för nu kändes Israel som den skyldige, inte Hamas. Hungriga barn i Gaza ledde till dåligt samvete och så bidrar vi igen. Vinden vänder snabbt. Att tänka väl brukar tyvärr bara uppehålla krig.
Om det uppstår brist på pengar vad lägger vi ner? Resterna av äldreomsorgen? Folk klagar ju att den är undermålig så varför ha äldreomsorg? Pengarna går till låt oss säga bomber. Mer usla områden i välfärden som vi kan lägga ner? SiS hem kanske för deras resultat är ju under allt hopp.
Inga politiker betalas längre. Vill de jobba får de göra det gratis, vara förtroendevalda. Liberalerna börjar. Mängden skars också ner. Nu när EU ändå beslutar det mesta in till våra majbrasor behövs det färre politiker.
Vi kan ha olika åsikter om godhet men att de godhjärtade inklusive politikerna skulle själv skicka hela sin lön/pension/ utdelning/bidrag till ett godhjärtat projekt kommer inte att hända varken för Ukraina eller andra krig.
Även godhet har en gräns.
Kanske borde vi sätta en gräns för bistånd till Ukraina i vår budget? Den lämpliga procenten av budget och inte mer. 2% brukar gå till bistånd. Varför finns det en så låg gräns för behoven är oändliga? Det beror på våra egna behov. Våra medborgare vill få något för sina skattepengar. Vi prioriterar egna behov och det är brist på medel till dem även här. Alla vill ha mer. Skolan, vården, polisen, vägarna, bidragssystemet… en högljudd klagan hörs alltid över landet när Statens budget presenteras. Ingen är nöjd.
Kriget har nu pågått i två år eller tio sedan mars 2014 när Ryssland ockuperade Krim, beroende på vem som räknar. Då var det noll intresse att försvara Krim. En gräns alltså. År 2022 någon gång vaknade Europa, kanske 1 april när vi såg liken i bilderna från Butja och insåg att vi kan vara näst i Putins lista. Risken krymper dock varje dag som Ukrainakriget pågår. Det kriget skyddar oss. Inte ens Ryssland har idag resurser ensam att kriga på flera fronter, utom bomben förstås. Förmågan är beroende av de goda kamraterna, Iran och Nordkorea. Och de som inte precis bidrar med vapen utan ekonomi som Indien och Kina och vi också utan att ens veta det.
Gränsen är inte nådd ens i våra mataffärer utan de har än varor från företag som stöder Ryssland. https://leave-russia.org/
Krig pågår på kredit – ekonomiska och mentala – för följderna kommer att ta flera årtionden att reparera. De psykiska går aldrig över. Flera länder lever av kredit och andras välvilja. Men det kommer en gräns, statsbankrutt eller andras goda vilja tar slut. Pengar blir som dasspapper. I flera länder är behovet av lyxfällan experter stort. Dessutom, desto mer pengar delas ut till Världens alla hål desto gladare blir alla skurkar. Se på EUs klimatfond som blev Rolexklockor, bilar, hus mm. Och här hemma sparkar inte Regeringen sin korrupta kompis för det kunde leda till en flodvåg.
Tålamodet. Kärleken. Förståelsen. Pengarna. Viljan. Orken. Glädjen. Respekten. De är inte eviga i något förhållande.
I framtiden bör det bli en demilitariserad zon längs gränsen mot Ryssland. Ingenmansland, lämplig för all bråte som nu finns över hela Ukraina. En mur av rester från ett krig som – kanske – inte hade hänt om Världen varit lite tydligare efter Krim?
Bilderna från Ukraina
”Arbor Day” firas i USA idag, 26 april. Då uppmärksammas vikten att plantera träd. Den första ”Arbor Day” var 10 april 1872 och då planterades en miljon träd i Nebraska.
Organisationen har sedan planterat mer än 500 miljoner träd i 50 tal länder.
Oftast firas minnesdagar för det som redan har hänt men träddagen är för framtiden.
Har du mark? Plantera då några träd.
https://www.arborday.org/celebrate/
I bild: träd i USA vid PCT. Överst Varner springs, nästa Baden Powell nägra av världens äldsta träd.,
Jag har en bekant vars make dog i höstas efter en lång sjukdom. Han bodde hemma fram till döden. Hans fru var sliten. Hon började gråta om jag frågade hur hon mådde och sedan kom en lång förklaring över makens mående. Hon fanns liksom inte. Det var alldeles för tungt för henne att ta hand om sin sjuka make.
Jag försökte få henne att ringa till Kommunen och fråga efter avlösning. De hade hemtjänst någon timme i slutet.
Träffade henne av en slump någon dag sedan. Hon ropade glatt god dag. Hon nästan sprang med sin rollator. Hon skulle köpa en ny handväska. Hade jag varit i den nya affären? Hon som såg döende ut omkring hösten var nu en fräsch glad gamling. Hon undrade lite fint om det var fult att sluta sörja makens död så fort. Absolut inte, sa jag. Att minnas den döde räcker väl och att komma ihåg speciella dagar.
Hon rullade glatt vidare. Jag kände mig glad för hennes del. Alltför många gamla äter piller för att orka leva. Alltför många sliter hårt för att ge sina sjuka anhöriga anständig tillvaro i livets slut.
Då klickade det till. Jag hade inte varit på ”vår plats” när min sambos dödsdag passerade. Nu, sex år efter hans död missade jag helt enkelt den dagen som inföll en vecka sedan. Jag kände mig skamsen. Vad gjorde jag den dagen som var viktigare? Inget. Jag hade valt redan i början att inte åka till minneslunden på en annan ort utan jag valde en ”minnesplats”, en hög klippa, där vi firade hans födelsedag, satt ofta med picknick och såg ner till en dal med en sjö och ibland livligt fågelliv eller vinterns is och tysthet. En plats som han sa var vår plats. Jag passerar den då och då under mina rundor i skogen och då tänker jag på honom och det goda livet vi hade. De sju svåra åren med sjukdom sitter lite fast, men de plågar mig inte längre.
Hur länge skall man sörja? Helst en kort tid. Jag tror inte på årslånga sorger. Sorg har sin tid och plats. Men sedan skall vi bevara de goda stunderna och bara acceptera att livet blev så, inte alltid som vi önskade. Själv sörjde jag mest i början när jag insåg att vårt liv hade tagits över av snabbt utvecklad demens och det fanns inget att göra åt det. Bara hålla ut och göra det bästa av tiden.
Nu tittar jag på bilder från vår Tour du Mt Blanc och minns hur jag nog överskattade hans 77 år gamla ork och styrka för den vandringen. Den turen var min idé. Det går mycket upp och ner. Så till sist hade jag det mesta av hans packning medan han beundrades på leden på grund av sin ålder. Det var en fin tur!
PS. Mer än 20 procent av svenskarna över 65 år tar antidepressiva mediciner, rapporterar Sydsvenskan. Det är en ökning från 19 procent i fjol och 15 procent 2006.
Bild överst: Dick på Col de la Seigne 2516 m på Tour du Mt Blanc 2007, nederst en italiensk åsna får en smörgås.
Vaknade med ont i knäet. Så rejält ont att jag fick hoppa med ett ben till kaffemaskinen. Satt sedan på soffan och åt frukost samt läste på nyheter.
Det senaste var att bara 4000 steg om dagen räddade oss från förtidig död. Inte 7500 och inte 10 000 steg. Antalet tycks krympa med varje undersökning. Inflation äter inte upp bara våra inkomster utan stegen som skulle rädda våra liv.
Idag blir det inga steg alls. Jag vet att mitt knä är trasig (jag brukar bara ignorera det) och ibland skriker det så att jag får låta bli att anstränga mig. Kanske var promenaden igår på asfalten det som orsakade smärtan? Ingen studs i stegen.
Jag undrar hur de bedömer förtidig död? Från vilken ålder? Av vilken orsak? Unga dör idag av cancer i ökad omfattning, det är väl för tidigt. De som skjuts redan i skolåldern? Rökning? Övervikt? Krig? Livsstil med droger, av personliga val som en politiker sa. Mer…
Hur räknar man ut den perfekta åldern för mig att dö ifall jag skiter i 4000 steg om dagen eller går de?
Jag letar i stället efter någon bra film i lådan värt att se en gång till. ”Hurt Locker” med Jeremy Denner, han blev Oscar nominerad. Filmen vann 6 Oscar bl. a bästa film, Kathryn Bigelow bästa regi och filmen var nominerad i ytterligare tre kategorier 2010.
Det är en film om Irakkriget, om de soldater som desarmerar bomber, med döden ständigt närvarande. Det är otacksamt. Irakierna älskar inte precis dem. Ibland går det inte att rädda folk. Att lyckas ger en känsla av odödlighet. Kriget blir en drog, svår att lämna men ändå vill man bort. Som ett spel man måste vinna först. Det finns en scen när Renner irrar i en matvaruaffär under sin ledighet, som visar skillnaden i hans verklighet hemma och på fronten. De oändligt små valmöjligheterna mot de orimligt många. Han återvänder igen, inte ens hans lilla barn kan hålla honom hemma.
2018 på PCT mötte jag en fd soldat från Irakkriget. Nu körde buss mellan Quincy och Chester (Norra Kalifornien dag 97 på PCT mile1332) och jag åkte tillbaka mot leden med honom i en tom buss efter matinköp. Han hade gjort två vändor i Irak och ett i Afghanistan. Han sa att krig blev liknande en drog och därför kunde veteraner bli ibland drogberoende hemma eftersom de inte kunde hitta ett normalt liv. Det fanns en nervositet i kroppen. Något måste hända. Han sa sig ha haft tur med ett jobb direkt efter Irak, i hemstaden.
Överallt där jag fyllde på mat under min PCT vandring såg jag en skylt om att stödja veteraner eller vilka dagar någon organisation erbjöd gratis mat för dem.
Filmen ”Hurt Locker” är om Irakkriget men kunde vara från idag, som Ukraina eller Gaza. Igår röstade USA till ett stödpaket, 60,8 miljarder dollar, för Ukraina. Alla politiker var inte glada utan anser att USA s egen gräns skulle försvaras först eller andra behov på hemmaplan. Det finns många bland folket som tycker USA s del i alla krig får vara nog nu, pengarna behövs hemma. Skiljelinjerna i USA s politik och inställning till deras skyldigheter är synliga. Egentligen finns inga pengar i budgeten för detta utan det är skuldsättning av folket. Den totala skuldsumman idag, kan knappt längre skrivas ut eller förstås.
$34,583,094,965,544.54
Tar en kommentar; Sean Snaith, an economist at the University of Central Florida told FOX Business. ”You can’t just spend trillions of dollars more than you have in revenue every year and expect no ill consequences.”
Ukrainakriget kan pågå ett varv till. Vi i Europa satsade uselt i början, tänkte och grubblade och så bidrog det till långvarigt elände. Ryssland i sin tur satsar mera män, tömmer även fängelser, försöker locka kvinnor och får hjälp av sina goda vänner som Iran och Nordkorea. Kina har fortfarande problem att besluta med vem och varför. Olja och gas går också alltid att sälja.
Mängden folk man kan slänga in i ett krig har betydelse, inte bara avancerade vapen. Ryssland äter in sig per meter, inga stora rörelser, bara segt kravlande. Inte bryr sig Putin om mängden döda. Inte heller protesterar det ryska folket öppet, för bäst är att hålla mun. Oavsett, framtiden är mörk. Oavsett vilka steg vi tar.
Länder i Världen skuldsätter våra barn, barnbarn och mer, för att kunna föra krig och försvara sig. Så även vi. Antalet födda barn når bottenrekord, låter faktiskt sunt. Jämförelser med romarrikets undergång har bleknat länge sedan.
Det dalar någon enstaka snöflinga ner. Termometern visar en plusgrad. Våren vill inte komma. Den där globala uppvärmningen har helt hoppat över Stockholmstrakten.
Läs gärna recensionen av Hurt Locker på
https://www.imdb.com/title/tt0887912/
Om tidigare amerikansk bistånd till Ukraina: https://www.cfr.org/article/how-much-aid-has-us-sent-ukraine-here-are-six-charts
Nedan bild från stigen efter Chester dag 97 mile 1335.
Vad är korruption? Att anställa kompisar med fet lön? Hyra av kriminella klaner, som i Södertälje? Minns ni ABF skandalen? Ja, fuska i allmänhet och skita i regler. Är man politiker så gäller liksom andra regler, ens egna. Makt korrumperar.
Det är därför jag tycker att ingen ska ha typ politikertjänst mer än tre omgångar. Max.
Stockholms landshövding har precis hamnat i post-it-gate, men hon sitter kvar. Vad spelar det för roll hur en tjänst annonseras när en kompis anställs? Och lite fest med kompisar måste man väl ha på den höga nivån?
Jag är säker på att det finns hur många fall som helst där kompisar eller barn till vänner eller ens egna ungar har fått bra jobb utan annonsering. Den här landshövdingen är bara en som någon råkade lyfta upp.
Sakta med små steg avancerar vi till skräp- och skurkländernas nivå. Det märks inte ens men sedan går fallet inte att backa tillbaka.
Det händer lite här och var att någon kompis får en tjänst. Det hände på min arbetsplats i det Stora Sjukhuset. En dag var chefens kompis anställd. Vi behövde inga fler anställda men nu dög kompisen XX upp en dag till morgonmötet, som anställd med bra lön. Inte klarade XX av jobbet men vem kan klaga på chefens kompis?
Så, om vi ska försöka göra rent hus med korrumperade chefer måste det börjas högst upp. Kristensson, börja du.
Bilden av <a href=”/se”>Freeimages.com</a>
Kultur och idrott skall rädda Skärholmen liksom samarbete med polis, skola och Socialtjänst, tror Karin Wanngård S efter skjutningen i Skärholmen då en far sköts inför sin son av obekanta slynglar.
Hur tänkte hon? Att 15 år gamla springpojkar till klanhövdingar hastigt börjar spela fiol i stället eller drömma om att bli fotbollsstjärnor? Det kan vara möjligt om du introducerar sju år gamla barn men vid 15 är de redan sina egna. De väljer. Börjar du mörda folk vid 15 är det uppfostringsanstalt, inte kultur som gäller i första hand.
Visst kan barn hitta nya trevligare intressen i tonåren. Det finns mycket att välja på. Musik till ex. men är du redan medlem i ett mördargäng räddar nog inte musik dig även om du kan rappa om dina bedrifter i något SiS hem.
Samhället ropar på hjälp från Samhällets institutioner. Nej, dessa skjutglada ungdomar tycks inte ha några föräldrar. Och har väl aldrig haft. Kultur och idrott, för att inte glömma fritidsgårdar, Socialtjänst och Polis skall fostra dem i efterskott i ålder mellan 12 och 18.
Jag tror att det blir svårt med våra nuvarande resurser och mottagarnas vilja. Det kan finnas andra problem vi inte ens ar vana med. Tiden talar också mot. Några år i ett SiS hem med all inklusive är bara som hotellvistelse.
Pappan som mördades i Skärholmen försökte sig på vanligt vett, civilkurage alltså. Alla måste visa civilkurage säger Gunnar Strömmer, justitieministern. Helt rätt, men idag är det säkrare att strunta i kurage, bara försöka försvinna snabbt.
Jag antar att Strömmer har livvakt. Jag antar också att han för mestadels åker bil, kanske i följ med polis eller personskydd om han besöker hotfulla platser, som Skärholmen.
Många av oss ”vanliga gamla” har visat civilkurage. Vi har fostrat våra barn till anständiga människor. Vi har haft regler och krav. Vi har skällt på dem när de inte har uppfört sig. Vi har förklarat varför man läser läxan före TV. Att skippa skolan var otänkbart. Vi har till och med avvikit från tidens nycker fast barnet har varit sur och ropat ”dumma mamma”. Och – många av oss har sagt till grannbarnen som betedde sig dumt och kanske blev våra egna barn tillrättavisade. Att gå mot rött eller överskrida hastigheten i trafiken är de eventuella brott vi har gjort. Nu sitter vi, gamla pensionärer, och undrar om det är säkert att gå ut med hunden när mörkret faller. Det skjuts på dagarna likaväl.
OK, det var mycket enklare på min tid. Lockelserna var färre. Landet var också mer sammanhållen. Dock gick det åt helvete med vissa oavsett föräldrars försök att göra rätt. Men barn sköt inte andra på gatan. De kanske slogs men mord orsakade av barn var få om inga.
Räknas det som civilkurage när man talar sig ut farliga situationer? I så fall är jag mästare i civilkurage, men inte idag. Nu kommer lite skryt från gamla tider.
Stått mot den maoistiska gerillan i södra Thailand med mina barn i bilen. Två gånger dessutom. Det var lite spännande kan jag säga. Mött klienter på Socialbyrån och sjukhus som kommit in med vapen. Nog tänkte jag inte annat än var absolut kolugn, mer lugn än de framför mig. Och, det gick bra som man säger. Idag i Sverige skulle jag bli skjuten genast. Det är andra skurkar nu, utan skurkheder. Man skjuter inte barn, kvinnor och de som inte hotar en. Idag skjuter man den som råkar kränka en bara med sin närvaro.
Jag läste om fallet i USA där föräldrarna köpte ett vapen till sitt 15 år gamla son och tränade honom att skjuta. Inget märkligt i USA. Men den här pojken skickade tydliga signaler att han mådde uselt, i behov av psykiatri snarare än vapen. Skolan larmade. Föräldrarna sket i det. Pojken sköt då fyra klasskamrater, skadade sju och dömdes till livstid utan förtida frigivning. Han är vid domen 18. Föräldrarna dömdes för sitt likgiltighetsuppsåt till 10–15 år.
Borde det inte ske även här i vissa fall? Varför slipper föräldrar om de har skitit i sina barn, i Socialtjänstens och Polisens försök att räta upp livet för att inte tala om alla barns räddningsanstalt: fritidshem. Det larmas ju om att föräldrar tackar nej till hjälp och där står Socialtjänsten utan möjligheter.
Det kanske är familjefängelser vi behöver? Skå i modern tappning? Minns ni Skå? Sista försöket för trassliga familjer att få behålla sina barn. Skå var makalös. Nej, det skulle aldrig fungera idag. Det är andra barn och andra familjer idag. Det behövs helt andra metoder.
Nu har Sverige ca 14 000 aktiva, innefattande 2000 ledare och sedan 60 000 uppföljare i gängföreningen, de som styr från andra länder och gilla markeringar oräknade. Vi har 22 000 poliser, så jag undrar vem har övertaget. De kriminella finns överallt. Kanske är den samhällsnyttighet du använder också styrt av klanskurkar och du har ingen aning om det. Du bara betalar. För att inte tala om affärsrörelsen narkotika. Det sista kan du dock aktivt låta bli.
Jimmie Åkesson sa att ”debilt prat om brottsförebyggande fritidsgårdar” hör hemma i papperskorgen.
”Det duger inte att rapa floskler, det är dags att Sverige förklarar fullt krig mot varje enskild individ i dessa kriminella gäng”, skriver han.11/4.
Har du bra förslag eller är du helt nöjd med situationen? Vart bor du då? Och nu har det skett andra skjutningar och andra viktigare saker som rätt till könsbyte så Skärholmen dog i mediebruset. Anslagstavlan för förslag är tom men med lite skavda regnbågsfärger.
PS. I natt 21/4 visade en man i Hässelby civilkurage och sa något till stökiga ungdomar. Han blev svårt misshandlad av gänget. Vi måste lära oss att inte lägga oss i, det orsakar bara död och misshandel. Inte bryr sig dagens ungdomar om någonting, allra minst att uppföra sig.
PS 2. såg precis att det har funnits en insamling till den mördade Mikael Janickis familj anordnad av privatpersoner. Det är inte första gången när sådan insamling sker när det inte väntas att Rättvisan ger skadestånd till de drabbade i närtid om alls.
Bild: Ett av boenden i Skå, av Holger.Ellgaard – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=39369376
Minns ni Little Pony? Har ditt barn några i leksakslådan?
En mässa tillägnad den tecknade serien My Little Pony tvingades stänga i Moskva efter ett polistillslag. Polisen utredde misstänkt hbtq-propaganda. Homosexuella plasthästar?
”Polisen hade fått ett klagomål om att vårt evenemang främjade icke-traditionella förhållanden och relaterade symboler, vuxet innehåll för barn och skräck och ondska överlag” säger arrangörerna på det ryska sociala mediet VK Sunday.
Det kunde vara som aprilskämt, men icke. Plastleksaker som fara för landet. Inte krig och brottslighet. Och vad har det att göra med Världsläget eller ens situationen i Sverige? En del, tror jag. Symboliskt alltså. Tänk utanför boxen. De uttryck man förbjuder eller ropar efter avslöjar Politikernas inställning till oss i Samhället. Vad är det vi behöver, mest? Vissa länder är väldigt färgglada och andra kommunistgråa. Bredden är enorm. Men politikerna låter väl så lika.
Vad lyfts upp visar dock en del oförmåga. Att förbjuda plastleksaker eller ropa efter fritidsgårdar för potentiella mördare har ungefär samma storartad kvalité. Eller att försöka ändra biologin med ord och lag.
Nog känns politik som att bli lurad flera gånger.
Det är en stor skillnad mellan en förtryckt ryss och en fri svensk. Ryssen tar ansvar för sitt liv på grund av rädsla och kastar Little Pony snabbt till soporna, kanske grävs ponnyerna djupt i marken. Inte är den svenska klanungen rädd för Samhället. Finns inget som får dem att känna rädsla när någon viftar med en sedelbunt som lön för blivande mord. Men vad yrar jag om. Ingen av oss vill leva i Ryssland. Inte har Ryssland lyckats eliminera kriminalitet, bara de västerländska fenomen som handlar om sexualitet och att tycka annorlunda.
Viktiga frågor, som kön, diskuterades vilt i Riksdagen, i timmar. NATO? Nej, det var inte värt att diskutera bland våra folkvalda. Vad är viktigt och vad mindre är ibland svårt att förstå för en gammal konservativ kvinna.
Ett bra tag efter sexdagarskriget ringde min mor och berättade att hon inte hade fått kontakt med en långväga släkting, eller kanske hon inte ens var släkting utan någon som min mor tog under sina vingar.
Ingen svarade på brev och telefonen fanns inte längre.
Jag hade aldrig träffat kvinnan i fråga. Hon var sjuksköterska. Några år innan hade hon rest till Israel. Flera i min släkt har gjort en resa till Israel på grund av religiösa skäl, besök i Betlehem och Jesus grav. Hon blev kvar där någonstans på ett Palestinskt område, Västbanken tror jag, Hon gjorde ett besök på något flyktingläger eller liknande. Hon hade blivit där kär i en arabisk läkare, gift sig, fått två pojkar. De var nog 1 och 3 år vid sexdagarskriget. Och nu hade mor inte hört från henne. Inget Julkort ens.
Vi fick aldrig någon förklaring.
Nu mullrar det igen i Israel – Palestina. Vilken gång sedan sexdagarskriget? Hamas rövargäng gjorde en överraskande attack den 7 oktober i Israel, där fler än 1200 människor dödades och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan. En del av dem är kvar eller döda. Kriget pågår utan lösning.
Ingen har bättre förslag, vilja och förmåga än fortsätta kriga. Krig är alltid en lösning, som inte löser någonting. Lägg till det några tandlösa yttranden och resolutioner från allas vår FN. Jag tvivlar också på en evig fredlig lösning, men jag är ju ingen politiker.
Ändå, både Gaza och Israel måste välja andra ledare, några med problemlösningsförmåga och vilja. Att stödja Hamas har lett till elände i Gaza. Att vara helt beroende av omvärldens bidrag till mat och vård fungerar inte, för andras vilja att bidra tar och har tagit slut. Gaza måste göra annat än tigga. De barn som nu har upplevt krig och skadats riskerar att bli en ny hatfull generation. Israel i sin tur måste sluta sabotera deras tillvaro, låta folk ha sina bostäder kvar och inte rasera allt. Det leder bara till den situationen som finns idag.
Det går inte backa tiden tillbaka. Det krävs acceptans från båda sidor. För, ingen kommer att erbjuda Gazas befolkning plats någon annanstans. Har något arabland brytt sig bokstavligen om Gaza borna? Israel flyttar inte. Kanske är muren den enda lösningen som finns?
Irans ilska kulminerade i en tämligen misslyckad attack mot Israel med drönare och robotar. USA ropar: en lyckad kväll, och Iran förminskar genom att säga blir vi hotade igen blir det en riktig attack. Ungefär som här hemma med våra klaners språkbruk.
På Irans gator hyllar människorna sitt lands attack mot Israel. De är som berusade av glädje. Det har varit lite negativ anda mot mullorna när olydiga flickor har låtit håret flaxa för vinden. Vissa har fått betala det med sin död. Men ingenting är så enande som en yttre fiende. Iran är duktig i det. Minns ni Salman Rushdie och andra på Irans dödslista? Vilket folk som helst finner samhörighet och enas när de tror sig vara hotade av ett annat land, på riktigt eller om livets regler, som en religion, riskeras.
Iran är i praktiken krig med flera länder som vapenleverantör.
Vad Israels ledare tänker som följd ser vi inom kort. Den så kallade ödesrika tystnaden låter just nu.
Nog har Världens ledare ropat om risken för tredje Världskrig ett bra tag nu.
Vilket krig är stort nog att kallas Världskrig? Krig som pågår mellan fler än två länder? Krig som uppehålls genom vapenleveranser från andra länder till de stridande? Eller när USA har sista ordet?
Är människan bara ett ociviliserat rovdjur utan vare sig förstånd eller förmåga att tänka till: om vi gör så blir följderna så?
Hur kan vi välja bättre företrädare? Kanske de inte ens finns.
Läs mer om Israel – Palestina konfliktens turer i en bra informativ artikel:
Bild:https://catholic-resources.org/Art/Dore-OT.htm
Robert Oppenheimer ses som atombombens fader eftersom han var vetenskaplig ledare för de vetenskapsmän och arbetare som utvecklade och tillverkade den första atombomben i så kallade Manhattanprojektet,. ”Jag har blivit Döden, världarnas förintare” lär Oppenheimer sagt efter provsprängning 16 juli 1945. Han kände tvivel. Med order av president Truman fälldes två bomber över Japan, Hiroshima 6 augusti och Nagasaki 9 augusti 1945. Detta avslutade sedan andra Världskriget, i praktiken var kriget redan över i Europa den 8 maj när Tyskland kapitulerade..
Atombomb, ett av de stora framstegen för vetenskapen och Världen?
Bombningen orsakade minst 230 000 personers kvalfyllda död samt sjukdom även årtionden efter utöver de materiella skadorna, utplåning av två städer. Idag finns åter hot om att använda atomvapen och många länder och tidningar haussar upp hotet med förklaringar över vad som kan hända och hur vi överlever eller inte. Världen förbereder sig för storkrig fast det redan pågår tillräckligt många krig och bråk som utförs med vapen, förstörelse och död som resultat.
Fred tycks vara omodernt.
Oppenheimer är en film om atombombens fader, atombombens tillkomst och amerikansk politik fram till 1954. Oppenheimer en storartad filmupplevelse. Filmen fick 7 Oscar. För bästa film. Bästa regi för Christopher Nolan. Oscar för huvudroll till ”Oppenheimer” Gillian Murphy. Robert Downey Jr. Oscar för en biroll, Lewis Strauss. Ludwig Göransson för bästa originalmusik, har en Oscar förut. Bästa klippning till Jennifer Lame och bästa foto Hoyte van Hoytema. Han var tidigare nominerad för ”Dunkirk” även den en Nolan film. Sex till nomineringar för Oppenheimer.
Antalet Oscar är förstås ingen garanti att en film går hem och uppskattas, alltså tjänar pengar. Att släppa en film samtidigt med Barbie blev till Barbies favör. Svårt att slå den filmen i kassaintäkter. Men Oppenheimer går bra den med.
Oppenheimer är smart gjord hur dåtid och senare händelser separeras och knyts ihop. Allt är förstklassigt hantverk från varje ord, filmruta, scen, klipp, miljö och musik.
Alla rollprestationerna i Oppenheimer är av A – klass. Gillian Murphy har jag sett i ”Sunshine” 2007, en något underskattad film. Nu gör Murphy en roll som tycks vara gjord för honom. Det är som om han inte skulle spela. Emily Blunt, spelar Kitty Oppenheimer, var också nominerad till Oscar och gjorde sitt livs roll, så länge. Minns ni henne i Djävulen bär Prada? Hon kan säga med en blick och minimal rörelse det andra behöver flera repliker till.
Filmen säger så mycket om USA och om Världen även idag. Fåtal mäns makt i politiken. Sökan efter att vara Gud, för det är det vetenskap kan handla om. Länder med olika ideologier och given orsak till strider. Kommunismen som var otillåten, kriminell i dåtidens USA. Så kanske även nu tack vare Rysslands anfallskrig mot Ukraina och diverse trätor mot andra länder? Krig ökar inte precis fred och förståelse av olika Samhällssystem. Vår oförmåga att räkna ut konsekvenser av vårt agerande är usel. Den där naiviteten ni vet.
Du som är ung läs lite historia från den tiden om atombomb, Mc Carthyism i USA samt senare försök att begränsa atomvapen.
Oppenheimer är en lysande film. Det är en film om vår Världs historia. Om våra framgångar och synder. Hur vetenskapen flyttade oss till Harmagedon tiden. Hur vi öppnade möjligheter för total förintelse. Hur våra antaganden och åsikter slår mot vetenskap, människor och möjligheter. Idag hjälte. I morgon föraktad. Åter hjälte när nya kvastar sopar.
Filmen bygger på ovanstående bok av Kai Bird och Martin J. Sherwin.
Jag ser alltid filmen först, sedan läser jag historien – om den finns. Som gammal och även med några universitetsbetyg i historia vet jag förstås storyn i stort samt den tidsandan som styrde en del av USAs politik i och efter andra Världskriget. Jag letar alltid efter den rätta platsen på kartan om filmen är från en verklig historia.
Jag ser ofta om de filmer jag tyckte var sevärda. Favoriter kan jag se igen, flera gånger. Nu lånar jag Oppenheimer vidare till anhöriga och ser den åter när den kommer tillbaka.
