Yttrandefrihet är viktigt i valda tillfällen.

Utvalda

Vi var alla Charlie Hebdo. De bilderna om muslimer var ganska ska jag säga vågade. Och så dog de för bilderna i sin tidningsredaktion och vi alla skrek vi är Charlie Hebdo. 12 döda och 11 skadade i den islamistiska attacken. Ytterligare 5 döda i gisslandrama. Vi var upprörda. Att uttrycka sig är fritt i Europa, sa alla. Många återpublicerade deras bilder, även jag. Tidningarna ropade Charlie Hebdo med deras bilder på framsidan.

Det var 7 januari 2015.

Vår egen tecknare var Lars Vilks. Han ritade en rondellhund 2007 till en utställning ”Hunden i konsten” vilket tolkades som hån mot Muhammed. Den teckningen visades inte. Han fick försvinna för han fick ett pris på sitt huvud. Inte var vi särskilt ömmande för Lars Vilks. Kostar pengar, sa någon om hans personskydd.

Yttrandefrihet är komplicerat. Det har i flera fall uttrycks med att bränna en bok, brännaren säger boken är Koran. Det gavs polistillstånd till branden. Det är OK att bränna böcker på gatan. Jag trodde att elda öppet i stan var en brandfara. Nej, det var yttrandefrihet.

Nu publicerar Rickard Jomshof två bilder om flyktingsituationen, gamla bilder publicerade några år sedan av Imtiaz Mahmood. När jag går på  Mahmoods X sida är det fullt av bilder som gör sig lustig, nedsättande, realistisk och även hatfull mot muslimer.

Jomshof är anmäld för hets mot folkgrupp. Nu ropar vi inte  vi är Jomshof utan muttrar dessa SD are igen. Hade det varit en skämtteckning om kristna hade ju ingen brytt sig om. Är också det hets mot folkgrupp?

Är det OK när en fransk tidning hånar islam? Ingen blev åtalad när vi återpublicerade Charlie Hebdos bilder. Är det OK att bränna religiösa böcker? Ja för båda. Men ve om du återpublicerar en bild som handlar om invandring, redan sedd säkert av tusentals. Då blir någon upprörd i Sverige där  yttrandefrihet hålls högt. I valda tillfällen  i alla fall.

Invandring är vårt grus i skon. Det skaver jämt.

Jag återpublicerar inte, nu. Men döms Jomshof för yttrandefrihetsbrott då blir det ett annat läge för tolkning av just yttrandefrihet.

Hela lagen måste skrivas om. För, den är från en annan tid i Sverige.

Bild: Lars Vilks.

PS. Finns det någon som inte har klantat till sig på Internet, brutit mot någon lagregel? Skickat vidare något, snott en bild, citerat mer än tillåten antal bokstäver eller skrivit något man borde hålla tyst om? I så fall räck upp en hand!

PS2 Jomshof i en debattartikel;

https://www.expressen.se/debatt/polisanmal-inte-mina–ord–sag-emot-i-stallet/

PS3. En till som återpublicerar en opassande bild. Joar Forssell, L, sitter i riksdagens utrikesutskott och är Liberalernas talesperson i utrikesfrågor. Efter explosionerna i Libanon återpublicerade han en bild på X, med texten Shalom på en personsökare. Bilden lades upp på Forssells officiella politikerkonto men togs ner senare. Men han sitter kvar. Det var inte så farligt. En enkel utrikesfråga.

Uppdatering: Är du nyfiken på bilderna har Aftonbladet återpublicerat de. Skall Aftonbladet åtalas för rättvisans skull?

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/PpPnpz/richard-jomshof-nu-formellt-misstankt

PS. Såg nu 6/10, när jag kom hem från Skottland, att åklagaren har lagt ner fallet.

Salman Rushdie och Joseph Anton.

