I skogen ser jag genast de ensamma avvikande träden.

Utvalda

Hur blir människor ensamma? Det sker under livets gång genom flytt, barn ur boet, separation, skilsmässa och död. Då finns risken att förlora kontakter, i alla fall krymper de. Några är ensamma från början. Vi ska dock skilja på ensam och ensamhet. Alone and loneliness. Alla som är ensamma lider inte av ensamhet.

Det är mer än fem år sedan min sambo dog. Men nog kände jag mig mer ensam på båda sätten de sista åren i hans liv än jag någonsin har känt mig.

Jag var ensam redan som barn. De andra lekte. Jag satt med näsan i en bok från fyra års ålder. Mina föräldrar var extremt religiösa, det gav ramarna för mitt liv. När jag började flickskolan efter klass fem var jag en udda person. Jag läste vuxenböcker, Camus, Hemingway, Hesse, Faulkner, Kawabata …De andra läste Heidi och Anne på Grönkulla. Jag började sjunga i en kyrkokör som förste sopran och gillade varken Paul Anka eller Elvis. Jag arbetade med tidningsutbärning innan jag gick till skolan. Så jag tjänade egna pengar. Nog var jag en udda variant. Jag passade liksom inte in. Men jag fann det befriande. Jag behövde inte vara något. Jag var jag. Jag var inte olycklig. Jag hade några kamrater som också kom från fattiga familjer, men med tiden försvann de till pojkvänner och familjedrömmar.

Skolan gav oss utbildning och bildning. Den var en toppskola. Men jag lärde mig inte de finesser som behövs vid umgänget med andra, speciellt kvinnor. Det lärs hemma. Jag var för rak på sak. Det är ingenting som uppskattas.

Följaktligen har jag haft manliga vänner. På jobbet fick jag ofta höra att jag tänkte som en man och det var inte beröm. Vi var bara kvinnor på vår avdelning.

De sju åren jag tog hand om min sjuka sambo har varit de år då jag kände mig isolerad och ensam trots hjälp från mina närmaste. Den som arbetar kan inte vara en sällskapsdam. Två timmar i veckan kom någon från hemtjänsten och släppte ut mig. Under de första åren kunde min sambo än resa med mig till min dotter och barnbarn men det blev en omöjlig procedur ganska snabbt. En gång i året bodde han i ett boende och jag gjorde en kort vandring. Vi kom även till skogen nära oss men det krympte med tiden. 150 meter till parken blev för långt. Inte alls märkligt att jag gick  en 4000 kilometers vandring efter hans död.

Jag vandrar helst ensam. Det är frihet.  Av de 160 dagar på PCT tältade jag nästan alltid ensam medan de flesta trängde ihop sig. Björnar och sånt kan ju komma. Än brevväxlar jag med några jag träffade på den vandringen. Hur räknas det i frågan om ensamhet?

Ensamhet har nu blivit en fråga för WHO. Ensamhet är och ses lika dödlig som 15 cigaretter om dagen. Jag borde kanske ha arbetat mer aktivt med rökavvänjning med mina patienter för de blev tämligen ensamma efter att ha börjat drogfritt liv. Inte får du nya vänner när du har knarkat bort alla de gamla, kanske även dina föräldrar. Jag tyckte att sluta med knark var viktigast, inte att sluta röka. Några få fixade också det. Jag hade en speciell metod när patienten var mogen för att sluta röka. Men nu tar WHO även itu med ensamhet. Det med att minska rökning rullar  också sakta på.

WHO arbetar med bättre hälsa för alla. De har rättighets-, jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. WHO har mycket på sitt bord. Hunger, smittosamma sjukdomar, vaccin, barnadödlighet, covid… och nu även vår ensamhet.

WHO har lanserat en internationell kommission för ensamhet. Utöver rökning som förkortar livet finns 50% ökad risk för demens och 30% ökad risk för stroke och kranskärlssjukdomar för de med känsla av ensamhet och de ensamma som saknar kontakt och socialt liv med andra och vill ha det.

Hur lite ensam bör man vara för att inte hamna i riskzonen? Hur mäts det? Är det tillåtet att vara mestadels ensam men nöjd? Är man falsk då?