Oppenheimer är lång, 3 timmar, men känns inte så, snarare ”var det slut nu”. Se den!
https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2023/november/tidslinje-fran-hiroshima-till-i-dag/
https://en.wikipedia.org/wiki/American_Prometheus
PS. Filmen är förstås i maffigare format på bio men för mig duger mindre format hemma.
Den nya könslagen innebär en del följer i praktiken. Men ingen har väl tänkt på det. Det räcker att säga förslaget eller delar av den är inte rimliga, men det här blir ändå ett långt inlägg med en massa PS.
Dina barn kan byta kön från 16 års ålder om du som förälder ger ditt medgivande. Barn kan vara väldigt övertygande. Kanske har diskussionen pågått ett tag. Du får en ytterligare sak att dividera om och kanske bli osams med din tonåring. Ger du efter och byter kön på ditt barn, ett barn som du har betrakta som en dotter eller son i 16 år, kan det vara omtumlande.
Byter ditt barn kön och vill vara det nya även utåt är det bara att köpa nya kläder, kalla barnet med annat namn och ta konsekvenserna i olika situationer. Kanske tyckte du att det var bra, en räddning eller lite hipp, så du får inga problem. Eller du mår skit eftersom du inte kunde hjälpa ditt barns grubblerier.
Det blir också krångligt att prata om dina barn. Min son ska – nej min dotter ska. Din familj är förändrad och kanske är du som förälder knäckt.
Om du är stenhård med ditt nej: vad händer då? Vad gör vi med föräldrar som inte vill vara med och fortsätter att se sin son/dotter som förr? Fel kön alltså. Skall vi placera barnen till något mer förstående hem? Det har hänt i USA. Kommer Socialtjänsten även här och löser frågan?
Jag tycker synd om föräldrar. Jag tycker också synd om barnen som sveps i väg med olika trender. För, visst är det lite av en trend att grubbla över sitt biologiska kön? Inte bara som vi gamla gjorde – tänk om jag var en pojke/flicka och kanske demonstrerade med kläder – utan in till att börja skära av kroppsdelar i en för övrigt frisk kropp. Alla har nog funderat över hur det vore att vara någon annan, men det stannade där. Väldigt få personer har hittills bytt kön på riktigt.
Vilket bra sätt Regeringen ger till barn att leva ut pubertetsproblem och tvister med föräldrar. Eller söka lätta lösningar för verkliga problem. Däremot inte sagt att viss fåtal borde få byta kön. De barnen är förhoppningsvis inom barnpsykiatrin redan för stöd och utredning. Men det har hänt att yngre barn har fått ”behandling” i yngre år av välmenande läkare.
16 år? Om Regeringen skall införa lagen låt det i alla fall bli en åldersgräns då du är vuxen. Vid 16 kan du inte köra bil, handla i Systemet, rösta och har knappt slutat grundskolan och rent ekonomiskt har föräldrarna försörjningsplikt, men byta kön – på papper så länge – kan du. Och snart är åldern inne att kanske förverkliga bytet medicinskt. Jag tycker att 18 är också för tidigt att ändra sin biologiska bestämning. Man är inte vuxen vid 18 för så stort beslut.
Kanske tröttnar Kalle vara Kerstin och byter nästa år. Eller när det kan vara fördelaktigt. Nu fabulerar jag – fast det har hänt på riktigt i Skottland. Du åker in för våldtäkt men byter kön till kvinna. Då måste du få komma till ett hem för kvinnor/kvinnofängelse, annat vore diskriminering. Det hände. men högljudda protester ändrade saken. Hanhon åkte ut. Men att placera ”kvinnor” bland män…men det problemet händer väl aldrig här?
Jag är säker på att några människor, kanske till och med många av oss, mår bättre av att få bli något annat än de är. Jag skulle vilja vara lite yngre, starkare och ha mera pengar. Att ha grubblerier vem man är, sexualitet och känslan av att inte duga har alla, speciellt de yngre. Som äldre brukar man nå acceptans över livets villkor. Det är inte säkert att hormoner och kniv löser problem för unga människor. Knappt att ändra namn och siffror på folkbokföringen heller. Kön är mer komplicerat. När vi är unga, i pubertet, innefattar det många känslor, inte alltid roliga eller realistiska.
Det är fler tjejer än killar som funderar på könsbyte. Det kanske säger något om det kvinnliga idealet idag? Könsdysfori hänger också ofta ihop med andra psykiska bekymmer.
De barn som föds med obestämd kön är få men det händer och jag kan säga att de föräldrarna inte alls ropade av glädje. De sa inte: vad bra nu får barnet besluta själv. De var olyckliga och modern kände skuld. Vad gjorde jag för fel…
Regeringen har öppnat, inte Pandoras ask, utan en låda av möjligheter då folk antas med tiden få välja vem de är av de massiva antal kön som propageras för. Det kommer inte att stanna där. Vissa länder har tredje kön, inget alls. Varför inte det också här? Och, hur blev sättet att ha sex, få barn, hur och med vem så stor sak att Regeringar blir inblandade?
För det är det allt handlar om, egentligen.
Nu säger förstås anhängare till lagen att åtgärden slopar diskriminering av transpersonligheter. Hur då? Först, jag och de flesta har ingen aning om vem är trans på gatan eller någonstans där vi mäter folk, om de inte annonserar ut det. Det är möjligt att verklig diskriminering sker men det ändras nog inte med andra siffror i personnumret. Verkligheten är att kvinnor oftast inte vill dela vissa saker med främmande män eller män som säger sig vara kvinnor. Att använda kvinnors toaletter/duschrum i skolan, att vinna över kvinnor i kvinnors idrottstävlingar, eller bli diskriminerad om sin förmåga att föda barn när ordet mor blir olämplig och förtryckande i sjukhusjournal och skrivs neutralt ”födande person” är inget vi hurrar för. Men svensken gement är en tolerant person.
Människan har alltid försökt ändra gränser, både de i naturen och i biologin. Men tänk lite efter före. Gör om, gör rätt. Myndighetsåldern är 18, inte 16. Vuxna skall inte pådyvla svåra avgöranden till barnen. Vi måste skydda dem.
PS 1. Det nya lagförslaget vill göra det lättare att byta juridiskt kön.
Åldersgränsen ska sänkas från 18 till 16 år med målsmans godkännande. En person som har fyllt 16 år ska få det kön enligt folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning.
Förslaget innehåller också en förändring gällande könskorrigering genom kirurgiska ingrepp. I dag krävs tillstånd från Socialstyrelsen, det ska inte behövas i framtiden.
Ingrepp ska, som i dag, föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år.
För avlägsnande av könskörtlarna kvarstår åldersgränsen på 23 år, om det inte föreligger synnerliga skäl.
Sex av åtta riksdagspartier är på pappret för en uppdaterad translag. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är emot.
En invändning är att könsdysforidiagnoser har ökat de senaste tio åren och att det inte är helt klarlagt varför. En annan är att frågan behöver utredas mer innan man fattar beslut och att det skulle kunna missbrukas.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Omröstning blir den 17 april i år
Uppdatering 17/4. Lagen antogs idag 234 för, 94 mot, 21 frånvarande. SD och KD nej samt 1S +1M. Liberalerna var särskilt glada och sa att lagen ger livsavgörande skillnad för transpersoner. (Alltså även för barn mellan 16 – 18, min reaktion.)
PS2. Antalet personer som har genomgått en könskorrigering och ändrat sitt juridiska kön de senaste 50 åren ligger den siffran på 700 personer.
År 2018 var det totalt knappt 6 000 personer, 0,6 promille av befolkningen, som hade någon könsdysforidiagnos i Sverige.
Cirka 60 personer ges årligen nytt juridiskt kön i Sverige, fördelat på 1/3 som får ett manligt juridiskt kön och 2/3 som får ett juridiskt kön som kvinna.
https://www.expressen.se/debatt/upprop-vi-vill-inte-ha–den-nya-konslagen/
https://www.dailymail.co.uk/news/article-13269715/jk-rowling-trans-non-crime-hate-police-reveal-scotland.html
PS 3, Biden är riktigt inne och byter ut kristenhetens största helg, Påsken till Transgender Day of Visibility.
On Transgender Day of Visibility, we celebrate the joy, strength, and absolute courage of some of the bravest people I know. Today, we show millions of transgender and nonbinary Americans that we see them, they belong, and they should be treated with dignity and respect.
Det här är NextGenerationEU. Det är mer än en återhämtningsplan. Det är en unik chans att se till att vi kan gå stärkta ur krisen, ställa om vår ekonomi och skapa möjligheter och jobb för det EU som vi vill leva i. Vi har allt på plats för att förverkliga detta.
Vi har visionen, vi har planen och vi har enats om att investera 806,9 miljarder euro* tillsammans.
Nu är det dags att börja jobba för att göra EU grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt.
Så presenteras fonden av EU. Verkligheten har precis fått en annan bild.
EU:s coronafond, eller Next generation EU som den kommit att kallas, innebar att i storleksordningen 750+ miljarder euro ska delas ut över Europas länder under sju år. EU lånar pengarna, vilket skuldsätter medlemsländerna fram till 2058.
Pengarna ska inte gå till länder som drabbats hårdast av coronapandemin, utan ska användas till att ”återstarta” Europa.
Nog startade skurkarna genast.
Den gigantiska Coronafond som EU instiftade, och som Sverige finansierar med 150 miljarder kronor, går till korruption. Under polisrazzior i Italien, Österrike, Slovakien och Rumänien har ett 20-tal misstänkta gripits för bedrägerier mot EU:s återhämtningsfond. Pengarna har gått till lägenheter, villor, lyxbilar, juveler och cryptovaluta. Politico skriver att man bland annat tagit en Lamborghini och Rolexklockor. Tillgångar över 600 miljoner euro har kommit så på villovägar till skurkarnas fickor.
Kanske hittar man mer?
Vem kunde tro på det!
Så fort politiker, fonder, hjälpverksamhet får pengar i handen finns skurkarna där. Minns ni Afghanistan? Presidenten stack med pengarna. Nu EU. Men det är väldigt tyst om stölder när det gäller skattepengar som folk arbetar ihop. Knappt en notis i tidningar.
Jag vill ha våra pengar tillbaka från denna fond. Vi hittar säkert något att göra med dem som betala tillbaka vår del av lånet. Ser gärna de politiker som skrev under uthängda i slaskpressen. Vissa tidningar är ju duktiga i det. Och, pengarna var ju lån från våra barn och barnbarn. Så egentligen finns inte pengarna, de är lån som tickar.
Våra barn skuldsattes för Rolexklockor, smycken, bilar med mera.
Skäms politiker? Snart kommer EU valet där politiker önskar fortsatt mandat. Jag har tappat tron till EU länge sedan. Mina och dina barnbarn tvingas betala deras utsvävningar. 2058, då denna skuld inbillas vara betald, är mitt äldsta barnbarn 56 år och har då betalat till EU skulden en stor del av sitt vuxna liv. Idag kan man med skäl att fråga: vad får vi för pengarna och till vilken nytta.
https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/recovery-plan-europe_sv
https://samtiden.nu/2024/04/svenska-skattepengar-till-eu-fond-gick-till-lyxbilar-villor-och-juveler/
Nej, det blev ingen lugn Påsk i Sverige. Redan på natten till Långfredag – den dagen som förr i tiden var en tyst, lugn dag med stängda affärer – sprängde några andras bostäder. I Österåker skadades 45 bostäder i en detonation. Det ser ut som i krig. I Värnamo och Norrköping small det också och något mordförsök och sådant vi är vana med. Ingen respekt för liv och helg.
Samtidigt sägs att ungdomar köar till gängen och längtar efter uppdrag. Livet är som en spännande film eller en serie om tuffa grabbar som löser problem med vapen och får lön som vida överstiger eventuellt sommarjobb. Plocka jordgubbar? Rensa gräsmattor? Är du knäpp!
Med vapen i handen löses alla problem. Snabba pengar. Straff är bara att skratta åt.
Samtidigt larmar Försvaret att 64 % av årgången går inte att kalla till mönstring på grund av diagnoser och problem. Alltså, de unga vill inte eller kan inte försvara landet inom det militära.
Är verkligen 64% av unga kronvrak?
Av knappt 107 000 unga som svarade på underlaget i år var det bara 36 procent som var möjliga att kalla till mönstring. 64 procent, över 68 000 unga, svarade diskvalificerande, till exempel genom att uppge olika sjukdomar, diagnoser och skador.
Fler tjejer (73 procent) än killar (55 procent) anger hinder. Till stor del handlar det om psykisk ohälsa, som depressioner och ångest – och enligt Plikt- och prövningsverket är utvecklingen oroande.
Jag tror inte på detta oförmåga, Dock har diagnoser delats ut som karameller. Eller, är de unga verkligen så sjuka? Finns det läkarintyg? Nej, det krävs inte. Som så vanligt idag är det känslan – utöver faktiska diagnoser – som talar. Om det vore så på riktigt är utvecklingen mer än oroande. Hur blir det med dessa kronvrak? Behöver de någon som tar hand om dem resten av livet? Då räcker varken befolkningen eller pengarna till det.
Snöflingor? Ja, det snöar idag.
Att kvinnor försöker komma undan är lite mer naturligt. Kvinnor som föder barn har nog mindre lust att mörda andras ungar. Stämmer det? Men eftersom kvinnor idag ofta väljer bort att få barn borde flertal vara jämlika med män även på den punkten. Får du inga barn får du göra lumpen när du är 40. Är inte 40 det nya 20? Precis som 70 det nya 50.
Militären ropar på mer pengar och mer folk. Vi som redan har upplevt krig känner bara sorg över utvecklingen i Världen.
När har Israel straffat Gaza nog? När det inte finns någonting kvar? När inser Putin att Ukraina inte alls längtar efter att bli en rysk koloni? När får vi stopp på utvecklingen i Sverige där kriminella gäng inte bara skjuter, bränner och spränger utan har en fot eller båda i Samhällets service till medborgarna, det vi betalar med skattepengar?
Hur vet jag att jag inte bidrar till gängvåldet genom en affär eller service?
Det snöar. Min far som var duktig på att spå väder sa: ”nahka Pååsiäinen, pouta Helluntai.” Ungefär; skinnrock på Påsken, solig Pingst. Inte säkert att det stämmer längre.
För, även Jorden och Klimatet är annorlunda än på hans tid. Sägs att Jorden just nu snurrar lite fortare och troligen inte behöver en skottsekund. Och Klimat samt dess styrning är beroende på vem du frågar.
Inga Aprilskämt här men en Påskhäxa var på besök.
PS.Dock är vissa historier som aprilskämt. Läs absurditeter på:
Glad Påsk! Happy Easter!
Jag har några önskemål angående Påskhelgen.
Inga bränder. Inga sprängningar. Inga mord. Inga knivslagsmål. Inga uppgörelser av annan art än vem köper vad till påskmiddag. Inga polishelikoptrar som hovrar ovan mitt och ditt bostadsområde. Inga sirener som stör lugnet.
Inga gräl hemma heller. Här är det noll risk men jag vet att på sina ställen är det inte så harmoniskt. Bete er som vuxna och förståndiga. Berätta för barnen varför vi firar påsk.
Kan vi alla uppföra oss på kristenhetens största helg, Påsk! Även ni med andra trosuppfattningar. Vi kristna stör inte era helger och ni andra inte våra. Vore det en bra överenskommelse!
Irrar sig någon påskkärring till min dörr så är godisskålen fylld.
Hyvää Pääsiäistä!
Bild överst; Sagrada Famiglia, Barcelona
Den förre Säpochefen Klas Friberg säger: ”Jag skäms”. Han erkänner att makthavarna låtit de kriminella gäng växa sig starka i Sverige. Det är bra att det kommer fram.
Men sedan menar Friberg att ”alla” har ansvar för att kriminella gäng vuxit sig starka i Sverige.
Han menar att aktörer från hela samhället måste involveras – mödravård, skola, socialtjänst och polis – i en gemensam nollvision för nyrekrytering.
Mödravård? Som kurator för riskgraviditeter har jag förberett och stöttat de blivande och nyblivna föräldrarnas förmåga att ta hand om sina barn. Som socialsekreterare har jag gjort allt för att hjälpa människor till bättre liv. Som forskare har jag försökt se vad som fungerar, vad inte i missbruksvård. Och nu var jag skyldig till gängens brott och ska skämmas.
Nej. Jag vägrar blankt.
Mödravård? Skulle jag ha utrett om föräldrarna kanske tänkte sig en framtid som drogförsäljare eller mördare för sitt barn? Men, om föräldrarna skulle säga sig höra till en klan. Vad händer då? Kan vi använda tvångsmedel så de olämpliga aborterar? Eller skall babyn omhändertas på BB? Det finns ju en risk, eller? Det fungerar inte så.
Nej. Jag svär mig fri. Jag arbetade inte så. Men en del kommer fram om kontakten är god och även kan åtgärdas. Alla föräldrar blir inte bra nog föräldrar och bör få en möjlighet att vara mor och far utan föräldraansvar.
Vad skall ingå på mödravården i modell Friberg?
På Socialtjänsten såg jag det sakta glidandet mot ökad narkotika och yngre aktörer, avhopp från skolan och hur de nyinkomna familjerna såg på sina flickors framtid. Jag och en arbetskamrat försökte larma till politiker om risker och arbetslöshet bland de nya. Men då var vi ju rasister. Peka ut folk! Detta var redan på 80 talet. Brydde sig politiker om det? Polisen började oroa sig men politikerna sussade gott. Inte ens ett stort narkotikamål väckte dem. (S i detta fall.) Idag mår den Kommunen uselt med sprängningar och våld, men de är ju i sällskap med flera.
Som mamma har jag fostrat barn som inte skjuter och spränger. Som har klarat skolan. Nu mera är de redan över 50, med toppjobb. Det där påståendet att ensamma mammors barn blir kriminella och misslyckade ser jag som förtryckande åsikt. Ingen gnällde på fadern som smet, inte skuldbelägger någon honom. Kanske bör vi börja jaga fäder till de kriminella pojkarna och ta reda på vad är deras ansvar och hur fostrar de sina pojkar.
Jag har haft bekanta som är så kallade nyinkomna. De alla var människor med arbete och några hade även högre utbildning. Deras barn skjuter inte. De skjutglada är faktiskt i minoritet men den minoriteten härskar över liv och områden. Dock hör vi sällan klagan över de kriminella från dessa oroliga områden. Inte går människor ut och demonstrerar. Det kan hända att de tvärtemot kastar sten på polisen.
Det räcker några aktiva kriminella för att styra ett område så det blir närmast obeboelig för andra. Några finns i andra länder men är lika dominanta för det.
Har jag röstat rätt då? Vad är det rätta? Inget parti representerade framtid med stor invandring utan plan, kriminella klaner och barn som mördar. Så ingen röstade för det. Politiker var totalt aningslösa och tog inte reda på vad händer i länder som är lik Babels torn. Det finns ju exempel i Världen. Vissa medier och även ett parti försökte ropa men de var ju rasister.
Centern ropade öppet om 30 miljoner invandrare och Reinfeldt om öppna hjärtan och plats i skogar för dem. Sittande i saxen mellan EU, allas rättigheter och öppen gräns har Regeringar bara odlat tanken att den här förändringen, invandring från länder som inte fungerar där, kommer att fungera här och bringa lycka för oss,
De flesta av oss har haft noll möjlighet att påverka gängbildning och dess aktiviteter. Vissa köper knark, de kan känna sig skyldiga. Köp av stulna varor. mer… men de flesta sysslar inte med att shoppa av de kriminella. Majoriteten är offer för usel politik och deras drömmar om en värld som inte finns.
Att rösta ger inga mandat för beslut. Friberg får ha skulden och skammen själv. Ingen, någonsin gav mig några som helst direktiv i arbete, det enda var de lagrum som fanns och där står förbanne mig ingenting om att spå om bäbisarnas framtid genom glaskulan, kaffesump eller andra undergörande medel.
Jag vägrar blankt att känna mig skyldig nu som gammal pensionär. Så ego? Ja.
Kört var det. Någon jämförde Sverige med Haiti. Det var att ta i – idag.
Länk till den som var först att berätta men nu skäms han överallt i Media. Bra, Fler som sätter sig i skampålen? Hjälper det? Sent skall syndaren…
https://samtiden.nu/2024/03/nej-alla-ar-inte-ansvariga-for-valdsutvecklingen/
Min sambo dog nära sex år sedan. Han hade precis hunnit flytta till ett äldreboende. Några dagar innan flytten hade han ätit sin sista frukost hemma.
Jag åt frukost ensam vid datorn. Läste nyheter. Sedan hjälpte jag upp honom och dukade fram hans frukost. Jag hjälpte honom. Trögt. När han tycktes komma i gång gick jag till badrummet och tog en dusch.
Jag hörde en smäll och rusade till köket vatten droppande efter mig. Han hade somnat, huvudet hamnade i frukosten. Hans kopp låg på golvet i flera bitar.
Det var en speciell kopp. Som många par hade vi handlat saker för två personer, koppar, julmuggar, gamla champagneglas, fina tallrikar, ja bara för två personer. Vi – saker. Nu låg den vackra koppen i bitar och min blev ensam.
Jag visste inte att morgonen blev den sista i vårt hem för honom. Senare på dagen blev han rejält dålig och vi hamnade i sjukhusakuten, dock med en remiss från vårdcentralen. Han kom inte hem mera utan flyttade till boendet från sjukhuset.
Varför skulle jag gå från honom och duscha!
När min syster hade gift sig köpte det förälskade paret även likadana joggingkläder. Så långt gick inte vi. Skulle aldrig gå så långt! Nej, det var lögn, vi hade nästan likadana oljerockar. Men han gick oftast klädd i färg medan jag var den svarta.
Ibland svider minnen när jag ser ett äldre par ute, de som håller varandra i handen. Alla de stora varför frågorna stiger upp en kort sekund.
Vart tog dessa sex år vägen? Jag har rensat lite på min blogg både inlägg och några kommentarer och länkar. De väldigt inaktuella, de jag knappt minns vad som hände. Det var covid som snodde några år från oss. De stora orden ”förbättringspotential” och ”vi var naiva” har inte resulterar så många förbättringar. Äldreomsorgen är som den är. Förutsättningarna att klara en ny hälsokris likadan. Trots löftet att vända alla stenar skjuts och sprängs det dagligen.
Det sista är att min yrkesgrupp, socionomer, stämplas som felutbildade. Utbildningen skall utredas. Letar politiker efter syndabockar?
Vi socionomer fixade inte de fel i Samhället som ingen annan rådde på.
Kanske är det i stället så att samhällets städgummor har alltför mycket skit att ta hand om?
PS. Det klagas också över att kvinnor inte väljer att bli ingenjörer trots höga betyg. Ingen klagar på att män inte blir sjuksköterskor och undersköterskor trots betyg som kunde räcka. Och förstås är socionomer mestadels kvinnor.
Bild från Delos, Grekland.
Jag loggade in i Banken för att betala en räkning. Jag hade fått ett meddelande från Banken. De hade stängt av mitt bankkort för Internetköp.
De förklarade att det var på grund av omsorg om mig som kund eftersom många gamla riskerar bli bedragna. Så de löste problemet genom att stänga av mitt kort för Internetköp.
Jag har haft samma Bank sedan -1979 och ligger inte i skuld varken till Banken eller andra. Inga märkliga inkomster. Samma utbetalare sedan 2008, pension från några håll alltså. Har fyllt snällt deras årliga blankett om misstänkt penningtvätt.
Är jag bara för gammal? Vilken åldersgräns för att shoppa på Internet?
De skrev med att jag använde ju kortet så pass lite att…
Hur mycket måste man shoppa på nätet för att behålla kortet öppet för Internetköp? Ja, de skrev att jag kunde ju öppna det igen om det behövdes.
Omyndigförklarad. Kan inte ha bankkort för att handla på nätet. Dock missade de att stänga av från internetköp mitt andra kort. Det kanske kommer. Får se om jag kan swisha födelsedagspresent till ett barnbarn. Läste att någon pensionär inte hade fått swisha för det kunde ju vara penningtvätt.
Är det så att Banker jagar gamla pensionärer för att visa hur ansvarsfulla de är? Eller är vi enklare att knäppa på näsan än de stora skurkarna?
Skall vi gamla återgå till sedlar och mynt? Lättare att bli rånad.
PS. Det blir hela tiden svårare att betala med fysiska pengar för flera affärer vill inte ta mot de. Inte ens Banken.
I dagarna har en klunga ungdomar suttit vid Riksdagshuset dörr hindrande inträde till Riksdagen. Vad vill de? Det är en demonstration för klimatet. Det sker en och annan liknande demonstration dock med oklart syfte. Hur sittandet där, limma sig fast på vägar, eller förstörandet av tavlor skulle ändra på klimatet och på solen, som är huvudsakligen skyldig till vårt klimat, övergår min fattningsförmåga.
Men jag är ju inte utbildad i klimatfrågor.
De outbildade har angett tonen om klimatfrågor i Världen. Medan flera med kunskap och utbildning tigs ihjäl. Men nu är den kända ledaren, barnet som ärkebiskopen kallade sänt av Gud, vuxen och bör krävas mer än gnäll. Det brukar vara så når folk blir vuxna. Vi andra alltså. Det räcker inte med åsikter.
Men för min del får hon sitta där. Sätt en polisremsa runt dem. Tillträde förbjudet för oss andra.
Idag gick jag över en liten klippa som finns i mitt centrum. Tanken var att Kommunen skulle spränga ner det och bygga ett daghem men covid och ekonomi tog död på planen. Jag gick genom platsen idag. Vad har det med klimatet att göra? Allt skulle jag säga. Det var otroligt skräpigt. Från godispapper, fimpar, förpackningar, hundbajspåsar, kläder…till gastub. Även buskar och träd var brutna med våld. ´Klimatentusiasterna koketterar med sina demonstrationer från flygresor till klimatmöten, till sittande någonstans med en plakat medan våra omgivningar ropar:
Skräpa inte ner mig!
Men eftersom jag inte är expert varken i skräp eller klimat nöjer jag mig att aldrig skräpa ner och leva väl så sparsamt med naturens resurser. Som pensionär är det sistnämnda ingen uppoffring bara anpassning till ens plånbok. Men nog har jag mer tilltro till de som studerar naturens och klimatets växlingar till ex på Grönland än de som sitter på trappan och gapar. (Du som lätt läser vetenskaplig text länk nedan.)
The British Wildlife Photography Awards delades ut nyligen. Vinnarbilden “Ocean Drifter” av Ryan Stalker visar musslor goose barnacles (havstulpaner) som har bosatt sig under en fotboll flytande i havet. Tack vare vindar seglade bollen och de liftande havstulpanerna från tropisk vatten till Dorset i England. Bilden är en magisk uppvisning i anpassning och skam. Skammen står vi för. Det kan dock vara så att bollen flög iväg självmant. Fy på den.
Se bilderna och titta gärna på 2023 overall vinnarbild också. En bild som visar förändringar i vår natur, och något som blev kvar. (copyrights tillåter mig inte visa bilderna)
Se bilderna på: https://www.bwpawards.org/2024-winners
Om Grönland: https://www.nature.com/articles/s41586-022-05453-y
Bilder med fågelbo och oljetunnan Sörmlandsled etapp 6.
Spår av kokain hittades i Riksdagens toaletter i Aftonbladets undersökning. Jag pekar inte ut vilka toaletter det var utan vågar bara påstå att någon eller flera knarkar. Det finns säkert andra sorter av droger i Riksdagen men att upptäcka de i toaletten kan vara mer knepigt.
Var Riksdag och Regering orolig och upprörd? Rusade alla till drogtest för att visa sin oskuld? Vad blev resultatet, de stora besluten? Regelbundna oväntade tester ett tag? Inte alls. Men de ska vidta åtgärder. Lite finputsning.
Chefer på partikanslierna och i riksdagsförvaltningen ska få utbildning om missbruk, kopplat till arbetsmiljöansvar, men också vässa sina kunskaper om riksdagens rutiner för inpassering och hantering av besökare.
Experter kallar det ”corporate bullshit”. Vad säger insatsen till folket? Inte så farligt? Missbruk på hög nivå är OK?
Nog finns det missbrukare även i Riksdagen men nog trodde jag att de inte knarkade på jobbet utan utanför Riksdagsbyggnaden. Lite planering bör man ha. Risk att bli upptäckt är ju större på jobbet än hemma.
Droger i Sverige är nu mera så stor business att det ingår i BNP och på så vis ökar den. Ute i Världen finner droger makt, det är en storindustri och har varit det länge. Ni vet de tre stora: krig, droger, olja/trafik. I flera länder är det drogmaffian som styr.
Cannabis som ”ofarlig” drog är inne lite varstans. Även i Sverige pratas det om att avkriminalisera. Själv tyckte jag att cannabisrökare var värre än heroinister ur behandlingssynpunkt.
Nyss avkriminaliserade Tyskland cannabis. 1 april – inte aprilskämt – avkriminaliseras cannabis för de över 18 år och innehav 25 gram samt hemma 50 gram. För att köpa måste man bli medlem i en cannabisklubb. En ny affärsrörelse så man behöver inte längre importera? Nej, det illegala fortsätter. Alla vill inte registrera sig. Bruket bara ökar fast det tror inte politikerna. 4,5 miljoner beräknas vara cannabismissbrukare idag.
I Thailand drev Anutin Charnvirakul hälsominister, 2022 igenom en ändring av narkotikalagen där cannabis togs bort från listan över kontrollerade droger. Det utlovades goda inkomster för odling av växten i landets fattiga norra delar. Odla knark så har du mer pengar.
Avkriminalisering i Thailand har lett till ekonomiskt uppsving, sägs det. Haschshoppar överallt. Turisterna gjorde drogresor. Affärerna blomstrade.
Drogen blev lätt tillgängligt även för barn och antalet brott började öka. Hälsoministeriet rapporterade en ökning av personer som sökte behandling för cannabisrelaterade psykologiska problem. Antalet patienter steg från cirka 37 000 under år 2022 till cirka 63 000 år 2023. Andra studier pekade på att allt fler unga använde sig av cannabis. Ungar kunde skippa skolan för att röka hemma, tänka sig. Det händer väl aldrig här?
