Etikettarkiv: dumhet

Du är inte värt en skinkmacka – eller parkeringsplats.

Publicerat av

Är du uppskattad på ditt arbete? Jag hörde en historia om usel uppskattning av personal. Det handlar om sjukvården, ett arbete som är livsnödvändigt, som politiker beslutar om och administratörer styr, ibland helt galet.

Nu är det snart jul. Många inom sjukvården längtar efter att fira Jul med sina närmaste men sjukvården fungerar året runt varje minut. En del måste arbeta. Var man ledig förra julen är det självklart att arbeta denna.

Tidigare jular hade personalen på det stora sjukhuset X bjudits på julgröt och en skinkmacka.  I år var det för dyrt. Pengarna räckte till gröt. Då kom någon i beslutande position på en strålande idé. Personalen tar med sig bröd, skinka, ost och annat, så det blir ett knytkalas, ursäkta knytlunch. Landstinget står för gröten.

Det föll förstås. Ingen hade vare sig lust eller tid att ordna sådant på sin lunch.

Nej, personalen var inte värda en skinkmacka. Vi är tillbaka till fattigstugan med gröt.

Hörde en till dumhet. Är du en  specialistläkare som har bakjour på natten och bor nära sjukhuset ger du råd per telefon men ibland måste du åka till jobbet, sjukhuset alltså, eftersom patientens situation var sådan att en specialist krävdes på plats. Då åker du dit med din bil och behöver helst parkera den nära på Akuten. Du tänker att det finns parkering gratis för sådana ändamål. Inte. Du får  betala parkeringen. Nu vet du inte än hur länge åtgärden tar. Kanske blir du kvar till morgon och har du inte betalt tillräckligt lång tid får du böter. Ja, lapplisor är flitiga även på natten.

Men, om du anses ha räddat liv får du parkera gratis. Hur bedömer man det i förväg? Ja, någon behörig bedömer det efteråt om du påstår dig ha räddat ett liv och förtjänar din parkeringsavgift. Kanske får du pengarna tillbaka. Dessutom är det inte alltid bakjouren som räddar liv utan det kan vara ambulanspersonalen och sedan de som arbetar den natten på Akuten. Strokebehandling till ex. anses inte att ha räddat liv.

Vem kom på något så krångligt? Och rent av idiotiskt.

Ja, byråkrater måste ju också tjäna sin lön.

En historia till. Patienter skickas ibland runt i Sverige helt enkelt för att vissa specialbehandlingar finns bara på ett enda sjukhus i Sverige. De har specialiserat sig på en avancerad åtgärd, anskaffat dyr utrustning, utbildat sin personal och sedan erbjuds behandlingen till hela landet. Det är inte lönt att ha allt på varje ställe, det finns inte heller specialister som kan. Sverige är litet land. En av dessa dyra men  effektiva specialbehandlingar finns på sjukhus X.

Men sjukhuset  X går på förlust just nu ang. den fina behandlingen. De kan inte fakturera allt för någon del saknar en kod. Vilka andra saker får du gratis för varan saknar kod?

Läkarsekreterare som kan sitt jobb är också ett försvunnet släkte. Likaså är det brist på sjuksköterskor. Någon av de sista checkar in kanske just din väska på flygplatsen när du åker på din julresa. Ett arbete med bättre lön och bättre arbetstider. Vilken service för din väska. Kollapsar du där i trängsel är då hjälpen nära.

Bli nu inte sjuk under Julen.

Gå inte ut utan dubbar om det är halt. Försök ge sjukvårdens folk en lite lugnare Jul.

Allt är inte läkarnas och sjuksystrarnas fel om du inte får vård på rätt nivå exakt när du drullar in. Eller doktorn inte hittar en ledig säng för dig utan du får studera korridorlivet. Administratörer har mer makt över vården än de som utför vårdinsatserna. Politiker? Tja, de vet för lite om hur sjukvården fungerar om de inte har en lämplig utbildning och har arbetat på en sjukvårdsinrättning i flera år. Att ha studerat det under besök eller inifrån som  en patient under någon tid räcker inte.

Hur många  av våra ministrar har en utbildning och erfarenhet om det område de styr över? Glöm det. Överkurs.

Grötbilden: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Riisipuuro.jpg

En liten studie i mänskligt beteende.

Publicerat av

I flickskolan läste vi en del psykologi och om människans beteende. Vi skulle bli bra att umgås med andra. Vi förväntades att vara förstående och bete oss anständigt åt.  Vi skulle göra något experiment eller egen observation om mänskligt beteende. Nästan alla observerade sina småsyskon eller sin mor.

