Den störande oviljan mot jämlikhetsmål.

Länge sedan deltog jag i en brandutbildning. Först var det film som visade hur snabbt elden spred sig. Och hur man inte ska göra, när kan man inte gå in i ett rum om det brinner, hur bedömer man det, vet du, sedan var det brandövning ute. Vi skulle släcka en mindre brand, vissa misslyckades med det, de orkade inte flytta brandsläckaren genom att dra eller lyfta den till branden, en tvåkilos variant. Sedan skulle vi gå in i ett rökigt hus och rädda någon. Allt medan en brandman stod i beredskap att hjälpa. Nu försvann vissa och vägrade delta. Det var för farligt. Till sist var vi bara två som gick in och tog ut en självgående brandman från den lätta röken.  Det var en övning för hemtjänstpersonal i ett stort servicehus där jag knäckte extra. Ja brandmän är män det beror nog på styrka och tradition. Försök att få in kvinnor  och invandrare pågår. I ett fall anställde man hellre invandrar kvinnor utan utbildning än utbildad brandman. https://centrumforrattvisa.se/fall/kraver-skadestand-for-diskriminering-av-blivande-brandman/

 Det larmas om en annan ojämlikhet De senaste åren har andelen kvinnor som gör lumpen minskat, trots att det är ett uttalat mål att kvinnorna ska bli fler, I dag är runt 16 procent av de antagna kvinnor, jämfört med målet som är 30 procent.

Enligt Plikt- och prövningsverket är en förklaring att höga krav på muskelstyrka gör att kvinnor bara kan antas till vissa befattningar, och där konkurrerar de ut varandra.

Försvarsmakten hoppas att andelen ska öka när värnplikten utökas, däremot vill man inte se sänkta krav på muskelstyrka. Tur det.

2022 var 24 procent, eller var fjärde person, som skrevs in för värnplikten efter mönstring kvinna. Men förra året hade andelen alltså minskat till 16 procent. I år ser det likadant ut, de senaste siffrorna från årets mönstring visar att 16 procent av de som togs ut för lumpen är kvinnor.

Vid mönstringen 2025 skrevs 32 procent av de mönstrande männen in för värnplikt och 15 procent av de kvinnliga.

Varför strömmar inte kvinnorna till lumpen?

Det kan ju hända att kvinnor gement har svårare att döda, för det är i slutändan vad krig handlar om. Att både föda barn och ge liv bokstavligen ur sin kropp kanske gör kvinnor mindre villiga att döda andras barn. Det är också lite besvärligt att menstruera ute i fält. Småsak men tänk dig själv hur kan du sköta hygienen ute utan toa och soptunna. Petitess?

Det kan hända också att kvinnor är mer intresserade av så kallade mjuka värden som att vårda, göra det vackert omkring sig, ta hand om saker istället kall teknik vad vapenarsenalen föreställer. Livet innehåller roligare saker än militär disciplin. Kvinnor väljer så kallade kvinnliga yrken oftare än män och det sker även när de vet att lönenivån är sämre. Bland de som hämtar våra sopor här finns en kvinna trots att lönen är betydligt bättre och arbetstiderna likaså än på servicehuset bredvid. Där de flesta åter är kvinnor och endast några män utplacerade från AF.

Det kanske är också så att män är mer revirtänkande därför har de närmare till tanken att försvara det som är mitt land. Kvinnor kan ha mindre av det och inriktar sig inte stort utan  mindre.  Det finns ingen kamrattryck heller i flickors liv att göra militärtjänst, Det är inte skamligt idag bland män heller att bli kronvrak som förr då vi än hade en armé dit nästan alla män intogs men kamrattrycket kan finnas.

Hur ser livet ut är också en fråga. Studenten till högskolan, inkomster och för vissa även parbildning. Lumpen ryms inte in i ekvationen när det är valfritt.