Thailändska medier fylldes snabbt av rapporter om narkotikadrivet våld och missbruk. Speciellt cannabis anses ha skapat så mycket sociala problem och missbruk bland ungdomar att politikerna inte ser någon annan lösning än att åter klassificera växten som förbjuden narkotika.
Drogen kriminaliseras åter, utöver medicinskt bruk.
Enligt lagförslaget skulle användning av cannabis för nöjes skull bli ett brott som kan bestraffas med 60 000 baht (cirka 1 600 euro) i böter. Upprepade förseelser kan bli en tid i fängelse.
Turisterna blir inte glada, det var ju så kul innan.
Efter PCT vandringen 2018 åkte jag till Pacific Northwest trail och havet för en kort vandring. Bussen stannade vid ett rödljus. Vid ett hus stod en stor skara väl så sjaskiga människor i kö. Frukost för de fattiga, tänkte jag. Välgörenhet är väl utbrett i USA. Nej, det var kö till dagens utdelning (köp) av haschdos. Efter vandringen vid havet åkte jag till den sista staden under min resa, Seattle. En väldigt trevlig stad vid havet. Jag såg några sorgliga figurer på ett gathörn men det råkade vara det enda. Det ser helt annorlunda ut idag i bilder, som en stad på nedfall.
2021 avkriminaliserade Oregon drogerna, alla alltså. 60% av de röstande tyckte så. Nu är 16 % för fria droger. Det gick snabbt. Eftertankens kranka blekhet. Många trodde att avkriminalisering skulle få missbrukare att söka hjälp. Det var rena partyt då man avkriminaliserade och som resultat skulle missbrukarna krypa till behandling. Behandlingar fanns knappt och missbruk rent av exploderade.
Det blev snabbt en mänsklig katastrof. Städer som Portland har fått namn ”de levande dödas stad”. Rena vrak ligger på gatorna. Speciellt ökar fentanyldöden. Kriminalitet och gatuboende har också ökat markant. Delar av staden sägs se ut som soptipp.
Situationen i Oregon är så usel att folk på vissa områden har röstat för att gå ur Oregon och gå ihop med andra delstater. Missbruket, ursäkta bruket, av droger svämmar över till Washington, de är inte så glada över det utan stramade åt lagarna förra året.
Nu försöker Oregon kriminalisera igen men det blir tufft jobb.
I USA känner 4 av 10 någon som har dött av droger.
Känner du någon? Vill du ha fritt knark även här?
I Sverige finns röster för avkriminalisering och haschförsäljning också. Kan de göra en studieresa till Portland först? Ett utmärkt ställe att studera fritt drogbruk stödd av Staten.
Läs mer om Oregon Fox News Sök Oregon and drugs.
Bild nederst: dött skog i Oregon, Three Fingered Jack .
En känd fd politiker avskydde pappaledigheten. Det var hemskt, men gulligt. Han kände sig intellektuellt utarmad. Undrar hur barnet mår när den lidande pappan sände så negativa signaler? Vad tänker mamman? Kanske kan barnet ge igen för Internet glömmer inte. När pappan är gammal och behöver hjälp kan barnet säga: det är så intellektuellt utarmande att hjälpa dig gamla pappsen. Ring någon annan.
Har vi fäder vilka blir utarmade av barn ska vi kvinnor nog satsa mer på oss själva och mindre på barn och män. Det är kanske helt rätt att födelsetalen sjunker i de mest utvecklade länderna? Och att ropa efter aborträtt även när kvinnor redan har det. Min kropp. Mina rättigheter. Män ingår inte i den ekvationen. En ynka spermie!
Abort, en ny me too?
I den västerländska kulturkretsen går födelsetalen rejält ner. Vi har anpassat barnafödande i stort efter ekonomin. Likaså i Kina och Korea. Ja, i alla länder minskar födelsetalen utom i Afrika och några muslimska länder där innevånare redan kämpar med försörjning samt ofta krig. Niger, Kongo, Mali, Tanzania är bland de länder där befolkningen ökar.
Sydkorea har idag Världens lägsta födelsetal. Det är svårt att hitta en man som delar allt (och det går ju faktiskt inte att dela allt). Jobb och karriär samt trevliga hobbyers är just trevligare än moderskap. Dyrt att ha barn med.
Kinas födelsetal är också på botten samtidigt som dödstalen var extrema under covid. Nu mera tilläts det tre barn men få nappar på det. Arbetslösheten bland unga är hög, det är dagens fråga i den kinesiska kongressen.
Det är i och för sig inte brist på folk i Världen men lusten att ändra Samhällen radikalt genom invandring är betydligt mindre i Asien än här. Spåren förskräcker.
Alldeles nyss skrek de styrande om risken för överbefolkning. Idag gapar de om att vi människor förstör Klimatet, vi till och med andas för mycket. Och nästa virus som tar död på oss och sänker sjukvården kommer nog snart. Vem vill föda barn till den Världen där hoten ligger på hela tiden från det ena skrämmande möjligheten till den andra.
Så, varför vill kvinnor inte ha barn? Någon undersökning sa att 4 av 10 var oroliga för klimatet och ville inte drabba sina barn med det helvetet. Att hitta rätt man var också svårt. Kanske lika svårt att hitta rätt kvinna? Det är valet karriär och pengar eller barn? Världsbanken säger att inget land ger kvinnor samma möjligheter i arbetsmarknaden än för män. Samma möjligheter existerar aldrig. Varför kan vi inte få allt i tur och ordning, inte precis samtidigt?
Problem med för få barn uppstår när det blir obalans mellan de gamla och de som än arbetar och betalar högre skatt och håller Samhället igång. Vem ska ta hand om de äldre utan anhöriga och i vård som inte går att bemanna? Robotar? Samtidigt är nedgång av födelsetalen precis det klimatentusiasterna – de rika som styr – vill ha. Inga människor. Naturen kan återställa sig till det ursprungliga, vad det nu är.
När länder med uppenbara problem fortsätter ha höga födelsetal innebär det övervägande manlig invandring till västländer – ett tag till i alla fall. Män söker bättre liv. Inte sliter de hemma som gamla svenska män gjorde. Kvar blir kvinnor, barn och gamla. I Sverige finns redan överskott av yngre män genom invandring, som Kina men där tack vare ettbarnspolitik. Då blir det svårare att gifta sig, kvinnor blir kräsna. Har du inget att erbjuda, så…. Känns som ett obehagligt Samhälle.
Flera årtionden har olika länder, speciellt Sverige, jagat kvinnor i barnafödande ålder. Kvinnor skall arbeta och betala skatt och råkar de få barn skall modern helst lämna barnet ifrån sig så fort som möjligt för att arbeta igen och betala skatt. Det finns ingen ära i att bli mor. Om fadern är pappaledig är det beundransvärt. Om modern tar hand om babyn är det förtryckande. Statens jämlikhetstanke finns under barnets första år, sedan spelar det ingen roll. Om problem med barn uppdagas senare skäller man bara på bristerna i Samhället som inga fritidsgårdar eller utebliven rätt hjälp från Samhällets städgummor; socialtjänsten.
Redan vården av den gravida skall vara minsta möjliga. Barn kan man föda i bilar om mamman var så dum att hon hade bosatt sig på landsbygden. Helst ska mor och barn ut från sjukhuset sex timmar efter förlossning. Alla mår ju bäst hemma. Stör inte sjukvården.
Har du nu varit en mönstermedborgare och delat föräldraledigheten med fadern eller någon annan samt skitit i att amma för länge kan barnet gå till daghem vid ca ett år och du till jobbet. Du lämnar då ett barn som knappt kan gå, inte äta själv, inte gå på toan själv, inte prata och säga dig hur allt är annat än med gråt, för att vårdas av kanske outbildad personal, mest kvinnor, du inget vet om för att du ska tjäna pengar och betala skatt. Fy på dig ojämlika kvinna som stannar hemma för länge och inte bidrar!
När kvällen kommer och barnet har gråtit sig till sömns undrar du: var det så här att vara mamma.
Dina medsystrar skriker efter rätten till abort i Grundlagen fast vi redan har fri abort. Frankrike ligger före. Jag vet inte om någon gräns, till vilken vecka, är utsedd. Kan det bli gränslöst som i vissa amerikanska stater? Du aborterar in till förlossning.
Ingen skriker efter bättre preventivmedel. Ingen ropar om rätten att vara en mor, eller far. Ingen undrar vad är bäst för barnen. Resultat ser vi dock. Tiden visar alltid vad som gick fel.
I Alabama har liv klassats till gränsen på det extrema. Frysta embryon som har sparats för senare bruk klassas som barn. Du kan spara ägg till exempel före cancerbehandling för att ändå kunna få barn senare. De som har svårt att få barn kan sjukvården hjälpa i provrör och inplantering till livmodern. Men nu klassas embryon som barn. Vilket innebär straffrättsligt ansvar. Tappa ett ägg blir till gränsen på mord. All verksamhet avbröts i Alabama. Vem näst?
#In its majority opinion, the court ruled they should, noting Alabama residents voted in 2018 to amend the Constitution to include protections for unborn life. Whether that unborn life is physically in or out of a uterus shouldn’t matter, it said. # (Fox news February 20, 2024)
När börjar livet undrar jag. I princip vet vi men praktik blir allt svårare hela tiden.
Kanske moderskap är bara som en skugga av sitt forna värde?
https://ourworldindata.org/grapher/children-born-per-woman?time=20222023 to 0.72.
Sverige har knackat på NATO dörren lite desperat i nära två år. Men nu är vi nästan med i NATO efter lång tids förnedring av Turkiet och Ungern. Två länder vilka i smyg skulle kunna ha mer positiva tankar åt annat håll. Med Sverige har NATO 32 medlemmar. Ukraina har små knackningar på NATO dörren.
Adjö fredstanken. Adjö den haltande neutraliteten. Adjö fredsorganisationer. Världen har ändrat även Sverige.
Vad medlemskapet kommer att betyda i långa loppet vet ingen. För Världen och dess politiska balans är helt annat än år 1948 då Brysselpakten ingicks, det som växte till NATO idag. Målet år 1948 var att ”hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere” som Natos förste generalsekreterare Lord Ismay uttryckte sig.
Idag i dagsläget gäller nästan samma i ord, tyskarna borträknade. Men Sovjetunionen har krackelerat till flera oberoende – i ord i alla fall – länder. USA med Trump? Han är inte glad över medlemmar som vill vara med men inte stå för kostnaden. Biden vill vara med och betala trots att hans budget är i botten. En lag har skrivits på om att medlemskap inte kan brytas.
Bara en demonstration av en vilsen hjärna? Inga lagar är för evigt. Risken för sprickor finns. Hur ser Världen ut om fem år vet ingen.
Även tonen bland vanligt folk i USA, speciellt dem vars söner och döttrar har dött i de otaliga krig USA har varit delaktig i, låter som Trump. Den vanlige amerikanska jobbaren är patriot, inte globalist De är oroade av trycket på sin gräns, inte av gränserna i Europa. .Varför skall USA vara som en del i varje träta? EU har fler innevånare än USA. Kanske kan de ta vara på sig själv? Viljan att gå in i armen USA sjunker, samtidigt som nya grupper tillåts att delta. Förr var det män som ville skydda USA, sitt älskade land och en och annan kvinna.. Idag… avstår från den kommentaren för att inte någon kränkt blir mer kränkt. Nej, inte hudfärg.
Desto fler finns i samma gryta desto svagare blir det, inte alls tvärtom. De länder som idag ingår i NATO har olika åsikter om hur allt skall betalas och vilken politik förs mot Ryssland. Försvarsviljan tillsammans med USA kan vara stor medan betalningsviljan betydligt mindre. Om det verkligen gäller? Är avskräckande effekten nog? Jag misstänker att komplicerade diskussioner kommer att pågår om, hur och vem ska dö för NATO.
Försvarsviljan i Sverige är inte heller 100 %. Desto fler folkslag med olika grund för levnad desto mer splittring, det vet även Regeringen idag.
Vissa korkade upp skumpan. Andra tog en whisky. Dock vet få vad medlemskapet verkligen kommer att innebära.
Långt borta är den tid då jag och en känd person till och med vägrade civilförsvar som innefattade vapen. Och, jag undrar varför utvecklingen av människan har gått åt det våldsamma hållet, inte till det fredligare. Beror kanske på vilken tidsrymd i mänsklighetens historia vi menar och räknar in. När människorna fick det ekonomiskt och näringsmässigt lättare varför slåss de ändå? Mycket vill ha mer? Överbefolkning är ett. Religion en annan. Länder utan klara gränser. Splittrade stormakter. Galna okunniga ledare att inte förglömma som samlar en skara vilsna människor för att slåss. Glöm inte pengarna. Alltid pengarna. Vapenindustrin är den som drar utvecklingen framåt.
Det kanske är så att vi människor är bara oförmögna att se längre än till oss själva.
PS. Klimat är överallt. Även i NATO. Skrattretande eller tragiskt?
Jens Stoltenberg said, is the difficult choice “between either having a green or a strong military.” He said that NATO needs to “reconcile the need for an effective, strong, armed forces with the need to have climate-friendly armed forces.” AP. June, 2023
PS. Regeringen avskaffar det ekonomiska stöd som under 100 år givits till svenska fredsorganisationer. Stödet har gått via myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA) och Svenska Freds har som Sveriges största fredsorganisation varit den största mottagaren av detta stöd.
Beskedet kom fredag 22 december. En del bidrag är dock beviljade för kommande år.
Butja
På tvåårsdagen av Rysslands krig mot Ukraina känner jag bara djup sorg över Världens tillstånd. Över de döda, de skadade och försvunna. Alla som har mist livet. Barn som har förlorat sina föräldrar. De gamla som bor i ruiner. De flyende, de sårade, de som mist tilltron till mänskligheten. mer… De tappra ukrainarna.
Allt raseras. Bostäder, skolor, sjukhus, affärer, kyrkor…allt har bombats sönder av den ryska krigsmakten. Den miljöförstörelsen som pågår går knappt att begripa. De skogar vilka blivit tomma av grönska och fulla av krigets skräp är förlorade för lång tid. Åkrar som förr var världens kornbod är minerade. Broar krossade, floder flödar som förr. (Det som var en MP dröm här hemma.)
Och vi pratar om klimatet och hur vi kan hindra något som alltid har varierat, vår klimat. Våra barn ska sluta med mjölk och kött och tugga i stället maskar. Överdrivet? Inte alls. Bra exempel hur klimatrörelsen blundar för miljöskador.
Bachmut
Det pågår många krig idag. De flesta är inbördeskrig. En grupp anfaller en annan. En regering spricker, valfusk, terrorister, grupperingar, och så slåss man igen. Det fortsätter i år, förra och före det. Parterna får aldrig nog med rättvisa. Israel – Hamas/Palestina är ett krig som blossar upp regelbundet med katastrofala resultat för dem som inte ens kunde påverka något.
Varför känner vi för Ukraina? Det är enkelt. Ett land i Europa. Ett kristet land. Ett land med fria val. Väldigt nära oss. Potentiell medlem i EU och NATO. Attackerad av ett land vi inte riktigt ser som demokratisk. Det är lite som David och Goliat. Som finne litar jag aldrig på Ryssland. Det får man redan i modersmjölken per automatik om man har en far som var skadad i kriget, det andra Världskriget, och hade en låda med medaljer. Risken finns att kriget sväller över till andra länder. Alla pratar om att rusta mer.
Alla skäller på USA som inte vill bidra mer till det kriget. Trump utmålas som en galning. Inte har Putin fått så nedsättande ord om sin person som Trump, som inte ens är sitt lands president bara aspirant utan budget till krig. Jag tror att han vill inte hamna i krigsläge med en annan kärnvapenmakt. Amerika först innebär annat för honom än Rysslands gränser för Putin.
Tanken om fredlig Värld är borta.
Vi har stöttat Ukraina men så sakta, så lite och så motvilligt att kriget bara får lite luft och fortsätter nu på tredje året. Mängden har betydelse. Ryssland (läs Putin) bryr sig inte om hur många av hans medborgare dör. Det finns än män kvar att skicka in. Några gråtande mödrar och hustrur bryr man sig inte om. Revolutionen är långt borta.
De värdelösa gemensamma organen som FN är just värdelösa i en krigssituation. Inte kan de göra något, kanske litet ”fy fy”. Vissa länder stöder Ryssland med vapen, soldater, fina ord, eller små snedsteg åt alla håll.
Dnipro
Idag, den 24 februari har kriget i Ukraina pågått 2 år (oräknad Krim). Otroligt att de orkar. Om det var Sverige, hur länge hade vi orkat?
Det är också synd om ryska folket. De vilseledda. De som tiger för det är bäst så. De ser vad protester leder till. Död och fängelse. Ryssar är människor tagna som gisslan av en man med storvulna idéer om Storryssland och en regering vars arbete bygger på att acceptera och hylla hans galenskap och hat mot allt och alla.
Fred i Europa är försvunnen. Även om vi själva inte skjuter är hela EU inblandad. Och fredsförsök har getts upp även av de två senaste medlemmarna i NATO, Finland och nästan medlem Sverige. Fredsorganisationer är ut ur leken. Inte ens Staten vill bidra till dem längre. Känns som om undergången är nära.
Mina två starkaste minnen i livet är från krig. Då är jag bara ett litet barn. Men ingenting lyckligt eller spännande har utplånat de minnena. De är jag, kanske en förklaring till mitt avvaktande sinne mot livet och Världen. Hur blir det med alla ukrainska barn? Har de också de ryska bomberna i minnet som kommer att påverka deras tilltro?
Marinka
En tidslinje över Rysslands krig mot Ukraina:
https://svenska.yle.fi/a/7-10051470
Om stöd till fredsorganisationer:
Regeringen avskaffar det ekonomiska stöd som under 100 år givits till svenska fredsorganisationer. Stödet har gått via myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA) och Svenska Freds har som Sveriges största fredsorganisation varit den största mottagaren av detta stöd.
Beskedet kom i regleringsbrev till myndigheten idag, fredag 22 december. En del bidrag är dock beviljade för kommande år.
Såg att bidrag till olika handikapporganisationer tas upp i Riksdagen och risken finns att vissa förlorar sina bidrag då. Elöverkänslighet är inte en erkänd medicinsk diagnos enligt Socialstyrelsen, men genom ett regeringsbeslut från 1995 räknas elöverkänslighet som ett funktionshinder. Elöverkänsligas Riksförbund är en handikapporganisation som saknar vetenskapligt stöd, men får i statsbidrag, runt 1,7 miljoner kronor varje år.
Bidragsutbetalningar till handikapporganisationer kan komma att ändras. Majoriteten av riksdagspartierna anser att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen om stöd (pengar) ses över.
Återpublicerar ett tidigare inlägg om min elöverkänsliga klient på socialbyrån. Det är inte en åsikt i frågan, bara ett fall från länge sedan.
–Kan någon komma, grät hon i telefon.
Det var sorgebarnet, en elallergiker boende i en stuga i skogen . Nu hade hon slut på ved och mat, hon frös och kände sig sjuk i kroppen. Hon stod i en telefonkiosk och hade ovan allt en punka på cykeln.
Det var min jourvecka på socialbyrån. Klockan var redan 17. Dagen hade varit hektisk. Jag ringde efter en taxi och åkte med en påse frukt, bröd och pålägg, några ljus och svängde förbi ett trädgårdscenter och köpte lite ved. Jag hade kunnat bara ge en tid dan efter men visste att hon inte skulle ta sig till byrån.
Hon var i 35 års ålder och bodde långt in i skogen i en stuga utan el. Hon tålde inte det moderna livet. Läkarna hade skakat på huvudet och skickat henne till psyket. Socialtjänsten krävde att hon sökte arbete eller blev sjukskriven. Hon var utbildad med examen från universitet. Där hade hon varit bara det man var tvingad till. Så fort hon kom till elintensiva lokaler började hjärtat banka, svetten rann, huvudvärken steg och några gånger hade hon tuppat av. Hon fick stötar från el-kontakter. Så hade det varit sedan skolåldern men hade accelererat när hon blev vuxen. Nu var livet ute omöjligt. (Och detta var på 80 talet då datorer och mobiler var bara en tanke.)
Något arbete sökte hon inte längre. Pension fick hon inte eftersom hon inte var sjuk. Socialbidrag var egentligen uteslutet eftersom hon inte stod till arbetsmarknadens förfogande, utöver lite matpengar när hon orkade komma till kontoret. Nu var allt hon hade förbrukat till sista vedpinne. Den lilla stugan var ett arv från en moster. Föräldrarna hade dött utan tillgångar. Mor hade varit psykisk sjuk.
Vad gör man? Hon var febrig, alldeles tydligt kroppsligt sjuk, jag var villrådig. Det var kallt, fuktigt och rörigt i stugan. Jag satt fyr på spisen, tände ljus, bredde mackor, kokade te. Vi satt tysta ett bra tag. Mera te. Sedan undrade hon om jag tyckte hon var tokig.
Jag tyckte inte det. Hon var sjuk. Jag lovade skicka hemtjänsten med matlådor och be en sjuksköterska titta till henne. Hon skulle få mera ved. Sedan travade jag hemåt på den mörka skogsvägen och var helt utan idéer om hur det skulle gå att hjälpa henne.
Jag kunde ju skyffla henne till nästa i jour. Eller bevilja bara mera matlådor och ved och lasta henne till en ekonomihandläggare igen.
Jag kunde inte lämna ärendet. Vet inte varför. Jag började åka till henne ibland när tiden tillät. Vi pratade lite smått och drack te. Hon hade ätit av den levererade maten fast hon var inte säker om det var giftfritt. Våren kom. Vi drack te och hon berättade något mer om hur hon såg på livet. Hon var intelligent på sitt sätt även om det inte klaffade med livet utanför.
Det blev varmare och naturen vaknade. Det var helt underbart i skogen. Men jag måste komma till ett beslut som hon kunde acceptera. Jag tänkte avsluta kontakten till sommaren och erbjuda henne en utredning på den socialmedicinska kliniken. Det var nog bästa alternativet och de gjorde även hembesök. Socialmedicinska var livlinan i många omöjliga ärenden vilka lutade mot förtidspension. Jag informerade henne lite förbigående om den möjligheten och hon sa inte nej utan mmmm.
En dag hade hon varit nästan till stan. En annan till biblioteket. En dag frågade hon om jag kunde ordna ett städjobb på kvällstid då det inte var så mycket elektriska apparater i gång. Gärna vikariat ifall hon inte orkade arbeta så länge.
Vad hände? Vet inte. Jag kastade mig över AF. Hon började arbeta med städning, försörja sig, gå till affären och köpa mat fast det fick gå fort, låna mera böcker och om ett tag var hon inte längre beroende av socialtjänstens bidrag och jag behövde inte grubbla på hur jag skulle kunna hjälpa henne.
“Give my heart a break” är en fin symfonipopkomposition som hon framför med både energi och pondus. Tillsammans med Jacqlines bastunga, superstjärnedoftande “Effortless” som Carlebecker också varit med och skrivit är de utan tvekan kvällens två bästa låtar. Att båda två röstades vidare direkt till final ger mig nytt hopp om mänskligheten.” Kulturjournalist om Melodifestivalen 18/2 på SVT kultur.
Hopp om mänskligheten?
Varifrån kommer dessa obegåvade svulstiga journalister från? Fanns det verkligen ingen bättre val av ord?
Vad var så hoppingivande? Folk hade röstat enligt kulturjournalisten på rätt låt.
På vilket sätt var två mediokra låtar så stort hopp för oss? Sång var, ja de sjöng ok, men allt låter ju nu mera så bekant att man kan sjunga med – om man vill – ett ton före den som uppträder fast man aldrig har hört det förr.
De som sjöng då? Den ena hade liksom mjukporr på scenen och den andra tror jag var en fluffig rosa person med flätor. Hopp?
När jag provsjöng till den berömda barnkören i min hemstad var sången precis så. Jag skulle sjunga –aaaaa- en ton före orkesterledaren som spelade piano. Den sökande skulle ha så bra sinne för musik att den uppfattade även en obekant melodi som bekant och visste då hur nästa ton lät. Det var svettigt. Senare vann den kören även priser men då var jag för gammal och fick hålla mig till kyrkokören.
Tur att jag inte är en kulturjournalist. Läser i regel inte SVT men såg orden ”hopp om mänskligheten” så jag kollade. Nej, det var inte förhandling om slut på kriget i Gaza. Inte att ryssar stack tillbaka hem från Ukraina. Inte att överhögheten slutade skrämma oss om allting klimatmässigt utan beslutade sig att gå med gott exempel. Noll privatjet, bara en mindre bostad, en bil… med mera vi andra, vanliga jävlar redan gör. Inte heller för någon uppfinning som mänskligheten skulle ha stor nytta av.
Hopp har reducerats i ingenting i SVT s värld. Och det betalar vi med tvångsutmätning per skatt.
Jag såg melodifestivalen med ett öga. Som mormor bör man inte vara helt ute ifall de yngsta barnbarnen undrar såg du. Jag läste utländska nyheter samtidigt och det fanns ingenting där som syftade till hopp för mänskligheten genom den svenska tävlingen och dess vinnare.
Bild:Smältande is beskriver nog bra ”hopp för mänskligheten”.
Idag, på Alla Hjärtans dag, minns jag de gamla som ingen besökte i Ålderdomshemmet. De gamla kvinnorna utan levande släktingar. Flertal hade mist sina anhöriga i kriget. Deras liv sköttes av en gode man som betalade räkningarna och anställd personal. ”Vi övergivna”, som en av dem sa.
Hur många mödrar har förlorat sina söner och även döttrar i de eviga krig som pågår? Då andra Världskriget, nu närmast oss kriget i Ukraina som snart har sin tvåårsdag.
Då. länge sedan, bildade jag och min kompis en besöksgrupp som besökte dessa gamla i det stora boendet i min hemstad. Vi var uppskattade tills någon byråkrat kom på att det stred nog mot lagen. Nej, vi tog absolut inte mot pengar men fick ibland bulle och saft. Vi var 12 – 14 år gamla. De ensamma gamla blir snart fler än förr med sjunkande barnantal. Många kvinnor i de mer välmående länderna väljer bort barn, det finns roligare självförverkligande på andra sätt. I vissa länder är barnkullarna än för stora jämfört med ekonomin. Kan vi ana nya flyttströmmar?
Idag annonseras efter besök hos ensamma även på Internet. ”Bli besöksvolontär för ensamma dementa.” Jag har haft nog av demens.
Idag tänker jag också på oss som har en livförsäkring. Nej, jag menar inte de eventuella pengar som någon får efter vår död utan våra barn. De barn vi nu gamla mödrar har fostrat upp eller i alla fall försökt. De barn som stod ut med vår oförmåga. Barn som skötte skolan och hade hobbyer. Barn som aldrig klagade trots brist på pengar. Som inte sa mot när vi förändrade deras liv med skilsmässor, flytt, skolbyte, nya partner. De barn som än håller kontakt, ser till sina mödrars behov trots att de har sitt och de sina att sörja för. Som även förser sin mor med sådant en fattigpensionär inte kan prioritera.
De barn, trots att de inte är kristna mer än till arv, vilka hedrar sin mor som har haft en stor påverkan i deras liv, i år räknat.
Jag är lyckligt lottad. Jag har världens bästa barn. Har du också sådana barn? Var då lycklig över din livförsäkring. Det är det bästa du kan få i livet. Att lita på Samhället och Regeringar blir bara en stor besvikelse.
Så länge min mor levde kom jag ihåg henne på Alla Hjärtans dag med ett kort och min syster eller bror köpte blommor från mig. Hon kom ihåg varenda födelsedag, så kom vi också ihåg henne.
(Far då? Det får någon far skriva om.)
Dröm, tro, slit, lyckas.
Finlands nyvalde presidents uppmaning till de unga.
Cai-Göran Alexander Stubb är född i Helsingfors 1968.
Pratar fem språk, även svenska
Studenten 1988.
Har studerat vid Furman university i Usa, Sorbonne i Frankrike, College of Europe i Belgien och London school of economics i Storbritannien. Mer…
Doktorerat i internationella relationer.
Europaparlamentariker (2004–2008), utrikesminister (2008-2011), Europa- och utrikeshandelsminister (2011-2014), statsminister (2014-2015) och finansminister (2015-2016).
Varit vice ordförande för Europeiska investeringsbanken.
Professor vid European university institute i Florens, Italien.
Förebild i politik: Martti Ahtisaari
Spelar golf.
Skrivit flera böcker om EU.
Gift, två barn.
Politisk hemvist Samlingspartiet.
Skall nu hålla Finland sams med Ryssland. Den finska presidentens viktigaste uppdrag.
Gratulerar till nytt jobb! Lycka till!
Hur håller vi oss friska och blir samtidigt gamla utan att besvära sjukvård och kommunal äldreomsorg?
Ett tag var det 10 000 steg som höll oss gamla friska. Nu räcker 7500 och även 4500 är nog att uppehålla viss kondition. Så, är mina dagens ynka 6045 steg nog?
Sedan var det mat. Medelhavsvariant var särskilt bra. Frukt och grönsaker. Det sistnämnda var svårt ibland när tomater kostade mot hundralappen. Kanske litet glas vin var också tillåtet. Medan andra studier varnar för alkohol. Kaffe har diskuterats framåt tillbaka. En kopp eller två, kanske tre eller inget. Var kaffesällskapet det som gjorde hälsoeffekten, inte kaffet i sig? Då ligger jag illa till med mina två ensamma koppar kaffe.
Vara socialt aktiv och ha vänner ledde också till flera levnadsår. Räknas livet på Internet? Födelsedagar med släkt? Barnvakt ibland? Korridorsnack med grannar? Kan inte riktigt väcka döda vänner till liv. Föreningar har jag aldrig stått ut med.
Det senaste fyndet är dock inget vi gamla kan göra något åt längre. Det är nämligen utbildning, lång utbildning som häller oss friska så vi blir gamla.
Att inte gå i skolan är likvärdig för hälsan som att röka och dricka.
Using evidence from industrialised countries such as the UK and US as well as developing countries such as China and Brazil, the review found that an adult’s risk of mortality went down by 2% for every year in full-time education.
