Det finns alltid en gräns.

Utvalda

Åkesson sa att det finns en övre gräns för stödet för Ukraina. Stödet mäts mot de egna inhemska behoven. Nu har jag inte läst vad han sa exakt men orden har väckt en storm.

Ingen blågul gräns. Putin tackar. Så länge som krävs stöder vi Ukraina.

Så pratar bara den som inte behöver ta hand om sin eller andras ekonomi. Den utan räkneförmåga. Även de oändligt rika har en gräns, ofta procentuellt lägre än oss vanliga fattiga.

Så klart finns det en gräns, den är bara inte uttalad än. Inga resurser är oändliga. Det finns alltid en gräns som vägs mot de andra behoven landet har. Hela budgeten kommer inte att gå till Ukraina hur än de skulle behöva det. Visst, vi kan låna och belasta den kommande generationen.  USA gör så. Många länder gör så. Många är drunknade i ett skuldberg.

Krig är inte en behjärtansvärd insats som alla vill stödja åratals. Inte ens i Ukraina.  Det känns dock fel att skriva den meningen, men de flesta krig tappar snabbt första sidan och vårt intresse. Krig blir vardag. Samma rubrik igen. Tänk bara på ”krig” här hemma de sprängningar som pågår. Inte går vi ut och protesterar, kräver av Regeringen pengar för att renovera och ersätta det förlorade. De som kan flyttar, de andra får stå ut. Inte ens median har dem på första sidan. Det är bara det nya normala.

Det kommer alltid nya tragedier. Vi anpassar oss.

Inte heller det moraliska stödet är ändlöst. Det kan ändras när liken staplas på hög. När inga som helst försök till fred finns. Vad är krigets mening till slutet? Vilka andra krig borde vi skicka vapen till är också en bra fråga. Ukraina idag, vad i morgon? Skulle vi inte rusta upp själva till NATO standard, så vi kan också kriga när det faller så?

Låter som om jag vore på Rysslands sida? Inte alls. Jag har haft tveksamhet och mer mot Ryssland sedan barndomen, krigsbarn som jag är med en krigsskadad far. Jag kunde ha varnat alla för ryssar som treåring. Jag stöder viss verksamhet i Ukraina. Men meningslösheten har gripit tag i mig. Som gammal pacifist har jag Världen mot mig och vad jag tycker har noll betydelse för någon. Att vara mot krig är så omodernt.

Hur länge, hur många lik, hur många raserade hem, sjukhus, åker… innan parterna måste prata om bitter fred? Nog är det uselt att våra organisationer, FN, EU, alla kadrer av politiker har ingen makt och inga förslag för alla krig som pågår. Politiker har så mycket annat att pyssla med som att majbrasorna inte är klimatvänliga. (Inställda här.)

Det finns alltid en gräns oavsett vad det gäller. Hela Sveriges budget kan inte gå till Ukraina och vapen. Se på Gaza, snart som attan blev det en biståndsgräns men om ett tag ändrades det för nu kändes Israel som den skyldige, inte Hamas. Hungriga barn i Gaza ledde till dåligt samvete och så bidrar vi igen. Vinden vänder snabbt. Att tänka väl brukar tyvärr bara uppehålla krig.

Om det uppstår brist på pengar vad lägger vi ner? Resterna av äldreomsorgen? Folk klagar ju att den är undermålig så varför ha äldreomsorg? Pengarna går till låt oss säga bomber. Mer usla områden i välfärden som vi kan lägga ner? SiS hem kanske för deras resultat är ju under allt hopp.

Inga politiker betalas längre. Vill de jobba får de göra det gratis, vara förtroendevalda. Liberalerna börjar. Mängden skars också ner. Nu när EU ändå beslutar det mesta in till våra majbrasor behövs det färre politiker.

Vi kan ha olika åsikter om godhet men att de godhjärtade inklusive politikerna skulle själv skicka hela sin lön/pension/ utdelning/bidrag till ett godhjärtat projekt kommer inte att hända varken för Ukraina eller andra krig.

Även godhet har en gräns.

Kanske borde vi sätta en gräns för bistånd till Ukraina i vår budget? Den lämpliga procenten av budget och inte mer. 2% brukar gå till bistånd. Varför finns det en så låg gräns för behoven är oändliga? Det beror på våra egna behov. Våra medborgare vill få något för sina skattepengar.  Vi prioriterar egna behov och det är brist på medel till dem även här. Alla vill ha mer. Skolan, vården, polisen, vägarna, bidragssystemet… en högljudd klagan hörs alltid över landet när Statens budget presenteras. Ingen är nöjd.

