Nog med folk i alplandet.

Schweiz har röstat om befolkningsbegränsning det vill säga hur många kan bo inom landets gränser. Schweiziska folkpartiet (SVP) har lagt fram förslaget efter namninsamling från folket.  Befolkningen ökar och det är inte födelsetalen 1,24 som ökar den utan invandring. Från bostadsbrist till överbeläggning på sjukhus och skolor även trafikproblem skylls på att det bor för många i landet. Förslaget var när det lämpliga antalet bosatta, bestämt till 10 miljoner, det som landet orkar med, närmar sig stoppas invandring och avtal med EU faller. Det blev nej i röstningen.  Så det handlade om reglerad invandring inte om någon gammal kinesisk modell om tillåtet antal barn, inte heller Egyptens tappra försök att två barn är nog.  Visst parti ropade ju här att vi borde bli 30 miljoner, genom invandring, det orkar Sverige bra med. Fast vi redan hade trubbel att fylla behoven för de som fanns i landet. Minns ni det?

 Befolkningen i Schweiz ökar mer än de sociala resurserna hinner med. 2002 var befolkningen 7.3 miljoner nu 9.1 miljoner 27% är utlandsfödda, många från grannarna i EU. Och inflyttning fortsätter.

Men var det inte en lysande idé. Även för Sverige. Vi räknar ut hur mycket folk kan bo här socialt, ekonomiskt och så klart klimatmässigt. Med de resurser vi har. Är kvoterna fyllda är det bara stopp. Finns inte skolor, sjukvård, bostäder och kollektivtrafik, sopsortering med mera tillgänglig för flera då är det stängd gräns. Vi tar med Klimatet också för att ligga lite före. Om Klimatet inte orkar med flera släpps inga heller in.

Vart skall då alla ta vägen? Inte vårt problem. Varje land får väl räkna ut och klara sin egen kvot. Schweizare lider ingen nöd, den fjärde rikaste landet  i Världen räknad enligt BNP per person  men det beror på många väldigt välmående rika där inte att hela folket badar i pengar. Resurser är inte samma som bankkonto. Hur ländernas kvoter räknas får väl bli uppgift för FN och EU, Något attt syssla med. Vad vi gör med de övertaliga? Vi kan väl auktionera ut dem, skicka så småningom till Mars kanske.

Nej jag är inte spydig. I det ständiga ropet att det föds för få barn hörs aldrig frågan hur många kan jorden faktiskt försörja på alla sätt, med anständig liv alltså, utan hunger och med möjligheter för bostad, skola, sjukvård och arbete allt det nödvändiga vad livet borde erbjuda. Hur fördelar vi resurser.  Hur lever vi i fred utan rädsla och förtryck. Nog känns det att gränsen i flera länder är passerad länge sedan.

Visst handlade det om invandring i Schweiz men att tänka till hur många landet kan och vill, faktiskt ge ett anständigt liv till var en tanke inte att förakta oavsett vem som sa det. Jag misstänker att frågan återkommer on några tiotal år. Liknande tongångar om hur många man vill släppa in hörs i många länder även här.

bilder från Tour du Mt Blanc

Några tankar om att vara svensk eller finsk.

1976 blev jag svensk medborgare. Jag hade inte tänkt byta medborgarskap från min finska men omständigheter i kommande resa och arbete i ett annat land rekommenderade att hela familjen hade samma lands pass. Om det blev krigssituation… Bytet skedde med en blankett jag skickade in. Jag hade bott och arbetat i Sverige15 år, pratade svenska hade både studenten, examen från universitet och en annan yrkesutbildning genomgångna i Sverige. Gift med en svensk och tre barn födda i Sverige. Men vad är just det där svenska har jag nog inte kommit underfund med.  Sverige och Finland är tämligen lika. Det finns dock skillnader, speciellt i inställning till skyldigheter och den grund, folksjäl, man står på då och även idag, men för min del är de liksom svunnen tid. Ibland får jag frågan om jag ska flytta hem nu när jag är pensionär. Vad är hem efter ett helt vuxenliv i ett land man inte var född i är en intressant fråga. Jag har helt förståelse för dagens invandrare från än mer avlägsna kulturer som inte lyckas integrera sig, för vad ska man integrera sig till.

