Thomas Nydahl har publicerat femtiotal böcker. Hans senaste som kom ut nyss heter INSTITUTIO CORDIS form av anteckningar ofta i fri vers skrivna efter hjärtinfarkt med hjärtstopp. Tidsram från i maj 2023 till nutid.
Jag har inte läst hans alla böcker, de flesta, men kan se en utveckling från reportage till mer filosofisk form, ett slag förenkling i tiden, kanske tack vare sjukdom. Hans föregående var dock något så udda som brevroman som var bara lysande och inte fått den uppmärksamhet den förtjänade. Nydahl passar inte i den rätta mallen kan man säga.
Han har passion för skrivandet. i en av strofer frågar han vart går skillnaden mellan passion och dårskap. I stället att ömka sig, låta sjukdomar tysta sin passion fortsätter Nydahl för orden finns där, Världen levererar dagligen impulser och ämnen, både av galenskap och av vikt. Minnen vill bli formulerade. Det är imponerande att orka fortsätta reagera på Världen och sätta det i ord trots sjukdom. Efter hjärtinfarkt i maj 2023 återvände han snabbt till skrivande för att skriva är hans arbete.
Frihetstanken är stark i hans texter.
De kortare stroferna, fri vers är symboliska för den tid han lever efter att ha besökt döden de är även rätt i tidsandan som jäktar sig fram. Med skrivandet håller han blicken ut mot Världen och det pågående skedet, reflekterar, återger, analyserar. Draget av socialreportage som han har finns i skrivande även nu. Han har synpunkter. Det sista är utmanande idag när massmedian lätt styrs av det rätta tyckandet. Han blir också personlig, hymlar inte om sina brister. Alkoholen. Krämporna. Socialismen utan lycka. Förluster. Barndom som kanske skaver. Lyckostunder och besvikelser. Formen för hans skrivande har tätats till det väsentliga bort från tidigare resor, ibland till saknad över det liv som försvann. Återstår att sätta kvarvarande ord och tanke på papper ett arbete som har fyllt Nydahls liv.
När första juni 2018 kom hade jag gått ca 300mile. Jag hade vandrat 29 soliga dagar på PCT då flera av de hade haft +40 C värme. Lärt mig någon sorts daglig rutin. Stiga upp klockan fyra, gå till tolv, paus och mat, sova en stund, gå tills det skymmer. Jag hade nästan trampat på mitt livs första skallerorm
och snart såg jag en till. Den låg över stigen i det torra gräset. Jag hade liftat för första gången i mitt liv. Jag hade fått frukt och vatten samt dusch pengar av främlingar. Jag hade vandrat bland kaktus och sand, så mycket sand, stenöken, brandareor, berg och urgamla träd, badat i heta källor, lappat om och om mina skavsår och glatt mig över solnedgångar.
Träffat trail angels som gav lift, vatten och samtal om livet. Passerat några som redan gav upp med vandringen. Och förstås passerade andra med bättre fart än jag. Men ingen höll större fart i den så varma oken. Det var än som en sa träning inte vandring. Den första juni har jag nått blygsamma 340 mile men jag hade slutat räkna på dagens längd i mile utan bara går. Jag hade tältat på en blåsig plats bakom buskar ville inte gå längre och hamna vid en väg på Cajon Pass, en trafik knutpunkt, där skulle jag äta frukost på Mc Donalds. Pannkakor, ägg, bacon, juice kaffe och en muffins. jag som knappt hade besökt McDonalds i Sverige såg framemot frukosten där. Sedan fyllde jag på mat och vatten på en bensin mack som hade en affär Mini Mart .
Gick vidare, träffade några lokalbor på vägen till leden . som undrade över min vandring, Jag undrade om deras jobb och liv, de var Trump anhängare banarbetare som de var. Till sist byttes hälsningsfrasen jag har dig dig nu i mina böner och jag gick vidare, dag 30 på Pacific Grest trail var igång.