Completing primary, secondary and tertiary education is the equivalent of a lifetime of eating a healthy diet, lowering the risk of death by 34% compared with those with no formal education, according to the peer-reviewed analysis in The Lancet Public Health journal.
A key channel is through which education leads to higher lifetime earnings and that itself in turn helps you to access lots of other things that are really important, like better quality of housing, a better diet.
Så, är det utbildning i sig? Inte enbart förstås, utan de fördelar du får med utbildning som intressant jobb med högre lön vad ger dig bättre liv från bostad till mat. Kanske kan du göra smartare val i livet tack vare tiden som använts till att studera. Stabilare liv, senare äktenskap, barn när du har råd med dem och, ja bättre liv helt enkelt än de som kämpar med arbetslöshet. brist på pengar och har några barn vars far/mor har stuckit. Bättre planering för livets krav helt enkelt.
Levnadsstandarden har ökat med åren. Det slitsamma arbetet förändrades med maskiner. Sjukvården mer avancerad. Bostäder blev modernare. Hygglig pension. Jag tror det, bland annat, påverkar en del hur gamla vi blir.
Jag för min del tror också på arvet, alltid i allting. Trots fattiga omständigheter och hårt liv blev nästan alla i min mors stora släkt 85 – 95 år. Inte var de särskilt utbildade och maten var inte förstklassig men att röka och kröka var uteslutet. Bön till Gud var nog det mest vågade min mors släkt ägnade sig åt. För tidigt att säga hur nästa generation efter mig blir men nu är alla utbildade i högskolan eller i universitet. Jag var den första i min släkt.
Idag styrs USA av en gammal man i min ålder som bevisligen har minnesproblem. Man åtalar inte ens honom för en förseelse för det är meningslöst. Nog saktar åldern livet. Jag medger att jag glömmer ibland ett fågelnamn eller växt eller annat och måste slå upp det. Så viss förståelse har jag för den gamle som leker president. Men jag låtsas inte att styra mer än mitt liv här hemma. Eller i tältet någonstans i skogen.
Om denna undersökning om utbildningens effekter vore absolut sanning borde jag leva länge till eftersom jag har 9 år i Universitet/högskola utöver annat på lägre nivå. Så 2% gånger 9 år? Från vilken ålder räknas då tillskottet? Från medellivslängd? Då är många av oss snart 105 år och det klarar inte ekonomin.
Jag tror dock att utbildning är tillskott tillsammans med arv och levnadssätt. Sedan kan även de med perfekt liv drabbas av cancer eller annat. Liv kan vi inte riktigt spå om.
Och en bra fråga: vill Regeringar att vi lever flera år efter arbetslivet är slut? Är inte pensionärer bara tärande och vissa av dem behöver till och med vård. Vore det inte bra om alla arbetar ändå till graven och inte blir 105 år?
Läs mer: Lancet 23 januari -24, Guardian 24 januari -24.
Bild överst: gammal skog i Hamra, nederst Dick, min fd sambo, arbetade än med foto vid 79 år.
https://samtiden.nu/ skriver om Johan Floderus som gjorde en semesterresa till Iran och fängslades i april -22. Floderus arbetade med bistånd på EU:s utrikestjänst. Kommer troligen att dömas till döden. Han skylls för spioneri för Israel. Det finns ett sätt att få Floderus fri och det är genom att gå med på fångutväxling där den i Sverige dömde iranske Hamid Noury byts mot Floderus.
USA har friat sina medborgare så och även betalt ut dem. Iran använder utpressning, vi bör undvika att hamna där. Res inte dit.
Samtidigt bör Sverige sluta fungera som ”vet bäst” domstol och ingripa i andra länders rättsskipning. Visst låter det vackert att vara Världens samvete men samvetet bör gälla de egna medborgarna först.
Hamid Noury var lurad till Sverige (verkligen smart uttänkt) och dömdes här för folkrättsbrott. Oavsett om han är skyldig eller inte bör vi sluta leka domstol för andra länder. Vi har oändligt med egna kriminella att ta hand om.
Gör en fångutväxling nu.
Hädanefter bör folk vara kloka nog att inte resa till vissa länder, oavsett vad det gäller. Svenskt pass är inte en frisedel. Eftersom Iran fängslar inresande bör också EU avråda om kontakter med det landet och anpassa sin politik enligt Irans sätt att handskas med andra länder och enskilda personer. Att syssla med utpressning som Stat borde få alla dra sig från kontakter med dem. Iran stöder dessutom Rysslands krig mot Ukraina med vapenleveranser. Det borde vara ytterligare skäl att inte ha andra än absolut nödvändiga kontakter med Iran.
Gör en fångutväxling nu. Låt Haag därefter sköta folkrättsbrott. Det är förstås en knäpp på näsan för Sverige som försöker vara världssamvete oavsett var brotten begås.
Skriv på petition https://www.freejohanfloderus.org/sv
Läs: ”Sverige bör utväxla fångar med Iran” av Peter Pagin
Professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. ISvD2024-02-10
”—är det moraliskt viktigare att rädda liv än att utmäta straff.”
https://www.svd.se/a/4oMk4a/peter-pagin-sverige-bor-utvaxla-fangar-med-iran
PS. Åtalet mot Noury blev möjligt efter att det svenska rättsväsendet fått tillåtelse att tillämpa en universell jurisdiktion för brott mot folkrätten, och åtala gärningsmän, oavsett var brottet begåtts, och oavsett nationalitet för förövarna eller offren. Den 14 juli 2022 dömde Stockholms tingsrätt Hamid Noury till livstids fängelse, och efter avtjänat straff utvisning på livstid
Skall kvinnor och män dela simbassäng eller måste de ha olika badtider? I Stockholm Husby finns skilda tider för kvinnor.
Och det blev en liten storm. Återgång till Medeltiden. Hederskultur.
Jag tycker att det är bra med kvinnosim. Min fru är religiös och hon vill simma, men hon är inte nöjd att simma blandat män och kvinnor, säger en manlig muslim till Aftonbladet. Han skulle inte accepter att frun simmade i samma bassäng som män.
För hans del är det både en fråga om religion och kultur. Om han ser en vacker tjej, tappar han koncentrationen och kan inte träna.
Men jösses. Jag tycker nog att denne man och hans likar skall inte vara i ett badhus och på badstrand överhuvudtaget för de inte ska hindras att träna. Kanske bör män få egna tider så kvinnor slipper dem? Och vad har religion att göra med bad?
Nu har Sverige importerat en för oss ´främmande kultur med kvinnosyn från medeltiden eller före. De inflyttade har inte blivit svenskar i sitt tankesätt utan lever här med samma regler som i sitt hemland. Du har det bagage du bar med dig över gränsen och innehållet är svårt att ändra. Om viljan saknas alltså. Det är nog så att svenskar får anpassa sig. Jag hör redan skriket. Som man bäddar… ingen eftertanke före. Så blev det även med simhallar.
Förbjud män en dag i månaden i simhallar. Inga av mankön överhuvudtaget.
Ge en kvinnofri dag även för män. Inga av kvinnokön. Obs. veckodag, inga helger. Då kan dessa hjälplösa män simma och inte distraheras av kvinnor.
Ge kvinnor som inte har lärt sig att simma simundervisning utan män låt oss säga 6 lektioner. Normal betalning.
Lät mån som inte kan simma också få 6 lektioner utan kvinnor. Inte alla män är bekväma i badbyxor bland kvinnor, speciellt om de bara plaskar som barn. Normal betalning.
Lär samtidigt vett för alla hur man bär sig åt i badhuset. Bär du dig illa åt mot andra skall du inte vara där. Aldrig.
Sedan får alla simma bäst de vill resten av dagarna.
https://samtiden.nu/2024/02/rodgrona-viker-sig-for-hederskulturen/
Vi, Samhället, har lejt bort en del av föräldrarnas ansvar för sina barn. Hälften av ett år gamla barn är i daghem. Det uppstår problem med ansvarsdelning genast. Vad ska föräldrarna ansvara för? Vad är daghemmens (förskolans) och sedan skolans ansvar och andra samhällsorgans skyldigheter? Vad förväntar vi att föräldrarna gör själva för barnen och deras fostran? Vad gör den av Samhället anordnade omsorgen? Det är uppenbart komplicerat.
Vad är föräldrarnas ansvar i barnens utveckling? Vad ska de lära barnen? Moral förstås, eller är det också bara förskolans ansvar? Moral är inte så enkelt, det lärs i början till små barn bäst i en till en kontakt från en nära person och tidsmässigt från första dagen. En treåring vet ganska väl om Världen är god eller inte. Om barnet behandlas väl eller ej. Och hur den ska försöka bete sig mot andra.
Lära respekt för andra människor, som för lärare, kan det också vara lite föräldraansvar?
Skall föräldrarna lära barnen att använda sax, pennor, bollar, nål och tråd, modellera…allt som övar finmotorik eller är det någon annan som ska göra det? Delat ansvar? Skall föräldrarna vara i skogen med barnen så de kan klättra i träd eller i lekparken så de kan röra sig? Spela boll? Mer rörelsemöjligheter?
Är det föräldraansvar att låta barnen busa och göra kullerbyttor eller hoppa hopprep? Är det ingen som leker längre ”vem kan stå på ett ben längst”. (Jag fuskade och lät barnen vinna var sin tur.)
Den där potträningen då? Vem? Och när?
Kunna bre en smörgås och äta med kniv och gaffel? Kan det vara föräldraansvar? Att göra sin del i hemmet som att plocka upp efter sig, hushållsarbete på den nivån barnet befinner sig är det föräldrars ansvar att lära och även kräva det från barnet?
Hur stort ansvar bör föräldrar ha ekonomiskt för barnens utgifter eller ska Kommun och Stat sörja för mer?
Kanske bör Staten precisera ansvarsområden i barnuppfostran lite bättre. Det kan hända att behovet att veta vad föräldraansvar är blir större med åren, då det inte längre handlar om att använda sax utan något med grövre kaliber?
År det helt fel idag att prata om föräldraansvar och kräva mer av det när föräldrar arbetar och försöker få ekonomin går ihop? Någon måste börja ta mer ansvar för barnens fostran, vem och hur, det bör Regeringen och Oppositionen (speciellt S) komma underfund med.
Varför undrar jag om detta? Det brister i barnens fostran. Nu handlar det om förmågan att göra vanliga saker, inte om den terrorism som vissa tonåringar sysslar med. Inte heller om kunskapsnivån i matematik, läsförståelse och naturvetenskap hos landets 15-åringar som har sjunkit, enligt resultatet från Pisa-undersökningen 2022. Även om allt hänger ihop med småbarnsfostran.
Det är om sax och annat liksom normalt att kunna använda som brister. Finmotorik.
Allt fler inom skolan vittnar om att barn i mellanstadieåldern inte längre kan göra sådant som tills alldeles nyligen var självklart: att kunna hantera en sax, trä en nål eller göra en knut.
Lärare inom ämnet idrott och hälsa varnar för samma sak: barns motoriska färdigheter blir allt sämre. Barn som går i lågstadiet har numera svårt att göra kullerbyttor eller ens kunna stå på ett ben.
Barn har helt enkelt dålig finmotorik som leder till problem, dålig skrivförmåga till ex.
Jag har elever i femman som klipper på en nivå där förskolebarn brukade vara, säger textilläraren Christina Norgren Arnesson. (Ämnesläraren11 jan 2024)
Nu går diskussionen om digitala mediers vara eller inte vara.
De digitala medlen ska tas bort för mindre barn men många förskolelärare är mot det. Barnen kommer att ligga efter! Vissa tycker det var rätt riktning.
Enligt Skolverkets läroplan står det: ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen”. Detta är för förskolan. Adekvat digital kompetens för 1 till 5 år gamla som enligt all vetenskap skall helst inte sitta vid en skärm.
Vad gör vi med barnen? Tror vi att utvecklingen har gjort ett hopp till dataåldern så barnen behöver inte mer än ett fungerande finger med vilken de löser alla livets problem på en skärm? Kanske två händer för att spela något spel som inte kräver trivial verklighet som knyta skor eller klippa ett plåster? Eller skriva? Behövs barn röra sig mer än att hasa sig från stolen till bilen. Kullerbyttor? Vad är det för trams.
Kan den mänskliga utvecklingen gå bakåt och framåt på samma gång?
PS. I förskolan går barn från 1 till 5 år. Vid ett år går ca 50 % i daghem, vid 2 – 5 år 80 till 95% av barnen. Det heter förskola och pedagogisk omsorg men jag använder det gamla ”daghem” före skolan som börjar vid sex år.
PS. Läs Susanna Svenssons kommentar!
Det är kallt, skrek Kajsa, det kan jag inte äta! Söndagens standardefterrätt var serverad; en liten pappkopp glass. Kajsa sa högt vad hon tyckte om allting. Övrigt kunde hon väldigt lite själv. Hon hivade glassen långt från sig.
Det är kallt! Skrek hon.
Hon var mager. Det var viktigt att hon åt varje smula. Jag mikrade glassen.Nu är det bra, gulle dig, sa hon och åt upp glassvällingen.
Pressen uppmärksammar åter kort de undernärda personerna boende i äldreboenden eller åtnjutande hemtjänst. Inte första gången, inte den sista tror jag. Vissa brister kommer regelbundet med några års mellanrum i pressen. Då visas någon fin projekt. Klagan glöms. Sedan dyker saken upp igen. Det handlar åter om mat i hemtjänst och äldreboenden. De gamla är undernärda. De svälter alltså.
Det borde vara en skandal.
Att vara underviktig har konsekvenser som att bli lättare infekterad, risk att ramla och bryta ben, till exempel. Tidigare död också förstås. Äldreomsorg heter det men omsorgen låter de äldre svälta.
När någon har tappat alltför mycket vikt blir det dietistens problem. De gamla remitteras dit och andra grupper kan få vänta. Hur kan dietisten trolla när det handlar om en mager person i ett boende och maten där är det som bjuds. undrar jag. Extra näringsdryck ordineras, det borde väl de flesta få.
Det sägs att en tredjedel av alla över 80 år är undernärda. Anledning till det är att folk blir äldre.
Hur blev det nu? Är ålder igen orsak till något som inte fungerar, nyss var det ensamhet, nu mat? Enkelt att skylla på åldern. Kan det vara lite fel på maten och miljön också?
Alla inom äldreomsorgen borde få bra mat. Mat som är gott och lätt att äta äts upp. Det kastas bort alltför många portioner. Maten lagas ofta i storkök och värms sedan upp. Den varken doftar eller känns igen som bekant mat.
Att äta är också frågan om lusten att leva. Finns det kvar en mening i att leva eller är den gamle ensam och deprimerad? Det finns en djup psykologi i att äta, det vi vanligen inte alls tänker på. Mat är inte bara nödvändig rutin. Äta är ett sätt att vilja existera. Mat är också ofta tillfälle att umgås. I ett äldreboende är vi tvingade till umgänge med folk vi inte känner och kanske inte vill känna heller. Att dela matbord med de andra kan vara mer än stressigt.
Det är mycket som påverkar både sinne och själ – om vi nu har något – och lusten att fortsätta leva.
De individuella önskemålen är alltid eftersatta i kollektiv vård.
Jag minns en man i Servicehuset – en tidigare mycket framgångsrik person men nu svårt handikappad på grund av sjukdom – som frågare ifall det var mot regler om jag gick ut till Mc Donalds i nästa hus och köpte en Bic Mac åt honom? Tveksamt, så jag gick när min arbetstid var nästan slut.
Den är i alla fall nylagad mat, sa han.
Flertal äldre i boenden behöver också hjälp att äta, en tugga själv, nästa tugga ges av vårdaren är vanligt. Det finns inte händer nog att ta hand om de som behöver hjälp med maten. De som bor hemma och har mat genom Kommunen får ofta veckans mat till kylen och de förväntas värma upp det själva och lägga till sådant som sylt och gurka mm.
Vore du glad över de sista lådorna?
.Eftersom jag har haft min, nu döde, sambo i tillfällig vård och själv har arbetat extra inom äldreomsorgen i demensvård kan jag säga att maten var ofta bedrövlig. Sambon tappade alltid flera kilo i tillfällig vård, i ett avlastningsboende. Det var svårt att kunna lämna honom för att få ledigt för egna behov. Jag visste att det blev inte så bra som vi önskade.
Men, hemma hade han ju en heltids vårdare – jag – som daltade med honom, serverade något att äta åtta gånger om dagen, men till sist räckte inte ens det.
Merparten av de drygt två miljoner svenskar som är äldre än 65 år bor hemma. Av dem har cirka 150 000 hemtjänst och 88 000 finns på äldreboenden. Enligt Socialstyrelsen (SoS) lider nästan 40 000 personer av undernäring inom äldreomsorgen och drygt 100 000 lever i riskzonen för undernäring. https://www.gd.se/2023-10-14/forbjud-dalig-mat-till-de-aldre av Jöran Rubensson
Varför skriks det inte på första sidorna att det är skandal? Därför att de människorna är gamla, icke produktiva, kostsamma och ska ändå snart dö?
Sverige är väldigt snabb att ömma för andra länders brister. Men hemmablindhet är som standard.
När jag kom hem från PCT hade jag tappat 10+ kilo av min helt normala vikt. Jag var undernärd och snart 77 år, således en riskgrupp. Det gick inte att bära med sig tillräckligt med mat på en 4000 kilometers vandring. Behovet av kalorier motsvarade inte orken att bära. När jag kom till ”civilisationen” åt jag hela tiden.
Det var dock ingenting ovanligt på en så lång tur. Når du väl börjar tappa vikt är det svårt att heja det. Jag hade mig själv att skylla. Även de stora starka killarna hade flera nya hål i bältet. Sakteligen åt jag upp mig hemma.
Bild: glass i Rom.
Du tänker som en karl, skrek min chef. Hon var en kvinna. Vi alla på den avdelningen var kvinnor. Vi hade en manlig handledare ett tag som skulle lära oss en ny terapimetod. Men övrigt var det mer kvinnor än män i hela bygget. Jag arbetade i ett sjukhus av större mått.
Jag tog det som komplimang. Jag hade hört det förr. Redan min mor skällde på mig att jag var som en pojke. Det syntes i rivna kläder.
Vi hade haft ett vanligt arbetsmöte om våra patienter. När det var klart, steg jag upp och skulle gå, men då ropade alla att vi måste prata mer om allt.
Vi hade varit klara. Beslut om hur vi gick vidare var tagna. Det var onödigt att mala allt en gång till. Det blev bara skitsnack. Men de andra började diskutera om allt igen.
Jag gick. Nej, jag kom aldrig in i gänget som likvärdig kvinna, men arbetet kan jag skryta med var lyckosamt.
Finns det skillnader på mäns och kvinnors sätt att lösa problem? Ja. Det är jag övertygad om. Inte alltid, inte överallt, inte varje kvinna och man. Kvinnor har ofta mer omsorgstänkande. Män är mer informativa, kvinnor föredrar dialog som på min gamla arbetsplats, ett behov av att prata genom allt igen som en bekräftelse att det blev rätt.
Jag pratade nyligen med en kvinna från vården som kände sig närapå utbränd. Kanske var det dags att byta jobb. Vad skulle du vilja göra i stället? Frågade jag. Något med färg och form, skapa något kanske, var svaret.
Skapa något. Är inte också det lite mer kvinnligt än manligt önskemål. Visst drömmer även män. Men det svaret ser jag typiskt kvinnligt eftersom jag har hört det så många gånger från kvinnor i vården. Vår barnmorska, ett av de framstående i landet, drömde om att öppna en garnaffär. Hon gjorde aldrig det, bara i ord på kafferasten. Men sätt i gång då, ta risken och chansen, hade jag lust att säga, men inte. Att ha en diffus dröm är annat än viljan att förverkliga det.
Jag hade vid sidan av arbete mina hobbys, naturfoto och att skriva, lite framgång blev det. Men realistisk tänkande håll mig kvar på det lönearbete jag dessutom tyckte om och hade resultat i.
De yngre svarar kanske att de vill bli influenser och ha en internetsida som ger pengar. Att bli känd och försörja sig med det kräver mycket, tid, energi och hitta rätt. Det räcker inte långt att bara vara vacker.
Nog blir många drömmar brända.
Jag hade glädjen att träffa en man med liten dröm han pysslade med i smyg, länge, länge sedan. Han jobbade i en fabrik men målade tavlor hemma. Hans fru såg mig ute med kol och block. På den tiden tecknade jag alltid överallt. En dag bjöd hon in mig. Efter kaffe och viss övertalning visade maken mig sina tavlor.
Det var som ett knytnävsslag mot magen. Helt, totalt fantastiskt. Jag är ingen konstkännare men nog går det att skilja mellan konst och kladd.
Det slutade med att han visade några tavlor till en galleriägare som genast såg pengarna rulla in. Senare såg jag att han hade ställt ut i Paris. Han behövde aldrig mer gå till fabriken. Han behövde inte ha klädkammaren som ateljé utan något lite större.
Jag borde ha köpt en tavla då. Vi tappade kontakten när jag flyttade till Sverige någon vecka efter den händelsen.
Men det är få som kan jobba med exakt vad de önskar oavsett man eller kvinna. De flesta får nöja sig med så kallat vanligt arbete. De flesta får inse sin begränsning och försöka göra sitt bästa. Vissa hamnar helt rätt och trivs. (Bra lön ökar trivseln förstås.)
Vi borde säga som vår tidigare trappstädare sa till mig: När jag ser golvet att blänka är jag så nöjd med mitt jobb. Är ni i huset nöjda med städningen?
Ja, vi var det. I årets trivselformulär fick städningen alltid en tia, det högsta.Vad synd att han avancerade senare och vi fick en annan som inte var glad över jobbet.
Många av oss vill bli annat. Missnöjet i Samhället är stort. Stolthet över rena golv är sällsynt.
Hur blev det då med ”manligt tänkande” på en superfeminin arbetsplats? Att tänka som en man i ett kvinnogäng brukar sluta med avsked. Så även mitt. Avvikare får hitta en annan plats där flera sorters blommor blommar.
Bild: monokultur
Varje år flyttas visarna i Dommsday clock, som handhas av Bulletin of the Atomic Scientists, för att synliggöra hot mot vår existens.
Förra året flyttades klockan 90 sekunder till midnatt vilket är och var det närmaste till Världens slut under klockans tid. Den tiden gäller även nu. 90 sekunder till midnatt, tiden mellan nu och då Världen går under.
Klockan sattes för första gången 1947 och då 7 minuter till midnatt.
Klockans tid beslutas av 22 medlemmar av Bulletin´s Science and Security Board samt dess sponsorer varav 11 är Nobelpristagare.
Hoten utgörs av kärnvapen, klimatförändringar, biologiska händelser och missbruk av annan störande teknik. Rysslands krig mot Ukraina är ett av hoten för vår existens.
Symboliken är väldigt lättförståelig. Året börjar inte bra alls och det är inte klockans fel.
Bli inte deprimerad över något du inte kan ändra. Gör ditt och gör det bra. Ta hand om dig och dina närmaste. Din personliga klocka visar helt annan tid – hoppas jag.
Regnar. Snöslask. Gör ingenting. Läst nyheterna vilka aldrig är bra nyheter längre. Knark i Riksdagen bevisar den svenska samhällsbotten. Inte ens de i Riksdagen kan hålla lagar och regler de förväntar sig att allmänheten gör. Att Riksdagshuset blir en möjlighet för de kriminella klanerna är en, inte oacceptabelt som det sägs, utan en ren katastrof. En fara för säkerheten i Sverige. Vad gör du om du som snortar kokain utpressas?
Hoppas den, de skyldige inte ligger i pengaskuld. Det brukar ju bli en sprängning eller mord som återbetalning. Riksdagshuset är dock en stabil byggnad även om arbetarna där inne inte alltid är det.
Även knarkaffärer räknas in i BNP. Visst gynnar även helgknarkare kriminaliteten.
Jag tror inte det här är någonting nytt, bara att droger varierar. Jag tror inte heller att hela Riksdagen knarkar utan några enskilda individer. Det är dock en säkerhetsrisk oavsett antal och en fot in för kriminella.
Nog har vi gnällt om andra länders regeringar vilka är och har varit i händerna på maffian. Vad tänker Riksdag och Regering att göra nu? Gå till botten med det? Inte bara vara upprörda?
Ytterligare ett – inte så oväntat – steg i ett svart hål vad gäller Sverige. Kanske är jag alltför pessimistisk och ser fan där det inte finns? Jag är säkert märkt av långt arbete inom missbruksvården.
PS.https://samtiden.nu/2024/01/ministern-huserar-grovt-kriminell-anmarkningsvart/
Bild: väg mot Ritsem, helt opassande till ämnet.
På grund av att en kvinna¨ har anmält snöbollskastning som träffade hennes barnvagn med barn i, till Polisen föreslår jag att vi sätter upp skyltar överallt liknande denna i Kalifornien, Mount Laguna. Skylten såg jag på dag 6 på PCT, mile 43. Nu brukar det knappt snöa i Mt Laguna men det är bra att vara förberedd. Idag var det 7 plusgrader där.
Vem är så korkad att de kastar snöbollar på barnvagnar? Förr kastade vi på benen eller framför obekanta och bara en. Sen sprang vi. Och inga isbollar.
Kanske behöver vi idag snöbollsfria zoner och platser där man får kasta snöbollar.
Som straff kan offret få kasta snöbollar på förövarna låt oss säga i tio minuter. Men inte på huvudet.
Hjälper inte det kan vi ta exempel från Nordkorea där två 16 år gamla pojkar har dömts till 12 års straffarbete för de hade tittat på sydkoreanska filmer. Nordkoreansk rättvisa anser att utländska filmer ger dålig moral. Pojkarna blev utskällda offentligt. De slapp i alla fall dödsdom. Lite annat än svenska domar tre max fyra år i SIS hem för mord med full frihet per Internet att umgås med sina kompisar i kriminella gäng och kanske boka en hämtning för nya gig.
Gör om. Gör rätt.
I flickskolan läste vi en del psykologi och om människans beteende. Vi skulle bli bra att umgås med andra. Vi förväntades att vara förstående och bete oss anständigt åt. Vi skulle göra något experiment eller egen observation om mänskligt beteende. Nästan alla observerade sina småsyskon eller sin mor.
Vi var fyra som gjorde det mest lyckade experimentet men fick skäll av våra lärare. De hade dock svårt att hålla sig från leenden.
Så, vilket experiment gjorde de fyras gäng? Vi studerade människors beteende, hur obekanta personer betedde sig när något helt oväntat hände.
Vi tog med oss var sin hink och gick till strömmen som flöt genom staden. Vi fyllde våra hinkar med vatten och promenerade i väg tills vi var osynliga. Vi hällde ut vattnet i en park. En och en gick vi sedan tillbaka och upprepade proceduren. Folk började titta på oss. Någon undrade om vattnet var avstängt men vi svarade inte, bara mumlade och gick vidare med våra hinkar med bister min.
Nu började ryktet gå. Vi hade valt en plats bakom Tempo, som sålde hinkar och där det gick en trappa ner till forsen. Vi valde också en tid då fabrikerna stängde och folk promenerade hem. Några gick in och köpte en hink, fyllde den med vatten och fortsatte hemåt. Några från närliggande affärshus kom med en hink. När det blev fler som kom med hinkar och polisen närmade sig uppståndelsen försvann vi.
Så lätt var det att få till stånd en liten masspsykos.
Vi hade många funderingar. Varför kollade inte folk först om vattnet var avstängt? Det var inte enkelt att ta upp vatten från forsen, det fanns en plats med trappor ner och en grind. Sedan en backe upp tillbaka till bron. Varför utsätta sig för detta utan kontroll först? Frågade någon i affären om vattnet var avstängt innan de köpte en hink?
Det var flera kvinnor än män, oss borträknade. Var det för att kvinnorna oftast stod för hushållet, var mer oroliga eller bara en slump? Kvinnor kanske gick hem medan män tog spårvagnen eftersom de arbetade längre bort? Bäst att ta med vatten eftersom alla gör det. Nej, de flesta gick bara förbi lite undrande. Varför just de som hämtade vatten gjorde det? Varför tog det vattenbristen givet när de såg fyra flickor bära vatten från strömmen? Var de mer rädda att bli utan? Var dessa de personer som vanligen såg till att det fanns saker för hemmet? Hade de drabbats av kriget mer än andra och var mera varsamma?
Var människorna än så påverkade av kriget att hamstring startade automatisk? Detta var skolåret 1955 – 1956 om jag minns rätt.
Eller följe man bara efter andra utan djupare tanke?
Vi hade många frågor men kunde förstås inte få svar på de. Vi läste lite enklare teorier men eftersom vi var bara 13–14 år var det inte så djupgående analyser.
Jag hade tänkt att följa några och fråga varför de bar vatten från strömmen men de tre andra fegade ur så det blev bara observation. Det hade varit roligt att fråga vattenhämtarna men vi hade nog blivit bestraffade för hela grejen. Om Polisen upptäckte vårt spratt – inte experiment – hade det nog fått följer för oss och skolan.
Vi som gick i flickskolan var de avundsvärda flickorna och vi ville inte svärta ner skolan på något sätt. Vi uppförde oss och höll skolans regler.
Skämdes vi fyra? Nej, inte då men efteråt hade vi lite skamkänsla dock erkände vi inte det öppet till andra.
Frågan kvarstår än idag: varför gör folk idiotiska saker och i grupp?
Varför följer människor ledare, kändisar, andra, massan, utan egen analys? Troligen vill ingen avvika? Vi är rädda att, göra oss besvärliga, illa omtyckta av andra och rent av ha egna avvikande åsikter. Idag står massmedian ofta för mass– törs man säga psykoser? De har en agenda och många följer det urskillningslöst. Tänka själv är bara obekvämt. Leta reda på annan fakta besvärligt trots Internet.
Varför det uppstår lämmelbeteende är nog en bra fråga, giltig lite överallt i Världen idag.
Julen är förbi. Julgranen har hamnat på så kallad återvinning. Min Jul var helt enkelt julig. Men nu är Julens frid borta. Vi ska förbereda oss för krig. Det var ett långt hopp från God Jul och Gott Nytt År till oändlig sträcka av våld och offra livet för det.