I början av året var ensamhet ett Kommunalt problem. Alla Kommuner var ålagda att stävja de gamlas ensamhet.  Nu ligger ensamhet på den högsta nivån, WHO. Och det gäller alla åldrar. Då fick jag en inbjudan att prata en timme med Äldreomsorgen, gratis. Jag gick aldrig dit. Vet inte hur det projektet lyckades. Är de äldre mindre ensamma nu i Sverige?

Nu väntar jag på Statens initiativ på order av WHO. Kan de skicka åt mig en man som sällskap låt oss säga max tre timmar varannan vecka. Frisk, 50 – 75 år, inga ungdomar, hjärnan än igång. Nöjd med sitt liv. Inga kvinnor, vi är sällan på samma spår.    Absolut inte vänstervriden och inte medlem av Klimatkyrkan. Insatt i aktuella ämnen, får gärna slå mig i diskussion fast det brukar sluta med remi. Han får också stå för fönsterputs, hushållsjobb jag hatar.

Har han med sig en maltwhisky lagar jag även en middag. Men sedan får han gå. Nog med Statlig omsorg.

Jag tror nog att en robot vore bäst för mig. En som säger ja, ja, precis så, utmärkt, väl tänkt, alldeles rätt…

Jag är säker på att det finns många ofrivilligt ensamma i Världen trots en mängd arbete och aktiviteter man kan delta i. Men undvik att göra det till en sjukdom som någon annan skall bota. Vi har redan nog av andras ansvar i andras liv.

PS. Något ny smitta bland barn igång i Kina. WHo larmar. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-67505218

WHO har koll över dig?

Utvalda

WHO har planer för din hälsa och sjukdom, eller i alla fall papper som visar vad du har gjort och inte gjort för din hälsa.

WHO ges befogenhet att upprätta ett system med globala hälsointyg i digitalt eller pappersformat, inklusive testintyg, vaccinintyg, profylaxintyg, återhämtningsintyg, formulär för passagerarlokalisering och en resenärs hälsodeklaration. i Snar framtid ingår Globalt hälsocertifikat i WHO s International Health Regulations.

Det känns som i någon gammal kommunistland: visa papperna, annars…

Ingen reagerar att vårt egenbestämmande och självständighet äts upp av maktkonglomerat som WHO. Med gott syfte förstås? Förslaget tycks inte intressera våra politiker. Behövs det verkligen Riksdag och alla myndigheter? Räcker det inte en byrå som implementerar alla FN, WHO och EU regler. Kommun står för det lilla som behövs utöver.

Det där självbestämmande för länder krymps mer och mer. Någon annan än våra folkvalda har faktiskt mer makt än vi anar och då menar jag inte bara FN och EU. Vem drar i trådarna egentligen?

I förslaget krymper vår självbestämmande:

“Respekten för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för människor” tas bort ur IHR och ersätts av svårtolkade termer som “rättvisa, samstämmighet och inkludering” (equity, coherence, inclusivity). (Artikel 3 – sid 3)

Och, hur skulle det fungera låt oss säga i mångmiljonländer med fattig befolkning med usel hälsovård? Vem är då tillåten att röra på sig? Än saknar många länder poliovaccin, TBE vaccin, malariabekämpning, bra mat, sjukvård, säkra förlossningar, krigsskador… Det hinner inte WHO med. Det är inte inkluderande.

Läs och undra varför det finns noll diskussion och information likaså noll kostnadskalkyl. Du betalar förstås.

Läs mer på https://newsvoice.se/2023/11/stoppa-who/

Vad är IHR:

Så klart skylls det på covid och kommande epidemier. Tänk hur covid fick makt över våra liv. Vilken gudagåva för maktskicket i Världen.  Känns nästan som om det var välkommet och man made virussläpp.

Jag börjar bli en konspirerande gammal kvinna. Bäst att ta en extra kopp kaffe. Men du är kanske nöjd med att någon annan bestämmer över din kropp helt och totalt? Och du visar gärna dina hälso- och sjukintyg till den politruken som så begär?

Skippa Julen?