En liten Reflektion över Agnes Wolds uttalande om könsdysfori och nya ”omvändelse lagen” och sina barnbarn. och Hon har blåst till storm igen, Agnes Wold säger att hon skulle göra ”allt” för att omvända sitt barnbarn om barnet var trans – även riskera fängelse. Hon har alltså uttalat sig negativt om heliga att man visst kan byta kön. Och det har retat upp så vissa vill ”Mygga av kärringen”, eller kallar henne dåre och lås in henne hon är psykopat. Jag skulle definitivt göra det samma ungefär, och försöka förklara för mina barnbarn hur biologin fungerar och varför det finns. Inte med alla medel men vad är alla medel för var och en kan diskuteras. Våld fysiskt eller psykiskt är aldrig ok. Man kan inte byta kön på riktigt. Hur många operationer man än underkastar sig till blir man inte biologiskt av något annat kön, man kan förändra de yttre attributen och sitt beteende. kalla sig med annat namn, få andra siffror till personnumret. Och det är fritt fram men inte alltid i Sverige oavsett hur vi lagstiftar. Men storm blev det och glåpord kastas, inga diskussioner där inte.
Men igen vet vi att:
I Sverige har vi yttrandefrihet. Här gäller en rätt åsikt i taget.
Till sist får vi acceptera andras val. Eller hålla tyst. Oavsett våra egna uppfattningar.
Har du någonsin hotat dina barn eller din partner kanske gamla virriga föräldrar beroende av dig eller dina anställda att om du inte gör som jag säger händer det eller det… Hur gick det i så fall, lydde de dig? Nog har flera föräldrar hotat barnen på något sätt om – du – så. Eller har ni alla varit änglar. Barn kan också hota föräldrar då gör jag inte det eller det. Men oftast stannar ju allt där, i ord. En usel stund i familjen som snart planar ut och klaras av med ursäkter och kompromisser. Det är inte så ofta som orden blir handling men tyvärr händer det. Våld i en familj är inte ett sällsynt undantag.
Kanske har du motat eller belönat barn för att få som du vill, inte så ovanligt.
Hur skulle det kännas att bli hotad av en myndighet avsedd att stödja och hjälpa. Bötfälld om du inte lyder? Det finns ett förslag från Regeringen i jakten på klankriminalitet och klanernas barn soldater. Om föräldrar inte samarbetar med socialtjänsten kring sina barn riskerar de vite och i förlängningen böter, så enligt ett nytt förslag från regeringen.
En ny nationell kartläggning visar att antalet orosanmälningar till socialtjänsten har ökat över tid. Under 2024 inkom cirka 514 000 anmälningar till landets socialtjänster – en ökning med 22 procent sedan 2021 och 55 procent sedan 2018 enligt en kartläggning. Sammanlagt berördes har omkring 233 000 barn, motsvarande 10,8 procent av alla barn i Sverige.
Vad är det som händer?10,8 % av våra barn!
Ökningen av orosanmälningar syns i hela samhället bland flera olika aktörer. Polis, skola samt hälso- och sjukvård står för knappt 60 procent av orosanmälningarna,
Den vanligaste anmälningsorsaken handlade om förälders eller vårdnadshavares problematik, 44 procent, och anmälningar relaterade till våld i nära relation uppgick till 16 procent. Anmälningar relaterade till barnet uppgick till 30 procent. Sammantaget rör en majoritet av anmälningarna alltså förhållanden i hemmiljön.
Grupppen13–14 år och15–17-åringar är överrepresenterade i förhållande till sin andel av barnbefolkningen. Barn i åldern 0–3 år är däremot underrepresenterade.
Varför har anmälningarna ökat eller har behovet att få hjälp ökat? Ä världen farligare för barn nu. Är föräldrar mer odugliga idag? Eller anmäler man ifall att? På min tid, -80 talet var de anmälningar jag fick i tjänsten som socialsekreterare så få att jag minns än de alla. Anmälde man för lite då?
