Veterandagen

Utvalda

Idag är veterandagen. Den 29 maj är en allmän flaggdag. Har dock inte sett en enda flagga. Dagen firas på FN:s internationella fredssoldatdag och syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i internationella militära eller civila insatser och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna.

min far på väg till kriget 1941 han är nygift, 28 år.

Jag tittade på begravningsregistret på militärkyrkogården i min gamla hemstad i Finland över de döda i andra Världskriget och i fortsättningskriget. Bland namnen fanns flera från fars stora släkt. Den släkten nästan utplånades från den manliga sidan. Flera hittades aldrig. Min far överlevde, likaså den ena av hans två bröder.


Inga medaljer kan utplåna sorgen efter förlusterna. Min far hade en hög diverse utmärkelser i en låda.

Min medkänsla går till Ukraina idag.

Den blomstertid som inte kommer…

Utvalda

De val vi gör som unga och under den första fjärdedelen av livet påverkar vår tillvaro mer än vi kan räkna ut. Livet är inte en lotteri även om det händer saker vi inte kan påverka. De föräldrar vi fick, det biologiska arvet vi har går inte byta ut.

Visst, barn kan placeras till andra hem men ens föräldrar är inget vi lätt kan räkna ut. Undersökningar visar också att omhändertagna barn lyckades inte bättre i livet än de som levde kvar hos ”misslyckade” föräldrar.

Sedan kommer skolan som nu mera är ett sorgebarn i Sverige. Att klara skolan och utbilda sig till något att försörja sig med och kanske få utlopp för sin talang är ett steg till självständigt vuxenliv. Visst, det går att utbilda sig senare också eller bygga vidare på sin utbildning, men utan att ens ha nians betyg är valmöjligheterna skrala.

Att ha hoppats på stora pengar med kriminell verksamhet och knarkförsäljning i stället skolbetyg brukar sluta i elände, värsta fall död på gatan. Vi har gott om det idag.

Det är väldigt få som blir Youtube stjärnor, musiker eller influenser utan större ansträngning.

Att hitta och fånga drop outs tidigt i skolan är en nyckel men förmodligen inte längre ens tillräckligt. När yrket brott kryper ner i åldrarna behövs annat än skolbänk eller varmkorv hos polisen.

Elever vilka inte kan läsa bra senast på klass tre är en ylande larmsignal.

Vi behöver öka antalet specialklasser där de lässvaga eleverna, de som har svårt att lära sig på grund av olika hinder som bristfällig eller ingen svenska, försvårande diagnoser eller låg begåvning – ja, de finns – får adekvat stöd. Jag tror nivågruppering igen en tid eller helt vore en bra idé. Inte att försöka springa efter eleven i panik de sista dagarna i klass nio för att få ihop några betyg i sport och teckning.

Att dela upp elever beroende på begåvning är inte jämlikt men det fungerar. Var och en kan vara lyckad på sin nivå. Som lärare träffade jag aldrig obegåvade barn men nivån och arten av kunskap kunde skilja sig år mellan eleverna. Även lärare kan vara på olika nivåer. Var femte lärare saknar lärarutbildning idag. Jag var inte en utbildad lärare. Hade fil. kand i politik och ungdomsledarutbildning men lärarbristen släppte mig in. Jag var bra på att fånga in de på botten och de på toppen. Att sättas inför uppgifter eleven inte klarar av eller ligga ständigt över men ändå förväntas få samma undervisning och utfall som de andra eleverna är ett slags förakt mot barnen. Likvärdigt? Jämlikt? Vad sjutton är det?

Många elever tillbringar sin skoltid i skuggan av sitt rätta jag och kvävd begåvning.

Vi behöver läsbegåvningarna – också. Skoldebatten handlar oftast om de som inte klarar sig, sällan om att de bästa eleverna är också förtjänta av extra insatser. De är inte intressanta i skoldebatten men om några år förväntar sig Samhället att få läkare, jurister, ingenjörer, specialister av olika art för Samhällsutvecklingen.

