Hösten är den bästa årstiden för mig. Först får vi en färgexplosion när naturen ändrar färg. Bladen blir röda och gula, växterna på marken har sin färg förändring. Naturen blir stilla, löven faller, kvällarna blir mörka. Det är rofyllt.
Solljuset blir mindre intensivt under hösten. Då avstannar fotosyntesen och klorofyll bryts ner och försvinner ur löven. Färgskiftningarna i bladen beror på att det gröna pigmentet klorofyll bryts ner snabbare än de gula karotenoidpigmenten, och att nya röd pigment bildas hos vissa träd. Klorofyllen lagras dock eftersom de innehåller de biologiskt grundämnena: kväve och magnesium som behövs igen på våren. Den som spar… Alltså de fina höstfärgerna har funnits gömda under det gröna. Varför just då, frågar forskarna. Hur vet träden och bladen att det är dags? Men exakt tidpunkt kan inte forskningen ge – än. Hur mycket påverkar kylan? Hur mycket ljuset? Forskning pågår om bladens höstförvandling.
Hösten är vacker. Naturen kan se ut som en målning när det mildare höstljuset faller på.
Varje årstid har fördelar. En heter sommar och värme. Kanske kommer vi alla att längta till sommaren när vinterns elräkningar kommer. Elektricitet och värmen i elementen blir åter en lyxprodukt. För, på den fronten har ingenting hänt än. Som alltid, det är eftertanken före som är politikernas bristvara.
Dags för en höstvandring – snart. Att vandra på hösten har sina fördelar. Sällsynt tystnad. Inget trängsel. Bara jag och naturen. Men dagarna blir kortare när solen försvinner tidigare. Dagens vandring blir så också färre kilometer. Höstvandringar är inte till att göra rekord utan gå ner i varv. Även när ingenting stressar en.
Bilder: Överst höst i Padjelanta, nederst Blomberstorp, Sörmlandsled etapp 37:2.
Staffan de Mistura har gett ut en bok tillsammans med utrikesreporter Erik Ohlsson om sina år i FN tjänst: ”Armbrytning med ondskan”. Boken beskriver de Misturas arbete som FN medlare, krishanterare och sändebud i en orolig värld under 40 år.
De Mistura berättar när och hur hans livs bana startade. Hur han gjorde sina val och varför. Det är intressant, speciellt idag, hur unga människor väljer vad de ska använda sitt liv till. (Det klagas ju så om arma barn i Sverige som måste bli knarklangare och mördare på grund av brist i förebyggande åtgärder.) Han väljer att stå på de godas sida vid åsynen av en död pojke i Nicosia. Han är då 19 år och oavlönad sommarpraktikant för FN s livsmedelsprogram. Idag är han 76 och fortfarande i FN tjänst.
Man kan säga att han har uppoffrat sig för FN och Världen. Hans äktenskap går i krasch. Han är ju aldrig hemma. Han har också svårt att säga nej. När han slår sig till ro en stund ringer telefonen och FN s generalsekreterare – vem den nu är då – har problem som bara de Mistura kan lösa, då åker han och försöker lösa det. När allt går fel och problem är olösbart hittar Staffan de Mistura ett smart sätt. Han tänker utanför den berömda boxen. Han hittar en lösning i ett hopplöst läge där liv står i spel. Även hans egen.
De Mistura har en otrolig förmåga att se vart vinden blåser. Han pejlar in motståndarens styrka och svaghet, behov och förlust, utnyttjar det utan att förnedra. Han har alltid de som drabbas i sikte men lösningar skall ge vinst för alla inblandade och förebygga mera kaos. Hans utväg blir alltid närapå spektakulära, udda i alla fall.
Han ser en möjlighet där andra ser ingenting, högst trubbel.
De Mistura är massivt utbildad, han kvackar inte. Kunskap om hur länder och organisationer fungerar, hur både skurkar och politiker tänker, är hans styrka, det som många i styrande ställning i Världen saknar. De har inte teorin och kunskapen bakom och så misslyckas de i praktiken. Han talar också sju språk, en rejäl fördel.
Det blir lite av en lärobok när han beskriver teknikerna han använt vid varje kris. Han skryter inte. Han går genom vad hände, hur och varför löstes problemet, eller inte helt. Det är så intressant. (Jag kände pyttelitet igen mig eftersom jag har löst vissa enklare problem mellan olika myndigheter.)
Tiden rör sig framåt från 1970 i Sudan där det härjar gerillakrig och hungersnöd. Ja, 1970. Han är där igen senare. Ungefär samma läge, trots att landet delades för att hindra krig mellan muslimer och kristna och alla de som bara härjar utan vett.