Kanske är vi än lite på stenåldern då män skyddade sina kvinnor och barn mot olika faror, Den där tanken att kvinnan litar på att en riktig man  löser hotfulla situationer. Finns inte han tillgänglig får man klara sig själv vilket kvinnor alltid har gjort. Få sätter sig ner och väntar, utan agerar. I dag kan man dock inte lita på män som kommer in genom dörren, eller ens på gatan speciellt inte vi gamlingar vars tankevärld än är i det gamla, det fanns inte i vår föreställningsvärld att bli våldtagna av kommunens tjänstepersonal som skulle hjälpa oss, vi sover inte med en kniv i sängen.

Det kanske finns än lite av ett slags balans i vårt varande i det kvinnliga och manliga vilket vi inte borde försöka utplåna, utan  dra nytta av det och ropa mindre efter jämlikhet och mer efter lika värde.

Obligatorisk samhällstjänst tror jag inte mycket på. En mastodont organisation och för många avbrutna studier. Vart ska man placera alla, de flesta unga än utan någon användbar utbildning. Kanske utbildning i civil försvar borde finnas som sökbar utbildning? Ett nytt yrkeslinje, katastrof assistent. Själv ingick jag i en katastrofgrupp på jobbet i det stora sjukhuset. dock erbjöds vi ingen speciell utbildning ens yrkeskunskaper ansågs räcka. Tanken om kommande krig genom Ryssland härskade inte än. Jag till och med utbildade ryssar i mitt gebit.

Ca 20 % av studenter idag är utlandsfödda eller har föräldrar som har invandrat och speciellt tjejerna läser gärna vidare med en högskoleutbildning även oftare än svenskfödda flickor. Invirade i sina hemlands flaggor går många av dem ut från gymnasiet. Att de sedan skulle börja i en militär bana och försvara landet Sverige är nog inte lockande, men gärna något inom vård och omsorg. Några har kanske redan upplevt ett krig och att bli del av det igen är nog inte önskemålet.

Att ha mål hur många kvinnor skall göra militärtjänst för jämlikhets skull är bara en politikergrej. De andra yrken, skall de också ha procentuella mål? Hur många procent män i kvinnoyrken och tvärtemot? Om det inte går tvångsrekryterar man då. Många mål är påhitt från politiker de har ingen större efterfrågan hos vanligt folk. Tanken är kanske god men de är ungefär som klimatmål allihop. Om du gör så –   reglerar vi värmen på planeten vilket aldrig kommer att ske. Eller om du följer hälsoregler blir du inte gammal och sjuk. Lika stor fantasi det. Har provat på det med uselt resultat.

 Ha militären öppet för kvinnor, de som söker de söker, de andra är inte intresserade och skulle inte göra nytta. Orättvist, javisst. Men den perfekta jämlika världen i politikers drömmar har aldrig funnits och kommer aldrig att uppenbara sig så länge vi är psykiskt och biologiskt olika och inte tvingas med våld. När allt rasar på grund av något, krig eller naturkatastrof kommer vissa ta större ansvar hur än vi kvoterar. Och ansvaret kommer att se olika ut. Några kommer att smita, andra jobba dygnet runt. Lagar kan finnas för att hindra män/ vissa att smita i ett krigsläge. Ingen vet hur det ser ut innan vi är där.

De flesta förändringarna av våra val och beteende sker sakta över några generationer. Inte efter politikers procentmål .

Kanske om några hundra år har män förpassats ut från de manliga scenerna till de kvinnliga och tvärtemot i rättvisa proportioner och politikernas jämlika värld är uppnåtts. Och de få barnen föds artificiellt i konstgjorda livmödrar, så graviditet som hinder är borta. Och det finns inga män och kvinnor och könsbunden sexuell attraktion som stör vårt trista värdelösa perfekta jämlika liv.

PS. några procentsatser i yrken.

Sverige är cirka 8 procent av Kriminalvårdens fängelseklienter kvinnor. 92 procent av de intagna på anstalter är män. Kan det betyda attt män är mer våldsamma än kvinnor? Kvinnor utgör dock 53 procent av de anställda inom Kriminalvården.

35 procent av alla poliser kvinnor. Målet är 50/50.

7 till 9 procent av både heltids- och deltidsbrandmännen kvinnor.

Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden – består av cirka 13 procent män och 87 procent kvinnor. Inga mål att förändra detta.

Där högg du i sten KD

Debatten om den öronmärkta föräldraledigheten har återigen blossat upp. Tidigare i år meddelade Ebba Busch (KD) att partiet går till val på att införa en kvoteringsfri föräldraförsäkring. Även SD har anslutit sig till den linjen. Alltså inga månader och pengar försvinner, familjerna delar bara tiden själva som de anser vara bäst för dem. Det var väl bra?

Bland kvinnor i åldern 18–34 år får förslaget dock svagt stöd. Där svarar 57 procent att de förutbestämda pappamånaderna bör finnas kvar. GP/Novus

I den totala svarsgruppen med också lite mer mogna kvinnor och män ser det däremot lite annorlunda ut. Där anser ungefär en tredjedel av svenskarna att föräldrar själva ska få bestämma hur föräldraledigheten fördelas.

Nej att ha makt att välja själv var inget för yngre kvinnor, knappt för de äldre heller.

 De vill alltså ha exakt antal dagar beslutade av Staten som var och en förväntas vara hemma med babyn. Inga avvikningar där inte. Varför då undrar jag? Är de inte överens med partnern om föräldraskap och måste ha påtryckningsmöjlighet?  Vill de göra rätt? Någon annan vet då bättre vad rätt är. Behöver de regler för livet, gärna exakta mallar hur det skall vara vid barnafödsel. Är jämlikhet en förordning, inte lika värde i familjen? Vill vi att någon annan gör besluten? År vi så hjälplösa, vana att lämna besluten till överheten ? Är kvinnor för övrigt mer  benägna att följa andras order, lyda helt enkelt? Mer…  men det räcker nu. Inte konstig att barnafödandet minskar när föräldrar inte ens kan vara överens om  fördelning av föräldraförsäkring utan måste ha pappa Staten som hjälp. Attt så stor del tycker Staten har rätt attt bestämma över så privat sak ger mig dock en obehaglig känsla.

Är det så att den där jämlikheten vi så strävar  efter i Sverige är i slutändan bara en illusion och biologin stör ständigt den så vi hoppas att regler och lagar kan göra jobbet.

Samtidigt såg jag en artikel som inte är så snäll mot kvinnor. Ja måste hålla med henne, lite. Den biologiska skillnaden är nog större än vi vill veta av. Det gäller förstås inte alla när man ser på individnivå. Jag har kallats ofta att tänka och bete mig som en man vilket jag har tagit som komplimang inte skäll. Redan min mor gnällde att jag var så pojkaktig och skulle nog aldrig bli gift när jag kom hem med skrubbade knän efter att ha klättrat någonstans. Människan är en bristfällig varelse kanske därför finns det två sorters varianter av oss likaså om djuren, så tillsammans blir de liksom  mer praktiska och fullständiga och kompletterar varandra.

Är du nu en fullkomlig man-kvinna var glad och trampa inte oss andra som gärna har en partner för att fylla på våra luckor.

Skolsaga från en annan tid och lite från dagen också.

Jag var vikarie på klass tre en hel månad. I klassen fanns en pojke som var orolig. Han kastade suddgummin och pratade högt. Kanske något fult ord. Detta är på 80 talet med små problem. Men han gjorde uppgifterna. Speciellt på mattelektionen hittade han hyss eller helt bara promenerade ut från klassrummet. Jag ställde mig bredvid honom och tittade på när han räknade. Han räknade snabb och allt rätt ritade någon krumelur på häftet. Min snabba diagnos var uttråkning. Dagen efter hade jag förberett extrauppgifter till honom. Magiska rutor. Nu var buset borta. Efter den tillåtna matten – läraren hade satt märken i häftet hur långt man fick räkna i veckan. Fick han en magisk ruta att fylla i. En till elev fick den extra uppgiften i slutet på veckan.. Nu körde jag med extra stycken att läsa också till honom och några som läste bäst inte bara till marken i boken. Någon vecka senare träffade jag modern till pojken av en slump. Denne undrade vad jag hade gjort med hennes son. Han till och med skyndade sig till skolan. När min månad var slut blev ordningen återställt strikt till tillåtna sidor. Alla fick exat samma uppgifter. Jämlikheten var återställd.