Se på Ukraina, Israel/Gaza, alla andra bråk och krig som pågår. Inte är de lugnt och fredligt i Sverige heller. Att hamna i kulregn eller få huset sprängt kan väl räknas som tillvänjning.
Det pågår ett upphaussat rop att vi är snart i krig. Börjar undra om Världen, läs makthavare, vill ha det så. I Sverige diskuteras om att låna pengar för militärutrustning. Vi ska skuldsätta våra barn för krig. Det hörs från den röda sidan rop om höjd skatt för de rika, beredskapsskatt. Höjd skatt löser alltid Socialdemokraternas problem.
Först lägger man ner en stor del av den svenska krigsmakten sedan får man bygga upp det igen. Så smart. Påminner om elförsörjning. Riv först ner, bygg upp sedan är den svenska modellen.
Statsministern skickade oss till iskylan med ett kallt tal. Han poängterade vikten av att varje svensk medborgare måste vara redo att försvara landet. Medborgarskap är inte bara passet man kan resa runt med.
Medborgarskap handlar ytterst om att ”med vapen i hand, med livet som insats” kunna försvara Sverige, säger Ulf Kristersson.
Att vara medborgare innebär lojalitet gentemot landet, att göra värnplikt och vara beredd att försvara landets demokrati, frihet och styrelseskick.
Kristersson klargör att om man inte är beredd att göra detta, ska man inte vara svensk medborgare.
”Jag är inte säker på att alla har tänkt igenom vad det innebär att också vara beredd att offra sitt liv för det land man är medborgare i”,
Nej, du, inte ens jag. Och, kära Statsminister. Det är inte mitt fel.
Sverige har delat ut svenskt medborgarskap utan några krav att ens kunna svenska, ännu mindre vara demokratisk och med rätta värderingar, vad det nu är,
Vad tror Kristensson om folks vilja att bli dödad för Sverige?
I de länder där folkblandning är lik Babels torn finns föga patriotism för landet. Det finns vi känsla i de olika grupperna för hemlandet, som inte alltid är just Sverige. Detta visar sig i små situationer som student utspring med hemlandets flaggor, inte Sveriges som betalade utbildningen. Det manifesteras i demonstrationer för Palestina eller andra hemländer när något händer. Det visas i semesterresor till länder man har flytt ifrån.
Svenskar visar patriotism i sportsammanhang och i sällsynta fall för kungahuset eller speciella dagar. Kanske vid vinst i Melodifestival. Vissa forum där patrioter samlas.
Alla dessa Babeltornsländer har interna bråk, skjutningar och sprängningar vilka riktar sig från en grupp till en annan grupp. Sverige har utmärkt sig i detta och blivit känd i Världen.
Att dessa grupper enkelt skulle enas i krig och försvara landet är en utopi. Det får majoritetsgruppen sköta. Även där uppstår frågan: varför då?
Då måste överlevnadsbehovet in. Det är gemenskap, vi i Sverige, en Statsminister bör kommunicera inte splittrande utskällningar.
Regeringen har inte ingjutit vi känsla utan hånat landets svenskar. Allt svenskt är barbari och Midsommar och andra töntiga saker. Endast vid sport kan de svenska färgerna hedras. Varför skulle vi stötta de Regeringar och offra livet?
Regeringens uppgift är att skydda folket. Det går inte att välta det på någon annan. Medverkan är folkets del.
Nej, att offra mitt liv har jag definitivt inte tänkt på. Det stod ingenting om några skyldigheter i blanketten jag fyllde i för medborgarskap. Det var övervägande frågor om vart jag hade bott i Sverige. Inga avtal. När jag blev svensk medborgare skedde det för min del av praktiska skäl. Min familj var på väg till ett biståndsarbete och ifall det blev krig där skulle vi hamna i olika räddningsgrupper på grund av olika medborgarskap, pass alltså. Hälften svensk, hälften finsk. Jag hade bott i Sverige nästan halva livet. Så jag bytte medborgarskap från finskt till svenskt som jag uppmanades att göra. Inte så stor skillnad i praktiken då.
Jag bytte också till ett liknande land än Finland, icke medlem i någon organisation för gemensam krigföring. Det var då det. Idag är neutralitet närapå skällsord. Likaså pacifist. Drömmen om en fredlig Värld med endast vackra solnedgångar har kanske aldrig existerat.
Jag tror nog att byte av medborgarskap är för många av praktiska skäl inte att de tänkte integrera sig speciellt eller sätta livet till. Folk är rörliga, Världen är mer lättillgänglig. Själv är jag så svensk att jag kan prata om vädret, svensk specialitet. Men skjuta för Sverige skulle jag aldrig göra. Jag är den som reder ut kaos.
I regel skiljs folk åt just med passet på landets gränser. Ni får komma in, inte ni. Men för Sveriges del har passet för inkommande ingen betydelse. Du säger bara ett magiskt ord: asyl. På sikt ger det även nackdelar. Vi blir alltför splittrade. Utan gräns finns ingen Stat. De flesta länder i Västvärlden består nu mera av så många nationaliteter att de är som Babels torn. På gott och ont. Den fredliga berikande samlevnaden är utopi.
Jag tycker att var och en ska göra sitt bästa för landet de bor i oavsett medborgarskap och ursprung. Arbeta, betala skatt och ta hand om de sina. Vara en god människa.
Pass är bara ett sorteringsinstrument nu mera.
Krig mellan nationer är ett stort misslyckande i Världens mänskliga relationer. FN är som på lerfötter. Det räcker inte att käfta där. Instrument saknas. Kanske också viljan för fred är för liten i Världen. Kan hända att de vi valt att representera oss i olika sammanslutningar är inte de bästa för fred eller någonting alls?
Ingenting är så säkert som osäkerhet och alla påstående kan visa sig icke stämma just för dig och kanske inte någon alls.
Enligt MSB ska du ha beredskap för en vecka+ i händelse av det oförutsedda, som krig. Det betyder att du ska kunna ordna mat, vatten, värme, medicin och kommunikation för att klara vardagen för dig och din familj.
Enligt Carl-Oskar Bohlin, ministern för civilt försvar, har alla svenskar ett ansvar att förbereda sig.
– Till syvende och sist behöver alla svenskar mellan 16 och 70 år ta ansvar för sin egen hemberedskap, ta ansvar för att man kan klara mycket störda omvärldsförhållanden för att ovanpå det kunna fullgöra sin totalförsvarsplikt. Människor behöver en beredskap som inte gör dem hjälplösa i händelse av kris eller krig i Sverige.
I åldern 16 – 70 finns civilförsvarsplikt. Det är därför ingen pratar om de äldre.
Jag undrar vad händer efter en vecka?
Kriget är slut? El och värme fungerar igen? Vatten rinner? Affären har varor som vanligt? Ingen risk att bli dödad på gatan eller bli rånad om du vågar gå ut? Eller var MSB optimistisk? Kriget i Ukraina har snart pågått i två år utan att nämna andra krig som pågår efter tiotals år.
En vecka? De flesta hänger nog med en vecka plus om inte strömmen går just då. Vatten är ett problem, få har en dunk hemma. Men annan vätska kanske finns, mjölk, saft, juice, öl, läsk, vin, skumpa… Vissa förutseende har också vattenrening och kan hämta vatten någonstans. Om det inte är vinter med frusna sjöar. Fiskare med isborr ligger då bättre till. Någon stal min isborr i ett vindsinbrott. Sist tog de också ett täcke och en madrass. Bra mot kylan. Kanske någon som förbereder sig?
De flesta har säkert mat för en vecka eller fler familjer handlar inte varenda dag. Men vatten, ström, värme? De som bor i en lägenhet har inga möjligheter eller ens rätt att installera något ifall att. De som bor i en villa kan bara kalla sig dumma om de inte har några extra resurser, som solpanel och någon typ av reserv värme för sitt hus. Det även utan krig.
Men allt gällde ju inte mig, jag är över åldersgränsen, över 70 år. Vad händer med oss gamla då? Kanske borde politiker räkna med oss fast vi är över 70?
Trodde ministern att alla i den åldern bor redan i ett äldreboende och är försedda så? Jag tror att äldreboendena har obefintlig kapacitet att sörja för sina äldre vid kris. Hur gör de utan ström? Maten kommer från ett storkök i flera fall, lagret är kanske havregryn och kaffe. När jag lämnade min sambo till äldreboende där han skulle bo ville de bjuda på kaffe. men det var absolut tomt i skåpet. Vi får varor i morgon, sa de lite skamset.
Eller ska de 70+ falla döda ner av en ren förskräckelse och på så sätt försvinna ur kostnaden?
Jag är väldigt nyfiken på vem som kommer med mat imorgon ifall kriget bryter ut i natt. Och, vad får man till kaffe?
Bild: utefika på en födelsedag under Covid.
PS. Kan innehålla viss ironi eller inte.
Vinter, kallt och snö. Varje gång det snöar är som om snön kom för första gången. Trafikkaos. Inställda tåg och bussar. Insnöade gamlingar. Elavbrott. Hur kunde det hända, igen?
Ett nytt beteende kom också. Att hota och misshandla snöröjare. I stället att fråga om de vill ha en kopp varm kaffe slår någon idiot snöröjaren så glasögon krossas. Hot är vanligt mot snöröjare.
Vore det jag skulle all snö hamna på den tomten mitt i natten. Den typen av hatfulla människor får avreagera sig i kroppsarbete: snöskottning.
Natten till 3/1 var kallaste natten på 25 år i Kvikkjokk, 43,6C. Det är ofta kallt i Kvikkjokk och köldhålen Nikkaluokta. I Norrland går just nu inga bussar och inga tåg. Det är för kallt. Att hamna i diket är inte så kul vid de minusgraderna. Och tågtrafiken – ja, den skulle jag inte lita på ens under sommaren. Sist jag försökte ta tåget var det inställt. Det blåste. Jag hade dock gått 8 kilometer för att komma till tåget utan att blåsa bort.
I söder sitter bilarna fast på E22 på grund av snön. Att ta bilen när snö lovas är som att förbereda sig till en långresa i ödemarken. Dricka, mat, filtar, extra kläder, tålamod, en spade kan vara bra. att ha och en full reservdunk. Det sista för de förhatliga bensin – och dieselbilar.
I Hörby kör brandbilarna hemtjänsten till de gamla.
Här i min Kommun finns inte ett spår kvar av feministisk plogning som utövades några vintrar. Bilarna plogar nu det som behövs först. Den stora vägen, så folk ska komma till Pendeln och jobbet. Till Centrum. Runt Centrum. Till arbetsplatser. Och de skottar in till höghusen. Till sist plogas parkvägen ren, det som plågades först under den feministiska eran.
Varför blir det snökaos? Det snöar. Förmodligen också för att vi förväntar oss det inte längre. Klimatexperterna har ju lovat evig sommar. Het sommar då vi alla brinner upp nästan. Havet stiger så vi drunknar. Vi öser pengar för att stävja Klimatet. EU har avsatt 700 miljarder! Euro till en fond för att få igång ekonomin. Pengarna är öronmärkta, bland annat till stöd för medlemsländernas klimatarbete. Plus alla andra fonder och bidrag för Klimatet i hela Världen.
Tänk om vi inte kan styra klimatet? Hemska tanke.
Mamma Mu är en sagofigur. Hon har en vän som är en Kråka. Mamma Mu är den ovanliga kon som gör saker fast hon inte kan. Hon är ju en ko, vilket Kråkan ständigt påpekar. Det hjälper inte för Mamma Mu gör vad hon kommer på, att bygga en koja, fiska, åka rutschkana, cykla och många andra saker som inte passar sig för en ko. Hur än Kråkan uppmanar henne att bära sig åt som en ko och inte utmana livet hjälper inte det. Kråkan är en kråka och försöker hålla sig till det som kråkor kan men Mamma Mu utmanar kråkan, vilket inte alltid blir så bra.
Mamma Mu är en avvikare. Hon är en modig ko. Hon lever livet fullt ut även om det inte blir så perfekt.
Den här serien böcker om Mamma Mu och Kråkan är inte bara för barn. De har en livsvisdom. Misslyckas hellre än anpassa dig till en hjälplös nolla. Våga mer. Bara så blir någonting gjort. Lyssna inte på dem som talar om för dig var du inte kan göra för du är en okunnig varelse som gör sig bäst att anpassa sig och hälla tyst.
Det gäller dig. Det händer ingenting positivt om du ligger på soffan och aldrig utmanar dig själv. Det finns massor du och vi inte kan förändra i Världen men ditt liv är ditt, du har ansvaret och tiden går.
Det är en del jag inte har lyckats med i livet men jag försökte. Att misslyckas eller bara få ett platt fall är bättre än att aldrig försöka. Nej, jag blev inte en stor författare eller fotograf men så roligt jag har haft i att försöka. Som vandrare var jag ganska lyckad, beroende på hur man kan mäta det. I antal kilometer? Jobbet däremot gick nästan för lätt att bli en expert på. Men när jag slutade var det ingen som grät över det, bara en del patienter. Och privatlivet…det ska vi lämna oskrivet.
Är du en Mamma Mu eller är du Kråkan? Vad gör du när politiker, andra viktiga, de som styr och ställer, som tycker och tycker för dig säger att du är bäst som tyst i ditt bås och gör ingenting annat än snällt tuggar i dig det dessa människor tror på och producerar.
Aktiverar du dig då eller tar en nöt till?
Kan vi bli lite mer Mamma Mu denna år 2024?
PS. Kan uppfattas som reklam för dessa böcker men det är inte min avsikt. Har ingenting att göra med författarna till böckerna, vet inte ens namnen på dem om jag inte går till Wikipedia eller bokhandel. Jag kunde inte motstå att använda dessa figurer i stället moderna biohjältar. Det går ofta så mycket sönder när de hjältefigurerna försöker rädda Världen eller något i en film.
Har läst en del av böckerna till mina barnbarn men nu mera är barnböckerna sänkta till secondhand affär. Bild från SVT.
I september kom nyheten, den zebrarandiga tröjan, till den fina affären. Den var inte av ull utan något nytt material. Den kliade inte. Jag var allergisk för ull så den tröjan vore som gjord för mig. Dessutom var den svart-vit. Flickor hade ofta kläder i något rött. Jag gillade svart. Jag gick då andra året i flickskolan.
Jag insåg snabbt att den tröjan var utom min plånbok. Jag hade egna pengar eftersom jag bar ut morgontidningar men det fanns många hål att fylla, skolavgift, skolböcker, busskort för regniga dagar, kläder med överkomliga priser, presenter till Jul för småsyskon…
Några av de rika flickorna kom till skolan med någon av de randiga tröjorna. Jag var inte avundsjuk. Livet var bara så.
Någon dag efter nyår fick jag en försenad julklapp från mor. Den var en zebrarandig tröja. Jag var överlycklig. Tröjan var så mjuk. Jag gick till skolan extra glad. De fina flickorna hade nu andra tröjor, mode fanns även då. De skulle aldrig gå i en reatröja som fattige jag. Men jag hade min tröja länge. Även idag har jag fungerande kläder köpta kanske 30 år sedan.
Vi barn födda under kriget lärde oss att en bättre framtid fanns bakom hörnet. Det gällde bara att göra sitt bästa. Sköta skolan, hjälpa föräldrar och de äldre. Det nedbombade husen revs och nya kom till i stället. Varor kom till affärer, även exotiska sådana som bananer. Ransonering försvann. Den stora vändpunkten var Olympiaden 1952 som förde med sig turister från andra länder. Ekonomin började blomstra. Med ekonomins uppgång följe bättre skolor med fina skolböcker och det finska skolundret räckte länge.
Livet var hoppfullt. När jag gick min tidningsrunda klockan fyra på natten visste jag att den bringade inte bara pengar utan en framtid genom att jag kunde betala skolavgiften. Jag är glad över att ingen behöver betala för skolan idag, men viss reakänsla finns det.
Hur det än var låg Finland en bra bit efter Sverige i allting, utom sammanhållning. Ett krig för människor samman ifall de har en grund att stå på. Vi är finnar, vi håller ihop. I värsta fall ber vi till Gud.
Finns ingen vi grund fungerar det inte att hålla ihop.
Hur blir barn de hoppfulla personerna min generation var? Det finns många komponenter men jag ömmar alltid för skolan för det är det gemensamma vi ger till barnen.
Utbildning är det viktigaste vi kan ge barnen, utöver goda föräldrar. Det sista kan vi inte styra helt men skolan borde vara för alla barn, inte bara för någon typ av mellanskiktet.
Just den sjunkande skolnivån eller ska jag säga bristen på kunskap hos elever är den stora larmklockan men Regeringar har inte velat höra det. En skara elever är på väg att bli funktionella analfabeter utan förmåga att ha en egen framtid. Det borde vara skrämmande och Regeringen borde sitta i krismöten med alla experter. Riktiga experter, inte tyckare, dem har vi nog av. Vad blir det av dessa barn som vuxna? Vart i Samhällets maskineri får de plats? I bidragskön? Som gängmedlemmar? Som olyckliga hemmasittare utan hopp?
Om – så tankekedjan är oerhört utebliven i Sverige och i många andra länder, Afghanistan som bottennapp vad gäller utbildning och tilltron att Samhället klarar sig utan utbildade kvinnor. Är du inte utbildad är du inte med.
Nu kom jag en bra bit ifrån den zebrarandiga tröjan men ändå inte. För, hoppet om bättre morgondag är det som håller människor och Nationer uppe. Möjligheter som kommer med tiden om du gör din del. Finns ingen bättre framtid i sikte än bidragskön eller huka sig i fientlig omgivning krackelerar Samhället.
Först utan att vi knappt märker det och sedan är det för sent.
Sammanhållning, gemenskap, vi, är då bara splittrade öar i ett land som gick sönder.
Hur kunde länder som Sverige, teknikundret, välståndsundret, rik och rent av lycklig hamna på tipping point? För, sanningen är att vi lämnar uselt land till våra barnbarn. Kanske finns det inget hopp att lämna över? Jag menar inte klimatet utan Samhället med alla sina nyanser. Finns inte hoppet om en bättre framtid, möjlighet till ett tryggt liv, existera inte vi längre i fredliga former.
Vi ligger redan risigt till. Ryssland maler sönder Ukraina, ett land som kämpar för vår överlevnad. Så oerhört slöseri av resurser, mänskliga och ekonomiska. Vad kunde alla ha fått i stället? Lita aldrig på ryssen, sa min far och det har fått sin sorgliga sanning uppenbarad. Inga maktmedel fungerar trots de miljoner vi öser på Världens organisationer som FN. Det är bara vapen som har makt, inga resolutioner.
Gott Nytt År 2024 ändå till er mina vänner. Vi gör så gott vi kan. Håller ihop med våra familjer och närstående, vänner inräknade. Till de politiker och maktmänniskor som lever på vår bekostnad, valda av oss eller inte, vill jag säga: det här duger inte. Jag önskar från Er: Bättre Nytt År!
Bild, zebrorna är från Tanzania, Lake Manyara.
Hoppas ni alla har haft lugn, givande, rent av lycklig Jul. Undvikit nyheter och skippat verkligheten ute i Världen en stund. Ingen kan vara i gång och oroa sig för Världens tillstånd hela tiden. Ibland måste vi inbilla oss att allt är väl.
Hoppas de små barnen trodde på Tomten och var snälla i alla fall de senaste dagarna. Tids nog får de lämna sagans rike. Kanske fick de vuxna också en julklapp som gladde eller var behövlig och önskad.
Ni som arbetade under Julen. Ni har vårt tacksamhet för att ni håller Samhället i gång. Nog tycker jag att affärerna kunde vara stängda på Julen. Men inte. Hoppas ni som har arbetat får nu några välförtjänta lediga dagar.
Vit Jul i Stockholmstrakten.
God fortsättning!
Vit Jul i alla fall just nu i Stockholmstrakten.
Översta bilden från Linda
Årets julhistoria är från -70 talets början, i en förortslägenhet som jag hade köpt för 10 300 kronor. Jag sålde min Hasselblad och köpte en fin fyrarummare. Nu nalkades julen och barnen var förväntansfulla. Mest längtade de efter att dekorera julgranen med sina egenhändigt gjorda stjärnor och julkarameller. Jag hade hållit en pysselgrupp för de barn vars föräldrar vi umgicks med.
Min make hade beställt en julgran av en dansk man som brukade fixa saker för omgivningen. Oftast blev det inget av det, bara en massa löften. Nu visste han vart de finaste julgranarna kom, från en odling i Danmark. Jag varnade min make och försökte få honom att gå till torget men han vägrade blankt. Han hade ju beställt en gran från sin danske vän.
Varför gick jag inte och köpte en gran själv? Hur tänkte jag? Kanske på julfriden?
När julafton kom hade dansken åkt till Danmark på julsemester och några granar syntes inte till. Torgets försäljning av granar var avslutad. Barnen började snyfta, skulle vi vara de enda som inte hade en gran? De tittade på alla dekorationer de hade pysslat ihop. De kunde se redan andras granar att lysa genom fönster.
Då sa jag till min make: Nu går du ut och skaffar en gran. Det ska inte stjälas. (Nej, han skulle aldrig stjäla en gran det visste jag.) Du ska inte komma hem utan en gran.
Jag var arg, men också på mig själv.
Inte ens under kriget hade min familj varit utan gran. Min mor hade redan ringt, önskat god Jul och frågat hur vår gran var och jag sa något att vi inte hade hunnit dekorera den än.
Då kunde man ljuga, idag skulle bevis krävas per mobil eller Internet.
Efter ett tag kom maken hem med en gran som någon bil hade tappat på vägrenen. Han hade med sig också några grankvistar. Granen var liksom en halv gran. Han band kvistarna på stammen. Nu började barnen dekorera och när ljusen tändes var julfriden total. Jag tackade min älskade make för granen som var den absolut fulaste som någonsin kommit över min tröskel.
Ha nu en fridfull Jul. Hoppas ni klarar av traditioner, krav och förväntningar. Bli glad även om granen var den fulaste ni sett – det är Jul ändå.
Bild: årets gran.
Hur var året 2023? Har redan sagt och upplevt det som skitår med massor av elände i Världen, men privat då? Hur var året?
Bra. Men lite missnöjd är jag på mig själv.
Jag hade planer på en viss vandring i USA men gav upp. Under covid var det omöjligt. Nu hade inflationen sin del i det. Bara den nödvändiga olycksfallsförsäkringen hade gått upp 100%. Kanske var jag bara feg? Gammal? Lat? Och, vilken fattig pensionär har råd med lång resa med den usla kronkursen?
Men, det blev en utlandsresa, till Barcelona med yngsta barnbarnet. Det var en fin resa och innehöll lagom av sevärdheter. Resan var den sista i en serie på fem vilka jag har gjort med barnbarn och fosterbarn, en i taget. Alla fick sin resa enligt eget val. Rom, Venedig, Florens/Pisa, Paris och nu Barcelona.
Jag ville ge barnen en inblick i annat än Sverige, visa kultur och historia samt ha egen tid med dem. Att öva annat språk är också en viktig del under en resa. Att prova sina kunskaper som att beställa mat eller lyssna på en guide är bra övning. Svenska är ett litet språk, viktigt att bevara men Världen pratar engelska och spanska samt språk få av oss kommer att kunna och använda, hindi och mandarin.
Alla barn har också gjort en fjällvandring. Jag har sett en aktivitet och en resa som bättre val än prylar eller pengar.
I stället mina spruckna planer i USA blev det tre vandringar. Den första på Sörmlandsleden i maj. Nästa Abisko och lite Norge i augusti. Och den sista på Kinnekulle i oktober. Kinnekulle kan jag tänka mig att göra om under tidig vår när det blommar.
Det är så befriande att tälta utanför allt. Den magiska stunden då tältet är uppsatt, maten färdig och jag sitter lyssnande på naturen som har lagt sig till ro. Jag och naturen.
Några besök i Norrland som barnvakt fast nu mera är barnbarnen så stora att de inte behöver vaktas. Bara finnas till ifall att. Däröver givande och trevliga möten med mina närmaste anhöriga.
Kontakter per mejl i Sverige och USA som har gett mig så mycket. Några människor har jag inte ens träffat i live men kontakter nu mera kan uppstå per Internet.
Jag försöker hålla mig gående, varje dag, ibland långt in i skogen. Flera av dem jag känner sedan länge här i mitt centrum har nu en rollator. De är i min ålder, även yngre. Kanske vore en träningsgrupp bättre från sjukvårdens sida?
Men inte hinner sjukvården hälsovård när de sjuka får köa för vård.
I min ålder får man vara glad om man är frisk. Att hamna i sjukvården eller äldreomsorgen känns bara skrämmande, har nog med erfarenhet av det genom min sambo.
I december drabbades jag av årets förkylning, ont i öron och snuva. Åkte till stan och i pendeln satt en person som hostade, hela resan. Bytte vagn med flera andra men det var för sent. Dagen efter var jag krasslig.
Men det var det hela. Om man läser sjukvårdsrådgivning är vi över 75 drabbade av allt, de sköra, en riskgrupp. I och med covid sänktes gränsen. Nu är alla över 65 riskgrupp. Jag vill säga att hela mänskligheten är en riskgrupp, finns ingen ålder som garanterar absolut friskt liv. Och, vad är friskt? En bra fråga idag när folk kan sjukskriva sig i protest mot jobbet. Fy på er. Plus alla som bara mår dåligt av livet. Nog kan det vara fel liv i stället sjukdom.
Jag får vara glad och jag är det fast jag hostar och näsan rinner.
Hur var ditt år? Vad hoppas du av det nya året eller märks förändringen från år 2023 till 2024 knappt?
Igår ringde det på dörren strax före 11. Jag hade precis släpat mig upp. Utanför stod grannarna med en blomma och önskade god Jul. De skulle resa bort över Julen. Där stod jag i pyjamas och morgonrock medan de hade redan varit i tvättstugan, lunchen var klar och väskorna packade.
Vi gjorde upp om fika efter julen – tror jag. Jag startade min frukost.
Jag är extremt morgontrött. Har varit så hela livet. Visst går jag upp när det behövs och genast men huvudet fungerar inte, bara rutin. Men ungefär klockan 11 är det som om jag vaknade och dagen skulle börja. När andra, de morgonpigga, började krokna halv tretiden och ropa på kaffe var jag som bäst på jobbet och det till kvällen.
När jag än arbetade planerades dagens besök så de svåraste och mest krävande patienterna kom efter 13 och de som var mer självgående på förmiddagen. Således skrev jag alla mina föreläsningar hemma sent på kvällen, min bästa tid. Och min enda bok kom till på natten likaså noveller jag skrev till en tidning ett tag.
Under min vandring i USA kom jag snabbt in i rätt tid där. Sverige ligger 9 timmar före Kalifornien. Så klockan 11 var det natt och jag hade inga problem att kliva upp klockan fyra i öken. Upp tidigt, paus mitt på dagen och gå så länge det kändes ok. Tidsskillnaden vred min dag till någon sorts normal tid.
Som pensionär stiger jag upp när jag vill. Det är faktiskt lite befriande.
Nu finns det vetenskapliga förklaringar varför vissa är mer morgonpigga än andra. Det beror på arvet från neandertalmänniskor. Vetenskapen har klurat ut det.
Homo sapiens flyttade från Afrika till Eurasien för ungefär 70 000 år sedan. Då möttes de av neandertalmänniskan som redan hade anpassat sig till ett liv i ett kallare och mörkare klimat. De hade kommit dit några hundratusen år tidigare. Det föddes sedan barn med gener från båda grenarna.
Dagens människor har upp till fyra procent neandertal – dna. Det är bland annat gener som är kopplade till hudfärg, hår, kroppsfett och immunitet.
Och, de här generna gick också hand i hand med tidiga morgnar.
För att vara morgonpigg behöver man förstås inte ha neandertalgener. Det är flera hundra olika gener som påverkar vårt liv. Hur och när vi sover styrs också av miljö, ljus och kultur. Vi i Sverige börjar i regel arbeta tidigt och går hem på sen eftermiddag. Vi använder dagsljuset till arbete. Ja det finns också de som arbetar i dygnets alla timmar oavsett sitt sömnmönster.
Det finns alltså en koppling till vår sömn av neandertalgener men det är inte hela förklaringen. Vi är mer komplicerade än det.
Så, är du en morgonpigg eller kvällspigg eller en som är trött eller pigg jämt?
Läs mer, en kort version:
https://svenska.yle.fi/a/7-10047387
En lång, hela studien:
https://academic.oup.com/gbe/article/15/12/evad203/7457904?login=false
Bild: solnedgång Virihaure, Padjelanta.
Enligt en aktuell utredning utnyttjar var tionde män i Sverige prostituerade.
Låt oss räkna ut. Ca tio miljoner personer i Sverige. Räkna bort de minderåriga, kvar 8 miljoner. Även de mellan 15 – 18 kan förstås köpa sex men jag räknar inte med det nu. Bort med kvinnor, även de kan använda prostituerade men låt oss strunta i det nu. Kvar ca 4 miljoner män varav vart tionde vore då 400 000. Hur många prostituerade behövs då? Om alla köpte sex bara en gång i året vore det 1096 köp om dagen.
Jag tror inte alls att vart tionde män köper sex. Men vad vet jag? Vad sker i de fyra massagesalonger som ligger nära vårt lilla centrum? Fyra! Borde inte polisen stå i span där? Bordellverksamhet lär vara spritt i Sverige och ägarna tjänar grova pengar. Bör de inte eftertaxeras? På Internet kan du glo på nakna kvinnor både gratis och mot betalning. Porrindustrin går väl bra också.
Att vara offentligt närapå utan kläder är en trend. Kända mammor visar upp tonårsdöttrar i underkläder och lite nät över. Vad är det annat än pornografi? Attraktiva kvinnor kan lägga konton på plattform som OnlyFans och visa sig lätt eller inte klädd för sina följare mot betalning. De kan tjäna hundratusentals kronor på sina kroppar utan att någon ens rör dem. Det sas av kvinnor att sådana konton är till och med befriande och ökar kvinnors självkänsla.
Är det inte bara en form av prostitution? Och män betalar, även kvinnor betalar för att se. Nakenhet som inkomst.
Sedan kan det finnas köp och säljsituation i usla förhållanden. Ingen sex om inte… Det är väl också en dold sexhandel?
