Äldreomsorgen, sorgebarnet, är ständigt på tapeten. Det finns brister på omsorgen, usel mat, för lite personal och en del av personalen kan inte ens prata med de gamla. De kan inte svenska. Skandaler, som att någon anställd har våldtagit de gamla, har uppdagas den senaste tiden. Men ingen riktigt bryr sig.
Det är helt enkelt skrämmande att bli vårdbehövande. Men, det finns många änglar inom äldreomsorgen och de sliter hårt.
Äldreomsorgen är ingen vinstmaskin utan det blöder pengar. Minst 130 kommuner gjorde minusresultat 2024. Det kan handla om tiotals miljoner, visar Kommunalarbetarens kartläggning. Alltså, skattepengar antingen räcker inte till eller Kommunen prioriterar annat. Det finns många hål att fylla i den kommunala budgeten.
När pengarna tryter ändrar Kommunen schemat så det blir orimligt att ha annat liv än arbete. Vikarier tas in mer sällan. Men en del ”billiga anställda” har visat sig vara direkt olämpliga.
Regeringens utredning om språkkrav inom äldreomsorgen föreslår inga krav på en viss nivå av språkkunskaper i svenska för att kunna anställas eller jobba kvar inom äldrevården.
Äldreomsorgen har redan i dag stora problem med bemanningen, och att utesluta en stor del av den potentiella personalen skulle göra krisen än mer akut.
– Man kommer att kunna anställa personer som inte har nivån, säger utredaren Peter Danielsson.
Språkkravet föreslås i stället innebära att arbetsgivare får ett ansvar att höja språkkunskaperna hos sina anställda. Det föreslås också ett särskilt ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att höja kompetensen. Har vi inte hört det förr?
Det är inte märkligt alls att den utbildade personalen flyr och hittar andra jobb. Helst något som har stabil arbetstid.
Hur skulle det kännas för dig att arbeta med personal som inte har någon utbildning, inte kan jobbet och inte ens kan prata med dig? Då får de utbildade, de som bryr sig om de gamla, dra större lass. Att jobba för två håller inte långt.
Nu undrar jag:
I vilka andra yrken anställs personal som helt saknar kvalifikationer som är elementära för jobbet?
Nog är äldreomsorgen som ett fallet område. Den ger verkligen en bild om hur vi värderar gamla människor. Moralen är inte god.
I Fort William, Skottland, såg jag ovanstående skyltar vid äldreboendet. De varnade andra trafikanter för långsamt gående personer, rollatorer och de som inte hann så snabbt över gatan. De påminde oss om att vi alla blir gamla och inte längre springer lätt på vår väg till affären eller annat.
Vi skulle behöva sådana varningsskyltar lite överallt i Sverige. Kanske även inne i demensboenden. Även skyltar om förbjudna göranden som rån och våldtäkt i boendena vore behövliga.
Äldreomsorgen i vissa ställen i Sverige har nått sitt bottenläge.
Massmedian hade föga intresse om våldtäkterna inom äldreomsorgen. Någon våldtäktsman har nu hamnat i rätten men jag misstänker att antalet är betydligt större. Dementa har svårt att vittna. Ointresset visar att de äldre är mindre värda. Att de kanske bara ljuger, dementa fattar väl ingenting. Få om någon tar fajten för dem och för värdig ålderdom. Inte ens de som arbetar inom äldreomsorgen och själva ger bra omsorg går ut och skriker för att försvara sin ställning. Absolut inte de som sitter i ledningen. Har politiker uttalat sig? Kanske med oacceptabelt men inga ursäkter med personliga besök hos de drabbade.
Tro inte att de är bara kvinnor som kan drabbas. Att bli våldtagen är ett skam större än annat för gamla män – för det finns inte heller i de gamla mäns sinnevärld.
I vilken annan verksamhet som helst skulle våldtäkter från personalen orsaka ramaskri, även hos de ”massagesalonger” som bedriver prostitution. Där jagas män av polisen och åtalas.