Sedan Vietnam, Afghanistan, Syrien, Tchad, Somalia, Rwanda, Iran, Kosovo, Nepal… I de flesta oroshärdarna i Mellanöstern, norra Afrika och det område som förr var Jugoslavien möter vi i boken. Vi som är lite äldre och minns, om ibland diffust, får nu en insiders syn på de katastrofer vissa människor i sin maktgirighet och deras anhängare har orsakat. Jag måste säga att jag hade missat några av de beskrivna. Kan det bero på att SVT nyheterna – som jag än såg då – inte sa något? Inte tidningarna heller.
Den sista beskrivna insatsen är Syrien där de Mistura är FN s sändebud i toppmötet i Sotji. Han får till stånd ett avtal som skulle kunna leda till konstitutionellt arbete i Syrien och främja den demokratiska processen. Han ber om det från Putin som en bröllopsgåva. Ja, Putin samtycker då. I den bästa av världar… Vi vet hur det är idag. 2021 utnämndes han till FN:s särskilda sändebud i Västsahara, en ytterligare långvarig konflikt.
Världen är nedslående. Problem som är lösta är det för stunden. Nya tillkommer, hela tiden. Världen drivs av okunniga politiker, galna diktatorer, samvetslösa terrorister, pengasugande ligister, rika egoister, vapenhandel, knarkaffärer… och allt börjar igen. Somalia, Sudan, Afghanistan, Syrien…
Hur känns det att ha löst så många akuta problem i så många länder men ingen varaktig fred uppkommer? De Mistura gör många stora brandkårsutryckningar och om ett tag brinner det igen på ett nytt sätt. Men om inte stunder av lugn fanns för befolkningen i oroshärdar? Hans insatser ger hopp och utan hopp överlever inte vi. Det är som en deckare ur verkligheten. Det är en beskrivning inifrån världspolitiken på marknivå vi sällan får del av. Det är också en beskrivning över en man som gav FN allt, sin tid, sitt privatliv och främst sin otroliga förmåga att lösa en omöjlig knut. många gånger om. Ibland sätter han sitt liv i spel och som superhjälte litar han på sin ljusblåa FN uniform. Eller som försäljare, ni vet han som kunde få oss att köpa vad som helst, även konserverad okänd mat. Han är en person att beundra.
De Mistura har en fast tilltro till FN och frågar vad som kunde vara i stället? Vi andra som misstror FN ofta och ser det som en pengaslukande förening styrda av skurkstater som sätter käppar i hjulet för besluten. Vi kan inte svara på den frågan. Men nog finns det en del som kunde läggas ner och förändras.
Varför har han inte tilldelats Nobels fredspris. Obama? Eisaku Sato? Fler, som bidragit med – nära ingenting för Världen innan de fick priset i sin hand.
Staffan de Mistura är helt enkelt en av de stora personerna av vår tid.
Staffan de Mistura är fFödd 25 januari 1947 i Stockholm är son till Emilio de Mistura och Birgit Johansson. Fadern kom efter andra världskriget som flykting till Sverige. När Staffan var fyra år flyttade familjen till Italien där han gick i skola till gymnasiet följt av universitetsstudier inom statsvetenskap mm. Har arbetat mest i FN som konfliktlösare, speciellt sändebud i 19 länder och inom FNs livsmedelsprogram.
Vi är nog en bunt alkoholister. Kanske du med? En gång i året brukar min närmaste familj ha en grillfest. Det är en födelsedag. Vi börjar tidigt på eftermiddagen med champagne, kaffe och tårta. När natten faller på avslutas festandet med en whisky. Bäst jag inte skriver vad som händer mellan början och slut för då kommer väl akut hjälp från Socialstyrelsen.
Trots att vi nu har nått Socialstyrelsens mått för alkoholism verkar ingen vara packad. Sedan sover vi över och åker hem nästa dag efter sen frukost och tidig kaffe. Jag går gärna hem genom skogen, det är ca 25 kilometer. Eftersom vi nu ligger i riskzonen – fyra eller till och med fler glas en gång i månaden – bör vi hålla mun vid eventuellt sjukhusbesök. Annas får vi väl remiss till alkoholmottagningen. Den enda gången jag har behövt sjukvård de senaste 15 åren var borrelia. Ska doktorn vid nästa tillfälle även utreda mina alkoholvanor innan han skriver ut antibiotika? (Fästingar älskar mig så det kommer att hända igen.)