Sin inlärda kultur har man med sig, oavsett vilken gräns man passerar.

Inuti mig bor en finne men även den bilden och egenskaperna är bara en blek kopia av något som fanns en gång. Att göra sitt och bra, stå på sig har jag uppfattat som väldigt finskt. Det kanske är svenskt också i alla fall i den äldre generationen.

De gamla finska invandrare från 50 – 70 talet är döda eller i livets sists skeende, som jag. Många av deras barn är högutbildade. Många gamla finnar dog i covid. Vi kom hit på en tid då industrin ropade efter arbetskraft. Det var tiden för arbetskraftens fria rörlighet den mot Sverige. Vi fick inga favörer, språkkurser var sällsynta. Många kom som jag på en söndag fick jobb på måndag och började med avtalsenlig lön på tisdag. Bytte arbete när det erbjöds bättre lön. Sov hos bekantas bekanta på en madrass på golvet, läste Kalle Anka och barnböcker som svenskstudier och anpassade sig utan större skarvar till livet i ett land som liknade Finland men ändå inte. Sverige är kallare land än Finland, det beror på  närvaron av krig och det medlidande mot andra du får under åren i krigstillstånd som formade Finland.. Gemenskapen, känslan mitt land är också större när dina anhöriga är på krigskyrkogård.  Men idag är det en ny generation i med inga minnen från de åren, Dock är Finland utkorad till Världens lyckligaste land inte välståndslandet Sverige för finnar är mera nöjda med vad de har och inte ständigt ropar efter mer från Regeringen. Krav att Regeringen fyller dina egna brister, din plånbok och ditt liv är mycket högre i Sverige. Det är nog ganska så svenskt speciellt i valtider.

 Så hur blir man svensk.

Det vet jag inte. Det bör räcka att försörja sig med hederligt arbete. se till att ens ungar klarar skolan och får en möjlighet att hitta en plats här, för att ha ett liv i det landet deras föräldrar valde av olika skäl. Följa de lagar som gälller ofta likadana som i andra civiliserade länder. Kanske veta det grundläggande enligt vilket system landet styrs. Nej det var en överkurs som inte ens alla ministrar vet.

Vad är det bästa med Sverige då? Långvarig fred som har gett våra möjligheter.  Ingenting har behövts bygga om från grunden. Tillgången till utbildning. Den innovativa andan.  Naturen.  Demokrati skulle någon säga men det är inte unikt för Sverige. Någon sa till mig länge sedan, prata om vädret och tyck illa om Regeringen oavsett vilken då är du riktigt svensk. Det pågår faktisk just nu i all massmedia. Och visst har Sverige legat före i ett och annat, både bra och inte alltid så välbetänkt. Jämlikhet sägs ofta som väldigt svenskt. Det är dock en illusion. Men lika värde som person och lika erbjudna möjligheter kan finnas. Men då måste du ju använda möjligheterna, göra en egen ansträngning.

Än tänder jag ljus på den finska nationaldagen. Men idag har Finland blivit blek påminnelse om min barndom, nyheter på finska där de nya orden tillkomna de senare åren försvårar även läsandet. Finland är nu mera de få julkorten som kommer. Och några barndomsminnen som aldrig bleknar.

Du folk av frejdad stam…

Vår nästa ? Statsminister Maggan vill råda bot på den brist på integration hon och hennes parti Socialdemokraterna har varit med och orsakat. Hon vill blanda rent av tvångsmässigt svenskar och invandrare, klaner och skötsamma, kriminella och de prickfria lite mer. Bostadsområdena skall vara mångkulturella och är de inte det kan nya hus klämmas in i de lugnare områdena för de nyinkomna. Blandad befolkning, rena Babels torn är tanken.

Maggan själv bor i en villa på lugnt område. Varför flyttar hon inte till någon förort som de boende har utsatt till utsatt område? Det man vill att andra skall göra gör man själv först och visar gott exempel.

Men icke. Hon har säkert bevakning också.