Äldreomsorgen skulle behöva en total lägesutredning och kontroll av varje anställd person i brottsregistret, att börja med. (Ursäkta ni oskyldiga.) I åratals har jag hört mantrat brasvenska och rätt utbildning i äldreomsorgen och värdig ålderdom, men inte händer det annat än nedgradering av äldreomsorgen med outbildad billig arbetskraft: Gärna invandrarmän fast de kvinnliga vårdtagarna inte vill ha dem för sin personliga vård. Och gamla mån vill det inte heller. Som en gamling sa när han vägrade att duscha med en man som hjälpreda: hemsystrar är kvinnor, eller…
Julia Caesar skriver om det skedda: https://juliacaesar.blog/
Läs de artiklarna, speciellt om du har anhöriga i något boende eller är på väg dit. Ställ frågor om personalen. Varken i barnomsorgen eller äldreomsorgen skall finnas riskpersoner i tjänst vilka gör våra liv till ett helvete. Tänk efter, varken barn eller gamla glömmer.
Som en patient sa, våldtagen som barn, efter sju års kontakt med mig: Det är som ett skavsår som alltid känns men terapins plåster sitter nu över.
Jag har också träffat någon äldre med våldtäkt bakom sig. Det är oerhört svårt att prata om det. Att lägga skuld på sig själv tror jag är vanligt. Om jag… Det är hjärtskärande, det går inte över.
Intressant att se vad den nu åtalade döms till. Det kommer att visa på ett sätt de äldre kvinnornas värde i Samhället. Om äldreomsorgen ger sig själv ett upplyft är dock tveksamt. Det har inte hänt så mycket förbättringar på de senaste 25 åren, kanske tvärtom, vilket är tiden jag har extrajobbat i äldreomsorgen och sedan haft min sambo på avlastningsboende.
PS. Det finns bra äldreboenden men idag känns de mer som en saga än verklighet.
Idag skriver en journalist, Julia Caesar, om de senaste händelserna i Äldreomsorgen. Där de gamla förväntas sköta integrationen, även med sina kroppar. Där chefer och politiker inte bryr sig. De gamla är ju bara kostsamma, icke produktiva, närapå icke personer.
Jag hade inte tänkt att skriva mer om min ”demensresa” men idag när jag läste Julia Caesars tidsdokument blev det väldigt klart att ingenting har hänt inom äldreomsorgen, kanske har det bara blivit sämre. En text som varje politiker och äldreomsorgsansvarig borde läsa. Du som har din anhörig i något boende bör nog ta en titt på hur denne mår. Ta tid på dig och försök ta reda på hur livet i ett boende ser ut.
Det kanske är alldeles fint. Din anhörig är på ett bra ställe. De finns. Det kan vara en ren skräckupplevelse. Skrik ut då. Tig inte. När jag klagade på ett demensboende där min sambo vistades som avlastning sa de att jag var kverulant. Lite psykiskt instabil. Min sambo var så smutsig när jag hämtade honom från avlastningsboende efter tio dagar att kläderna satt fast. Han stank. Han fick helt enkelt läggas i blöt. Jag fotograferade honom och lämnade skriftligt klagomål men ingen i Kommunen brydde sig. Jag lämnade inte honom i ett boende under nästa tolv månader.
Tar du hand om en anhörig sitter du i en rävsax. Du kan förlora ditt liv.
År 2011 insjuknade min sambo i någon infektion som ingen fick bukt med. Han blev också dement. Jag tog hand om honom i nära sju år och vi hade avlösning (tack för er!) samt några gånger i året vistades han i ett tillfälligt boende. Han dog 2018 .
Vissa boenden skulle ingen av oss än i sina sinnens fulla bruk vistas en enda dag. men för dementa tycker Kommunen att det duger bra.
Samhällets moral mäts på flera sätt men hur vi behandlar barn och gamla är en bra måttsats. Med barn avser jag de minsta, under treårs åldern och med gamla främst de med någon typ av kommunal omsorg. Den omsorgen kan skötas av privata krafter men Kommunen är ansvarig och betalar.