Kriget har nu pågått i två år eller tio sedan mars 2014 när Ryssland ockuperade Krim, beroende på vem som räknar. Då var det noll intresse att försvara Krim. En gräns alltså. År 2022 någon gång vaknade Europa, kanske 1 april när vi såg liken i bilderna från Butja och insåg att vi kan vara näst i Putins lista. Risken krymper dock varje dag som Ukrainakriget pågår. Det kriget skyddar oss. Inte ens Ryssland har idag resurser ensam att kriga på flera fronter, utom bomben förstås. Förmågan är beroende av de goda kamraterna, Iran och Nordkorea. Och de som inte precis bidrar med vapen utan ekonomi som Indien och Kina och vi också utan att ens veta det.

Gränsen är inte nådd ens i våra mataffärer utan de har än varor från företag som stöder Ryssland. https://leave-russia.org/

Krig pågår på kredit – ekonomiska och mentala – för följderna kommer att ta flera årtionden att reparera. De psykiska går aldrig över. Flera länder lever av kredit och andras välvilja. Men det kommer en gräns, statsbankrutt eller andras goda vilja tar slut. Pengar blir som dasspapper. I flera länder är behovet av lyxfällan experter stort. Dessutom, desto mer pengar delas ut till Världens alla hål desto gladare blir alla skurkar. Se på EUs klimatfond som blev Rolexklockor, bilar, hus mm. Och här hemma sparkar inte Regeringen sin korrupta kompis för det kunde leda till en flodvåg.

Tålamodet. Kärleken. Förståelsen. Pengarna. Viljan. Orken. Glädjen. Respekten. De är inte eviga i något förhållande.

I framtiden bör det bli en demilitariserad zon längs gränsen mot Ryssland. Ingenmansland, lämplig för all bråte som nu finns över hela Ukraina. En mur av rester från ett krig som – kanske – inte hade hänt om Världen varit lite tydligare efter Krim?

Bilderna från Ukraina

Magin i stegen och risken att ändå dö.

Utvalda

Vaknade med ont i knäet. Så rejält ont att jag fick hoppa med ett ben till kaffemaskinen. Satt sedan på soffan och åt frukost samt läste på nyheter.

Det senaste var att bara 4000 steg om dagen räddade oss från förtidig död. Inte 7500 och inte 10 000 steg. Antalet tycks krympa med varje undersökning. Inflation äter inte upp bara våra inkomster utan stegen som skulle rädda våra liv.

Idag blir det inga steg alls. Jag vet att mitt knä är trasig (jag brukar bara ignorera det) och ibland skriker det så att jag får låta bli att anstränga mig. Kanske var promenaden igår på asfalten det som orsakade smärtan? Ingen studs i stegen.

Jag undrar hur de bedömer förtidig död? Från vilken ålder? Av vilken orsak? Unga dör idag av cancer i ökad omfattning, det är väl för tidigt.  De som skjuts redan i skolåldern? Rökning? Övervikt? Krig? Livsstil med droger, av personliga val som en politiker sa. Mer…

Hur räknar man ut den perfekta åldern för mig att dö ifall jag skiter i 4000 steg om dagen eller går de?

Jag letar i stället efter någon bra film i lådan värt att se en gång till. ”Hurt Locker” med Jeremy Denner, han blev Oscar nominerad. Filmen vann 6 Oscar bl. a bästa film, Kathryn Bigelow bästa regi och filmen var nominerad i ytterligare tre kategorier 2010.

Det är en film om Irakkriget, om de soldater som desarmerar bomber, med döden ständigt närvarande.  Det är otacksamt. Irakierna älskar inte precis dem. Ibland går det inte att rädda folk. Att lyckas ger en känsla av odödlighet.  Kriget blir en drog, svår att lämna men ändå vill man bort. Som ett spel man måste vinna först. Det finns en scen när Renner irrar i en matvaruaffär under sin ledighet, som visar skillnaden i hans verklighet hemma och på fronten. De oändligt små valmöjligheterna mot de orimligt många. Han återvänder igen, inte ens hans lilla barn kan hålla honom hemma.

2018 på PCT mötte jag en fd soldat från Irakkriget. Nu körde buss mellan Quincy och Chester (Norra Kalifornien dag 97 på PCT mile1332) och jag åkte tillbaka mot leden med honom i en tom buss efter matinköp.  Han hade gjort två vändor i Irak och ett i Afghanistan. Han sa att krig blev liknande en drog och därför kunde veteraner bli ibland drogberoende hemma eftersom de inte kunde hitta ett normalt liv. Det fanns en nervositet i kroppen. Något måste hända.  Han sa sig ha haft tur med ett jobb direkt efter Irak, i hemstaden.

