Sprängningar och ärostunder.

 Det händer lite då och då att ungar spränger något, en dörr till ett bostadshus till ex. Här sprängde två unga bara ett hål på marken. de kastade så illa sin molotovcocktail på vändplanen  att den bara föll nära dem och sedan sprang de iväg. Jag vet inte vad målet var, kanske bilparkeringen. Lågan var över en meter,  jag råkade vattna blommor på balkongen och kunde följa förloppet. Nej, ingen ringde polisen  de skulle ju inte hinna se skymten av killarna och folk på gatan gick bara förbi men på bra avstånd från lågan och rök. Det slocknade och lämnade efter sig ett hål på gatan.

 Jag gick in en flickskola på den tiden då det inte var än förtyckande att ha skild undervisning och lite olika inriktningar för de olika könen. Vi hade ett fint kemilabb, och gjorde experiment. Det var då som vi sprängde salen. Jag letade efter nu vad det kunde vara för experiment, och hittade några möjliga. Når läraren hade förklarat vad som skulle ske och valt ut de två som fick göra experimentet sa hon

kom närmare flickor, så ni kan följa med.

Och de utvalda flickorna började. Läraren sa något mer  sekunden innan men det var sent. Experimentet small  med ett tryckvåg som slog ut fönstren och även annat glas som föll. Några flickor ramlade på golvet alla skrek, läraren blev skräckslagen.

 Andra lärare, sedan rektorn kom och föräldrar tillkallades för att hämta sina gråtande barn från skolan. Inga skadades fysiskt. Fönstren liksom blåstes ut. Men röran med glas och fallna saker var stor. Vi som inte hämtades utan gick bara hem var oroliga för läraren. Vi såg upp till våra lärare och vissa av dem hade rent av idolstatus.

Så slutade kemi experimenten det året och fick vi bara läsa om kemi. Vad skulle vi flickor ha kemi till hördes det också. Rummet var låst tills händelsen föll ur minnet en ny omgång flickor började på kemi och de lyckades bättre än vi. Inga flera smällar. Vi blev dock en lång tid den klassen som försökte spränga skolan. Läraren var kvar. Det var nog inte hennes fel utan elevernas iver att få göra något extra och inte riktigt lyssna.

 Min stund i skolan skedde på historielektion, mitt favoritämne. De första böckerna jag köpte utöver skolböcker var Grimbergs nya Världshistoria, idag anses han som så många andra rasistisk, kanske så men då var har ansedde expert och många köade för bokserien. Det hade ryktats att en elev kunde få överta undervisningen om man kunde mer än läraren i något avsnitt i något ämne. Sant. Det var franska revolutionen som gjorde mig til lärare för en lektion. Jag lyfte handen och påpekade något jag tyckte läraren förbisåg som orsak och så fick jag ta över medan hon satt och lyssnade nickande då och då. Jag kände andras totala avundsjuka. Den andra gången var slaget mellan Spanska armadan och England. År1588 skickades en spanskansk flotta på cirka 130–150 skepp av Filip II för att invadera England, avsätta Elisabet I och återinföra katolicismen. Det gick inte bra den spanska armadan förlorade,  sjönk, brändes i den engelska kanalen och Elisabet satt kvar. Jag ritade upp båtpositioner, namn på skeppen deras kaptener och ja, varför var det slaget viktigt.  I denna avgörande krigsvinst blev England en stormakt, kolonisering av Amerika underlättades och Spanien förlorade sin stormakts ställning.  England förblev protestantisk. Speciellt efter andra värlskriget under Elisabeth II har England dock  som världsmakt nedmonterats och är nu en   sammanbindande makt, krona, för sina gamla kolonier varav många har blivit eller vill bli självständiga helt. Även kungahuset har sina skakiga stunder efter Elisabeths II död. Men kungen är än överhuvud för den protestantiska kyrkan ofta fotograferad på väg dit.

Jag förstod inte hur bra min skoltid var innan mina barn började skolan. Men så klart har allt förändrats både Världen, kunskapen, eleverna och lärarna. De sistnämnda har sällan idolstatus, och en och annan elev spränger mer än bara av misstag på kemilektioner.

bild flickskolan musei bild.