Vi har en lag mot sexköp. Jag var en av dem som skrev svar från mitt arbete till proposition för lag 1998:408, men det svaret togs inte med. Jag var nämligen mot att den ena parten ansågs kriminell när det uppenbarligen behövdes två i handling, varav den ”oskyldige” tog betalt. Alla andra remissinstanser var för. Jag var inte rätt i tiden.
Jag trodde också då att sexhandel skulle gömma sig även till Internet, utökad med lättporr och helt frivilliga sidor med snygga tjejer, även killar, som visar sig närapå nakna i sexuella poser och får betalt för det. Är du snygg och har en Internetsida får du snabbt erbjudanden att klä av dig mot pengar. Internet ger också möjlighet för pedofiler. Det blev så. Vem kunde ana det.
Senare var jag inbjuden som föreläsare i en EU konferens mot prostitution och trafficking. Sverige skickade ingen, jag var inbjuden personligen. Det var pinsamt för mig när alla trodde jag var Regeringens representant. Sverige sågs som föregångare tack vare lagen mot sexhandel men inte trodde delegaterna att det hindrade prostitution. Världens äldsta yrke? Eller var det barnmorska? Det behövs hårdare tag även mot kvinnor eller så låter vi de vuxnas frivilliga sex vara fredad från lagar. Oavsett hur äckligt det känns.
Så lät det. Gränskontroller borde också vara bättre för att hindra tjejerna från öststater. Om det var omtanke eller risk för konkurrens vet jag inte.
De sista åren har polisen arbetat aktivt för att fånga sexköpare. Dessa har blivit uthängda i pressen och fått se sina liv i ruiner. Jag vet inte vad hände med kvinnorna? Skickades de hem eller togs hand om? Fortsatte de bara på något nytt ställe? Fick de som var här tillfälligt uppehållstillstånd och annat arbete? Hur skedde rehabilitering?
Det handlar också om barn. Även prostituerade har barn, likaså deras kunder. Vad händer med dem?
Jag vill förstås att ingen, man som kvinna, skall sälja sin kropp för sexuellt bruk, eller för andra ändamål som organförsäljning, surrogat eller slavarbete, men jag är än tveksam till att en lag rätar till vårt beteende. I så fall bör den vara absolut och gälla båda. Sexualitet är för komplicerat för lagar, våld är annat men vad är vad lika problematiskt. Det handlar om moral, inte bara pengar. EU s öppna gränser har ökat marknadsandelar och rörlighet även för trafficking vi trodde oss få bukt med genom just lagar och avsky. Det behövs mer respekt för varandra men vart hämtar man det.
Det har skett otaliga våldtäkter i Sverige men det tycks vara svårt att fälla de männen, medan sexköpare är enklare att jaga. De våldtagna kvinnorna får bevisa sin utsatthet och ovilja i rätten. Det har funnits rättegångar där den gruppvåldtagna har ansetts liksom vara med på det och misstänkta förövarna fått gå fria och även erhållit skadestånd.
Jag har haft flera patienter som var prostituerade, ja, de flesta narkomaner hamnar där förr eller senare vill jag påstå. Alla ”mina” hade varit utsatta som barn. Slump? De skulle inte sluta på grund av lagen utan för att livet krävde en förändring. I den ideala världen finns ingen prostitution, ingen utsatthet men oavsett lagar är det långt dit. Det vi städar upp här flyttar bara någon annanstans.
Känner du någon som köper eller säljer sex? Visar du din avsky eller tänker du att det är sådant som händer dåliga kvinnor? Är sex för pengar var och ens eget val, inget att haussa upp sig? Och du man som köper sex, du är väl inte så efterbliven att du tror den prostituerade gillade att ha sex med dig? Det enda hon tänkte var att må det gå för dig snabbt.
Men, finns det inga ljusa historier? En kund som blir förälskad och räddar horan från skiten som i en film? Ja, det händer. Hade ett sådant par på mottagningen och de levde lyckliga ihop. Men nog är det oftast en fantasi av en man som inte har mer normala förhållanden till kvinnor.
Nu är det igen en ny utredning:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202397/
Har du en bra idé sänd det till Regeringen.
Ursprungliga sexköpslagen antogs av riksdagen den 29 maj 1998, Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster löd ”Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms – om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken – för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader.”
Jag var i Nationalmuseet med ett barnbarn och upptäckte att min tid finns nu mera i museum. Jag kände mig hastigt som en urgammal gumma på fel plats, fel tid och kanske i fel Värld också. Barnbarnet var intresserad, hon undrade över telefonen och andra nu så omoderna saker. Det var som om vi hade gått årtionden bakåt. Historisk mark fast det var precis tiden bakom oss.
Den utvecklingen som har skett sedan -80 talet är större än vi inser. På gott och ont. Tänk på den nu mera enkla saken Internet. Här sitter jag och har kontakt med folk i USA utan att ens ha behövt gå till posten eller använda telefonen. En sak som har förändrat Världen.
Det har dock funnits för mycket tilltro till Internet och digitalisering. Det skulle förbilliga allting. De sjuka botade sig per Internet. Barnen lärde sig att läsa. Information skulle få folk bete sig rätt. Vi hittade även den stora kärleken på Nätet. Allting skulle vara så enkelt. Och billigt.
Men Internet varken fostrar eller lär barnen att läsa. Människan, föräldrarna och lärarna är vida överlägsna Internet.
Hoppas att alla tar tid att prata med sina barn, läsa för dem och ha vanliga simpla förmaningar för gott uppförande.
Internet är en hjälpreda. Inte en herre över oss. Vi behöver än mänsklig kontakt för att hålla oss i liv och bry oss om vår omgivning.
Än så länge är människan överlägsen tekniken. Än programmerar vi AI men kan den lära sig själv blir en intressant fråga. Det kan vara sluttampen av vår tid?
Tror inte det. Riskerna för våra liv är så många att frågan är: vad som hinner först?
Fick bra telefonförslag för oss gamla från Berit i USA .
Bild överst från pexels.com
Hur känner du när lägenheten bredvid din bostad sprängs? Klagar du, till vem då? Regeringen? Alla godhjärtade? Dig själv? Flyttar? Är du glad över att det inte var din bostad som sprängdes. Att den som utförde dådet kunde läsa och spränga rätt adress?
Som en granne sa efter 2 sprängningar nästgårds: vet du vilka som bor i vårt hus nu?
Nej, det vet jag inte idag. De flesta som flyttade in samtidigt med mig till detta då nya hus har flyttat, sista gången. Vi är några kvar av den första årgången. Vi har koll på varandra. Förhoppningsvis ligger ingen av oss död i sin lägenhet alltför länge.
143 sprängningar fram till nov. ökning 68 % från 2022. Men det blev visst någon till efter siffran publicerades
132 förberedelse, alltså hann inte spränga
Till den 28 november: 50 mord.
Kriminella klaner är också aktiva i vår gemensamma ekonomi. De satsar på att få så mycket av skattemedel som möjligt. De öppnar affärsmöjligheter, Vårdcentral, skola, dagis sägs det, utöver knarkhandel. Kriminella klaner har lyckat skaffa sig infiltratörer på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och i Kommuner. Tänk på alla projekt som pågår om allt möjligt. Guldgruva.
Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 150 miljarder kronor årligen. Det handlar om bedrägerier, pengatvätt, bidragsfusk och svartjobb. Banker och företag infiltreras. Unga får betalt per Swish för att genomföra skjutningar och sprängningar.
Det kunde vi aldrig ana!
Inflation är 6,5% nu i årets slut men 9,7% i maj, Min helt ovetenskapliga undersökning visar att veckans mat har blivit ca 25% dyrare det senaste 1,5 året. El räkningen – bäst att glömma det just nu inför Julen.
I Israel och Gaza pågår krig. Igen. Början var ett överraskande anfall 7 oktober från Hamas med 1400 offer, våldtagna, mördade på bestialiskt sätt. En del blev kidnappade av Hamas. Bland dem fanns Raz Asher 4 år Aviv Asher 2 år, Emilia Aloni 6 år Ohad Munder 9 år. Vad hade dessa barn gjort för ont? Vet vi vart vårt bistånd har använts? Inte till Hamas väl?
Detta påminner om de ukrainska barnen som rövas bort från sina föräldrar och släkt av de ryska terrorister som härjar i Ukraina.
PÅ gatorna i Västvärlden har muslimer visat sitt stöd till Hamas. Judar har fått gömma sig. Det är som om andra världskriget skulle pågå än. Det är bara geografiskt flyttad från Europa och med nya spelare.
Kriget i Ukraina, Putins specialoperation, har pågått 656 dagar den 11 dec. och det syns inget slut. Storleken har betydelse, de mängder av soldater som Putin kastar in mot döden. Det minskande intresset från västvärldens sida visar usel uppfattning om Ryssland. Vinner de i Ukraina står Baltikum och vi näst. Putin har sin dröm och han har inga skrupler.
Lever han? Den frågan uppstår då och då. Om inte, spelar det ju ingen roll i det korta perspektivet. Ryssland har gjort sina försök ut ur just ryska modellen och det har inte lyckats.
Kvinnor har varit i blickpunkten i år, dock inte till någon fördel. Putin börjar hindra kvinnor att bestämma över sina liv. De ska föda flera barn, inte studera och arbeta. Putin behöver nya soldater. Eftersom det är många som dör i hans krig mot Ukraina behövs nytt kanonföda.
Det finns likheter med Afghanistans kvinnosyn, Erdoğans och Putins likaså Irans. Riktiga kvinnor är mödrar vid spisen. Nordkoreas diktator vill också att kvinnor föder flera barn. De hungriga, avmagrade nordkoreanska kvinnorna ska föda flera barn. Skäms den fete gubben! Nog är jämlikhet, självbestämmande och lika värde bara ord för kvinnor i många länder. Speciell eloge för de iranska kvinnorna som protesterar mot slöjtvång med livet som insats (Nobels fredspris i år) samtidigt som ökad antal beslöjade småflickor är ok i Sverige.
Kyla och snö har dragit sig över stor del av Europa. I mellersta Sverige var temperaturerna ett tag 12 – 14 C kallare än normalt. Vad kan kallas normalt nu mera? Jämfört med vad? Klimatmötet pågår i Dubai. De rika entusiasterna har flugit dit med sina privatplan och frotterar sig med varandra. De har fixat en fond för fattiga länder och det ska rädda Världen.
Alla vet hur det blir med bistånd. Det hamnar i de rikas fickor. Eller kanske till vapenarsenal. Att vi aldrig lär oss, politikerna alltså. Pengar i handen är ett dåligt förbättringsmedel.
Dokusåpan NATO pågår. Vi blir förnedrade av Turkiet, och lite av Ungern med, i månader. De andra medlemmarna tycks inte trycka på för vår skull. Dags att hoppa av? Eller är tålamod dygd?
Det här året 2023 var ett skitår, även om det inte var så privat.
PS. Något tankeväckande om klimat:
Rekommenderar er att ta på en titt på solens minimum och maximum ;
https://apod.nasa.gov/apod/astropix.html
Jag brukar veckohandla på den dagen då min närmaste mataffär ger 5% medlemsrabatt för pensionärer. Jag har varit medlem sedan evigheter, från den tiden då vi sparade kvitton och skickade in de i årets slut. Sedan kom bonusen. Nu sköter Internet allt automatiskt.
5% låter inte mycket men räkna vad det blir per år. Ett år sedan kunde affären vara ganska tom på tisdagar. Det är en dag då personalen fyller på affärens hyllor. Men nu är det fullt av pensionärer, flera med en lista i handen.
Jag hjälpte en äldre dam att plocka en bulle till påsen så hon slapp släppa rollatorn helt.
Ja, idag festar jag lite med något gott till kaffe, sa hon, det är ju pensionärsdag.
Festa med en bulle, är det svenskt pensionärsliv för de allra äldsta?
Än finns det kvinnor vilka tog hand om sina barn utan daghem. De efterfrågade inte barnomsorg, livet var inrättad så att kvinnor tog hand om sina små barn hemma. Arbetslivet kom när barnen klarade sig med nyckel. Ibland kom skilsmässa och ekonomin blev förändrad. Pensionssystemet ändrades också, med förlust för dessa kvinnor.
Många av dem arbetade sedan inom vård, omsorg och affärer, lågt betalda arbeten men nödvändiga för Samhället. Pensionen hann aldrig bli tillräckligt bra. Utan bostadsbidrag skulle många hamna på gatan. Mat eller hyra är svårt val.
Idag finns bidragsfloran även för pensionärer.
Det lönar sig inte att jobba om man tänker på pensionen. Att inte arbeta alls ger ungefär det samma som i något låglöneyrke. Nu menar jag bara den ekonomiska principen i dagsläget, inte de andra fördelarna med arbete. Garantipensionen höjs med 9,1 % år 2024, medan inkomstpensionen räknas upp med 1%. Då får totalt 1 226 000 personer garantipension. Antalet pensionärer fr 66 år är 2 090 000. De är många men inte högljudda.
Efter årsskiftet kommer 70% av pensionärerna ha någon typ av statligt bidrag, garantipension, inkomspensionstillägg, bostadsbidrag eller försörjningsstöd ovan sin pension.
Ni som arbetar försörjer pensionärerna. Det finns inga hemliga orörda konton till var och en hos Staten som man får öppna vid pensionering. Plus alla andra som lever av bidragssystem och transfereringar.
Det kommer inte att fungera i längden.
Jag tänker på ett helt nytt system. Alla får en minimipension, ett existensminimum vid pensionsålder låt oss säga 66. Vill du ha mer sparar du själv. Staten kan ha ett sparsystem men det är helt frivilligt. Skatten sänks motsvarande grad, likaså arbetsgivaravgiften. Även arbetsgivarna kan avtala om pensionsförmåner – är du efterfrågad har du förhandlingsläge – men arbetar du inte har du bara minimibeloppet. Men kvinnor som föder barn bör kompenseras för två, inte fler.
Nej, det går ju inte att låta människor besluta om sitt sparande själv. Bättre att Staten tar hand om det. Har ju gått så bra hittills. Och de rika blir då bara rikare med lägre skatt, det går ju inte för sig. Nej, det går inte, LO skulle sätta Regeringen i blockad.
Läste att flera pensionärer blir bostadslösa och välgörenhetsorganisationer ser allt fler i behov av hjälp till mat. Inte bara de som missbrukar hamnar där utan andra där ekonomin gick omkull av olika skäl. Det är en skamfläck för Sverige men inte bryr sig politikerna om det. Finns så mycket annat att ta itu med. Jag säger alltid till de gamla som oroar sig – de är en del idag som bekymrar sig över ekonomin – sätt hyran på automatisk överföring. Då hamnar du aldrig på gatan på grund av missad hyra.
Kanske har livet blivit så dyrt att vi inte har råd med det?
Men pensionärer behöver inte sätta bo. Det om något är kostsamt idag. När jag tittar på inkomstkrav på min lägenhet idag kunde jag inte hyra den. Inte den minsta etta hos Allmännyttan där jag bor heller. Att vara ung och försöka få egen bostad och möbler till det kräver rika föräldrar och sparsamt sinne. Följaktligen bor ungdomarna hemma längre idag. I Italien gick en mor till rätten för att få ut sin vuxna unge, en man som glatt fortsatte att bo hemma. Rätten beordrade honom att flytta. Vart, visste han inte.
Så var veckans mat handlat. Det är betydligt dyrare idag än två år sedan. Undrar, vad ska jag köpa med min 1% pensionshöjning? Förslag?
Läs mer om pension i Näringslivet 27 november.
Ett litet inlägg till det stora klimatmötet där en massa fina välmående, ofta rika människor frotterar sig med varandra. De kom i privatjet. Deras påverkan på Världen är makalös, i användning av energi mätt.
Bilden överst är från experter. De som har utbildat sig, doktorerat, de som vet principer och praktiker om klimat och miljö. Kolla gärna på listan vem och vad de gör. https://co2coalition.org/about/
Nej. Greta är inte med bland deras skribenter, inte Kerry, Påven (anmäld till COP28 men blev sjuk), Kamala Harris, Charles III, inte heller Mahmoud Abbas, Bill Gates eller Pourmokhtari är med . Den siste är vår miljö och klimatminister med noll utbildning i ämnet, bara en politisk karriär.
Sultan Ahmed Al Jaber, CEO Abu Dhabi National Oil Company leder COP28. Jag har ingen aning om hans klimatkunskaper men olja och sälja kan han.
Men nu sitter dessa i COP 28 och är med som experter, pådrivare eller något som de goda människorna vilka alltid tar sin jet till olika möten.
Det brukar också vara en skara filmstjärnor och andra kändisar vilka vill visa sin goda vilja att minska sitt klimatavtryck innan de flyger hem igen. Nej, inte tillsammans utan var och en har ju sitt plan.
97,372 delegater har registrerats som deltagare och 3,074 deltar virtuellt, totalt 100,446.
Berlin 1995 hade bara 3,969 delegater. COP är poppis.
Så, tror du att detta gäng kan ändra klimatet eller bör vi bara acceptera förändringar och anpassa oss till de så väl vi kan? Eller, borde vi kanske vara så kloka och anstränga oss att i första hand avsluta alla miljöförstörande krig?
https://co2coalition.org/facts/
https://co2coalition.org/facts/temperatures-have-changed-for-800000-years-it-wasnt-us/
PS. 58% av svenskar i en EU mätning (1074 individer) vill att EU prioriterar klimatet även före terrorism och organiserad brottslighet 49%.
PS2.Twelve of the world’s wealthiest billionaires produce more greenhouse gas emissions from their yachts, private jets, mansions and financial investments than the annual energy emissions of 2m homes, research shared exclusively with the Guardian reveals.
Och sedan hur vissa försöker lura andra att det är allvar:
Jag brukade arbeta varje torsdag kväll på en låst psykiatrisk avdelning. De hade en lucka i schemat. Jag hade 75% tjänst som kurator så jag behövde fylla på inkomsten. Oftast arbetade jag med en man från Irak. Han var rena lugnet, utbildad och pratade perfekt svenska. När sista medicinen var utdelad brukade vi ta en kopp kaffe och prata.
Avdelningsföreståndaren såg jag inte, hon hade redan gått hem när jag började passet. Men en dag var hon där. Efter lite kallprat sa hon: Du flyttar väl hem till Finland när du blir pensionär. Du ska väl inte använda våra pensionspengar. Men än så länge jobbar du ju bra. Du får fortsätta på torsdagar.
Det var som en isig vind blåste över mig. Jag hade arbetat där över ett halvt år, varje torsdag och en och annan helg.
Det var dock inte första gången jag hade blivit näpsad om min finskhet. Både när jag hade sökt arbete och på arbetsplatsen. Från början bestämde jag mig att skita i det. Men det sved ibland. Var det rasism eller bara en ego, dum människa? Skulle jag ha bråkat och gjort mig omöjlig bland folk? Vem bryr sig om en finne? Och finnar är väl inget ras, de är en folkblandning som började vandra från från Volgabukten århundraden sedan. Min släkt utvandrare från Mongoliet, evigheter sedan.
Jag sa ingenting. Att vara en utbildad person men så ovetande om vårt pensionssystem var nog det jag reagerade mest på. Om jag skulle flytta följer pensionen med mig. Nu tänkte jag inte flytta bara stryka mitt namn och telefon från vikarielistan.
När jag stötte på irakiern undrade han varför jag inte kom dit mer. Även patienterna hade undrat om torsdagskvinnan. Jag sa inget. Förmodligen behandlade föreståndaren inte honom illa. Vem skulle våga sig på en man, en stor charmig man med muskler?
Extrajobb fanns alltid gott om inom psykiatrin.
Jag beslutade att se till så min tjänst skulle fyllas ut till heltid. Jag lyckades få medel till utökad tid. Den tiden användes sedan till forskning om vår avdelning: vad lyckades och vad inte. Brydde sig någon? Nej, bara vi som jobbade fick bekräftelse att vi gjorde rätt. Man kunde ha använt våra metoder i missbruksbehandling annanstans, det var effektivt. Jag började sedan doktorera. Efter ett är gav jag upp. Heltid studier plus heltid arbete gick inte ihop.
Det pratas så mycket om rasism, hudfärg, sexuell läggning, rättigheter på grund av något…så kanske de viktigare sakerna skyms. Hudfärg och sexuell läggning är rent av mode.
Skulle jag ha blivit förbannad när släktingar undrade om barnet vi väntade skulle bli blek i hudfärgen, eftersom vi båda, jag och min första sambo var det? Han var extra blek med väldigt blåa ögon. Jag var blek som blev bränd i solen omgående. Så diskuterades också blivande ögonfärg, brunt eller blått. I ett berömt fall beskriven i nu två böcker har sådana undringar blivit rasism känt över Världen. Förr hade vi bara skakat på axlarna högst, men nu har åskmullret nått det engelska kungahuset. Var och en lever sitt barndomstrauma på olika sätt.
Finns det ingen rasism kan man nog hitta det.
Vi, två vanliga människor, tog det som intresse och nyfikenhet. Det är inte lätt att prata med blivande föräldrar så det blir exakt rätt. Klumpighet är inte illvilja. Nyfikenhet är inte rasism.
På något sätt slits även ord ut och deras mening accentueras till det sämsta, inte något upplyftande. Missnöjda människor utnyttjar ord som ett slags straff. Att skrika rasist är liksom fint och det sämsta du kan bli kallad för. Olika hudfärger är olik fina beroende på vart vi lever. Dottern fick giftermålsanbud under läkarpraktiken i Afrika. Det var fint och höjde ens status om frun var vit. De svarta utanför ens eget område kallades ”icke människor” precis som en av våra patienter kallade oss tills vi fixade en översättning. (Utesluter varifrån hon kom, inte Afrika.)
Vad skulle vi säga? Trakassera en förtryckt människa?
Här och speciellt i de demokratiska Staterna i USA är mörk hy en fördel. Skuld över slaveriet tar aldrig slut. Vissa delstater, även om de inte hade slaveri, försöker betala av skulden de inte har till ättlingar av de svarta.
Just nu trakasseras jag av ryssar både på min blogg och även i telefon. Vad vill de? Onödig påverkansoperation på en gammal kvinna utan någon som helst makt över politik. Ryssland är ett terroristland, de ligger idag på botten av mänskligheten tillsammans med några andra. Rasism? Inte alls, bara fakta. Ett land är dock inte alla människor i en bunt, även i Ryssland finns de som avviker och vill ha fred, men de blir inte långvariga i frihet.
Jag tror det är viktigt att ha tillhörighet till ett land, folkslag, släkt, familj. Att vara någonting, inte bara i arbetssammanhang. Det är inte tillräckligt med ett pass. Det är bara portöppnare.
Att jag är ibland en grinig och alltid blek har inte heller med finska folkegenskaper att göra, vilka de nu är. Jag är bara sådan.
Använd ord varsamt, så de inte förlorar sin rätta betydelse.
PS. Ett obetydligt men typisk försök att göra rätt angående hudfärg är serien ”Morden i Midsomer”. De engelska små byarna har nu mera befolkning som i Londons förorter. Serien är noll trovärdig, men så rätt. Det är så rätt att vi inte ser det mer.
Återpublicerar ett inlägg som passar idag när Klimatmötet pågår i Dubai.
När jag var barn skulle gatan vara skottad klockan 6 så folk kunde ta sig till arbete. På söndagar var tiden 7. Det hände att jag fick gå ut och hjälpa min far, som var vaktmästare i hyreshuset vi bodde i, om det hade snöat riktigt mycket. Att sanda var också viktigt. Inga benbrott. Min far använde en kratta och gjorde ett mönster på sanden. Efter skottning gick far till sitt arbete, vaktmästarjobbet var en bisyssla. Det var ett viktigt arbete att hålla gatan gångbar och ren.
På den snöfria tiden spolade man av gatan regelbundet. Rena gator ger hälsosammare miljö. Det har konstaterats i någon utredning att finska stadsgator gav en bättre miljö, även bidrog till hälsa än till ex. gatorna i Sverige
Det var då det, i Finland.
Där jag bor idag är det spännande att gå ut på gatan. Snö? Ishalka? Gata som ser ut lik puckelpist? En Stockholmsförort.
Efter åratals hot om noll snö och global uppvärmning klarar många platser i Sverige inte den verkligheten som just heter vinter och snö. Det är som en överraskning och kaos direkt. Speciellt i Stockholm. Bussar i dike. Trafiken inställd.
Vi skulle ju inte ha vintrar längre!
TV-meteorologen Pär Holmgren förutspådde att om tjugo år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor och Vasaloppet är ett minne blott.
Vasaloppet överlever inte sitt 100-årsjubileum 2022, sa han.
Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet. Fjällindustrin klarar den snöfattiga framtiden bättre, även om säsongerna blir kortare, trodde Pär Holmgren.
Klipp från vad Holmgren spådde om vinter, snö och skidåkning på grund av varmare klimat. 5 dec 2006 i Expressen.
Det med ungdomar utan skidor i våra få storstäders förorter stämmer nog.
Vasaloppets vintervecka 2023 hade över 52 000 anmälda
2010 var rekordet 15 709 åkare, 2023 var 15800 anmälda. Vasaloppets 100 års jubileum, 2024 är fulltecknat. Det är jubileumsåret eftersom tre lopp har varit inställda. 112 åkare fullfölje första Vasaloppet 1922.
Snödjupskartan visade i mars 75 cm i en stad i Norrland, idag är det redan 47 cm. Stockholm kämpar med ca 17 cm i dagsläget.
Att spå på klimat är som… använd ord som du tycker passar bäst.
Bilderna från en Norrländsk stad.
År 1952 var ett stort år för Finland. Sommarolympiad och en finsk kvinna vann tävlingen miss Universum. Det som var speciellt med året 1952 var hoppet. Hopp om fred, bättre tider, utveckling och en plats bland andra nationer i Världen.
Några av tävlingarna spelades även i Tammerfors. Vi barn samlades kring hotellet där de tävlandena bodde. Till vår lycka kom ett amerikanskt lag ut. De flesta var svarta, förmodligen basket eller annan bollsport. Vi hade aldrig sett svarta människor i live. Detta är alltså 1952. Vi försökte säga något på engelska. De hälsade och gav oss stora paket tuggummi.
Coca-Cola gjorde sitt inträde till finsk marknad dock bara för Olympiaden så länge..
När börjar Julen? Har sett ett påstående: Julen börjar när Coca-Cola reklamen visas i TV. Så Julen är här? Reklamfilmen ”Holidays Are Coming” visas igen sedan 14 november.
Har ni sett den Coca-Cola reklamen? Den är skickligt gjort. Den utstrålar magi, harmoni och glädje. Musiken är perfekt. De gör en ny varje år men den här är något som folk gillar och har till och med önskat att den ska återkomma till TV.
Julen är Jesus födelsedag, det är därför vi firar jul. Varför gör inte Kyrkan lika magiska reklam?
Coca-Cola är en av produkterna som är mest spridda i Världen. Jag minns när den kom till Finland och till Kina.
Den 2 juli 1952 anlände 720 000 flaskor Coca-Cola till Finland från Amsterdam. Det var en donation till Krigsinvalidernas brödraförbund av Coca-Cola. Förbundet sålde produkten och fick behålla intäkterna för att främja sin verksamhet. I 36 kiosker i närheten av de olympiska arenorna och i parker såldes Coca-Cola.
Det tog dock några år innan Coca-Cola kom till min hemstad Tammerfors. Den första platsen där drycken såldes var Stockmanns varuhus. Jag är inte säker på året.
Vi var tre tjejer från flickskolan som gick till kaféet i varuhuset Stockmann varje lördag efter skolan. Vi åt en kula glass eller drack saft. Men nu provade vi Coca-Cola. Nej, vi blev inte så förtjusta i det. Men i skolan på måndag kunde vi inte låta bli att skryta. Vi var de första i klassen som hade druckit Coca-Cola. Så världsvana vi var!
Jag har inte gillat Cola någonsin men som medel mot resemagsjuka är det faktiskt fungerande. Dock skall kolsyran bort, en gnutta socker eller vad som helst i får kolsyran att bubbla i väg.
Till Kina kom Coca-Cola mycket senare. 1977 var vi i Canton, på väg mot Hongkong. I det hotellet där utlänningar tilläts bo fanns några amerikanska läsk, Sprite och Coca-Cola, på menyn. Servitören talade om det när vi beställde. Han var lite lagom stolt över det. All personal bar en liten nål med amerikansk och kinesisk flagga på bröstfickan. Våra kära amerikanska vänner…
Nu mera har vi Coca-Cola och Sprite i vårt sortiment, sa han.
Då charmade min dotter hela hotellet. Hennes ord berättades till varenda hotellarbetare. Kvinnorna samlade sig kring henne på kvällen och de sjöng ihop.
Vad sa hon?
Nej, tack. Jag vill ha den kinesiska läsken, det smakar mer äkta.
På flygplatsen träffade vi några amerikanska turister från miljonär klassen. Dörrarna började öppnas mot Världen.
Inte bara turister utan Coca-Cola har gjort sina resor runt jorden. Nästan alla länder säljer Coca-Cola och 98 % av jordens befolkning vet vad det är. Vinsten per år är ca $ 9,542 miljarder, förmodligen mer idag.
Nej, ingen Cola här, det blir dagens kafferanson.
Passande idag när högervindar blåser i flera europeiska länder:
Winston Churchill:
”Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta, den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna.
Nästa är nog också passande i tidsåldern.
Francis of Assisi:
”Start by doing what’s necessary; then do what’s possible; and suddenly you are doing the impossible.”
Och en uppmaning:
”Nothing worth doing ever, ever, ever came easy. Following your convictions means you must be willing to face criticism from those who lack the same courage to do what is right. Relish the opportunity to be an outsider. Embrace that label. … Because it’s the outsiders who change the world and who make a real and lasting difference. The more that a broken system tells you that you’re wrong, the more certain that you should be that you must keep pushing ahead. … Never, ever give up. … Just never quit. … They’re not coming after me; they’re coming after you; I’m just standing in their way. And I always will.”
Vem? Det får du gissa själv.