Utvalda

Salman Rushdie´s memoarer ”Joseph Anton” är något alla borde läsa. Han beskriver tiden som började i februari 1989 med boken ”Satansverserna” och efterföljande fatwa.Tiden då hotbilden mot honom är som värst och han får flytta runt åratals för att överleva. Hur andra, som hans vänner och bekanta, reagerade.

Vet du ingenting om boken och fatwan, sök. Det är faktiskt både sorgligt, skrattretande men mest av allt skrämmande hur någon kan bli dömd till flykt och kanske död eftersom islams företrädare blev kränkta över ens skrift. Eller en bild som orsakade liv i flykt för Lars Vilks med pris på sitt huvud..

I dagarna har vi lärt oss igen: islam glömmer aldrig. Det finns alltid någon person som hatar tillräckligt för att försöka tysta yttrandefrihet och skada dess budbärare.

Få böcker och personer har berört mig så som Salman Rushdie och hans memoarer. Idag är vi många som tänker på honom och hoppas på att han överlever attacken.

Läs boken. Hoppa över namedropping, personer som är obekanta, om du vill.

Namnet Joseph Anton är det Salman använde i under tiden på flykt.

Män, djur och misslyckanden.

Utvalda

Afghanistan är nästan borta ur media, ointressant, i skuggan av Ukraina, diverse omröstningar och det vanliga skräpet som skilsmässor, nakna människor eller någon som går ut med något..

Men resultat av våra ansträngningar, eller o – resultat sipprar ibland ut. Det mesta handlar om kvinnors situation.

Man kan inte få sharia, västerländsk livsstil och frihet för kvinnor samtidigt. Det är det ena eller det andra. I 20+ år försökte väst förändra Afghanistan med, vapen, demokrati, jämlikhet, kvinnoprojekt, stöd till militären för att hålla terroristerna i lagom ordning och allt västerländsk stuff och slutresultat var att väst fick fly i överfyllda flygplan. Talibanerna intog scenen. Införandet av islamisk styre har sedan skett snabbt.

Afghanistan önskade frihet från väst och fick det. Som följ sinade bidragen. Brist på mat. Flickor miste skolgången. Småflickor säljs mot pengar och mat. Kvinnor återgår oftast till hemmet. Terrorattentat från oliktänkande. När så elementära nyttigheter som mat sinar genast undrar man vart biståndet tog vägen, mot vilka onödiga projekt de riktades mot. Eller i vems fickor slantarna hamnade.

Kvinnor skall nu uppträda i heltäckande klädsel annars bestraffas den mannen som är ansvarig för kvinnan. Ja, kvinnan ägs av männen, make, fader, bror, vuxen son eller något mer avlägset. Även kvinnliga TV presentatörer skall täcka munnen, skall de prata med ögonen eller hur var det tänkt.

Vistelser i parker kan delas till mans- och kvinnodagar. Likaså skall inte män och kvinnor äta tillsammans. Ja antar att det gäller ute, eller? I de starka fästena för talibaner som Kandahar skall kvinnor som inte bär burka likställas med djur.

Renlevnad? Rädslan för kvinnor och deras sexualitet är total bland talibaner. Makt för ynkliga män. Knäcka den som kan tryckas ner i skorna – om man har några.

Även mäns kläder och utseende regleras. Skägg till exempel. Att avvika är inte tolererbart.

I en undersökning av Pew recearsh om muslimska länder 2017 var Afghanistan det landet i Världen som högst önskade bli styrt av sharia, islams lag. Det är så nu.

Som en skribent skrev: wanted their freedom and they got it.

Skall vi tycka synd om dem nu? Har inte kvinnorna stöttat sina talibanmän i åratals? Skött deras hushåll, fött deras barn, glatt åt deras vinster? Inget samhälle på den primitiva nivån fungerar utan kvinnor som gör det män inte kan eller inte anses vara mansgöra. Kvinnor ska ta hand om hem och det växande släktet. Passa upp männen. Skall vi ösa på mer jämlikhetsprojekt?