Friluftsdag som skolämne.

Moderaterna föreslår obligatoriska friluftsdagar i grundskolan två gånger om året.

Jag undrar när försvann de från skolan. Kanske när lärare knäade. Det läggs ju på dem mer och mer obligatorier, som skall klämmas in undervisningen. Ovan det har vi ju multikulturell skola med olika nivåer av svenskkunskaper. Skolan och dess brister. diskuteras regelbundet men finns det inte utbildade lärare och kunskaphungriga elever finns det inga trollformel som bättrar på skolan. Det diskuteras också oviktiga saker och föreslås olika lösningar som skoluniformer. Ytterligare en sak för föräldrar att hålla reda på. Nej, ingen bra idé. Kunskap om naturen, allemansrätten med mera däremot är ett nödvändigt ämne, men hur det inflikas i skolan är en bra fråga. Frilutsdag, är det lösningen? Känns lite tveksamt.

När jag var lärare på 80 talet fanns friluftsdagar i skolan. Är de borttagna nu? På vinter var det skidor, på hösten eller våren andra aktiviteter. Kan säga att det var tufft att komma i gång. Eleverna saknade nödvändig utrustning som skidor fast skolan låg på landet med skidbacke. Många var inte klädda för någon aktivitet. Det bildades en grupp som tog en promenad av de skidlösa och ovilliga. Att få i gång en hel skola var som sagt tufft. I en av byskolorna med bara två klasser från 1 upp till klass 6 hade vi på hösten en dag att plocka svamp, elevernas val, och se på skogen. Jag ledde den dagen eftersom jag kunde mest om svamp. och eleverna var glada, försedda med stövlar och korgar. Vi hittade knapp någon ätbar svamp, den avsedda tiden var inte den bästa för det, men eleverna letade och balanserade på trädstammar.  Trots att barnen bodde på landet med skog bakom knuten var inte alla hemma i skogen.  Så jag tror absolut på friluftsdagar men förstås en klass, årgång , i taget. Inga massmöten.

 Allt beror ju på vad man vill åstadkomma.

Det skall ju helst bli något mer än ennu har vi gjort det dag. Att barn vet alldeles för lite om naturen och rör sig för lite är och har varit välbekant länge.  Många barn lever i stan eller på ett höghusområde där träden ofta är nedhuggna och planteringar har ersatt skogen. Tänk att tillbringa sin barndom vid ett daghem med sandlåda och gunga med grus under och staket runt plus ett tenda träd, ett ex från nära mig. det ger inga gröna minnen.

Vilken miljö att tillbringa fem år på.

Men det räcker inte med en friluftsdag för att elever skall börja uppskatta naturen och livet ute. Det kräver tid kanske och mor-och farföräldrar kan ta ut barnen oftare. Vistelse i naturen skall ju vara rena hälsokuren både psykiskt och fysiskt.   Låt det kan bli något man gör gemensamt. Kanske blir det en hobby kanske inte. Kanske ökar förståelsen för naturen och dess kretslopp, Som med allting annat vissa barn blir intresserade andra återgår till sina intressen eller mobilen, eller annat. Alla blir inte skogsmullar. Tiden är inte heller oändlig för arbetande föräldrar. Det går inte att göra allt hur vällovligt det är. Utflykter är ofta något för semester. Medan en del har en stuga eller besöker frilutsområden, andra besöker gamla föräldrar på landet, badstränder, och husvagnsfolket är ute. Nog är många familjer ute i naturen under semester. Under covid upptäckte många också den svenska naturen. Men sedan längtade man igen till sydligare stränder.

Så skall du ta ut dina barn och leva lägerliv i sommar, om bara en natt?

läd merpå moderatförslaget. https://moderaterna.se/app/uploads/2026/01/Friluftsprogram_2026_A4_lowres.pdf

bilder, översta även katter har senmester . nedersta. paus vid en fors under fjällvandring, Hemavan

Det årliga LUCIAKRIGET HAR BÖRJAT.