Att förändra svenska skolan är svårt. Första steget vore att sluta tro på att alla är lika i begåvning, lämpliga att stoppas i en mall med samma utfall. Men diskussionen och förändringarna handlar ofta om friskolornas vara eller icke vara, om den rätta tidpunkten för köplats till en skola, mindre pengar till friskoleelever och till och med föreslås att inga mobiler är tillåtna i klassrummet. Mobilfria skolor finns redan.

Jag tror att undervisningen bör läggas på strax under det möjligas nivå i de fall eleven inte klarar den vanliga skolan. Att bli bra, bäst i sin nivå är ett mål. Sedan kan kraven höjas, lite. Att tro de elever som inte kan prata, läsa och skriva svenska, de som har noll hjälp hemma, de som är åldersmässigt i gymnasieåldern men borde sitta på första klass kan klara av nians betyg och fortsätta i gymnasiet är idioti om inte mer. Att sänka kraven för att få in alla på högre utbildning samt ha hittepåutbildningar kommer att bli en katastrof för den akademiska utbildningen i längden. Nyss sänkte man kraven till Polisutbildning, ett av de viktigaste yrken vi har. Vilka andra yrken ska vi sänka för att få in mer av dem som har svårt med skolan? Förslag?

Att sänka kraven för alla kan låta snällt men är väg mot ett Samhälle där de lässmarta till sist packar ihop och flyttar. Realism är något skolmyndigheterna behöver att börja med. Jämlikhet är bara ett dekorationsord. Lika värde är annat.

Det är inte så att livet är en lotteri där vissa får lotten smart och vissa misslyckade först efter skolan. Vi är individer från början. Även en baby uttrycker sig med eget tonfall. Några är tysta. Andra framkallar uppmärksamhet med skrik dygnet runt.

Vi ärver en batteri av egenskaper från våra föräldrar. Biologin väger tungt. Kanske borde vi våga prata om de ärftliga egenskaperna, inte bara om miljön och samhällets påverkan?

Rosengårdskolan, Malmö april.

Men eleven och elevens föräldrar måste vara övertygade om vikten av skolgång och lita på att det är bra för barnet. Vissa föräldrar borde fostras till sunt beteende. De ska att inte hota läraren när eleven inte får det betyg föräldrarna vill. Att inte välja en skola som har klädkod och sedan protestera i massmedia om det. Eller att kräva och få ersättning i pengar för att läraren inte går med på hittepåpronomen. Dessa är bara små exempel på svenska skolans djupa problem. Skolan är inte bara en lärdomsplats utan en del av Samhällets uppgång och även fall.

Uppdatering: idag 1/6 publicerades vad tycker partierna om skolan.

https://www.svt.se/special/sa-tycker-partierna-om-skolan/

PS.Förra läsåret 2021 hade cirka 24 procent av eleverna inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen i grundskolan klass 9. Lite mer än 14 procent, omkring 15 700 elever, hade underkänt i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Dessa elever är inte behöriga till något program på gymnasiet.

PS. Av de 8 233 personer som Polisen i slutet av förra året pekade ut som gängkriminella i landet är 1 202 personer under 18 år. Högst andel gängkriminella under 18 år finns i Polisregion Mitt, där nära en tredjedel av de nästan tusen gängkriminella är minderåriga. Runt 70 av dem är under 15 år.

PS. Gäller den gamla regeln: Det av Myndigheter kända antalet är en tredjedel av det verkliga? Fick lära mig det i Universitet som inte än var fallen åt vänster.

Förr och nu – om sjukvård till sopor.

Utvalda

Jag har varit hos min dotter och barnbarn som hushållshjälp. Dottern, en specialistläkare, har arbetat som värst en dag, en natt och en dag till i sträck några gånger och inte var hon ledig på lördagar heller. Då försöker man arbeta bort kön som uppstod under covid.

Om du förstod hur många timmar en läkare du möter har redan arbetat skulle du inte gå till sjukhuset utan självdiagnostisera dig hemma per Internet, om det inte är ambulansläge.

Det var för mig några sköna veckor med hushållsarbete, snack med barnen och promenader. Katterna inte att förglömma. Har missat en stor del av det som händer i Världen och saknar det inte. Det finns få positiva nyheter idag.