Ja, jag tycker synd om kvinnorna, men… det är en oeffektiv känsla.

Borde inte vi ha satsat på vatten och ström, mödravård och skolmåltider och skippat överkursen jämlikhet? Börjat på botten.

Demokrati och jämlikhet införs inte med vapen, bidrag och önskedrömmar. Inte i Afghanistan, inte någonstans. Vi borde ha lärt det länge sedan. Någon som vill försöka med Iran? Eller närmare hemma, någon svenskt av klan styrt område?

Hjälpen för Afghanistan har varit resultatlöst för landet i stort. Men det har haft betydelse för enskilda personer. Många av dem har dock lämnat landet, de som kan. Pengar hamnade i någons fickor, inte för utveckling. Så några ringar i vattnet bildas inte. Att drömma om skolan, inte gå i, kvarstår för flickor. Kvinnor är andra klassens medborgare.

Kvinnoförtryck finns även i Sverige fast i en liten skala. Hedersmord utan heder. Regler för flickor. Också vi har otaliga projekt för integration och jämlikhet . Men islam håller stånd även här. Det är ett samhällssystem som innehåller livets alla delar. Ett slags handbok över tillvaron. När studenterna kom ut nära mig bar många en sjal under mössan och sitt hemlands flagga. Tolv år i skolan har påverkat föga, om någonting i den så omhuldade integration. Du blir inte svensk, i den gamla meningen, om vi nu vet vad det är. Idag ser vi beslöjade kvinnor överallt, på torget, affären, olika arbetsplatser, i kommunal och statlig verksamhet.

Skall vi bry oss om det? Varför känns det inte bra?

Handlar kläder om förtryck? Ibland är det tydligt när en sommarklädd man håller fast en kvinna i svart kåpa och det är varmt ute. Eller småflickor med sjal och täckta ben nu när värmen är 25 plus. Men, är det vad jag tror mig att se? Är det inte bara mode, likadant fast omvänt som de väl så nakna unga svenska kvinnorna visar upp på väg till någon fest på en fredagskväll?

Vad är integration – egentligen? Kläder? Enligt lag får invandrare ha kvar sin kultur men det sägs inget om den svenska. Vem ska då integreras och till vad? Svenskarna? Ingen har satt några krav för invandrare, inte innan ukrainska flyktingar kom hit. Då lät det genast annorlunda. De ska jobba, sa ministern, vem det nu var. Folk ska inte vara bidragsberoende i Sverige. Nyss klagade SR att det fanns få möjligheter till svenskundervisning för ukrainare så de kunde börja jobba, helst igår.

Det är annat tonläge från Regeringens sida mot kristna ukrainska krigsflyktingar än det har varit mot andra invandrargrupper, de från Mellanöstern/Afrika.. Det är inget vi kan vända nu. Det tåget har gått, tror jag, trots att leken vända på stenar pågår i alla partier nu i valtider..

Bilder: Kvinnor i Kabul 1972. svensk delegation i Iran februari 2017 och talibanregeringen.

PS. Islam är världens mest växande religion, idag 1800 milj. mot kristna 2000 milj.

Lugna stunder, krig utanför och några griniga tankar.

Utvalda

Jag hade en fin påskvecka med besök av barn och ett barnbarn. Vi alla samlades för påskmiddag, fem vuxna och två barn, hund inte att förglömma, grillade och umgicks. Även om Ukraina kom till tals höll vi oss i det som berör våra liv personligen.

Utanför vår lugna bubbla pågick påskkravaller. Får man vara glad när krig pågår både i Världen och på våra egna gator?

Svar: ja.

Totalt ska uppemot 200 personer ha deltagit i upploppen i Skäggetorp i Linköping. Främst unga män, men det finns flera videoklipp som visar hur barn och deras mödrar deltog.