Hur blir människor ensamma? Det sker under livets gång genom flytt, barn ur boet, separation, skilsmässa och död. Då finns risken att förlora kontakter, i alla fall krymper de. Några är ensamma från början. Vi ska dock skilja på ensam och ensamhet. Alone and loneliness. Alla som är ensamma lider inte av ensamhet.
Det är mer än fem år sedan min sambo dog. Men nog kände jag mig mer ensam på båda sätten de sista åren i hans liv än jag någonsin har känt mig.
Jag var ensam redan som barn. De andra lekte. Jag satt med näsan i en bok från fyra års ålder. Mina föräldrar var extremt religiösa, det gav ramarna för mitt liv. När jag började flickskolan efter klass fem var jag en udda person. Jag läste vuxenböcker, Camus, Hemingway, Hesse, Faulkner, Kawabata …De andra läste Heidi och Anne på Grönkulla. Jag började sjunga i en kyrkokör som förste sopran och gillade varken Paul Anka eller Elvis. Jag arbetade med tidningsutbärning innan jag gick till skolan. Så jag tjänade egna pengar. Nog var jag en udda variant. Jag passade liksom inte in. Men jag fann det befriande. Jag behövde inte vara något. Jag var jag. Jag var inte olycklig. Jag hade några kamrater som också kom från fattiga familjer, men med tiden försvann de till pojkvänner och familjedrömmar.
Skolan gav oss utbildning och bildning. Den var en toppskola. Men jag lärde mig inte de finesser som behövs vid umgänget med andra, speciellt kvinnor. Det lärs hemma. Jag var för rak på sak. Det är ingenting som uppskattas.
Följaktligen har jag haft manliga vänner. På jobbet fick jag ofta höra att jag tänkte som en man och det var inte beröm. Vi var bara kvinnor på vår avdelning.
De sju åren jag tog hand om min sjuka sambo har varit de år då jag kände mig isolerad och ensam trots hjälp från mina närmaste. Den som arbetar kan inte vara en sällskapsdam. Två timmar i veckan kom någon från hemtjänsten och släppte ut mig. Under de första åren kunde min sambo än resa med mig till min dotter och barnbarn men det blev en omöjlig procedur ganska snabbt. En gång i året bodde han i ett boende och jag gjorde en kort vandring. Vi kom även till skogen nära oss men det krympte med tiden. 150 meter till parken blev för långt. Inte alls märkligt att jag gick en 4000 kilometers vandring efter hans död.
Jag vandrar helst ensam. Det är frihet. Av de 160 dagar på PCT tältade jag nästan alltid ensam medan de flesta trängde ihop sig. Björnar och sånt kan ju komma. Än brevväxlar jag med några jag träffade på den vandringen. Hur räknas det i frågan om ensamhet?
Ensamhet har nu blivit en fråga för WHO. Ensamhet är och ses lika dödlig som 15 cigaretter om dagen. Jag borde kanske ha arbetat mer aktivt med rökavvänjning med mina patienter för de blev tämligen ensamma efter att ha börjat drogfritt liv. Inte får du nya vänner när du har knarkat bort alla de gamla, kanske även dina föräldrar. Jag tyckte att sluta med knark var viktigast, inte att sluta röka. Några få fixade också det. Jag hade en speciell metod när patienten var mogen för att sluta röka. Men nu tar WHO även itu med ensamhet. Det med att minska rökning rullar också sakta på.
WHO arbetar med bättre hälsa för alla. De har rättighets-, jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. WHO har mycket på sitt bord. Hunger, smittosamma sjukdomar, vaccin, barnadödlighet, covid… och nu även vår ensamhet.
WHO har lanserat en internationell kommission för ensamhet. Utöver rökning som förkortar livet finns 50% ökad risk för demens och 30% ökad risk för stroke och kranskärlssjukdomar för de med känsla av ensamhet och de ensamma som saknar kontakt och socialt liv med andra och vill ha det.
Hur lite ensam bör man vara för att inte hamna i riskzonen? Hur mäts det? Är det tillåtet att vara mestadels ensam men nöjd? Är man falsk då?
I början av året var ensamhet ett Kommunalt problem. Alla Kommuner var ålagda att stävja de gamlas ensamhet. Nu ligger ensamhet på den högsta nivån, WHO. Och det gäller alla åldrar. Då fick jag en inbjudan att prata en timme med Äldreomsorgen, gratis. Jag gick aldrig dit. Vet inte hur det projektet lyckades. Är de äldre mindre ensamma nu i Sverige? Ingen av de gamla jag känner använde det erbjudandet.
Nu väntar jag på Statens initiativ på order av WHO. Kan de skicka åt mig en man som sällskap låt oss säga max tre timmar varannan vecka. Frisk, 50 – 75 år, inga ungdomar, hjärnan än igång. Nöjd med sitt liv. Inga kvinnor, vi är sällan på samma spår. Absolut inte vänstervriden och inte medlem av Klimatkyrkan. Insatt i aktuella ämnen, får gärna slå mig i diskussion fast det brukar sluta med remi. Han får också stå för fönsterputs, hushållsjobb jag hatar.
Har han med sig en maltwhisky lagar jag även en middag. Men sedan får han gå. Nog med Statlig omsorg.
Jag tror nog att en robot vore bäst för mig. En som säger ja, ja, precis så, utmärkt, väl tänkt, alldeles rätt…
Jag är säker på att det finns många ofrivilligt ensamma i Världen trots en mängd arbete och aktiviteter man kan delta i. Men undvik att göra det till en sjukdom som någon annan skall bota. Vi har redan nog av andras ansvar i andras liv.
I år plockade jag blåbär för en enda paj. Jag var på fel plats under bärsäsongen. Ute på vandring hittade jag lite hjortron och blåbär men de åts upp genast. Litet bidrag till den torkade friluftsmaten.
Men i skogen plockade arbetskraftsinvandrare från Thailand, som vanligt. Trots att 444 000 var arbetslösa enligt AF (i augusti 2023) behövde vi hjälp från thailändare för bärplockning. Utan thailändare ingen blåbärssoppa och blåbärspaj.
Jag bodde några år i Norrland. När bärsäsongen började gick vi till skogen på helgerna och plockade bär för att sälja. Många familjer gjorde så. Män var speciellt flitiga bärplockare. Flera hade sina hemliga ställen. Vi trampade inte på varandras områden. I byn stod bäruppköparen och han hade inga problem att fylla bilen med bär.
En höst försörjde jag min familj med bärplockning och studielån. Det var efter skilsmässan. Jag hade inte ens en bil. Jag plockade för hand och fick extra betalt för mina rena bär.
Nog bör det finnas några bland de hundratusentals arbetslösa som kan gå och plocka bär. Det behövs ingen utbildning för det. Det är ju ett problem att hitta arbete för dem med låg utbildning.
När slutade familjerna dryga ut inkomsten med bärplockning? Blev det för dåligt betalt? Fick svenskarna det helt enkelt för bra så några hundringar extra var onödigt att anstränga sig för? Många plockar förstås för husbehov. När började de thailändska bärplockarna luras ut till våra skogar? Först var det polacker som kom på 1960 – 1970-talet för att plocka bär. I början av 1980-talet ökade antalet plockare från Thailand med turistvisum. Nu är det som industri med företag som lovar bra inkomster. Bär stora som äpplen…
Stadsmissionen och flera andra säger att de utländska, i regel thailändska, bärplockarna är rena slavar.
Dags att sluta med arbetstillstånd för dem? Slaveri ska vi inte ha i Sverige.
Kan det vara slut med de utländska bärplockarna i och med höjningen av lägsta lön till 27 360 för arbetskraftsinvandrare? Idag har bärplockarna garantilön på ca 24 000 kr. Gäller samma regler för bärplockare? Vet ej. Men det är inte billigt att flyga hit och bo här.
Säsong 2023 ansökte 5909 personer arbetstillstånd som bärplockare. 5372 ansökningar beviljades och 523 avsågs. Personerna som söker är uteslutande thailändska.
Nu har vi en vinter att tänka på hur vi gör bärplockningen mer anständigt. Någon?
Lite fakta från AF; Arbetslösheten i augusti 2023 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 444 000, icke säsongrensat. Det är en ökning med 72 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,7 procent, vilket är en ökning med 1,1 procentenheter.
Från ”Arbetet ”31 aug: Via avtal får bärplockare en garantilön som säsongen 2023 uppgår till runt 24 000 kronor i månaden. Men mycket av garantilönen äts upp av kringkostnader. För flygbiljetter, tillstånd samt två månaders mat och boende i Sverige betalade bärplockare i fjol mellan 33 000 och 38 000 kronor. Det gör att garantilönen ger ett överskott på 13 400–8 566 kronor, för två månaders jobb utan lediga dagar.
Under 1980-talet fick plockare runt 60 kronor i dagens penningvärde för ett kilo. I dag ligger priset runt 15 kronor kilot.
De små partierna på fallrepet borstar upp sig. Liberalerna har beslutat i sitt Landsmöte att de inte tolerera Sverigedemokraterna i en Regering. Då blir det något annat.
Att tro sig kunna vinna med profilering av förakt och hat mot SD är ett dåligt koncept. Det är förgången tid.
I sista Riksdagsvalet fick L 4,6% och i Kommunval 5.24%. Liberalerna har i opinionen idag ca 2.6–2,7 % och Sverigedemokraterna 21,7 – 22,1 %, senaste mätningarna. Om Liberalerna tänker vara kvar i Riksdagen får de hitta på annat än SD hat. Kanske vänstern vill ha dem som stödparti? Ifall de nu får över 4%.
Är någon intresserad av Liberalerna annat än stödparti är en bra fråga. Men visst blir det en huggsexa av deras avgående väljare. Jag misstänker att L vänder sig mot S innan nästa val. Och S tackar med glädje. Så försvann L.
Liberalernas viktigaste frågor är skola, integration, miljö och klimat. (Länk till lista över beslut finns längst ner.)
Liberalerna har fortfarande skolfrågan som paradgren. Skolministern Lotta Edholm försöker gå tillbaka till grunderna som att införa flera böcker i skolan i stället bara skärmar vilket är mer än lovvärt. På sikt kommer det att öka läskunskaperna. Det finns oro att eleverna blir funktionella analfabeter, vilket nog stämmer. Forskare larmar om det.
Skolfrågan är ett av de viktigaste vi har. I Internationella mätningar sjunker vi. Många slutar skolan utan att ens läsa ordentligt. Läsåret 2022/23 är antalet elever i grundskolan knappt 1 110 000, varav 312 648 elever hade annat modersmål än svenska. Arabiska och somaliska de största. Nog kan vi kalla det en utmaning.
De liberala väljarna består av ungefär lika delar män och kvinnor med en något högre representation av män. Främst återfinns Liberalernas sympatisörer i åldersgrupperna 30–49 år och de bor ofta i storstäder. Norrlands inland är inte deras område. Drygt sju av tio L-väljare uppger att de har en universitets- eller högskoleutbildning. De borde alltså vara smarta människor. Många Liberaler är lärare.
De större partierna äter upp de små. Entusiasterna är kvar. Som MP vilket tror sig vara rent av nödvändig och rädda Världen. Och Liberalerna som vill vara just liberala, vad det nu är. Idéerna kan vara bra men som ett parti under Riksdagsspärren har de inte mycket att komma med. Hat mot 20+procent av svenska röstberättigade är inte ett lyckosamt val. Man bör välja de strider som går att vinna.
Så, dags för Liberalerna att inse sitt värde. Den är ganska liten och ni har nog er själv att skylla men också tiden som pågår är inte samma som under Leijonborg. Världen och dess problem är inte att få är liberala utan hårdare fakta som handlar om existens på flera plan.
Slå nu i stället era kloka huvuden ihop och försök rädda den svenska skolan. Det är stort nog. Sverige kommer att älska er för det.
PS. Hemspråk i den svenska skolan:
Läsåret 2022/23 är antalet elever i grundskolan knappt 1 110 000,
312 648 elever i skolan har annat modersmål än svenska och 57% deltar i undervisning av hemspråk där arabiska 75 708 och somaliska: 20 306 elever är de största språken.
WHO har planer för din hälsa och sjukdom, eller i alla fall papper som visar vad du har gjort och inte gjort för din hälsa.
WHO ges befogenhet att upprätta ett system med globala hälsointyg i digitalt eller pappersformat, inklusive testintyg, vaccinintyg, profylaxintyg, återhämtningsintyg, formulär för passagerarlokalisering och en resenärs hälsodeklaration. i Snar framtid ingår Globalt hälsocertifikat i WHO s International Health Regulations.
Det känns som i någon gammal kommunistland: visa papperna, annars…
Ingen reagerar att vårt egenbestämmande och självständighet äts upp av maktkonglomerat som WHO. Med gott syfte förstås? Förslaget tycks inte intressera våra politiker. Behövs det verkligen Riksdag och alla myndigheter? Räcker det inte en byrå som implementerar alla FN, WHO och EU regler. Kommun står för det lilla som behövs utöver.
Det där självbestämmande för länder krymps mer och mer. Någon annan än våra folkvalda har faktiskt mer makt än vi anar och då menar jag inte bara FN och EU. Vem drar i trådarna egentligen?
I förslaget krymper vår självbestämmande:
“Respekten för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för människor” tas bort ur IHR och ersätts av svårtolkade termer som “rättvisa, samstämmighet och inkludering” (equity, coherence, inclusivity). (Artikel 3 – sid 3)
Och, hur skulle det fungera låt oss säga i mångmiljonländer med fattig befolkning med usel hälsovård? Vem är då tillåten att röra på sig? Än saknar många länder poliovaccin, TBE vaccin, malariabekämpning, bra mat, sjukvård, säkra förlossningar, krigsskador… Det hinner inte WHO med. Det är inte inkluderande.
Läs och undra varför det finns noll diskussion och information likaså noll kostnadskalkyl. Du betalar förstås.
Läs mer på https://newsvoice.se/2023/11/stoppa-who/
Vad är IHR:
Så klart skylls det på covid och kommande epidemier. Tänk hur covid fick makt över våra liv. Vilken gudagåva för maktskicket i Världen. Känns nästan som om det var välkommet och man made virussläpp.
Jag börjar bli en konspirerande gammal kvinna. Bäst att ta en extra kopp kaffe. Men du är kanske nöjd med att någon annan bestämmer över din kropp helt och totalt? Och du visar gärna dina hälso- och sjukintyg till den politruken som så begär?
Jag var i Stan och shoppade. Jag shoppar sällan, en pensionärs behov att shoppa är små, men nu var jag ute efter en viss bok. Det slutade med några till böcker. Näthandla? Vissa saker vill jag se innan köpet.
Storstaden försökte få i gång Julen med ljus, granar, dekorationer och presenttips. Köp nu! En del julskyltning. Det är november. Den femtonde november, tror det är 40 dagar kvar till Julafton. Black Friday och Jul håller varandra i handen. Julmusiken hamnar åter i topplistorna. TV visar julfilmer varje kväll. Och, Coca Cola`s julreklam visas i TV. Någon sa att det är då som Julen börjar.
Är inte Julen tidigare än förra året och föregående och…
Jag minns skyltsöndagen i min barndom. Det var så juligt, festligt, underbart. Söndagen den första Advent drogs skynken bort från de juldekorerade fönstren. Affärerna var dock inte öppna på söndagar på den gamla tiden. Stadens julgran på torget tändes. Min familj och många andra hade gått till Gudstjänst innan vi tittade på julskyltningen. Kyrkan var full, så även huvudgatan efteråt.
Vi barn tittade med längtan på leksaksaffärens fönster med dockor, snöglober, dockhus, bilar, nallar, tågbanor, byggklossar, spel och sagoböcker samt de mest underbara pennlådor.
Jag ritade, alltid, överallt. Men dessa pennlådor var utanför min familjs budget.
Barnen lekte än på den tiden. Alla flickor hade en docka att ta hand om. Pojkar hade bilar och tågbanor. Nej, det ansågs inte förtryckande och ojämlikt på den tiden. Ingen av de föräldrar vi kände tyckte ombytta lekar mellan pojkar och flickor var olämpligt. Men visst var det könsbundet då med bara två kön.
På min önskelista stod böcker och ritpapper.
Jag och mina småsyskon visste att den fina affären var bara för att titta på. Våra föräldrar hade inte råd. Men vi var glada ändå. Ibland räckte det att bara se på. Hemma fick vi varm choklad, en bulle och en pepparkaka.
Någon tid efter kom far hem med arbetsplatsens julpaket. Han arbetade på en pappersfabrik. Varje familj fick årsförbrukning av brevpapper, kuvert, hyllpapper, presentpapper, skrivhäften och ritblock. De två sista enligt antalet barn i familjen.
Förväntan, att glädjas åt det som kommer har drunknat i kommersialism och företagens försök att dra ut varenda krona från alla helgdagar, minnesdagar och hittepå dagar. Varje köpperiod skall vara lång så vi hinner handla mycket. Och det kommer en ny helg, dag, köporsak. Nyår, sportlov, Påsk…alla dagar har sina prylar.
Inte alla. De muslimska affärerna skyltar förstås inte om Julen. Kändes lite märkligt när jag såg skyltning ”Gott Nytt År” idag och Julen överhoppad. Var och en har sin tro och tanke.
Och folk springer och shoppar. De unga köar på natten för att få en förmån, även obetydlig sådan. Allt genast generationen har förlorat förmågan att vänta, planera och även handla enligt sin plånbok. Otaliga unga börjar sitt vuxna liv med kronofogden i hälarna. Åldersgruppen 18–25 hos Kronofogden är skyldiga mer än 1,5 miljarder.
Kanske förlorar vi också förmågan att glädjas åt det möjliga när stress och måsten tar över.
Jag tror att det behövs en mental jordbävning för att klargöra vad är viktigt i livet. Den som har mest prylar när han dör vinner inte. Det blir bara en trist uppstädning för anhöriga.
Så, hur shoppar du? Med eftertanke, förstånd och glädje eller med pengakris i januari?
Bild: Min docka i rött och min systers i blått.
Idag påminner massmedian mig om Island. Eventuellt vulkanutbrott snart vid Grindavik. Folk har evakuerats. Men massor av folk står i närheten för att se på det förväntade utbrottet.
Islänningar är van med att Jordens innandöme bubblar, skakar och exploderar. Inte första vulkanutbrottet på Island.
2004 upplevde jag en liten jordbävning på Island. Skam att säga men det var magiskt. De jordbävningar som skedde i Turkiet, Syrien, Afghanistan, Marocko… i år har inget med magi att göra, bara elände. Inte heller de andra tillfällen då både människor dör och all infrastruktur drabbas. Kan vi verkligen inte förutspå dessa tidigare? Men det här på Island var magiskt, finns inget annat ord. Allt, mitt tält och alla saker skakade bara lite. Skeden i kastrullen klingade. Sedan var det över. Jag klev ur tältet. Strax kom en väldigt liten uppföljare. Det kändes som en svag darrning under mina fötter. Nog kände jag mig liten och även försvarslös mot Jordens makter. I ödemarken utan Internetkontakt hade jag ingen aning om vad kommer att hända och vad behövde jag att göra.
Så jag fortsatte att gå på morgonen. Jag skulle korsa Island till fots och skulle nå den utvalda södra punkten om kanske tre dagar. Senare såg jag information om den jordbävningen. En obetydlig sådan på isländska mått.
Island är ett vackert land. Naturen är som att komma till en annan värld som än är i begynnelsen av sin tid. Island är också ett av de bästa länderna i Världen att leva i.
I Sandviken flyttas barn tvångsmässigt till skolor på ”sämre” områden. Det blir så lyckat för integrationen, tror vänsterpolitiker. Föräldrarna är smått förbannade. Det är dock inget nytt. Tvångsflytt förekommer i andra Kommuner.
Vart tog föräldrarnas rätt att välja skola till sina barn?
Barn, speciellt flickor används då och då som krockkuddar. I den skolan mina barnbarn gick, innan det öppnades en så kallad privatskola, var lärarens avsikt att få hjälp mot pojkar som inte var skolmogna av de snälla smarta flickorna. De sattes bredvid pojkarna. Avsikten var att flickorna skulle hjälpa pojkarna när de var klara med uppgiften. Den ena flickan tyckte inte det var hennes sak så hon arbetade så sakta med uppgiften att tiden tog slut.
Hon ville inte vara en krockkudde. Men hon hjälpte gärna sina syskon och sina vänner.
Jag är helt för att barn flyttas hit och dit för integrationens skull om också de vuxna gör det. Politikerna har sitt kontor på utsatta områdena, inte på de lugna. De föräldrar som tycker det är bra att flytta barnen skall söka arbete på samma område, går det inte kan de ju byta plats med någon. Likaså som barnen får nya skolkamrater bör också politiker skippa sina gamla och skaffa nya. Naturligtvis bör de vara från de utsatta områdena och helst de utan svenska språket.
Varför skall bara barnens liv slås sönder? Är inte barn mest i behov av trygghet och stabilitet? Det har bussats barn i USA och det slutade inte med någon framgång.
Det finns också en säkerhetsaspekt. Barn från samma område har samma skolväg. De känner varandra och en del av människorna som rör sig där. Inte helt oväsentligt idag när barn lockas till gäng och göra tjänster. Barnens rörelseområde bör vara så smal som möjligt. I det aktuella fallet får barnen en skolväg med skolskjuts antar jag, det är för långt att gå. Alltså bussning till ett helt nytt område.
Det måste finnas bättre insatser för att höja nivån i en dålig skola än tvångsflytt. Skall alla barn gå i den dåliga skolan så det blir jämlikt? Typisk vänstervurm. Integration kan användas som ursäkt för många saker av vänsterpolitiker.
Att skylla på dålig skola och bussa elever dig för förbättring är ren misshandel. Skäms inte politikerna. Analysera vad som är fel med skolan och gör något. Skaffa hjälp.
Alternativet är förstås att politiker begriper att olika kulturer kommer inte att integrera sig av tvång, inte ens frivilligt annat än obetydligt. Kanske om tio generationer när det inte längre finns alternativ. Se på USA, England och oss. Eller på vilket som helst så kallat utvecklingsland. Olika områden för olika kulturer. En och annan flyttar ut men att komma till någon av de tre utsatta områdena i min kommun är som att komma utomlands. Där kan ungdomarna ropa försvinn jävla hora även för gamla tanter som jag. Då krävs det under för att integrationen fungerar.
Politikerna bör nog läsa till om vad integration innebär i jämförelse med assimilation.
Var och en vill hålla sig nära sin civilisation eller bevara resterna av det. Varför bygger inte min Kommun ett nytt kommunalhus på ett av de utsatta områdena? Nej, de vill vara på den än så länge lugna området och några minuter närmare Huvudstaden. Men integration talar de varmt om.
Personligen vill jag inte integrera mig en gång till. Jag har assimilerat mig till svenskt liv som jag har uppfattat det. Vara självförsörjande. Utnyttja min potential. Brottsfri. Fostra barnen till arbetsamma hyggliga människor som försörjer sig själva och troligen några till. Inte störa andra. Dock ser jag mig inte som svensk bara som svensk medborgare. Ingen kan födas åter till ett annat ursprung. Inuti mig bor en finne.
Jag kan även gnälla om vädret vilket är en svensk paradgren. Eller om skatter och usel Regering. Dock har samtalsämnen med åren förändrats. Ett slags rädsla har smugit sig in de sista åren bland mina nu gamla bekanta . De uttrycker inte oro för sig själv utan för barnbarnen. Vad är det för Sverige när de blir vuxna? Det är ett slags sorg över landets och även Världens tillstånd.
Slå inte sönder det som fungerar bör vara politikernas måttstock. Trots att det är så jäkla orättvist.
Hanif Bali skriver också om bussningen av barn.
https://www.expressen.se/ledare/hanif-bali/sandvikens-bussning–ar-en-farlig-strategi/
Det Goda Samhället uppmärksammar också Sandvikens barnflytt:
Allting går igen. Länge sedan när jag var ”hemmafru” med tre barn prenumererade jag en damtidning. Jag lagade flera av recepten. Mode hade jag inte råd med men jag stickade ibland en tröja enligt deras beskrivning. Jag fick in några få artiklar också. En gång fanns det en bilaga om familjens tidsanvändning. Tidningen skulle de göra en artikel om det med statistik och se hur rättvis var arbetsfördelningen i de svenska familjerna.
Jag började fylla i den. Jag minns inte hur den var upplagd, dock inte per minut som SCBs senaste. (förra inlägg) Jag fick en del kryss på ”kvinnogörat”. Jag var ju hemma och tog hand om barnen och hushållet. Min make gjorde frukost på söndagar och kokade kaffe men han la ofta barnen på kvällarna medan jag diskade och städade undan. Skulle han göra hushållsarbete också fick han ingen tid med barnen. Han arbetade ibland även på helgerna eftersom han var anställd i ett forskningslaboratorie och proverna väntade inte till måndag.
När jag hann till blankettens slut insåg jag att den var värdelös. Det fanns inga frågor lönearbete, om vem drog in pengarna till hushållet. Inte heller om arbetsresor vilka i hans fall tog två timmar om dagen, om kollektivtrafiken fungerade. Jag hade också ett litet extraknäck samt – trots barnen – lyckades läsa på heltid i Universitet genom att byta barn med en annan mamma två gånger i veckan, en som också studerade, men det räknades inte med. Bara det som ofta kallas kvinnogöra.
Så jag deltog inte. När artikeln och statistik till det kom visade det sig att män var lata monster som knappt gjorde någonting av hemarbete i sina familjer. De stackars förtryckta kvinnorna
Tiden var ett slags brytningstid. Det var i skarven av 60 och 70 talet då kvinnor började gå ut till arbetsmarknaden i stor skala, till äldreomsorg, sjukvård, daghem, affärer. kontor… Omsorgsarbeten exploderade i Sverige. Daghem byggdes. Äldreboenden likaså. Affärsbeståndet ökade. Kvinnorna skulle ut ur hemmen. Kraven på att Samhället tog hand om mer av våra liv praktiskt och även ekonomiskt ökade.
Det var inte så att kvinnorna inte hade arbetat tidigare. Men många stannade hemma när barnen kom, även de väl utbildade. När barnen började skolan gick flera av kvinnorna tillbaka till arbete. Så även jag.
Bara en av de då småbarnsmammor jag kände då blev varaktigt hemmafru. Alla andra återgick till arbetslivet tre till åtta år efter sista barnet. Vi var femtontal familjer som umgicks under småbarnsåren. OK, vi var alla högutbildade.
!975 ålades Kommunerna att ansvara för förskola till alla sexåringar. Många kommuner hade det redan. Men de privata lekskolorna var många. Mina barn gick på Mulle, skridskoskola, musikskola, balett, målarskola och själv hade jag skidskola för barn samt pysselgrupp inför helger som Lucia, Jul och Påsk. Nog var barnen aktiverade i en grupp.
Det obetalda arbetet då, det jag kallade liv i förra inlägget? Det borde vara så att båda, mannen och kvinnan eller vilken konstellation det nu är, kan sköta det nödvändiga i hushållet, barn, räkningarna och små reparationer och sådant. Inte bilen för även flertal av männen lämnar det till service och däckbyte. Men sedan gör den som är bäst på saken oftast jobbet. Finns ingen anledning att den partnern som är usel på att laga mat står för det varje dag, men denne ska kunna göra det. Och så vidare. Om någon blir sjuk skall inte den andra stå hjälplös. Barnen gör sin del beroende på åldern. En tolv år gammalt barn ska kunna laga enkel middag till familjen. Så klart städar barnen sina rum med hjälp beroende på åldern.
Att lära barnen ta hand om sig och hemmet är ett av de viktigaste vi kan lära barnen. Få har råd med pigor som gör det.
En man kan inte föda barn eller amma. Trots alla påståenden att vem som helst kan välja vilken av de massor av kön vi har är det bara lögn. Men den ekonomiska pensionsförlusten av barnaåren för familjen finns några alternativ för.
Först Staten:
Den förälder som tjänar minst får extra pengar till sin allmänna pension under barnets fyra första år. Det gäller oavsett föräldraledighet och hur den fördelas. Det kallas pensionsrätt för barnår och beräknas automatiskt och syns i orange kuvert för aktuellt inkomstår. Det är inget du själv behöver ansöka om. Det är inga stora summor men ett tillskott.
Sedan din partner:
Om ni är gifta eller registrerade partners så kan partnern kompensera genom att föra över sina framtida premiepensionsrätter till den som förlorar på att vara föräldraledig eller som jobbar deltid en längre period.
Det maximala du kan få som föräldrapenning är 33 480 kr i månaden men då måste du ha tjänat 525 000 kronor i året vilket kvinnor inom offentlig omsorg sällan gör.
Män är också föräldralediga. Om inga barn vore i dagis före tre års ålder skulle två barn innebära max tre års bortovaro från 40 – 45 års arbetsliv jämt delat. Är det verkligen för mycket! Och – hur tror du pensionssystemet är om 40 år? Jag tror att det statliga har helt kollapsat när fler och fler aldrig arbetar sina 40 – 50 år, om alls. Det är jobbigt och svårt att leva hela livet som en pensionsplanering.
Kanske borde vi acceptera att män och kvinnor är även olika. Kvinnor föder barn. Det har vissa konsekvenser. Kvinnor söker ofta till omsorgsarbeten fast andra utbildningar och arbete finns. Män är i regel starkare och gör tyngre arbeten. Sedan finns det kvinnor och män som har brutit traditionella mönster årtionden sedan. Som min mor, en av de första kvinnliga tegelbärarna på bygget. Det känns som förakt för de av traditionen kvinnoarbete när det anses ojämlikt med kvinnor som undersköterskor men inte som lastbilschaufförer.
I den ideala Världen är vi alla kopior av varandra med ett chip som har programmerat oss till exakt likvärdiga göranden. Barn produceras i konstgjorda livmödrar och fostras kollektivt så ingen kan glänsa över de andra. Så uppför mänskligheten men det sista stadiet var förbanne mig jämlikt!
Nej, vi blir aldrig jämlika, men vi borde vara lika värda.