Livets början och livets slut mäter vår moral på ett enkelt sätt.
Idag skriver Julia Caesar om äldreomsorgen som inte är omsorg utan ren kriminalitet
”I dagens Sverige är gamla människor generellt lågt värderade. I takt med nedvärderingen och det samtidiga vurmandet för massinvandring och mångkultur har äldreomsorgen inklusive hemtjänsten blivit en arena för grov kriminalitet. Samhällets allra svagaste och mest försvarslösa utsätts för grova våldsbrott och egendomsbrott. Skandalerna duggar tätt.”
”På olika håll i landet gör kommunpolitiker och ansvariga tjänstemän vad de kan för att tysta ner brotten mot de gamla i äldreomsorgen. Att strävan efter att ”integrera” invandrare innebär utsatthet och otrygghet för vårdtagarna är ingenting som de vill få upp i ljuset.
Förvånansvärt ofta rör det sig om kvinnliga politiker och tjänstemän som kallar sig feminister och säger sig drivas av solidaritet med andra kvinnor.” Julia Caesar, länk nederst. Läs det!
Hur ser moralen ut i Samhället?
Omsorgen om de födande kvinnorna är inte bra. Barn kan du föda i bilen på väg till förlossningen flera hundra kilometer bort. Sitt i en bil med värkarbete i gång och åk 40 mil på vintervägar. Varför ska de på glesbygden föda barn! Se på kartan om du inte tror. Sedan skall kvinnan tillbaka till jobbet så fort som möjligt. Barn är ett hinder, arbete är viktigast. Fadern förhoppningsvis kan ta hand om babyn men nu mera kan andra anhöriga passa barnet och få föräldrapenning. Symbios? Vad sjutton var det, inte finns något sådant behov i nutida barn! Sedan tar daghem över från ett år eller lite senare.
Över 40 procent av personalen i förskolan är varken utbildade förskollärare eller barnskötare. Det visar siffror från Skolverket. En del av dessa är mödrar eller kanske fäder så de vet en del om barn men när man ska ta hand om andras barn under deras vakna tid krävs det lite mer. Kanske har någon av personalen barn i ett annat daghem.
Barngrupperna är ofta för stora. Tänk dig en avdelning 12+ barn som inte än går på toa själv och behöver hjälp att äta. De som inte talar tillräckligt för att uttrycka sina känslor. Vilken pedagogik hinner man då för att alla får individuell omsorg?
Av de manliga vårdarna har en del varit kriminella pedofiler, inga kontroller från Kommunens sida. Sparkad på ett ställe, anställd i en annan. Åter sägs att ensamarbete inte ska förekomma. Har vi hört det förr? Jag hade några patienter som våldtagits av pedofiler. Det går inte över, men går att existera med. Jag undrar vilken stöd och ersättning får dessa barn från Kommunen. Det borde vara i miljonklassen.
De senaste ropen från äldreomsorgen vill inte ens äldreomsorgens chefer själv bry sig om. Mord, våldtäkter, olämplig personal och bra personal som då jobbar till gränsen av utmattning. Utbildning saknas. Svenska språket saknas. Det är ingenting nytt. Om förfallet i äldreomsorgen läs Julia Caesar och då menar jag som förfall av de ansvariga också.
Den som kunde minst svenska av våra avlösare sa ”hej”. Den som kunde minst på ett boende sa ingenting begripligt och hon var ensam med en avdelning på 12 dementa när jag hämtade min sambo en söndag. Och detta var ca 10 år sedan då det också diskuterades om språkkrav och utbildning för äldreomsorg, men inget hände. (Nej, det är inte språkkrav nu heller här.) Behovet av utbildning och språk i äldreomsorgen dyker upp regelbundet. Några kommuner har faktiskt börjat med språkkrav. Men de sparkar nog inte de som inte kan svenska. De gamla ofta dementa vårdtagarna sköter integrationen med främmande kulturer de inte har en aning om..