Nu börjas det igen. Striden om barnens luciafirande. Skall föräldrar få vara med eller är de bara onödiga och ovälkomna. Det återkommer årligen. Vilken makt rektorerna, och personalen tar över föräldrar. Vems barn, vems regler ska gälla för en tradition att fira Lucia ihop med barnen som uppträder med ett Luciatåg. Trodde att skolor och dagis vore stolta över sitt Luciatåg och vill gärna visa det till föräldrar och släkt. Men vissa ser föräldrar som störande ovälkommen moment.

Man skyller också på skyddade identiteter hos föräldrar och att barn kan råka illa ut när bilder sätts på sociala medier. Det kan omöjligen finnas skaror av barn vars föräldrar är i den situationen. Det bör räcka med förbud att publicera bilder av andra än egna telningar och deras godkända kamrater. Eller samla in mobilerna om folk inte fattar.

Vissa går så långt att de hänvisar till FN barnkonvention och påstår att ha föräldrar som åskådare i luciafirandet inte är till barnens bästa.

En rektor menar, barnen mår dåligt av uppträdandet och tar stöd för sitt beslut i FN:s barnkonvention. Hon menar att det är för barnens bästa. Men det får föräldrar att rasa.

Låter som en ljusskygg verksamhet. Hur blev barnen så sköra att de mår illa av att vara en Lucia eller tomte samt ha föräldrar i närheten.. Är det inte meningen med förskolan att övervinna rädslor och göra något i grupp. Är det inte viktigt att ha några traditioner. Förstås skall inga tvingas. Klä ut sig gillar dock de flesta. Att sjunga kan vara svårare. Skall inte föräldrar ta del av både förskolans och skolans verksamhet. De är trots allt huvudansvariga för barnens väl och utveckling.Barn vill visa föräldrarna vad de kan.

Jag har varit med i Luciafirandet i en förskola. Det skedde ute på gården. Hela tjocka släkten var där. Föräldrar tog ledigt, Ve den som inte hann. Det var ju viktigt för barnen att någon anhörig var där. Barnen var glada, många Lucior och tomtar, föräldrar fotograferade sina egna barn kanske ihop med bästa kompisen. och sedan gick alla hem och hade fika hemma. En absolut trevlig tillställning. Jag vågar påstå att det var för

barnens bästa.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/V6lBG6/foraldrar-portade-fran-luciatag-hanvisar-till-barnkonventionen

 Ur barnkonventionen Artikel 27

2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin

förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de

levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling

.

Bild.  Luciabilden är gammal  för säkerhets skull

Skolsaga från en annan tid och lite från dagen också.

Jag var vikarie på klass tre en hel månad. I klassen fanns en pojke som var orolig. Han kastade suddgummin och pratade högt. Kanske något fult ord. Detta är på 80 talet med små problem. Men han gjorde uppgifterna. Speciellt på mattelektionen hittade han hyss eller helt bara promenerade ut från klassrummet. Jag ställde mig bredvid honom och tittade på när han räknade. Han räknade snabb och allt rätt ritade någon krumelur på häftet. Min snabba diagnos var uttråkning. Dagen efter hade jag förberett extrauppgifter till honom. Magiska rutor. Nu var buset borta. Efter den tillåtna matten – läraren hade satt märken i häftet hur långt man fick räkna i veckan. Fick han en magisk ruta att fylla i. En till elev fick den extra uppgiften i slutet på veckan.. Nu körde jag med extra stycken att läsa också till honom och några som läste bäst inte bara till marken i boken. Någon vecka senare träffade jag modern till pojken av en slump. Denne undrade vad jag hade gjort med hennes son. Han till och med skyndade sig till skolan. När min månad var slut blev ordningen återställt strikt till tillåtna sidor. Alla fick exat samma uppgifter. Jämlikheten var återställd.

Jag tror att denna samma för alla är ett av skolans stora misslyckande.

Nej vi löser inget idag med magiska rutor. Vi har låtit problemen växa från tuggummikastande till våld. Men likhetsidealen kallad jämlikhet har dödat den svenska skolan. Miljarder öses till de skolor som inte fingerar men pengarna botar inte problemen.