PS. Det är ju beslutat av Regeringen vilken summa är den lägsta lönen för drägligt liv. Det är 27 360 kronor i månaden. Summan du måste tjäna per månad för att godkännas som arbetskraftsinvandrare. Bra. Inte ska vi ha gästarbetare med svältlöner. Dessutom finns det hundratusentals arbetslösa som kan ta de lite enklare jobben. Kommuner är usla arbetsgivare. Om jag har räknat rätt har 46 Kommuner sämre lön inom äldreomsorgen än 27 360 kronor. Jag förväntar mig att de lyfter lönen automatiskt.
Bild: Ett viktigt manligt arbete i vår familj är att öppna skumpan på födelsedags utflykt eller andra tillfällen.
Statistikmyndigheten SCB har åter undersökt obetald hem- och omsorgsarbete i åldrarna 18–84 år. Undersökningen är koncentrerat till det obetalda hem- och omsorgsarbete snarare än att täcka in dygnets alla aktiviteter och timmar. Tidsstudien vände sig till personer i åldrarna 18–84 år, 18 000 personer, alltså inte bara par med barn.
Undersökningen visar att kvinnor använder mer tid till barn och hushållsarbete än män. I sin tur använder män mer tid för underhåll, bil, lönearbete och ekonomi. Kvinnor tar hand om sällskapsdjur fler minuter än män. Kvinnor shoppar mer andra saker än dagligvaror. Men både män och kvinnor använder lika mycket tid för att handla just dagligvaror.
Som resultat ser media att jämlikhet går i myrsteg. Stackars kvinnor. Hur pressen presenterar utredningar av tidsanvändning visar att de ”kvinnliga” sysslorna är sämre värderade. Annas vore det inte synd om kvinnor. Speciellt vård av barn är något som kvinnor klankas för. Kvinnor borde styra stora företag i stället. Jag tycker det är ganska naturligt att kvinnor använder något mer tid för spädbarn de fött än männen gör. Kvinnor kanske ammar också. Jag vågar påstå att kvinnor är ofta närmare sina små barn än män. Det är ingen diskvalificering av fäder, bara att livet är konstruerat så i de flesta fall. En graviditet går inte utan spår. Sedan växer barnen snabbt.
Varför skulle lönearbete och serva bilen vara mer jämlikt än att ta hand om barnen?
Det lyser alltid förakt mot detta ”obetalda” arbete. Det är inget arbete att ta hand om sitt och sina barns behov, laga mat, städa och tvätta. Det är det som är livet. Bland annat. Men vi har gjort det till ett hinder och pengafråga. Tänk på din pension fråga.
Vad är obetalt arbete? Klappa katten? Nog har många utfört obetalt jobb i yrkeslivet. Att stanna kvar på arbetet när något akut händer, det har jag gjort flera gånger. Att åka in på Juldagen när förlossningen hade fått in en icke tidigare känd påtänd mor och lika påtänt barn. Inte fick jag betalt för det. Ersätta någon vid sjukdom. Hur många kvinnor har ryckt in i äldreboenden och gjort det personalen inte hinner som att duscha eller mata sin gamla mor? Kassörskan på min närmaste affär bakar bullar för demensboendet där hennes mor är. Annas får de boende bara torra kex. Hur många tusen personer tar hand om sina män, fruar eller andra anhöriga vilka borde ha fått plats i ett boende? Mer… Det är obetalt arbete eftersom det är planerat att göras av en kommunal anställd med lön. Det offentliga obetalda arbetet ses ofta som liten bisyssla för kvinnor men det är bara vanskött service som folk redan har betalt genom skatt.
Jag menar förstås inte att vi skall sluta all ”gratisarbete” och ta hand om varandra i lagom mängd. Men lät inte arbetsplatser lita på att du gör allt som inte hinns, som vanligt.
Du som läser har säkert flera exempel av gratisarbete. Men ditt liv är inte gratisarbete och inte heller det som håller dig i liv som matlagning och ta hand om dig själv. Inte omsorg och vård av dina barn. Det är livet. Hur allt organiseras tidsmässigt i en familj kan vara en besvärlig fråga idag när pengar styr mycket av vår tillvaro. Men vad var och en värdesätter mest i livet kan inte kallas obetalt arbete även om det vore att stå vid spisen med barnen hängande runt och partnern i arbete.
Nej, vi blir aldrig jämlika, men vi borde vara lika värda oavsett hur vi styr livet. Kanske studien borde ha hetat något mer passande?
Bild överst: Dick (dog 2018) en jämställd man bakar biskvier. Nederst från Linda: Buse, väldigt klappad katt, älskar lådor.
Läs utredningen på:
https://www.scb.se/contentassets/4e98132b0b784a01b6e4762e909a6fa2/le0103_2021a01_br_lebr2202.pdf
Jag gjorde en vandring på Kinnekulleleden i oktober Men nu känns det som om tältsäsongen är slut för i år. Det kan hända att jag tältar någon natt men väderutsikterna ser inte lockande ut alls. Regn och mera regn samt snö lovas.
Om du inte tänker vintertälta med samma utrustning är det dags att ta hand om dina vandringsprylar.
Gör rent eller tvätta allt från tält till sovsäck och kläder, kokgrejer och ryggsäck mm.
Laga det som är trasigt nu. Ta hand om skorna.
Lägg tältet löst i en låda eller häng det. Ha aldrig vandringsprylar nedpackade i sina påsar. De ska hålla länge.
Häng sovsäck. Underlägg löst inte hårt nedpackad.
Kläder rena och hela på en hylla där all vandringskläder förvaras. Vissa använder jag även för vardag. Ja, det mesta av mina kläder är mer sportiga än damiga.
Kokgrejer och andra prylar likaså på en plats.
Tomma gastuber gör man hål på med en spik och hammare. Egentligen borde de kunna återlämnas bland läskburkar, men icke. Antingen tillbaka till affären eller metallåtervinning.
Ta ut alla batterier av saker du inte använder.
Tänk efter, var något som inte fungerade.
Var det något du verkligen saknade.
Ta en titt också på din sjukvårdslåda/första hjälpen. Har du inte behövt använda den på flera år kan de sterila sakerna vara utgångna, likaså ev. medicin.
Det kan vara en bra tid att köpa nya prylar på rea, men bara om det verkligen behövs. Det är så lockande att köpa nya grejer för vandring. Häll i plånboken och bankkortet!
Men skor! Köpte du skor som var lik att gå på moln? Köp ett par till som reserv. Nästa år är det nya modeller och inte säkert de passar lika bra, bara priset är dyrare.
Har du överskott på bra hela saker se efter om de passar att skickas till Ukraina per Postnord. Sändningen kostar inget.
Bild överst Kinnekulle, mitten min tältförvaring och Sörmlandsleden Finnsjön etapp 17/18, nederst PCT dag 151 mile 2420
Jag blev lite grinig över ett brottsfall men det är inget ovanligt idag. Dock har just detta upprört flera i den kommunen.
Det finns nya jobb vi inte hade ens hört talas om. Jag menar inte arbeten inom AI och teknik. Ett nytt är mordorganisatör. Nu fantiserar jag lite hur det yrket jobbar men jag är nog ganska nära sanningen.
Vad gör en sådan? Anställer mördare. Skaffar vapen. Fixar så offret är lätt tillgänglig på en plats. Den nu ”anställde”, helst under 18 är, skjuter, dödar alltså. Sedan behövs transport för flykt. Och lönen för de inblandade.
Om man åker fast blir man en snäll gosse som charmar Socialtjänstens utredare. Dessa föreslår några samtalsträffar som ”straff”. Den som sköts till döds på en allmän plats var 15 år.
Socialsekreterare skall vara Samhällets utpost för att skydda och ta hand om barn och behövande. De ger lagstadgade beslut som kan överklagas. De skall arbeta förebyggande i Samhället så det blir en bättre plats för alla. Det är ett tungt arbete. Att mördare springer ute och samtalar lite med någon handläggare är inte något som fungerar. Jag tvivlar på att sådan undergörande terapi finns. I så fall, varför används det inte för alla kriminella? Billigare än allt annat.
Samtal med en ung förstagångskriminell som har stulit något kan hjälpa om samtalet sker med familjen och helst med hjälp av en polis som inte förstår den skyldige i övermåttan.
Nu fick jag kräk smak av det hela
Det här är inget nytt, bara i större skala. När jag gjorde utredningar till kriminalvården tyckte jag att det var ska jag säga mjuk inställning mot invandrarkillar bland vissa socialsekreterare. Samtal mellan klient och socialsekreterare såg ut snarare som samtal mellan kompisar än allvar. Tycka synd om mentalitet var uppenbar. Några sa det öppet. Synd om dem, tanka sig att komma hit så långt ifrån och … en så trevlig kille. Den trevliga killen hade just utfört ett brott som skulle ge 4 år för en vuxen.
När jag som utredare föreslog tre månader i fängelse, det som var möjligt att döma till,, i samråd med kriminalvårdens handläggare, blev jag en så hatad person att jag föreslogs polisskydd. Jag var inte den som dömde men alla passade på att hacka en socialsekreterare. Enklare? SVT nyheter talade om att jag var utan hjärta. Jag hade förstört livet för den arma pojken med tjockt brottsregister. Nej, de sa inte mitt namn men på en ganska liten stad känner alla kriminella hela Socialtjänsten.
Så var inställningen på -80 talet. Nog så även idag. Att föreslå samtal som straff rent av kan vara att beskydda sig själv. På sina ställen pratar du med klienter genom en glasruta. Det är inget arbete för de lättskrämda.
Min tid var före den stora invandringen. Men idag möter Socialsekreterare ofta unga kriminella som har invandrarbakgrund och klanmedlemskap. Tycker de synd om dem eller synd om offren?
Jag är glad över att inte längre arbeta på den branschen. Jag skulle vara osams med andra varenda dag.
Jag är absolut ur tiden.
PS.
Idag 11/2 fastställdes domen på 18 år för en då 20 år gammal uppdragsgivare. Han sköt alltså inte själv utan organiserade skjutningar med tre 14 – 16 åringar. 18 år i Hovrätten. Lite annat än samtalsträffar med socialsekreterare.
Han gav barnen order om att ”att skjuta tills kulorna tog slut”, att ”wakka (döda) någon grabb, vem som helst”. En av de minderåriga pojkarna som tog på sig ett av uppdragen skrev till en vän att han skulle få ”100 lax” för att döda.
PS. Bild död skog med barkborrar och vindfällor. Gillar inte Samtidens bild, deras val.
https://samtiden.nu/2023/10/straff-for-mord-samtalstraffar/
Min tidigare sambo (död 2018) ville gärna ha en Halloween pumpa. Även när hans minne var borta och förmågan att ta hand om någonting pekade han på pumporna på torget och ville ha en.
Pumpan skulle ha ett vänligt ansikte, inte någon monstertyp. Varje kväll frågade han om pumpan hade fått ett ljus? Så tände han ett värmeljus i pumpan och var glad. När han inte längre kunde säga så många ord tog jag över och frågade: skall pumpan ha ett ljus? Så tände vi ljuset och han var glad som ett barn.
Vi gick en promenad på villaområdet bakom oss och nog fanns det en och annan pumpa. Det sista året orkade han inte gå så mycket. Han fick nöja sig med vår pumpa på balkongen.
Kanske påminde pumpan honom om de många åren som trädgårdsmästare? Nog hade han fotograferat pumpor till reklam. Och om mina barnbarn kom under höstlovet hade vi förstås en pumpa. Sedan blev han sjuk med något ingen begrep sig på och ovan det dement. Jag försökte ha kvar de små saker han hade funnit glädje av, som en Halloweenpumpa, julgran och promenader i naturen. I slutet blev det en park nära oss och sedan bara hemma med fönster att titta ut.
Hur fungerar den dementa hjärnan? Minnet blir trögare med åldern även om ingen sjukdom drabbar oss. Tänk efter, hur mycket har du lagrat i din hjärna om du är över 80? Inte konstigt om det faller bort ett fågelnamn, avlägsen släkting eller vad var det som hände 35 år sedan när…
Vad är vad kan vara svårt att skilja åt. Nog vore det bra med en snabb hemmatest. Men, vad gör man sedan om det visar demens? Bra fråga. Jag tror det vore bara skrämmande. Den där lögnen att man kan leva som vanligt även med demens är en påhitt från folk som inte har tagit hand om en dement person. Även om du lever som en hälsoexpert hela ditt liv kan du drabbas. Ingenting är så säkert som osäkerhet.
Ta vara på dagen nu. Om morgondagen vet vi inget.
Överst min årets pumpa, mitten Tommys och nederst Lindas.
Ett fyrtiotal män satt i rummet när jag släpptes in. Några vakter var placerade i rummet och utanför. Nervösa svenska sjukhusvakter stod också i hallen utanför föreläsningssalen. En någon rundlagd kvinna presenterades som tolk men hon tog mig inte i hand. Inga andra kvinnor fanns i publiken.
Mitt lugn försvann i ett nafs. Jag var aldrig spänd på vid mina föreläsningar men nu kändes det som mindre bra.
En av männen steg upp och sa något, tolken översatte. De önskade mig välkommen. Mannen var om jag fattade rätt sjukvårdsminister. Han pekade ut några som Moskvas sjukvårdschef och universitets chef någonting. Jag var säker på att de kunde engelska men tolken översatte från ryska.
Jag ville prata med tolken. Hur långa stycken ville hon översätta. Men hon vände sig bara bort så jag började och tänkte; det här blir aldrig bra.
Jag skulle börja med att visa en bild men glömde dra ner duken. En av åhörarna steg då upp och gjorde det. Lite skratt. Nu var min nervositet helt bortblåst. Jag hade ju redan gjort bort mig. Jag pratade min timme, alltså två med översättningen. Jag kunde bara nudda på ämnet missbruk, HIV och graviditet och hur vi gjorde i Sverige i detta sjukhus. Under föreläsningen antecknade alla febrilt. Folk applåderade. De ville veta mer.
De bad mig att fortsätta. Tolken blev nervös. Det fanns annat som skulle ske. Men publiken gav sig inte.
Efter föreläsningen ville gruppen se på våra lokaler. Hur såg förlossningsrum för de smittade ut i Sverige. Jag kunde inte låta 40 personer trampa runt på förlossning och BB där utan de fick välja tre, det blev ministern och universitetshöjdaren och sjukvårdschefen. Alla kunde engelska så tolken fick stiga på sidan. Hon var inte glad. Hon och de andra fick titta på sjukhusets konstverk i hallen.
Jag minns än deras miner när de såg isoleringen på förlossningen. Nu vill vi se den riktiga isoleringen, det här är ju för de som betalar extra, sa de. Jag var så glad för våra lokaler då.
Tolken var den som styrde, det var tydligt. Det var uppenbart att tolken hade kontrollerande uppgift. Nervöst stod hon och väntade på när vi kom från BB och förlossning. Väl där på plats hade besökarna haft möjlighet att träffa personal och ställa frågor utan att tolken bestämde vad som skulle frågas och vad inte.
Jag hade kontakt med den ryska gruppen genom Moskvas Universitet några månader. Jag sände utvalt material till dem från forskning i Världen. De ändrade sitt system så några av sjukhusen tog mot Hivpositiva och missbrukare så smittor kunde undvikas och kunskapen öka. Jag var stolt över vårt inflytande. Men sedan tog en professor över. Inte kan en kurator sköta så viktiga kontakter. Om ett tag dog alltihopa.
Jag hoppades att ingen av dem ansågs för västvänlig så de försvann i något svart hål.
Det här skedde på -90 – talet. Det var ett officiellt statsbesök 1997, då president Boris Jeltsin träffade statsminister Göran Persson under former som efteråt beskrevs som lite glada. Jeltsin hade alkoholproblem. En av deltagarna sa när vi hade sluppit tolken att Jeltsin borde ha lyssnat på din föreläsning,
Det var ett betyg som gladde mig.
Varför besökte de vår avdelning? Moskvas sjukvård hade flera gravida Hivpositiva patienter samt missbrukare. De behandlades som oönskade och skickades runt till olika sjukhus för att föda. Stil: vi tog sist nu är det er tur. På så sätt ökade smittoriskerna, ingen blev ju expert och ingenstans fanns anpassade lokaler för dem. I Stockholm koncentrerades dessa patienter till en plats och det teamet arbetade bara med den förlossningen just då. Under graviditeten var det också samma barnmorska och kurator. När det var samma personer involverade skedde också utveckling av metoderna, både de medicinska som psykologiska. Andra kunde sedan ta del av erfarenheterna. Patienten var trygg.
Inga smittor skedde i Stockholm.
I Sverige pågår det en och annan spionhistoria, sann eller inte, just nu. I ett av dem är en tidigare tolk inblandad. En tolk har en speciell position. Den vet alla hemligheter, alla dumheter och fakta som pratas mellan de som tolkas. Lita inte helt på en tolk. Inte att de spionerar utan översättningar kan vara något vinklade. Speciellt om det är en anhörig eller kanske ett barn som tolkar. Det har hänt även för mig på socialtjänsten att klienten vägrar blankt att ha en främmande tolk. Jag vägrade med. Tolken fick sitta tyst i rummet och den anhörige tolkade. Sedan pratade jag med tolken när klienten hade gått. Så eller inte alls, sa jag.
Och sedan finns det högklassiga tolkar som gör det hela till och med bättre och mer förståelig. De som har utbildning på området de tolkar. Alla språk är inte enkla att översätta. Det är en konst och kunskap om en kultur och språkets irrvägar.
Röksvampar är en bra beskrivning av relationerna till Ryssland idag. Boff, så är det borta.
Domar med vård i ett SiS hem rasslar in nästan varje dag. Idag sitter omkring 100 unga mellan 15 och 17 år häktade och en vanlig anledning är så kallad gängkriminalitet. Det är allt mellan mord och att någon av dem sprängde ditt hem. Gängkriminella personer som dömts till sluten ungdomsvård begår i nio fall av tio brott igen. Det visar en ny rapport från Acta Publica.
Vi kan inte döma någon till att bli frisk, ordentlig, laglydig person. Det behövs egen vilja och lyckat motivationsarbete. Jag tror att det sistnämnda är svårt med så unga personer. De hänger helt enkelt inte med konsekvenser och varför. Trots dom – en tid i ett SiS hem med väl så liten kontroll – är inte avskräckande. De har bara stigit i graderna i sitt gäng och så länge de är under 18 är de populära arbetare inom kriminalitet. Med tiden kan man bli en chef om tillräckliga meriter finns.
Så, vi kan bara döma till förvaring. Men vi kan erbjuda olika saker som utbildning, terapi, läkarhjälp eller arbetsuppgifter i förvaring. Vård sker dock på den dömdes villkor. Ser du inte meningen med vård samtycker du inte. Det beror också på kvalitén i vården. Om den är ändamålsenlig till klientgruppen. Det ser inte bra ut alls idag. Hade jag haft så usla resultat i mitt arbete hade avdelningen lagts ner och vi alla fått sparken.
Flera av barnen i gänget har varit i vård innan och sedan åter dömda till vård. Ett nytt försök att få resultat med samma medel.
Det går knappt att spruta in snällhet och förstånd genom ett pappersbeslut. Tiden räcker inte heller till någon förändring. De tre – fyra år max man är dömd för mord till skall ersätta uteblivna skolbetyg, kanske medicinska/psykiska problem (unga är svårt att diagnostisera just för att de inte är vuxna), total empatilöshet, girighet och för stort ego, grupptillhörighet och kanske utebliven fostran och det jag kallar bristande förståelse till livets normala villkor. Alla de dömda är inte supersmarta. Det försvårar alltid förståelsen av framtida konsekvenser. Det kan hända att de saknar familj eller i alla fall personer som kunde stötta en förändring.
Det är att börja om från början.
De unga har få restriktioner i de hem som skall vårda. De kan fortsätta sin kriminella tillvaro per mobil och även samtycka till morduppdrag och så fritagning. Där står personalen med byxorna nere. Vi trodde de lekte kurragömma. sa någon när de som skulle vårdas smet ut över staketet.
Naivitetstävlingen har många deltagare i Sverige.
Det är också frågan om de mjuka orden. Det var stökigt i pendeln när jag åkte sist och företaget kastade in trygghetsvärdar. Hör hur det låter. Trygghets Värd. Inte ordningsvakt. En värd som om det vore en bjudning. Likaså kriminalvård. Vård alltså. Jämställt med sjukvård. Ondska och stök ska vårdas bort.
Har det fungerat någon gång? Ja, alla återfaller inte. Nog byter den kriminelle bana om straffen blir för tunga och annat liv finns i horisonten. Förr i tiden brukade vi säga Gud eller kärlek var det som ofta vände ens val av liv. Observera ordet val. Som en kille i ett motorcykelgäng sa till mig: Jag åker ut från lägenheten och får inte träffa min baby och min tjej om jag inte säljer motorcykeln, säger adjö till gänget och köper en barnvagn i stället. Nej, han var inte ens kriminell men motorcykelgängen var ju alla rädda för.
Jag uppmuntrade det, absolut. Gänget sa adjö och lämnade honom i fred. Så är det nog inte i våra nya gäng. Troligen hittas du död någonstans. Ibland är det enkelt. Men de med enklare lösningar är för äldre, 35+ så där, inte 16 år gamla med sitt första mord på sitt icke närvarande samvete.
Någonting mellan 0 och 16 år har gått totalt fel. Då krävs det nya år, kanske till och med 16 år. Nu menar jag inte inlåsning så länge utan olika faser i behandling. Beror också på brottet. Jag tror det handlar om två saker, i den så kallade behandlingen alltså. Först inlåsning utan möjlighet att göra brott och ha kontakt med sina kriminella kamrater. Vi måste skydda den brottslige likaså som oss. Det andra är tid. Tid att sluta skolan, få ett arbete, bli vuxen helt enkelt. Hitta andra bättre sätt att leva. Inga tre år i något SiS hem utan en långsiktig behandling inom Kriminalvården med utskrivning till det vanliga trista livet, kanske med fotboja den första tiden ute i frihet likaså under eventuell permission. Gärna en uppriktig ånger och ursäkt till de drabbade.
Det kommer inte att hända. Nej, så kan vi inte ha det. Arma barn.
Jag tror att en stor del av dessa unga kriminella har problem vi inte riktigt är hemma med. Trycket från andra, de som agerar lik arbetsgivare i kriminalitet, är vi inte vana vid i Sverige. Förr var oftast individer kriminella. Idag är det som att höra till en uthyrningsfirma.
Kriminalitet är ren Babels torn. Gränser är inhumant. Världen är öppen för allt.
PS. Eftersom jag har haft klienter/patienter djupt i skiten som ingen rådde på men allt förändrades till det vi kallar det normala – ungefär – tror jag att alla kan välja ett bättre liv. Problemet är att bättre liv är så annorlunda idag än det var nära 20 år sedan för mina klienter och patienter.
Jag hade svårt att välja bilder men döda träd är väl ok. Överst skog efter regn nära Kvikkjokk, nederst några fallna träd i skogen nära mig.
https://tt.omni.se/rekordmanga-15-aringar-atalade-i-mordfall/a/WRzm8G
PS. Storm går om livstidsstraff. Fakta:
Livstids fängelse är inte tidsbestämt, den dömde vet därför inte hur länge han eller hon kommer att sitta i fängelse. Senare kan det bli tidsbestämt.
En livstidsdömd, som har avtjänat minst tio år av livstidsstraffet kan ansöka om att livstidsstraffet skall omvandlas till ett tidsbestämt fängelsestraff.
Det innebär i praktiken l att den dömde oftast avtjänar 16 år eftersom straffet genomsnittligt tidsbestäms till 25 år och den dömde sedan blir villkorligt frigiven efter två tredjedelar.
Just nu är Stockholmstrakten som vackrast, enligt mig. Då menar jag naturen, parkerna, de fina höstfärgerna. I en Värld som fylls av krig, oro och lidande för människor, är naturen en helande faktor. Vi har nu följt kriget i Ukraina i 608 dagar (24/10). Kriget Israel – Gaza har bara börjat. Det mullrar lite överallt. I Sverige pågår också ett slags krig. Flera hus har sprängts på Stockholmsområdet och ibland hittar Polisen mördade ungdomar i skogen.
Kanske skogen är ingen bra plats längre att stressa av i?
Det stora geniet Stephen William Hawking, (född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge) sa att människan bör leta efter någon annan planet att leva på. Om så där trehundra år är denna planet totalt obeboelig. Han menade inte det omhuldade klimatet. Han menade det vi gör för vår planet. Det finns drömmar om att bosätta några på Mars, inte så vänlig planet. Idag är krig igen den stora orsaken till förstörelse av vår livsmiljö. Men EU har pratat om korkar till förpackningar. Ni har väl märkt de nya korkarna? De du måste rycka loss för att lämna i återvinning. Ja, jag var spydig.
Varje bomb som detonerar i Ukraina eller annanstans har raserat all min återvinning under hela livet fler gånger om. Jag lyckades tjata glas- och pappersåtervinning till orten på den tiden Kommunerna byggde sopberg. Så, varför skriver jag ”vår vackra värld”? Bör vi inte skynda oss att se det vackra i Världen när det än existerar? De fina höstfärgerna. Någon konstutställning. Historiska lämningar. Promenad vid gamla hus, inte dagens usla lådor.
Det kanske inte finns vackra gamla hus mer nära dig? I min gamla hemstad beordrade politikerna raserande av arbetarkvarter för nya höghus skulle byggas. Grävskopearmen kom. Men en av förarna sa: inte mejar jag ner dessa hus, min farmor bodde här. Andra kände också någon och de vägrade riva kvarteren. Politikerna böjde sig. De sparade ett kvarter, rustade upp och gjorde ett arbetarmuseum av platsen. Husen finns kvar. Ibland kan folkligt förstånd vända politikernas iver att lämna inget av det gamla efter sig. Jag säger bara ett ord: Klarakvarteren.
Vad lämnar politikerna efter sig idag? Klankrig. Bostadslösa pensionärer. Dyra matpriser. Usla skolor. Köer till sjukvård. Och så mycket narkotika att det nu mera räknas in i BNP. Bidragsberoende. OK, det finns väl bra saker också. Men är det inte folkets fel också? Röstade du för det? Röstade du med din plånbok som de flesta gör? Tror du inte på mig? Studera hur röstningen ser ut i din kommuns olika bostadsområden. Mina tre ”utsatta områden” lyser rött. Villaområdena blått. Men de gula prickarna finns nu mera överallt. Oavsett hur du röstade har du ingen makt i stort, bara i smått om du inte är riktigt rik.
Jag är en pessimist och pessimister får ofta rätt. Jag tror att den halvt kaotiska situationen i Sverige kvarstår länge. Det kan till och med bli värre när maffian tränger sig in i landets ekonomi, våra skattepengar. Vi är på väg mot tipping point. Krig i Världen kommer och går. Klimatet tror jag inte vi rår på. Den varierar naturligt. Grönland var länge sedan tropisk paradis och det var långt innan vi hade satt våra fötter och bilar på den. På marknivån finns mycket att förbättra, miljön i Världen lutar mot en katastrof på flera ställen.
Naturen hittar alltid en utväg. Vi människor är dåliga på förändringar och förstånd.
Skogen är som en tavla nu. Det sägs att bara tio minuter i naturen sänker stresshormonerna.
Dags att gå ut. Solen behagade just visa sig.
Jag har vissa små ska jag säga ritualer efter en avslutad vandring, de längre sådana. Det är att inte packa upp genast utan låta ryggsäcken stå kvar ett tag som påminnelse i hallen. Sopor ska förstås ut. Jag köper något jag gillar till middag, kanske bara pizza. Tar ett bad och ett glas vin eller skumpa. Sitter sedan vid datorn och laddar in bilderna som togs under vandringen. Jag upplever vandringen på nytt.
Jag gillar tältliv men det är skönt att sova i en säng mellan rena lakan. Jag städar alltid innan jag åker i väg.
Den 22 oktober år 2018 (precis fem år sedan, vart tar tiden vägen?) flög jag hem från Seattle efter min långa vandring på PCT. Då möttes jag av min son på flygplatsen och han hade med sig vissa nödvändiga matvaror: jordgubbar och choklad. Jag är väldigt förtjust i jordgubbar. Det finns inget tillfälle och ingen middag då jordgubbar inte passar på något sätt. Sedan var det middag i hans lilla hus med dottern och hennes make, hund att inte förglömma, närvarande. (Där finns också en förändring, två nya personer finns nu i vår familj.) Jag sov efteråt i tretton timmar, hade helt vänt på dygnet. Sonen fick väcka mig vid tolv. För mig var det natt, klockan tre.
Väl hemma gjorde jag som vanligt. Dock hade jag ingen ryggsäck kvar utan en nyinköpt bag. Ryggsäcken hade fått gå till soptunnan, den var så utsliten.
Med livet och dess längd uppstår olika vanor, ritualer. Vi gör saker och ting på samma sätt. Det kan vara oväsentliga små saker som mina vandringsavslutningar. De kan tyvärr vara olyckliga icke givande seder som borde ha kastats i soptunnan helt förbrukade. Varför spara saker och beteende som inte ger vare sig glädje eller nytta? Det kan vara saker, det vi har i förrådet eller hemma i ett hörn och planerar att kasta en dag. Som den illa fungerande lampan jag nästan hatade och till sist lyckades slänga i återvinning. Eller förhållanden som inte längre ger någonting åt någon av parter. Visst har jag haft sådana med. Varför umgås med människor som bara bringar elände, aldrig stöd? Varför acceptera en arbetsplats som är en katastrof, där man mår illa dagligen? Varför vara gift när det inte finns en gnutta kärlek och respekt kvar?
Varför lär jag mig inte att hantera livet smartare! Kan trösta er som undrar att med tiden ger livet bättre svar. Sakteligen lär vi oss.
Livet är fullt med frågor och upprepningar. Många av oss har samlat både materiell och mental skit under årens gång, inte bara goda saker. Låt inte det förflutna hindra dig att vara lycklig nu. Städa upp i ditt liv, inte bara i ditt hem.
Gör inte om det som inte fungerar men ös på mer av det som bringar nytta och glädje. Så lätt att säga, men svårt att göra. Det rådet skulle nog passa för vår arma Regering.
Nu kom jag lång från ryggsäcken i hallen. Men se det som en liten symbol för en glad ritual. Någonting bra har avklarats. Sedan packas allt upp, tas hand om och används igen – förhoppningsvis.
Har du några roliga goda ritualer som du upprepar?