Jag har bott en tid på ett så kallad utsatt område. Det var ett mindre lyckad erfarenhet. Polisen visste, alla visste att området sakteligen blev något man flydde ifrån på grund av knark, kriminalitet, ofredande av kvinnor och känslan av främlingskap. De som kunde flyttade. Så även min familj.

Vad det ingen som larmade? Ja, men politikerna täppte sina öron. Tvärtom, invandring från dysfunktionella länder blev politikernas paradgren. Och det här var redan på –90 talets slut på ett område som Kommunen hade byggt med önskan: så många lägenheter som möjligt och så billigt som möjligt.

Polisen har gjort en kraftansträngning på det området och husen har fått en del ytkosmetika. Eftersom det var ett bra tag sedan har också folk både flyttat, vuxit upp och dött. Idag är utomeuropéer majoritet där och de röstar rött, Sossarnas nya anhängare. Det sägs att området är något lugnare nu. Stöket har rört sig till närområden. Det ser så ut, även kriminalitet får fötter och rör sig mot nya områden. Ingenstans i Sverige slipper man klankriminalitet, sägs det.

Narkotikahandeln höll på då att röra sig till invandrares händer. Urvalet breddades. Den så svenska amfetaminet ersattes med andra produkter. Marknaden blev internationellt. Knark är en framgångssaga. Även folk som har ett bra liv kan inte låta bli.

Så. jag lyckades flytta.

För, Maggan, så är livet. Vi söker efter och umgås med våra likar och de med samma språk, inklusive engelska. Det är något ursprungligt, beteende från långt bakåt, att vara avvaktande mot främlingar.

Mer blandad befolkning är otryggare. Jugoslavien är ett bra exempel.

Jugoslavien var en socialistisk federation som existerade från 1945 till 1992. Den bestod av delrepublikerna Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Makedonien. Nationalism och etniska konflikter ledde till de jugoslaviska krigen. Nu består gamla Jugoslavien av de självständiga staterna: Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo, Slovenien.

Ibland slåss de trots självständighet ändå med varandra.

Se på Israel – Palestina. Inte lever de i samförstånd utan försöker ta ihjäl varandra. Muslimerna hamnade bakom mur men de slåss ändå för, vad de uppfattar som sitt land trots noll framgång. Och Israel slaktar dem. VI andra utanför gapar om antisemitism.

Däremot gick det bra med en halv miljon som kom från Karelen med omnejd till Finland under och efter andra världskriget.

Varför gick det bra? En halvmiljon på några år till en befolkning som var då 3,7 miljoner. De som kom krävde ingenting. De tog vilket jobb som helst. De var kristna, som finländare. Nej, de pratade inte finska även om vissa ord är lika. Folk öppnade sina dörrar och delade mat med dem.

Folk vill bo och leva med sina likar. De vill prata med varandra. ha samma språk, känna sig förstådda och trygga. De vill ha viss grundläggande kultur. Vad det är i Sverige är svårt att förstå idag eftersom politiker har rent av hatat svenskar och trott att allt de goda kommer utifrån. Det svenska är bara barbariet… Det märkliga är att folk röstade på dessa politiker.

För mig var svenskhet att lära sig språket snabbt, arbeta, göra mitt och även prata med folk om vädret, en svensk specialgren. Men svenskar är inte precis villiga att umgås med andra, de främmande. Det är ok att byta några ord med bekanta och gå vidare. Pizza är nog av utländsk påverkan eller sandstranden i södra Spanien. Nej, vi hatar inte det utländska bara vi får vara ifred och gärna veta bäst. För, veta bäst är det svenskaste som finns. Och, ser vi bakåt var ju Sverige ett framgångsprojekt. Förr.

Den nyfikenhet som vi har för utlandet och utlänningar är faktiskt begränsad. Det är nog med en semesterresa. Hela Världen är ju redan här. Vi möter den varje dag. Gränsen har varit öppen.

Världen består av olika länder. De flesta med gräns och regler. Världens befolkning har valt den modellen I stället ett gränslöst Jord. Det beror på att vi är olika folkslag som äger gemensamt språk och seder. Om vi bor utomlands klumpar vi gärna hop oss på samma område. Ett slags “little Italy” än vanligt i USA, ett invandrarland, och nog har vi “lilla Somalia” och “lilla Irak” i Sverige.