Överallt där jag fyllde på mat under min PCT vandring såg jag en skylt om att stödja veteraner eller vilka dagar någon organisation erbjöd gratis mat för dem.

Filmen ”Hurt Locker” är om Irakkriget men kunde vara från idag, som Ukraina eller Gaza. Igår röstade USA till ett stödpaket, 60,8 miljarder dollar, för Ukraina. Alla politiker var inte glada utan anser att USA s egen gräns skulle försvaras först eller andra behov på hemmaplan.  Det finns många bland folket som tycker USA s del i alla krig får vara nog nu, pengarna behövs hemma. Skiljelinjerna i USA s politik och inställning till deras skyldigheter är synliga. Egentligen finns inga pengar i budgeten för detta utan det är skuldsättning av folket. Den totala skuldsumman idag, kan knappt längre skrivas ut eller förstås.

$34,583,094,965,544.54

Tar en kommentar; Sean Snaith, an economist at the University of Central Florida told FOX Business. You can’t just spend trillions of dollars more than you have in revenue every year and expect no ill consequences.

Ukrainakriget kan pågå ett varv till. Vi i Europa satsade uselt i början, tänkte och grubblade och så bidrog det till långvarigt elände. Ryssland i sin tur satsar mera män, tömmer även fängelser, försöker locka kvinnor och får hjälp av sina goda vänner som Iran och Nordkorea.  Kina har fortfarande problem  att besluta med vem och varför. Olja och gas går också alltid att sälja.

Mängden folk man kan slänga in i ett krig har betydelse, inte bara avancerade vapen. Ryssland äter in sig per meter, inga stora rörelser, bara segt kravlande. Inte bryr sig Putin om mängden döda. Inte heller protesterar det ryska folket öppet, för bäst är att hålla mun. Oavsett, framtiden är mörk. Oavsett vilka steg vi tar.

Länder i Världen skuldsätter våra barn, barnbarn och mer, för att kunna föra krig och försvara sig. Så även vi. Antalet födda barn når bottenrekord, låter faktiskt sunt. Jämförelser med romarrikets undergång har bleknat länge sedan.

Läs gärna recensionen av Hurt Locker på

https://www.imdb.com/title/tt0887912/

Om tidigare amerikansk bistånd till Ukraina: https://www.cfr.org/article/how-much-aid-has-us-sent-ukraine-here-are-six-charts

Nedan bild från stigen efter Chester dag 97 mile 1335.

Riskfyllda bankkunder.

Utvalda

Jag loggade in i Banken för att betala en räkning. Jag hade fått ett meddelande från Banken. De hade stängt av mitt bankkort för Internetköp.

De förklarade att det var på grund av omsorg om mig som kund eftersom många gamla riskerar bli bedragna. Så de löste problemet genom att stänga av mitt kort för Internetköp.

Jag har haft samma Bank sedan -1979 och ligger inte i skuld varken till Banken eller andra. Inga märkliga inkomster. Samma utbetalare sedan 2008, pension från några håll alltså. Har fyllt snällt deras årliga blankett om misstänkt penningtvätt.

Är jag bara för gammal? Vilken åldersgräns för att shoppa på Internet?

De skrev med att jag använde ju kortet så pass lite att…

Hur mycket måste man shoppa på nätet för att behålla kortet öppet för Internetköp? Ja, de skrev att jag kunde ju öppna det igen om det behövdes.

Omyndigförklarad. Kan inte ha bankkort för att handla på nätet. Dock missade de att stänga av från internetköp mitt andra kort. Det kanske kommer. Får se om jag kan swisha födelsedagspresent till ett barnbarn. Läste att någon pensionär inte hade fått swisha för det kunde ju vara penningtvätt.

Är det så att Banker jagar gamla pensionärer för att visa hur ansvarsfulla de är? Eller är vi enklare att knäppa på näsan än de stora skurkarna?

Skall vi gamla återgå till sedlar och mynt? Lättare att bli rånad.

PS. Det blir hela tiden svårare att betala med fysiska pengar för flera affärer vill inte ta mot de. Inte ens Banken.

Sparsamhet är en dygd?

Utvalda

Jag brukar veckohandla på den dagen då min närmaste mataffär ger 5% medlemsrabatt för pensionärer. Jag har varit medlem sedan evigheter, från den tiden då vi sparade kvitton och skickade in de i årets slut. Sedan kom bonusen. Nu sköter Internet allt automatiskt.