Nej, vi svenskar dricker inte mer än folk i EU men de som missbrukar har förstås ett hälsomässigt och mentalt problem som även drabbar omgivningen. Efter ett långt arbetsliv på missbruksmottagning vet jag en del om hur folk hamnade där. Inte var det fyra glas i månaden utan mer och mer komplicerade orsaker. Ofta gick alkoholism i släkten. Jag har hört många familjehistorier. Det vanliga mönstret: några som söp, en och annan hade psykiska problem och några som var så duktiga och ofta i arbete inom vården. Har mött patienter från släkter där hälften har dött av alkoholrelaterade skador.
Det är tillräckligt svårt att få hjälp för de behövande för att vården ska ta sig an festdrickare som inte har konsekvenser av sina 4 glas en gång i månaden. Att syssla med pekpinnar är inget som blir populärt. Kanske borde Socialstyrelsen gripa sig an narkotikamarknaden som skördar offer, både de som knarkar och de som dör med en kula i skallen.
I Sverige dricker vi i snitt 8,7 liter ren alkohol per år och invånare över ålder femton år. Låter som rejäla fyllor. Dela det med antalet dagar i året, så… Men det är mindre än genomsnittet för både EU och Europa i stort. Alla dricker förstås inte så mycket utan alkoholister, ca 4 % av befolkningen, står för mer. Ca 10% dricker inte alls. Under de senaste tio åren har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 8 % trots att befolkningen har ökat. Bland skolungdomar har den halverats under 2000-talet. (Från CAN) Kan det bero delvis på den förändrade befolkningen i Sverige? Narkotika har ökat i stället, misstänker jag. Hur ska de annars vara rent av krig på den marknaden i Sverige?
Jag undrar, vilka vetenskapliga bevis finns bakom påståendet att fyra glas vid ett tillfälle i månaden ger risk för alkoholism och alkoholskador?
Information är aldrig fel men storebrorsfasoner slår bara tillbaka. Man blir inte trovärdig.
Jag hade ett ganska rakt sätt vid mina föreläsningar. Jag utbildade en massa folk från svenska barnsköterskeelever till ryska digniteter. En grupp var finska barnmorskor. Varje avgångsklass besökte det stora sjukhuset och fick en föreläsning om alkohol, graviditet och småbarnsfamiljer i riskzonen. Besökare kom med Finlandsbåten. Ja, det festas där. Jag bad dem att tänka på vilka som hade haft roligast och vilka hade slocknat/slutat dricka först. De som kunde dricka mest men ändå hålla sig på benen på dansgolvet till sena natten bör inte dricka. De har en risk. De som slocknade först blir inte alkoholister. De kan inte dricka den mängd som behövs. Det blev en ögonöppnare för någon.
Nu tror jag inte att sjukvården hinner utreda ditt alkoholbruk om du besöker dem för något icke allvarligt som brutet ben efter en cykelolycka eller just borrelia. Det finns inte tid för det.
Obs. Rekommendation är till Hälso – och sjukvården för att de ska fånga oss, riskgrupperna. Nu är många av oss där enligt de nya gränserna.
Socialstyrelsen ger rekommendationer till hälso – och sjukvården om stöd till personer med ett riskbruk av alkohol, och har tagit fram gräns-värden för riskbruk. Hälso – och sjukvården bör erbjuda stöd till de som dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Gränserna gäller för både män och kvinnor.
Det går inte att sätta en gräns för en riskfri alkoholkonsumtion, bland annat för att risken varierar mellan individer, till exempel utifrån ålder och hälsa. Det finns dock tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 årsålder, vid graviditet och inför en operation.
Vad är skillnad med råd till sjukvården och för oss andra? Det är väl samma för alla och inte bara arbetsmaterial?
PS. Är jag lite spydig? Ja.
PS. År 2000 var vi 8 861 000 och i årsskiftet 2023 hela 10 545 300. Alltså de som är mantalsskrivna i Sverige. Det finns ju en del som inte finns i register.
Min mest minnesvärda musikupplevelse skedde på -80 talet och just i Norrköping där politikerna idag försöker krympa sådant kostsamt som klassiska konserter för bortskämd elit.
Jag fick då en klient som hade hastigt blivit blind, en näthinneavlossning som blev icke reparerbar. Jag ordnade det som behövdes, hemtjänst, färdtjänst, ledsagare för det nödvändiga som sjukhusbesök och jag satt honom i den långa kön för ledarhund. Han hade en stående plats i konserthuset. Dagarna efter var det en konsert med någon pianist, finskt underbarn, som skulle spela Rachmaninovs pianokonsert 2 och 3. Han skulle inte kunna ta sig dit. Han var ledsen. Livet hade drabbat honom hårt. Jag bestämde mig att ta med honom. Socialbyrån knorrade. Man ska inte bli så bekant med klienter. Jag sket i det.