Jag tror att denna samma för alla är ett av skolans stora misslyckande.

Nej vi löser inget idag med magiska rutor. Vi har låtit problemen växa från tuggummikastande till våld. Men likhetsidealen kallad jämlikhet har dödat den svenska skolan. Miljarder öses till de skolor som inte fingerar men pengarna botar inte problemen.

Nu viskas det lite om det otillåtna att sortera elever och ha olika nivåer i skolan. Som förr i tiden. Vissa gick till realskolan, de som var smartare i bokkunskap helt enkelt intelligentare sa man förr , andra stannade i grundskolan kanske fortsatte på yrkeslinje. Kanske läste någon i kapp senare eller hittade jobb. Klarade man inte skolan alls fick man gå om klassen. Det fanns även andra skolformerför de som hade stora svårigheter..

Den stora saken var att skolan var viktig och föräldrarna försökte pusha sina barn.Skolan gav en framtid och möjligheter. Kanske det var barnen som var annorlundadå än nu i Internets och pengars tidevarv.

Så klart är det skillnad på förmåga och intelligens. Barn utvecklas också i olika takt, de som hänger efter idag kan ta i kapp senare. Det är skillnad på det stöd eleven får hemma från föräldrar eller någon annan. Det är skillnad på levnadsstandard också men om det vore helt avgörande fanns inga elever från fattiga familjer i universitet.  Jag skulle inte studera om socioekonomin var avgörande inte mina barn heller.  Min far kunde läsa men inte skriva jag lärde honom.

Förslagen om skolan duggar nu tätt. Ett av det senaste förslaget för var mindre klasser. Hur det kunde förverkligas talar L inte om. det är ju redan brist på lärare, i alla fall de utbildade. Det finns förstås skolor som fungerar utmärkt och alla elever når gymnasiekompetens. De kan vara så kallade friskolor, speciell S hatade engelska skolan. De delar ju ut vinst. Vissa kommuner har fler problem än andra där en stor del av elever inte når gymnasiebehörighet ens till yrkeslinjer.

Gnosjö42,0
Herrljunga40,9
Haparanda33,9
Kramfors33,7
Lycksele33,3
Orsa32,9
Hallsberg32,7

 Jag undrar hur gick det för de elever sedan.

Och mer.

https://www.tn.se/arbetsmarknad/41601/har-ar-42-procent-inte-behoriga-till-gymnasiet-maste-vara-baskrav

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/ds-granskar-miljarder-satsas-men-lararbristen-kvar-i-utsatta-skolor

 ibland försöker skolor höja kvalitén , men detkan bli orättvist. Handelshögskolan i Stockholm försökte. Utöver betygskonkurrens infördes ett krav på ett högskoleprov med minst 1,25 i resultat i höstas. Syftet var att sålla bort sökande med ”glädjebetyg”. mende fick backa för resultatet blev orättvist en viss snedfördelning alltså ojämlikt .”Det medförde att vi fick andra oönskade effekter med minskad mångfald, som var mer omfattande än vi förutsåg”, heter det i ett pressmeddelande. Så högre krav fick vika för mångfald.

Den svenska skolan är resultat av strävan för jämlikhet . Lika begåvad principen. Den överger de smarta och de som har svårigheter i att lära sig.

Sedan förväntar vi ingenjörer, läkare jurister, lärare, forskare olika genier från samma klassrum. med samma skolgång.

Hur kan eleverna känna att skolan är en förmån, att skolan är knuten till deras framtid, den är för nyckeln till deras valmöjligheter. Det är kanske eleverna som måste förändra sin inställning inte bara skolan. Föräldrarna måste bry sig om skolan med. Det är kanske föräldrar som borde gå i skolan i vissa fall. Eller barn borde ha en reserv föräldrer som läser läxor med barnen och uppmuntrar.