Vi var fyra som gjorde det mest lyckade experimentet men fick skäll av våra lärare. De hade dock svårt att hålla sig från leenden.

Så, vilket experiment gjorde de fyras gäng? Vi studerade människors beteende, hur obekanta personer betedde sig när något helt oväntat hände.

Vi tog med oss var sin hink och gick till strömmen som flöt genom staden. Vi fyllde våra hinkar med vatten och promenerade i väg tills vi var osynliga. Vi hällde ut vattnet i en park. En och en gick vi sedan tillbaka och upprepade proceduren.  Folk började titta på oss. Någon undrade om vattnet var avstängt men vi svarade inte, bara mumlade och gick vidare med våra hinkar med bister min.

Nu började ryktet gå. Vi hade valt en plats bakom Tempo, som sålde hinkar och där det gick en trappa ner till forsen. Vi valde också en tid då fabrikerna stängde och folk promenerade hem. Några gick in och köpte en hink, fyllde den med vatten och fortsatte hemåt. Några från närliggande affärshus kom med en hink. När det blev fler som kom med hinkar och polisen närmade sig uppståndelsen försvann vi.

Så lätt var det att få till stånd en liten masspsykos.

Vi hade många funderingar. Varför kollade inte folk först om vattnet var avstängt? Det var inte enkelt att ta upp vatten från forsen, det fanns en plats med trappor ner och en grind.  Sedan en backe upp tillbaka till bron. Varför utsätta sig för detta utan kontroll först? Frågade någon i affären om vattnet var avstängt innan de köpte en hink?

Det var flera kvinnor än män, oss borträknade. Var det för att kvinnorna oftast stod för hushållet, var mer oroliga eller bara en slump? Kvinnor kanske gick hem medan män tog spårvagnen eftersom de arbetade längre bort? Bäst att ta med vatten eftersom alla gör det. Nej, de flesta gick bara förbi lite undrande. Varför just de som hämtade vatten gjorde det? Varför tog det vattenbristen givet när de såg fyra flickor bära vatten från strömmen? Var de mer rädda att bli utan? Var dessa de personer som vanligen såg till att det fanns saker för hemmet? Hade de drabbats av kriget mer än andra och var mera varsamma?

Var människorna än så påverkade av kriget att hamstring startade automatisk? Detta var skolåret 1955 – 1956 om jag minns rätt.

Eller följe man bara efter andra utan djupare tanke?

Vi hade många frågor men kunde förstås inte få svar på de. Vi läste lite enklare teorier men eftersom vi var bara 13–14 år var det inte så djupgående analyser.

Jag hade tänkt att följa några och fråga varför de bar vatten från strömmen men de tre andra fegade ur så det blev bara observation. Det hade varit roligt att fråga vattenhämtarna men vi hade nog blivit bestraffade för hela grejen. Om Polisen upptäckte vårt spratt – inte experiment – hade det nog fått följer för oss och skolan.

Vi som gick i flickskolan var de avundsvärda flickorna och vi ville inte svärta ner skolan på något sätt. Vi uppförde oss och höll skolans regler.

Skämdes vi fyra? Nej, inte då men efteråt hade vi lite skamkänsla dock erkände vi inte det öppet till andra.

Frågan kvarstår än idag: varför gör folk idiotiska saker och i grupp? 

Varför följer människor ledare, kändisar, andra, massan, utan egen analys?  Troligen vill ingen avvika? Vi är rädda att, göra oss besvärliga, illa omtyckta av andra och rent av ha egna avvikande åsikter. Idag står massmedian ofta för mass– törs man säga psykoser? De har en agenda och många följer det urskillningslöst. Tänka själv är bara obekvämt. Leta reda på annan fakta besvärligt trots Internet.

Varför det uppstår lämmelbeteende är nog en bra fråga, giltig lite överallt i Världen idag.

Rasism eller bara dumma människor?

Publicerat av

Jag brukade arbeta varje torsdag kväll på en låst psykiatrisk avdelning. De hade en lucka i schemat. Jag hade 75% tjänst som kurator så jag behövde fylla på inkomsten. Oftast arbetade jag med en man från Irak. Han var rena lugnet, utbildad och pratade perfekt svenska. När sista medicinen var utdelad brukade vi ta en kopp kaffe och prata.

Avdelningsföreståndaren såg jag inte, hon hade redan gått hem när jag började passet. Men en dag var hon där. Efter lite kallprat sa hon: Du flyttar väl hem till Finland när du blir pensionär. Du ska väl inte använda våra pensionspengar. Men än så länge jobbar du ju bra. Du får fortsätta på torsdagar.