Den andra halvan av konserten blundade jag. Jag ville dela hans upplevelse. Det var absolut magiskt. Musiken omringade en, man blev ett med det. Jag var oerhört tacksam. Sedan kom allt i gång för honom. Ledsagaren kunde lämna honom på dörren till Konserthuset och personal hjälpte honom in och ut.
Än idag är Rachmaninov en av mina favoriter. Dagens ”kaffemusik” var lämpligen pianokonsert 2 och 3 spelad av Tamás Vásáry och London Symfoniorkester, gammal spelning 1976. Det är så vackert. Gör nästan ont i kroppen att lyssna på musik som är så vackert att det rör själen, om nu själ finns. Sergej Rachmaninov (1873–1943) var en magisk kompositör. Hans musik har också använts i filmer som Doktor Zivago, Briget Jones Dagbok och Spiderman 3. Jag undrar smått, skulle Rachmaninov passa även för kommunalrådet Jarl som har starka åsikter om Norrköpings symfoniorkester och dess musik och så klart pengar och lönsamhet. Mera populärmusik, ropar hon.
Så, till kultur för bortskämda i Norrköping. Det har blåst upp en liten storm i kulturlivet. Norrköpings kommun omorganiserar kulturområdet, alltså pengarna. Kritiker menar att kulturens infrastruktur raseras. Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl svarar med att kalla kulturarbetarna ”en bortskämd kulturelit”, Hur kändes det för orkestermedlemmarna undrar jag. Symfoniorkestern i Norrköping borde spela mer populär musik för att locka fler besökare och bli mer lönsam. Kommunalrådet Jarl (M) sa: – Abba är en viktig del av vår kultur och det attraherar människor. I SVT:s 30 minuter (7 sept.) utvecklar Sophia Jarl sitt resonemang och säger att ledningen bakom orkestern i Norrköping är del av en” bortskämd kulturelit” eftersom de inte vill vara med och bidra när staden nu måste spara. När de spelade Abba var det fullsatt, så…
Hm. Symfoniorkester är just främst till för att hålla uppe den klassiska musiken. Men så klart kan de spela populärmusik också eller barnkonsert med barnvisor och poppispop från Melodifestival. De gör ju alla orkestrar ibland, även Norrköping. Det finns inga problem för populärmusik att bli hörd idag även om symfoniorkester inte spelar den grenen ständigt. Men, vad är populärmusik? Säkert har Norrköpings orkester spelat musik från filmerna Die Hard 2 eller Wall Street också. (Vet du vilka var tonsättarna?) Detta är bara några exempel, de döda kompositörernas musik används flitigt i många sammanhang. Film, reklam, vigsel…och så klart konserter för bortskämd kulturelit. Men syftet och även utbildningen för orkestermedlemmarna är nog att klara av att spela klassisk, ofta väl så krävande musik i en orkester eller som solist. Några få blir världskända.
Den klassisk musikens påverkan finns överallt. Populärmusiken stjäl ofta från den. Varje ton har använts miljoner gånger. Det är en kombination av dessa som gör att vi gillar eller inte gillar musiken. Ingenting är nytt och allting är åter nyskapat. Du kan möta klassisk musik.där du minst anar det.
Att sortera upp människor beroende på musiksmak och märka vissa som bortskämda är olämpligt när det kom från en politiker i tjänst. Men det väcker också frågan: vilken kultur ska vi bevara och stödja med skattepengar? Popmusik? Bara det som bringar pengar till kommunkassan? Skall politikerna lägga sig i kulturfrågor och besluta vad är ok och vad inte och så dra in pengarna?
Den berömda gruppen Abba har vad jag kan se ingen större utbildning i musik, de är bara mycket begåvade, smarta och hittade rätt gren i musikdjungeln. Kanske kan vi då slopa även musikskolan och högre musikutbildning? Vad ska vi ha det till? De som är begåvade nog kan ändå bli världskända. Och vi kan spara pengar till någon behjärtansvärd politisk idé.
Har du haft oförglömliga musikaliska upplevelser?
PS 1 Nedläggningen av kulturförvaltningen i Norrköping väcker starka känslor både lokalt och nationellt.
Bakgrunden är att kommunen omorganiserar sig, och efter nyår drar man in den nuvarande tjänsten som kultur- och fritidschef samtidigt som kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter läggs under ett nytt ”superkontor”, kallat Tillväxt- och utvecklingskontoret.
Samtidigt förbereder kommunen en utförsäljning av det i dag kommunägda konserthuset, Louis De Geer-hallen, hemvist för Norrköpings symfoniorkester. Den byggdes 1994.
PS 2. Jean Sibelius Finlandia spelas i Die Hard 2 och Giuseppe Verdi Rigoletto i Wall Street.
Bild av Nicceeo – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=25849624