Det finns ett förakt mot vårdbehövande gamla. De bara kostar pengar. Trots åratals nödrop har ingenting hänt.
Som många andra är min skräck att hamna i något boende. Jag vill nog hellre dö, oavsett hur.
Idag skriver en riktig journalist Julia Caesar om de senaste händelserna i äldreomsorgen. De fallen inte ens ansvariga bryr sig innan pressen har det på förstasidan. Hur skulle du reagera om din gamla mormor blev våldtagen av en vårdare? Trots att hon har larmat innan om sexuellt trakasserier? Och den kriminelle bara släpps. De ansvariga bryr sig inte, de ser ner på dem de borde ha gett bra omsorg till. De gamla har slutat vara medmänniskor och är bara en siffra.
Läs det! Ett av de viktigaste tidsdokument i dagens samhälle.
Bilderna från Linda. Nej, det är inga vackra solnedgångar i äldreomsorgen och små barn tas hand om lite av vem som helst.
PS. Idag 3/12 presenterades utredning om språkkrav i Äldreomsorgen.
– Vi kan inte ha ett krav som rycker undan mattan helt och hållet för kommunerna, säger äldreminister Anna Tenje (M).
Äldreomsorgen har redan i dag stora problem med bemanningen, och att utesluta en stor del av den potentiella personalen på grund av språket skulle göra krisen än mer akut.
– Man kommer att kunna anställa personer som inte har nivån, säger utredaren Peter Danielsson.
Regeringens utredare Peter Danielsson föreslår att det ska införas ett språkkrav i Socialtjänstlagen som innebär att arbetsgivaren ”ska arbeta för” att personalen ska kunna god svenska. Språkkunskaperna kommer däremot inte att vara ett krav för att anställas.
I stället ska arbetsgivarna lägga upp en plan för hur en redan anställd eller nyrekryterad person som inte når nivån ska utveckla sitt språk och klara kraven.Kravet som föreslås är nivå B2 på den gemensamma europeiska referensramen för språk. Det ligger mittemellan nybörjarnivå och avancerad nivå.
Enligt utredaren finns språkproblem i de flesta verksamheter. Mellan 15 och 90 procent bedöms ha bristande svenska när utredningen frågat runt på olika arbetsplatser.
Så det bidde en tumme. I vilka andra yrken kan vi slopa begriplig svenska? I Riksdagen kanske?
Lagändringen föreslås träda i kraft 2026 och Kommunerna skall ha pengar för lyftet.
Flera i Samhället måste engagera sig i vården av äldre, ropar en representant för den offentliga vården. Samt du själv. Tänk efter. Kan du gå i trappor om du blir äldre? Precis som det vore en enkel sak att flytta till något perfekt anpassat för onda ben.
Om du bor i lägenhet – finns det hiss eller kommer du orka de sex trapporna för att gå ut och träffa vänner och familj? Hur vill du bo för att fortsätta kunna leva ditt liv på det sätt som du vill? Babbs Edberg, förvaltningsdirektör äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs posten, 2024-08-09
Så dumt exempel! Det finns nog få hus med 6 trappor utan hiss. Från år1960 finns krav på hiss i flerfamiljshus om fyra våningar och högre. Sedan 1977 ställs krav på hiss i bostadshus med minst tre våningar. Hur många hus kan det finnas som är äldre och har ingen hiss?
Ja, politiker och högre tjänstemän har noll koll. De vill bara yttra sig om något.
Det handlar om annat. Kostnader. Pengar. Besparingar. De gamla är dyra i drift.
Äldreomsorgen borde handla om självbestämmande, respekt för de äldre. Få den hjälpen man behöver av utbildad personal intresserade av sitt arbete, som inte behöver räkna minuter utan det finns lite luft i schemat. Att få vara en människa oavsett åldern, inte ett problem. Att personalen pratar svenska med svenska vårdtagare. Att vårdarbetare har bra lön man kan leva av. Att ordet pengar och spara inte förekommer hela tiden utan att kvalitén räknas i de äldres välmående.