Att folk gärna bosätter sig med sina likar är bara normalt beteende.

Sverige är för litet land och har för liten egen befolkning för att inrymma hela världens språk, seder, religioner och levnadssätt bredvid varandra. Men politikerna gjorde landet till multikulturens högborg. I det sjukhus jag arbetade i fanns behov av ca 100 olika tolkar. Men, den så kallade integrationen har inte gått bra.

Finns det inget VI finns inget land heller utan bara ett Babels torn.

Och vi vet hur det brukar sluta.

Det är alldeles uppenbart att Socialdemokraterna inte vill ha svensk Sverige och svenskar utan ett helt nytt land, en befolkning som sakta förlorar sitt ursprung och bli en ny sorts folkslag utformat av politikens ingenjörer. Som om landet hade förvandlats till diktaturens experiment. Det där skinande nya Världen som S – politikerna drömmer om. Gissa,vem skall betala för det? Om det blir alltför osäkert och dyrt avtågar de välmående invandrarna. Så även svenskarna till mer homogena platser, till “little Sverige” annanstans.

Maggan, flytta gärna till något utsatt område, men tvinga inte oss andra. Börja med att prova själv. Ta med dina partikamrater, gärna MP och Vänsterpartiet också. Vänd gärna de stenar där ditt parti lovade vända när folk sköts på gatorna av barn som agerar för pengar av klanernas order.

Tänk om ditt integrationsprojektet inte lyckas utan vi envist väljer våra vänner, både svenskar och invandrare, bland våra likar, trixar för att bo nära dem och inte firar andras helgdagar. Det där att alla pratar svenska om de tvingas till i dagis blir bara ett misslyckat pengaslöseri. Förmodligen även mot Grundlagen.

”Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och vi ska driva på klimatomställningen och samtidigt skapa framtidens jobb här i Sverige. Och jag kommer att vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa våldet och den grova brottsligheten.”

Maggan lovar igen. Vi har hört det förr. Stenarna skall vändas igen. Oavsett det tror jag att vi får dras med Socialdemokraterna med sin nya agenda igen. Om inte den andra sidan rycker upp sig rejält och snabbt.

Att slå sönder ett land går ganska lätt men att bygga upp samhörighet igen är svårt om omöjligt. Kanske efter ett krig?

https://samtiden.nu/2025/06/ny-s-topp-avslojar-hur-befolkningen-ska-blandas

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Eyrlwa/s-mal-blanda-befolkningen

PS. Eftersom Magdalena Andersson lovar ändra svenskarnas livsstil tar jag mig friheten att kalla henne Maggan, folkligt och så.

Om Donald Trump och American Dream

Det här skrev jag 2019 01 19 när jag hade kommit hem från min Pacific Crest Trail vandring. Den blev aktuell igen, Trump alltså. Samma situation, bara mot en annan kvinnlig kandidat och nu en rejäl vinstmarginal. Återpublicerar.

Jag bedrev två helt ovetenskapliga ”undersökningar” under min vandring på PCT 2018. Den ena var vart fanns den godaste äppelpajen nära leden och den andra vad folk tyckte om sin president, Donald Trump.

Trump dominerar den svenska median som inte kan släppa besvikelsen över presidentvalet i USA, att en kvinna, fru Clinton, inte vann. Trump blev den svenska medians hatobjekt. Alltid finns det något att klaga på. Han var redan den bästa sidvärmaren före presidentvalet och har hållit sin position sedan dess. Trump omskrevs eller utnämndes i svensk media 165 015 gånger år 2018 medan vår egen Statsminister Löfven fick nöja sig med andra platsen med 90 157 tidningsnotiser trots valår och Kristensson som trea med 48 708. De andra länders statsministrar ligger helt i skuggan av Trump, som  Putin 32 744, Teresa May 24 104  Macron 22 339 och Merkel 19 910 omnämnanden i svensk press fast de hör till vårt närområde med stor påverkan på Sverige.