  Det där envisa förnekandet av elevernas och alla människors olikheter i intelligens, begåvning och även vilja har gjort svenska skolan till ett misslyckande. Lägg till de vackra orden om integration som att läraren får undervisa i en klass där flertal elever pratar olika språk.

 Nej gymnasiet är inte baskrav som det sägs det är grundskolans nia. Alla skall sluta grundskolan med godkända betyg men nivån i vissa ämnen som matte kan läggas olika. Kanske en lärarassistent, en stark man med pondus vore något. Eller, fy. Vi kanske får återgå till det gamla att sortera elever lite. Ge dem mer eller mindre att tampas med.

Bild Av Albrecht Dürer – Okänd, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=752363

Nog med barn i denna Värld?

Varför vill inte kvinnor ha barn, undrar även Statsministern. Ser vi inte längre barn som livets mening? Är barn bara ett val som allt annat?

Att ta hand om barn är ett livslångt åtagande. Alltid förälder även om barnen har flyttat hemifrån. Förälder– barn konstellationen är ett ansvar, i början ensidig, sedan ansvar om varandra. Blod tjockare än vatten brukade man säga. När barnet är litet får förälder  avstå från en del egna önskemål. Om föräldraskapet har fungerat brukar barnen i sin tur ge tillbaka i form av hjälp och omsorg.

Men det är inte alltid så. Barn och föräldrar kan bli en besvikelse också. 

I Sverige strävar politiker efter jämlikhet mellan män och kvinnor. Vilken fantasi. Så länge kvinnor föder barn finns inte den fullkomliga jämlikheten vi eftersträvar. Vi borde nöja oss med lika värde.

I åratals har kvinnor fått höra att lönearbete gör dem jämlika. Ha ett jobb, heltid helst, det är viktigast. Om paret får barn skall kvinnan snabbt tillbaka till jobbet. Jämlikhet är exakt delning av föräldradagar. Som en vänsterpolitiker (man) sa: man kan pumpa mjölk på jobbet. Män som är föräldralediga hyllas av politiker som jämlika, men inte mamman.

Symbios och sånt är totalt gammalmodigt. Att graviditet i sig skulle påverka kvinnor mer än män ses som ojämlik trams. Jag som påstod under mina föreläsningar att graviditet är 18 månader, nio innanför kroppen och nio utanför. Jag  borde ha förbjudits att föreläsa. Sådant ojämlikt  påstående! Ändå instämde hela auditoriet, även männen.

Snart skall daghem ta över det lilla barnet. Tänk dig att lämna ett barn, som inte än pratar, kanske bara några ord och inte kan säga hur den mår annat än med gråt, till okända människor i ett daghem du som  förälder inget vet om.

Skandalerna har inte heller uteblivit. Kriminella, pedofiler och icke svensktalande har ibland anställts. Daghem har också varit sparmedel för Kommunens ekonomi. Kan man dra in något för barn och gamla gör man det, men kallar det för någonting annat. Min kommun vill stänga de små daghemmen. En stor drar mindre personal.

Det finns fina daghem men hur vet du det – egentligen –  innan ditt barn har varit där en längre tid?

Idag ser inte kvinnor det så lockande längre att föda barn till daghem.

Om vi går längre bakåt än till daghemsporten finns mödravård och förlossning som inte riktigt motsvarar kvinnors önskan. Mödravårdskontrollerna är för få för att hinna upptäcka extra behov hos blivande mödrar/familjer. Alla är inte perfekta superglada spiknyktra kvinnor från den dagen de planerade att få barn eller det kanske bara blev så. Eftersom kvinnor skall leva som män, det är måttet, gör en del det. Hur? Tänk efter lite.

Sedan försöker den blivande mamman få plats på förlossningen någonstans. Det finns alternativ i storstäder men bor du på glesbygd, från Dalälven till norra gränsen, är du glömd som födande kvinna. Det finns dock ”föda i bilen” kurser. Jag är säker på att intresset för ett barn till har efter sådan upplevelse krympt till noll. Förlossningsskador var nästan okänt begrepp förr. Nu i den rena ”drive  in system” stressas den födande kvinnan. Kanske därför kvinnors underliv får skador?