Ja, det kostar. Men har inte vi alla betalt skatt under de bättre yngre åren? Lovade inte politikerna en bra äldreomsorg, kanske Världens bästa?
Det är pengar som är problemet. För få betalar skatt och för många lever av bidragssystem. Alla vill ha mer. Flera hundra myndigheter, organisationer och påhittare ropar efter skattepengar. De gamla kan gott avvara lite standard.
Vi har den äldreomsorgen vi har råd med.
Det är inget lyxjobb att ta hand om gamla, sjuka och dementa personer. Det är en fantasi att de gamla bidrar med den äldres visdom, trevliga berättelser från gamla tider och skojfriska historier. Det finns ingen tid för små samtal. De som får plats i ett boende är de allra sköraste och i mest behov av heltidsomsorg. Kontakten med de äldre där slutar med döden. Det är tungt att se folk att dö.
De flesta äldre och även yngre i behov av någon hjälp får det dock av sina anhöriga.
Flera skall engagera sig? Det finns 1,3 miljoner anhöriga som ger hjälp i någon form. Vissa heltid, som jag gjorde i nära 7 år. Kommunen avlöste mig två timmar i veckan, det sista året 4 timmar. Två timmar! Jag fick sluta arbeta, det gavs ingen möjlighet till att fortsätta. Sambon var för pigg för ett boende men för sjuk för att vara ensam hemma.
Det finns flera som har hamnat i den situationen. Livet krympte. Ekonomin likaså. Pensionärstidens frihet var noll.
Samhället gör bäst att inte kräva mer av anhörigvårdare. Att orka leva så begränsat kan bli skadligt och orsaka en till person i behov av vård. Många äldre par tar hand om varandra, oftast kvinnan och det handlar om anständighet och kanske det som kallas kärlek. Men det är tungt, fysiskt och psykiskt. Har mött personer som har gråtit av ren trötthet.
Förvänta er inte att nutidens unga börjar engagera sig som anhörigvårdare utan lön. Det är inte inne att ta hand om de gamla utan de unga har nog att ta hand om sig själv. Undantag finns förstås.
Så, när är vi gamla och ska börja räkna om vi orkar gå i trappor?
Vetenskapen idag är ganska trist. Den säger att vi åldras redan tidigt:
I den första vågen av åldrande omkring 44 års ålder skedde förändringar bland annat i molekyler som kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar och kroppens förmåga att omsätta koffein, alkohol och fetter.
Det lät illa. Klimakteriet? Nej, det hade ingen påverkan.
I den andra vågen, den som infaller i 60-årsåldern, var förändringarna kopplade till immunförsvar, njurfunktion och omsättning av kolhydrater.
Är alla dessa hurtfriska råd om mat och motion för oss gamla egentligen värdelösa? Nedgången har ju börjat. Vissa unga är tyvärr redan i 20+ års ålder i sämre kondition än de bästa av oss gamla. Pekfingret är det som får motion. Kanske satsningar för de yngre är mer lönsamma än att tjata på oss gamla om mat och motion, Vi som dör snart oavsett kondition och rätt levnadssätt.
När blir vi gamla? Är det ett speciellt levnadsår då vi räknas som gamla? Åldern är bara en siffra sägs det. Nej, det är inte utbytbart även om vi tror att allt går byta ut, allt går att bestämma själv. Livet har ett slut som närmar sig per varje år vi lägger bakom oss. Oavsett vad vi känner och tror.
Att vara äldre är kanske känslan att livet är i stort förbi? Att vad man gör nu har föga betydelse? Att det finns väldigt lite att vänta på? Nästan alla i åldersklassen och äldre jag hade nära mig är döda sedan flera år. Cancer, bröstcancer, hjärtinfarkt, ålder som skrivs dödsorsak lunginflammation. Vi får inte ens dö av åldern, det måste finnas en diagnos.