5% låter inte mycket men räkna vad det blir per år. Ett år sedan kunde affären vara ganska tom på tisdagar. Det är en dag då personalen fyller på affärens hyllor. Men nu är det fullt av pensionärer, flera med en lista i handen.

Jag hjälpte en äldre dam att plocka en bulle till påsen så hon slapp släppa rollatorn helt.

Ja, idag festar jag lite med något gott till kaffe, sa hon, det är ju pensionärsdag.

Festa med en bulle, är det svenskt pensionärsliv för de allra äldsta?

Än finns det kvinnor vilka tog hand om sina barn utan daghem. De efterfrågade inte barnomsorg, livet var inrättad så att kvinnor tog hand om sina små barn hemma. Arbetslivet kom när barnen klarade sig med nyckel. Ibland kom skilsmässa och ekonomin blev förändrad.  Pensionssystemet ändrades också, med förlust för dessa kvinnor.

Många av dem arbetade sedan inom vård, omsorg och affärer, lågt betalda arbeten men nödvändiga för Samhället. Pensionen hann aldrig bli tillräckligt bra. Utan bostadsbidrag skulle många hamna på gatan. Mat eller hyra är svårt val.

Idag finns bidragsfloran även för pensionärer.

Det lönar sig inte att jobba om man tänker på pensionen. Att inte arbeta alls ger ungefär det samma som i något låglöneyrke. Nu menar jag bara den ekonomiska principen i dagsläget, inte de andra fördelarna med arbete. Garantipensionen höjs med 9,1 % år 2024, medan inkomstpensionen räknas upp med 1%. Då får totalt 1 226 000 personer garantipension. Antalet pensionärer fr 66 år är 2 090 000. De är många men inte högljudda.

Efter årsskiftet kommer 70% av pensionärerna ha någon typ av statligt bidrag, garantipension, inkomspensionstillägg, bostadsbidrag eller försörjningsstöd ovan sin pension.

Ni som arbetar försörjer pensionärerna. Det finns inga hemliga orörda konton till var och en hos Staten som man får öppna vid pensionering. Plus alla andra som lever av bidragssystem och transfereringar.

Det kommer inte att fungera i längden.

Jag tänker på ett helt nytt system. Alla får en minimipension, ett existensminimum vid pensionsålder låt oss säga 66. Vill du ha mer sparar du själv. Staten kan ha ett sparsystem men det är helt frivilligt. Skatten sänks motsvarande grad, likaså arbetsgivaravgiften. Även arbetsgivarna kan avtala om pensionsförmåner – är du efterfrågad har du förhandlingsläge – men arbetar du inte har du bara minimibeloppet. Men kvinnor som föder barn bör kompenseras för två, inte fler.

Nej, det går ju inte att låta människor besluta om sitt sparande själv.  Bättre att Staten tar hand om det. Har ju gått så bra hittills. Och de rika blir då bara rikare med lägre skatt, det går ju inte för sig. Nej, det går inte, LO skulle sätta Regeringen i blockad.

Läste att flera pensionärer blir bostadslösa och välgörenhetsorganisationer ser allt fler i behov av hjälp till mat. Inte bara de som missbrukar hamnar där utan andra där ekonomin gick omkull av olika skäl. Det är en skamfläck för Sverige men inte bryr sig politikerna om det. Finns så mycket annat att ta itu med. Jag säger alltid till de gamla som oroar sig – de är en del idag som bekymrar sig över ekonomin – sätt hyran på automatisk överföring. Då hamnar du aldrig på gatan på grund av missad hyra.

Kanske har livet blivit så dyrt att vi inte har råd med det?

 Men pensionärer behöver inte sätta bo. Det om något är kostsamt idag. När jag tittar på inkomstkrav på min lägenhet idag kunde jag inte hyra den. Inte den minsta etta hos Allmännyttan där jag bor heller. Att vara ung och försöka få egen bostad och möbler till det kräver rika föräldrar och sparsamt sinne. Följaktligen bor ungdomarna hemma längre idag. I Italien gick en mor till rätten för att få ut sin vuxna unge, en man som glatt fortsatte att bo hemma. Rätten beordrade honom att flytta. Vart, visste han inte.

Så var veckans mat handlat. Det är betydligt dyrare idag än två år sedan. Undrar, vad ska jag köpa med min 1% pensionshöjning? Förslag?

Läs mer om pension i Näringslivet 27 november.