Flera landsting tänker betala extra till dem som skjuter på sin sommarsemester. Upp till totalt 100 000 kr i vissa Landsting. Vansinne. Vem säger nej till det! De som kan tjäna de extra pengarna är de utan barn i skolan. Sedan skall även dessa ha sin semester. På det sättet blir semestertiden förlängt, månader innan alla är på jobbet igen. Faktum är att även de sjuka tar sig semester. Dock ser det ut att skott- och knivskadorna är oändliga speciellt på sommaren.

På min tid stängde vi allt som gick att stänga 2-3 veckor i juli, under så kallade industrisemestern. Samarbete med andra sjukhus så vi stängde på olika veckor. Hela juli var allt i halvfart. I mitten augusti var det full ös igen. En gång arbetade jag för sju personer i juli men eftersom det bara var akuta patienter och de som inte kan vänta fungerade allt utmärkt. Dödstalen ökade i alla fall inte. Varför det systemet inte fungerar idag är en bra fråga.

Sjukvården är annorlunda nu än på min tid, på många sätt. Sjukdomar vi redan hade fått bukt med är åter i gång. Tidskrävande arbete genom tolk. Rejäl folkökning men minskad antal sängar och fantasin att äldreomsorgen tar hand om de över 65 är bara några saker som har förändrat vården, likväl undersköterskorna och annan kringpersonal som har minskat medan antalet administratörer har ökat. När sjuksköterskor slutar och börjar i stället att arbeta på flygplatsens väskinlämning är något helt fel med sjukvården.

Samma med äldreomsorgen. Poppis att jobba i gruvan i Kiruna i stället äldreomsorg. Kvinnoyrken är inte längre populära. Kan det bero på lönen, stress, arbetstider och för många administratörer i stället arbetskamrater? Kanske värdet av arbetet inom äldreomsorgen har sjunkit med de outbildades intåg? Vem som helst kan fixa vården. Varför stanna kvar när andra betalar bättre.

Ja, det mesta är annat än under min arbetstid och kanske under hela livet. På gott och på ont.

Hemma igen fick jag ett städryck.

Har även du saker i garderoben och förrådet du inte har rört i flera år? Troligen inte i framtiden heller. Någon annan kan ha glädje av de.

Jag slängde kläder som inte har använts i år och inte den förra eller de senaste tio åren i klädcontainern. Någon dag ska jag ta en långpromenad och lämna mina gamla mobiler till återvinningslådan. Det finns metaller i de gamla telefoner som går att återvinna. Lämnar inte Nokia 3310 den är historisk och den fungerar än utmärkt fast den inte är i bruk nu.

Även om miljöfrågan är ganska död efter 24 februari och klimatet bara snack känns det bättre att göra något. För min egen skull, inte räddar det världen. En enda bomb från Putin har nog raserat all mitt och ditt livs miljösträvan.

Oljedepå i Vasylkiv Ukraina

Länge sedan bråkade jag och några andra hemmafruar med Kommunen om att få glas- och pappersåtervinning. De ställde ut några container till sist för att tillfredsställa de griniga kvinnorna. Det är ca 60 år sedan. Allt förändras, fast väldigt sakta. Först efteråt ser vi – och även vissa politiker – resultat av våra gärningar och det är inte alltid roligt.

Kanske också du har en skidbacke nära dig byggt av våra sopor?

Du som är stockholmare och inte än har läst Leif GW Perssons: ”Gustavs grabb”, borde läsa den, en klassresa av en arbetarpojke, med en liten miljöbeskrivning från en soptipp. Från en försvunnen Sverige.

Långbergskullarnas naturreservat

Utvalda

En promenad runt Långbergskullarnas naturreservat i Västerbotten en bit från Umeå

Leden går förbi klapperstensfält och till vindskyddet vid Aldertjärnen (bild ovan). Led finns upp till kullens topp. Ca 3,1 km vandring.

Området är helt obrutet av vägar och inte har påverkats av skogsbruk i någon större utsträckning. Från toppen ser man de stora skogarna och havet i horisonten.

Små pärlor i naturen ger lugn i tiden som pågår nu.