Det finns en viss desperation i åtgärder speciellt när det gäller gängrelaterade ärenden. Utbildningen av socionomer skall innehålla kriminalitet och gäng som examensmål. Alltså Regeringen bestämmer vad en akademisk utbildning skall innehålla. Det var nytt. Skall Socialtjänsten vara ett rättsväsende utan domare . Insatserna kan handla om att barn och unga ska uppmanas att lämna drogtester, att de ska uppehålla sig i bostaden under vissa tider eller närvara i skola eller på fritidsaktiviteter. Det låter väl rimligt. Även fotboja diskuteras. Men om föräldrar inte samarbetar med socialtjänsten kring sina barn riskerar de vite och i förlängningen böter, enligt ett nytt förslag från regeringen.
Tanken är att storleken ska variera beroende på föräldrarnas inkomster.
– Det här är inte en bestraffning, utan ytterligare ett verktyg för att skydda barn, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Nog är det en bestraffning om det har gott så långt. Kanske har föräldrar inte längre någon makt över barnet utan denne lever eget liv. i ett gäng. Varifrån kommer alla insatserna från också en bra fråga. Mera fritidshem? Tvång att gå i terapi?
Ny var jag spydig men jag tror inte på att vi skall ge mer makt åt socialtjänsten.
Socionom är ett kvinnoyrke. Socionomprogrammet i Sverige är en kvinnodominerad utbildning en stor majoritet av studenterna kvinnor, ofta uppåt 80–90 % på vissa lärosäten, Obalans om något. Mycket känslor vågar jag påstå. Ofta är det ganska unga personer utan erfarenhet av livet som sedan får handlägga svåra ärenden. En omöjlig uppgift för en nyutbildad. Ofta tänker allmänheten om utdelning social bidrag men Socialtjänsten skall i praktiken korrigera allt som är fel i Samhället från ekonomi till klankrig.
Hur kom vi till ett läge där föräldrar bötfälls när de tackar nej till åtgärder när de inte har fått ungarna att lyda. När försvann ungarna som inte ville få skäll av föräldrar och inte göra dem ledsna. Efter min generation eller nästa av barn?
Nej jag vill inte ha en stat i staten, en dold domstol och socialpoliser med ökade befogenheter att bötfälla folk utan dom.
När Regeringen tänker ta till så desperata åtgärder som böter och tvång utan att ha dömts undrar jag om vi är förda bakom ljuset. Om situationen är betydligt sämre än median uppger, om barn i kriminalitet är större än på tidningssidorna. Om föräldrar verkligen vansköter ungarna från tidig ålder. Kanske har andra uppfostringsmetoder som våld och hot redan tagit över flera hem och föräldrarna kanske applåderar för stöldgods i stället att göra Bertilrundor (jag hade sådant fall på 80 talet då barnet fick uppmuntran och belöning när den kom hem med stöldgods.)
Visst finns det föräldrar som är olämpliga och rent av farliga för sina barn både egna och andras. Det har vi lagar till. Redan barnmorskan på mödravården kan upptäcka dem om hon har viljan och tiden. Det kan till och med vara så att dagisfostran inte var så lyckat utan barnen knöt inte an till någon utan rent av saknade fostrande föräldrar eller någon speciell person att knyta an till, någon de såg upp till och kände trygghet med. Att de små barnen helt enkelt kände sig övergivna. Att fritidshem inte var avgörande för god barndom. Kan hända, en rasistisk tanke att alla inte fostrar sina barn med svenskt sätt, vad det nu är, utan har helt enkelt andra måttstock från andra kulturer. Oavsett kan det vara en brist på att ha någon att lita på och ty sig till.
Och barn som inte har någon att lita på är enkla offer för dem som bryr sig extra med lockande saker, som väljer ut en.
För alla vill vara utvalda av någon. Speciella. Är det inte en förälder blir det någon annan.
Eller är misslyckade föräldraskap bara ytterligare bevisning över vår kulturs fall. Är familjen en institution på lerfötter ? Ungarna fostras i Socialtjänstens hägn? Betala bara böter så är det avklarat.
PS. Socialtjänstens huvuduppgift är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Det är en kommunal verksamhet som har det yttersta ansvaret för att människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är en lagstadgad verksamhet vars beslut kan överklagas.