Jag var säker på Trumps vinst före valet när jag hade läst de båda kandidaternas valprogram i juli. Jag insåg inte att valprogram är ingenting, snacket och att synas i valmöten är allting. Brukar du läsa partiernas valprogram? Ingen av de amerikaner jag frågade om Trump hade läst valprogrammen. Det var nog som i Sverige. Man röstar med känslan och plånboken, inte efter kunskap. Kanske ids man inte ens rösta. Bara 53,1 procent av de röstberättigade i USA tog sig till röstlokalen.

Det var lätt att prata politik med amerikaner. I Sverige skulle man få svar ”skit i det du” om man frågade efter okända personers röstpreferenser. Men i USA svarare alla jag pratade med. De var intresserade av min syn på Trump och politiken i landet – som jag vet alldeles för lite om. Folk hade insikter och åsikter. De tyckte till och med det var fantastiskt att jag ville veta vad de tyckte. Några gånger fastnade jag på diskussioner om politik, världen och framtiden så tiden bara försvann.

Nej, jag låtsades inte vara en journalist men jag sa att någon åsikt kunde hamna på min blogg med stilla undanskymt liv i bloggvärlden. Jag undvek att fråga vandrare, för de var en speciell grupp. Jag frågade några yngre på leden i början. Deras svar var unisont Sanders. De hade velat få Sanders till president eftersom han lovade dem gratissaker. Ungdomar som än försörjdes av sina föräldrar eller stipendier och lite extrajobb ville ha det så: någon annan betalar. Så är många unga även i Sverige, de förstår inte hur pengarna vanligen intjänas och skatt betalas.

Jag övergick till att prata med folk jag träffade utanför PCT vandrarnas krets. Jag började fråga dagvandrare, hundrastare, picknickfolk, några campare, jägare och de som gav lift, i regel folk omkring medelåldern +. Den första  som definierade Trump och situationen var dock en PCT vandrare som tyvärr fick avbryta på grund av sjukdom i familjen.

Han var en snickare i 60 års ålder. Han hade inte röstat men den beskrivningen han gav om Trump var bara lysande. Jag greppade genast min lilla svarta bok och skrev medan han pratade.

Clinton, överklassdonnan, ville ha makt, folket är oväsentligt, sa han.

Trump då?

Donald Trump har gjort sin American Dream. Han har en familj, barn och vacker hustru. Ja, han är skild men så är många i USA. Han är lyckosam i det han gör för det mesta och tjänar nog med pengar för familjen. Han gör vad han önskar, är kändis från TV, han har underhållsvärde som är viktigt i USA. Han siktar så högt han kan. Hans dröm var att bli president och förverkliga sina affärstankar i företaget USA. Det gick inte bra första gången men han gav sig inte. Han satsade om sina pengar och sig själv. Han har gjort sin American Dream och därför hatar demokraterna honom. Han passar inte i politikermallen men han är en produkt av detta land.

American Dream? Miljoner människor har gjort sin American Dream och många har misslyckats. Vad är American Dream? Investopedia, Will Kenton har en bra definition, klipper början, läs hela!

The American Dream is the belief that anyone, regardless of where they were born or what class they were born into, can attain their own version of success in a society where upward mobility is possible for everyone. The American Dream is achieved through sacrifice, risk-taking and hard work, not by chance. 

The term was coined by writer and historian James Truslow Adams in his best-selling 1931 book ”Epic of America.” He described it as ”that dream of a land in which life should be better and richer and fuller for everyone, with opportunity for each according to ability or achievement.” https://www.investopedia.com/terms/a/american-dream.asp

Någon vecka efter pratade jag med en annan snickare, en kvinna i 40 års ålder som hade tagit över sin fars byggföretag. Hon sa ungefär detsamma. Hon hade röstat på Trump eftersom han hade mer ambition att förbättra landet än Clinton som ville förbättra sin egen position.

Jag fortsatte att fråga. Mycket vägde till Trumps fördel. Ja, han var en buffel, en bra talare, han försökte få folket i jobb och brydde sig om USA. Han är nog lik mig, sa en man, jag är en buffel med bra jobb och gott liv. Muren? Desto närmare söder man var desto viktigare var muren. Ja, det fanns ju en mur redan, så varför var det så himla liv om resten? Alla presidenter har byggt sin bit men bara Trump har blivit attackerad. Kanske har storleken betydelse?