Det var som en isig vind blåste över mig. Jag hade arbetat där över ett halvt år, varje torsdag och en och annan helg.

Det var dock inte första gången jag hade blivit näpsad om min finskhet. Både när jag hade sökt arbete och på arbetsplatsen. Från början bestämde jag mig att skita i det. Men det sved ibland. Var det rasism eller bara en ego, dum människa? Skulle jag ha bråkat och gjort mig omöjlig bland folk? Vem bryr sig om en finne? Och finnar är väl inget ras, de är en folkblandning som började vandra från från Volgabukten århundraden sedan. Min släkt utvandrare från Mongoliet, evigheter sedan.

Jag sa ingenting. Att vara en utbildad person men så ovetande om vårt pensionssystem var nog det jag reagerade mest på. Om jag skulle flytta följer pensionen med mig. Nu tänkte jag inte flytta bara stryka mitt namn och telefon från vikarielistan.

När jag stötte på irakiern undrade han varför jag inte kom dit mer. Även patienterna hade undrat om torsdagskvinnan. Jag sa inget. Förmodligen behandlade föreståndaren inte honom illa. Vem skulle våga sig på en man, en stor charmig man med muskler?

Extrajobb fanns alltid gott om inom psykiatrin.

Jag beslutade att se till så min tjänst skulle fyllas ut till heltid. Jag lyckades få medel till utökad tid. Den tiden användes sedan till forskning om vår avdelning: vad lyckades och vad inte. Brydde sig någon? Nej, bara vi som jobbade fick bekräftelse att vi gjorde rätt. Man kunde ha använt våra metoder i missbruksbehandling annanstans, det var effektivt. Jag började sedan doktorera. Efter ett är gav jag upp. Heltid studier plus heltid arbete gick inte ihop.

Det pratas så mycket om rasism, hudfärg, sexuell läggning, rättigheter på grund av något…så kanske de viktigare sakerna skyms. Hudfärg och sexuell läggning är rent av mode.

Skulle jag ha blivit förbannad när släktingar undrade om barnet vi väntade skulle bli blek i hudfärgen, eftersom vi båda, jag och min första sambo var det? Han var extra blek med väldigt blåa ögon. Jag var blek som blev bränd i solen omgående. Så diskuterades också blivande ögonfärg, brunt eller blått. I ett berömt fall beskriven i nu två böcker har sådana undringar blivit rasism känt över Världen. Förr hade vi bara skakat på axlarna högst, men nu har åskmullret nått det engelska kungahuset. Var och en lever sitt barndomstrauma på olika sätt.

Finns det ingen rasism kan man nog hitta det.

Vi, två vanliga människor, tog det som intresse och nyfikenhet. Det är inte lätt att prata med blivande föräldrar så det blir exakt rätt. Klumpighet är inte illvilja. Nyfikenhet är inte rasism.

På något sätt slits även ord ut och deras mening accentueras till det sämsta, inte något upplyftande. Missnöjda människor utnyttjar ord som ett slags straff. Att skrika rasist är liksom fint och det sämsta du kan bli kallad för. Olika hudfärger är olik fina beroende på vart vi  lever. Dottern fick giftermålsanbud under läkarpraktiken i Afrika. Det var fint och höjde ens status om frun var vit. De svarta utanför ens eget område kallades ”icke människor” precis som en av våra patienter kallade oss tills vi fixade en översättning. (Utesluter varifrån hon kom, inte Afrika.)

Vad skulle vi säga? Trakassera en förtryckt människa?

Här och speciellt i de demokratiska Staterna i USA är mörk hy en fördel. Skuld över slaveriet tar aldrig slut. Vissa delstater, även om de inte hade slaveri, försöker betala av skulden de inte har till ättlingar av de svarta.

Just nu trakasseras jag av ryssar både på min blogg och även i telefon. Vad vill de? Onödig påverkansoperation på en gammal kvinna utan någon som helst makt över politik. Ryssland är ett terroristland, de ligger idag på botten av mänskligheten tillsammans med några andra. Rasism? Inte alls, bara fakta. Ett land är dock inte alla människor i en bunt, även i Ryssland finns de som avviker och vill ha fred, men de blir inte långvariga i frihet.

Jag tror det är viktigt att ha tillhörighet till ett land, folkslag, släkt, familj. Att vara någonting, inte bara i arbetssammanhang. Det är inte tillräckligt med ett pass. Det är bara portöppnare.

Att jag är ibland en grinig och alltid blek har inte heller med finska folkegenskaper att göra, vilka de nu är. Jag är bara sådan.