Nu viskas det lite om det otillåtna att sortera elever och ha olika nivåer i skolan. Som förr i tiden. Vissa gick till realskolan, de som var smartare i bokkunskap helt enkelt intelligentare sa man förr , andra stannade i grundskolan kanske fortsatte på yrkeslinje. Kanske läste någon i kapp senare eller hittade jobb. Klarade man inte skolan alls fick man gå om klassen. Det fanns även andra skolformerför de som hade stora svårigheter..

Den stora saken var att skolan var viktig och föräldrarna försökte pusha sina barn.Skolan gav en framtid och möjligheter. Kanske det var barnen som var annorlundadå än nu i Internets och pengars tidevarv.

Så klart är det skillnad på förmåga och intelligens. Barn utvecklas också i olika takt, de som hänger efter idag kan ta i kapp senare. Det är skillnad på det stöd eleven får hemma från föräldrar eller någon annan. Det är skillnad på levnadsstandard också men om det vore helt avgörande fanns inga elever från fattiga familjer i universitet.  Jag skulle inte studera om socioekonomin var avgörande inte mina barn heller.  Min far kunde läsa men inte skriva jag lärde honom.

Förslagen om skolan duggar nu tätt. Ett av det senaste förslaget för var mindre klasser. Hur det kunde förverkligas talar L inte om. det är ju redan brist på lärare, i alla fall de utbildade. Det finns förstås skolor som fungerar utmärkt och alla elever når gymnasiekompetens. De kan vara så kallade friskolor, speciell S hatade engelska skolan. De delar ju ut vinst. Vissa kommuner har fler problem än andra där en stor del av elever inte når gymnasiebehörighet ens till yrkeslinjer.

Gnosjö42,0
Herrljunga40,9
Haparanda33,9
Kramfors33,7
Lycksele33,3
Orsa32,9
Hallsberg32,7

 Jag undrar hur gick det för de elever sedan.

Och mer.

https://www.tn.se/arbetsmarknad/41601/har-ar-42-procent-inte-behoriga-till-gymnasiet-maste-vara-baskrav

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/ds-granskar-miljarder-satsas-men-lararbristen-kvar-i-utsatta-skolor

 ibland försöker skolor höja kvalitén , men detkan bli orättvist. Handelshögskolan i Stockholm försökte. Utöver betygskonkurrens infördes ett krav på ett högskoleprov med minst 1,25 i resultat i höstas. Syftet var att sålla bort sökande med ”glädjebetyg”. mende fick backa för resultatet blev orättvist en viss snedfördelning alltså ojämlikt .”Det medförde att vi fick andra oönskade effekter med minskad mångfald, som var mer omfattande än vi förutsåg”, heter det i ett pressmeddelande. Så högre krav fick vika för mångfald.

Den svenska skolan är resultat av strävan för jämlikhet . Lika begåvad principen. Den överger de smarta och de som har svårigheter i att lära sig.

Sedan förväntar vi ingenjörer, läkare jurister, lärare, forskare olika genier från samma klassrum. med samma skolgång.

Hur kan eleverna känna att skolan är en förmån, att skolan är knuten till deras framtid, den är för nyckeln till deras valmöjligheter. Det är kanske eleverna som måste förändra sin inställning inte bara skolan. Föräldrarna måste bry sig om skolan med. Det är kanske föräldrar som borde gå i skolan i vissa fall. Eller barn borde ha en reserv föräldrer som läser läxor med barnen och uppmuntrar.

  Det där envisa förnekandet av elevernas och alla människors olikheter i intelligens, begåvning och även vilja har gjort svenska skolan till ett misslyckande. Lägg till de vackra orden om integration som att läraren får undervisa i en klass där flertal elever pratar olika språk.

 Nej gymnasiet är inte baskrav som det sägs det är grundskolans nia. Alla skall sluta grundskolan med godkända betyg men nivån i vissa ämnen som matte kan läggas olika. Kanske en lärarassistent, en stark man med pondus vore något. Eller, fy. Vi kanske får återgå till det gamla att sortera elever lite. Ge dem mer eller mindre att tampas med.

Bild Av Albrecht Dürer – Okänd, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=752363