Ingen anser gravida och spädbarnsmödrar som något speciellt vi bör värna om. Graviditet är ju bara naturligt, se på djuren.

Små barn är inte viktigare än heltidsjobb. Att ta hand om och fostra barn är litet sidojobb som sker under några timmar mellan daghem, jobbet, affären, matlagning och annat hushållsjobb och tid med nödvändighetsartikeln: mobilen. Ve om ungen inte sover, hur ska föräldrar  då orka gå upp klockan 6.30 och rycka upp det motsträviga barnet till dagis.

Idag väljer kvinnor sina liv. De har preventivmedel och fri abort. De har modeller i verkligheten och speciellt på Internet. De yngre kvinnorna vill vara vackra, unga, ha pengar att spendera. Många vill ha ett jobb där de gör karriär, blir något eller i alla fall syns. helst på Internet. Många kvinnor ser sitt liv ur sin egen vinkel, inte pappa Statens. De ser sina trötta föräldrar, som har fyllt sin plikt att både arbeta och ha barn.

Dagens unga kvinnor vill inte dit. De har valmöjlighet. Kanske ångrar de sig senare men fruktsamhet är begränsad, inte evig.

Dessutom skrämmer politikerna oss alla om framtiden. Klimatet hotar oss. Det brinnande helvetet alla kommande barn får uppleva, eller var det en ny istid. Vem vill få barn till den Världen? Är det inte bra att kvinnor föder färre barn så Klimatet blir bättre? Är  inte Klimatet det viktigaste vi har att ta hand om? Det har låtit så i flera år.  Är inte de barnlösa kvinnorna och männen rena miljöhjältar! Många ledande politiker nu eller strax bakåt har inte heller barn. Är de inte modeller för andra?

Den som inte har barn behöver inte tänka: hur Världen ser ut när mitt barn är, säg 10, 20, 30 år…

Hur många krig pågår just nu? Atombomb nästa? Den krigshysteri och verkliga krig som pågår gör inte kvinnor villigare att föda barn. Ingen tycks få stopp på krig. Alla ropar efter mera vapen. Föd flera barn då till kommande krig?

Varför skulle vi?

Och då har jag inte än tagit upp mäns del i det hela. Bara en sak, det sägs att spermier är färre och av sämre kvalité idag hos västerländska män, mindre chans att bli gravid helt enkelt. Vad det beror på kan vi gissa, miljögifter kanske?  De som söker hjälp för barnlöshet får köa.

Hälften av gifta förhållanden spricker, fler av sambor. Bara kärlek är inget att bygga på varken för män eller kvinnor. De sistnämnda står ofta ensamma med ungarna och inser att inte pengarna eller tiden  räcker till dem själva, knappt bara för barnen. Ingen lockande framtid precis.

Det är också en trend av egoism. Jag vill ha allt nu. Barn är ett hinder till eget liv. Dock saknar inte Världen barn. En del av dem ligger i ruiner efter bombningar, inte var de värda ett liv.

Samhällen får anpassa sig. Söka efter kvalité i stället mängd. Och till sist dör den västerländska civilisationen ut av egen kraft som alla andra civilisationer har gjort. Inte på grund av barnbrist utan att Samhällen rasar samman av sin egen tyngd.

Hur då? Tänk efter. Det finns många möjligheter. Läs gärna:

The lifespans of ancient civilisations:

https://www.bbc.com/future/article/20190218-the-lifespans-of-ancient-civilisations-compared

Tidigare i ämnet:

Om du klickar i ordmolnet på Barn hittar du alla barnartiklarna.

Statsministerns inlägg:

https://www.svd.se/a/938Q3q/ulf-kristersson-varfor-fods-sa-fa-barn-i-sverige

PS. Chinese grass roots government workers, who spent decades imposing strict birth control policies, are now calling up women in their neighbourhoods to urge them to get pregnant amid China’s demographic crisis.

Från South China Morning Post 28 Oct 2024

PS2 om att ha barn eller inte i England: https://www.bbc.com/news/articles/c4g7x5kl5l8o