Använd ord varsamt, så de inte förlorar sin rätta betydelse.

PS. Ett obetydligt men typisk försök att göra rätt angående hudfärg är serien ”Morden i Midsomer”. De engelska små byarna har nu mera befolkning som i Londons förorter. Serien är noll trovärdig, men så rätt. Det är så rätt att vi inte ser det mer.

Bränder och idioter.

Publicerat av

Bilden ovan visar rester av en liten brand som uppstod när någon eldade i torkan och vaktade inte elden. Som tur fanns en sjö bredvid. Jag skriver dock idag av en annan dumhet, en som kallas yttrandefrihet och demonstrationsrätt. Bränder det också.

Det har uppstått en fråga: vad är yttrandefrihet? Hur uttrycker vi det? Är yttrandefrihet att bränna böcker? Är det yttrandefrihet att komma till Sverige från ett annat land, kräva skydd och syssla med att bränna Koranen offentligt?
Tydligen. Polisen har små möjligheter att inskränka demonstration som kallas yttrandefrihet. Polisen tvingas ge tillstånd till uselt beteende. För visst är det rent idiotiskt att stå på gatan och bränna en bok, oavsett boken. Vad säger det? Jag hatar den här boken? För mig luktar det nazism och dumhet. Väldigt få kan tolka tanken bakom annat än förakt och viljan att reta upp de lättretliga.

Även dårar har rätt att visa vad de tycker och vi slösar poliskrafter för det.

Läs gärna boken som bränns, vars lågor orsakar vrede i den muslimska Världen. Men skyll inte på mig om du mår illa och känner en smula ångest, kanske till och med vrede mot politiker och mot godhjärtade, som släppte in en så pass främmande kultur, en kultur vars uppfattning om Samhället och människorna är så väsensskild av det vi ser som svenskt och sammanhållande i landet, på alla plan.

Koranbränningar har orsakat några oväntade förändringar i Världen. Det har enat de muslimska länderna. Länder vilka normalt är inte så vänliga mot varandra. Nu skriker de sin ilska mot Sverige och Danmark. 57 länder ska vidta åtgärder – vad vet vi inte – mot oss.
Kanske kunde de länderna börja ta mot muslimska flyktingar? Inte?
Varför bo i ett land som inte älskar Koranen?
Följ pengarna brukar man säga.

Vår NATO ansökan hänger i luften. Kanske borde vi återkalla det eller ryta till och dra in pengarna för bistånd? Begära ut de kriminella som styr en bra del av våldet i Sverige, per mobil antar jag, från annat land, Turkiet i detta fall.

Själv tycker jag att bokbränder på gatorna är i högsta grad olämpligt. Jag är för yttrandefrihet men inte att håna och kränka folk. Dock kunde jag kritisera islam men bränna böcker ger väldigt lite yttrande, kritik och mening.

Kanske tycker du annorlunda?

Men ändra inte lagar nu fast vi sitter illa till. Att ge lillfingret skapar bara nya islamiska krav.
Vi ska vara rädda om yttrandefrihet men det ska vara lite hyfs på sättet att uttrycka det. Inte bara försök att reta upp folk. Kanske borde vi följa EU konventionen ibland?

I vårt kultur bränner vi inte böcker. Vi skriver en artikel, insändare eller håller en plakat. Kanske en organiserad demonstration. Allt annat är sällsynta avarter men det har nog förändrat sig lite i och med gretianer.

Gunnar Hökmark anser att det inte är yttrandefrihet att få agera hursomhelst.
Begränsningen av hur och var man får demonstrera är i en demokratisk rättsstat inte en begränsning av yttrandefriheten, än mindre ett förbud mot att ut-trycka en uppfattning. Det borde vara självklart att polisen i sin tolkning av ordningslagstiftning ska kunna begränsa var man utför olika handlingar av hänsyn såväl till lokal säkerhet, rikets säkerhet och med hänsyn till allmän ordning. 31 jul 2023 i Expressen.

Så, vad säger vår överhet EU?

Eus konvention säger:
ARTIKEL 10
Yttrandefrihet

  1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar
    åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och
    tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av
    territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva
    tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
  2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar
    och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter,
    villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag
    och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn
    till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den
    allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till
    skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och
    rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser
    sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och
    opartiskhet.

ARTIKEL 11
Mötes- och föreningsfrihet

  1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster
    samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig
    till fackföreningar för att skydda sina intressen.
  2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra
    inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i
    ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till
    den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till
    förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller
    moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
    Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade
    styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga
    inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna.

Använd det! Ändra inte lagar när mobben skriker.