Barn och mammor kastade stenar tillsammans. Mammorna klappade om barnen och hejade på. Det känns helt absurt. Blandat med de unga männen var det barnfamiljer som deltog. Det är helt galet att man tar med sina barn in i en sån miljö, säger Eva Nemec Nordh, chefsåklagare på Linköping.

Kvinnor och barn förekom även i upploppen i Rinkeby i Stockholm.

Säger inte detta något för våra politiker? I lite djupare mening.

Underskatta inte de muslimska kvinnorna. De är inte alls hjälplösa våp. Precis som alla kvinnor, oavsett religion, har de muslimska kvinnorna en viktig roll i familjen. Inbillningen att Samhället fostrar barnen är så fel. Föräldrar har det första och kanske det sista ordet också.

Socialtjänsten fick in flera orosanmälningar om barn efter kravallerna. Vad tror vi att Socialtjänsten kan göra? Trolla? Hämta alla barnen – till vart? Det pågår även demonstrationer mot Socialtjänstens arbete med uppmuntran från utlandet.

En världsnyhet. Vi är ofta en nyhet i utländsk press.

Flera år har nu gått från fatwan mot Salman Rushdie, 1989. Det var inte många som försvarade hans rätt till yttrandefrihet. Svenska författare teg. De få som protesterade fick gå under jorden. Folk i min närhet tyckte jag var konstig. Försvara någon man inte ens känner! Som säkert sa något elakt! Reaktionerna var fega, till och med förstående mot Iran. Men det kändes som ett steg till något vi inte ville ha i våra liv, regler enligt medeltiden i vårt sekulära samhälle. Jag tror det är en skiljelinje, före och efter Salman Rushdie. Islamister markerade vad vi får säga. Våra politiker har knappt förstått det. Det var och är hot mot vårt sätt att tycka, tänka och skriva. Mot vårt Samhällssystem.

Idag är läget mer öppen konfrontation.

Det senaste var när Paludan sa sig bränna en bok, Koranen. Trupperna mot det samlas. Gatstenar bryts upp. Polisen stenas tills de retirerar. Mammor klappar händerna. De kriminella gängen är glada över deltagare och följare.

Vår egendom som polisbilar eldas upp, kanske en skola och buss också. Svårt att döma någon. Skattebetalare tar notan.

Det behövs inte mycket för att väcka vrede eller bara ge ursäkt till bilbränder.

Jag tycker det är dags att tänka till. Vem trodde att folk ändrar sina preferenser, uppfostran, liv och sina religiösa föreställningar bara genom att passera en gräns? Integration är bara ett ord. Det fungerar inte.Olika civilisationer har alltid kolliderat. Ofta med våld.

Vi förändras inte så lätt. Trots 60 år i Sverige finns det en kristen finne inuti mig. Jag tror inte ens på Gud men principerna sitter fast. Men finnar och svenskar har samma grund i livet – ungefär. Nu mera tror folk jag är från Norrland.

Peter Hammond skrev i sin bok ”Slavery, Terrorism and Islam” om olika stadier, procenttal, för islamisering av länder. Han är kristen så det är hans uppfattning. Men nog känns det som om den utvecklingen han räknar ut är i gång fast snabbare än han beskrev. Sorglig läsning.

Men, våren är här. Körsbären i Kungsträdgården blommar. Idag åkte jag in till den Kungliga Huvudstaden och promenerade under körsbärsträden. Köpte också skor för vandring, en 80 års present. Någon dag måste väl restriktionerna slopas så det blir enklare att resa.

I Humlegården hade en del tiggare bosatt sig på de smått grönskande gräsmattorna. Skräp, madrasser, filtar… Knarkförsäljning var också aktiv i den vackra parken.

Kan vi inte ha en enda park i fred utan skräp och knarkaffärer. Köp knark och billiga stulna varor men klaga inte när våldet når ditt bostadsområde och dina barn blir skjutna.