Muren har blivit en mur mot vettiga beslut. Och, har en Stat rätt att freda sina gränser? Bra fråga.

Jag träffade två Clinton anhängare. Två av trettio! Ljög folk? Var det så att vinnaren tar allt, förloraren är genast ointressant? Eller, till skillnad med svensk media ville inte folk prata illa om sin president? Var de små orter jag passerade rena Trumplandet? Även i Kalifornien? Var inte han en ”narcissist buffel”? Hur kunde folk vara så positiva? Något måste han ha gjort rätt?

Den ena av Clintonanhängarna var en professor som utbildade i naturskydd. Varje år tältade han ensam några dagar ute vid PCT och frågade de passerande vandrarnas skäl till vandring, ålder och hemland. Han hade ett arkiv med svar och bilder. Ett moment i hans undervisning var just att diskutera med elever om skälen till att vara ute i naturen. Han var inte riktigt nöjd över mitt enkla svar: jag gillar att gå och vara ensam i naturen, men han la mig på listan ändå med foto. Jag var den äldsta han hade träffat, sa han.

Han var demokrat. Han ville bara få Demokraterna tillbaka till makten. Varför då, frågade jag och väntade mig en intressant förklaring. Han sa ingenting. Varför då, upprepade jag, men fick inget svar. Jag hade gärna hört den andra sidans åsikter i Trumpvurmen.

En man sa att han egentligen sket i vem var president, vilka satt i Supreme Court var det viktigaste. De skulle bevaka rättvisan enligt landets Konstitution från 1789. Demokraterna hade devalverat Supreme Court, tyckte han, men nu fanns det hopp igen. Även några andra poängterade att Supreme Court var det viktigaste men att livstidsutnämning var orimligt. Vad hände om man blev dement och gjorde galna beslut? Jag tror att något liknande skulle behövas i Sverige, dock inte med livstidsanställningar.

Trump är en produkt av USA, det kan man inte neka till. Jag tror dock att han har en verklig önskan att göra USA stor igen, ge de som sliter bättre villkor. Han är en affärsman. Det är vinster och förluster, framgång och konkurser det handlar om. USA först. Amerikaner först. Han är dock inte i fas med tiden. Många drömmer om de tidigare goda åren, livet då allt var enklare och framtiden ljusare. Så även Trump, så icke politiker han är. Han vill stänga in, inte öppna ut. Han skyr världens utveckling, globalismen som redan existerar. Varor transporteras runt världen. Tekniken finns i Japan och Kina, kanske inte längre  i USA. Företag är beroende av andra företag. Gränser har suddats ut på gott och ont. Internet har krymp världen. Länder krackelerar av tryck utifrån och inifrån.  Han har rätt i sig att marscherna mot USA:s sydgräns är mer  offensiv än flykt,  massinvandring från länder som inte kan ge sin befolkning det elementära, bara oanvändbar ideologi.

American Dream? Kanske. Vi har också Sweden Dream, de senaste tre åren har 419 760 invandrare fått uppehållstillstånd i Sverige. Folkvandringarnas tid. Det blir säkert mer i framtiden. Det är mäktiga känslor och tyckande i rörelse, långt från det vi kallar politik.

Är Trump och de andra politiska nykomlingar på så kallade högerkanten, dessa anhängare av kulturell nationalism, bara en vind som blåser men dör ut? Tvivlar på det. Folket i gement är besvikna, både de som lider av åratals vanstyre och oönskade åtgärder till de som faktiskt har det bra. Politik har slutat fylla folkets önskningar. Allt kan explodera i missnöjesyttringar från gula västar till andra demonstrationer, meningslösa massmediala påhitt och terrorism. Världen bär oro. Klasskillnader är tydliga, inte i kommunistisk mening, utan mellan de som har och de som inte har, mellan vanligt folk och politiker som varken har insikt i läget eller uppfattning om vem är deras arbetsgivare och löneutbetalare.

Trump är älskad och hatad. Många spår att han sitter kvar fyra år till oavsett kriser och oförmågan i att vara just politiker.