Utvalda

WHO uppmanar oss att ställa in Julen. Är Covid den nya Grinchen? Eller är det WHO (läs makten) som vill göra våra liv miserabla? Alla lika olyckliga och ensamma i sina hem eller under broarna. För WHO tindrar inga juleljus

Har vi ingenting att se framemot som en stunds samvaro med våra närmaste och våra vänner vad finns det då att leva för? Arbeta. Sitta hemma och vänta på hemtjänsten. Betala skatt och lyda överheten? Vaccinera sig mot covid på löpande band – inom mindre än ett år har vi avancerat till dos tre och fyran är säkert på intåg. Bli sorterad till de goda och till de onda, vaccinerade och inte vaccinerade, de som får röra på sig och de som inte. Mönstermedborgare och parasiter.

Skippa inte Julen. Fira Jul även i år! Hemma eller borta. Oavsett hur världen ser ut. Förra Julen var redan stulen för många. Kanske är nästa Jul också borta? Använd förståndet men ha en Jul. Jag tror inte vi kan vara rädda för virus i flera år. Det kommer att förstöra oss.

Det är traditioner som håller tiden ihop för oss. Tiden räknad i veckor, månader, år. Avbrotten med de kristna helgerna som Jul, Påsk, Pingst. Midsommar, semester, födelsedagar. Skolans början och slut. Skolloven. Var och ens speciella minnesdagar. Dessa dagar gör brott i året så vi orkar vidare. Inte alls oväsentligt.

Förra året samlades vi ute vid brasan. Ja, vi grillade också. I år äter vi inne.

Ropa varg – igen?

Jag tänkte inte skriva om Coronavirus mer utan om något helt annat men nu ropar WHO nästan varg och råder oss gamla att stänga dörren, ungefär. De är  lite skamsna av tidigare rop så de har avvaktat. Men nu ger de råd, bland annat att:

Second, clean surfaces regularly with disinfectant – for example kitchen benches and work desks.

Sixth, if you are over 60 years old, or if you have an underlying condition like cardiovascular disease, a respiratory condition or diabetes, you have a higher risk of developing severe disease. You may wish to take extra precautions to avoid crowded areas, or places where you might interact with people who are sick. 

WHO menar alltså att vi som är över 60 år eller sjuka i något ska undvika kollektivtrafik, olika evenemang och kanske mataffärer på rusningstid samt vårdcentraler och sjukhus. Alla över 60 år? De som arbetar? Ska jag låsa in mig nu för säkerhets skull?

Resten av råden från WHO kan du läsa på:

https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19—28-february-2020

Svenska smittskydd är än i lugn och ro. Senaste är att barn inte smittar varandra  så det finns ingen anledning att stänga en skola, oavsett… Märkligt, för barn är ju ofta i rejäl kontakt med varandra. Men om det nu är så kan inte ett sjukt barn smitta  sin lärare eller mattanten? Sjuka barn ska väl inte gå i skolan? Och, hur gamla barn då? Det finns få om inga dödsfall barn under 10 år enligt tillgänglig statistik. Det är de äldre och redan sjuka i annat som dör.

Hur ser det ut för sjukvården ifall smittan sprider sig? I en rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten görs bedömningen att sjukvårdens personliga skyddsutrustning räcker i cirka 1400 vårddygn. alltså 100 Corona smittade och andra smittosamma patienter i 14 dygn. Skall det bli samma brist som i tidigare fall då en firma som inte hade varken erfarenhet eller behövlig lager skulle förse sjukvården med toapapper och andra viktigare engångsartiklar för de var billigast? Ska man ta med egna grejer?

Vi har 510 intensivvårdsplatser. Men det finns även andra än bara Corona smittade som behöver en intensivvårdsplats. En svårt knivhuggen eller skjuten person till exempel. Och dessa har vi varje dag.

Om Covid-19 utvecklas till en pandemi och socialstyrelsens beräkning stämmer att 20 procent av befolkningen insjuknar så behöver 300 000 personer över tid sjukhusvård och 100 000 personer intensivvård. Oops! I dagsläget har våra sjukhus redan nu problem att ta emot och vårda akut sjuka patienter. Som jag tidigare skrev arbetar specialister orimlig med övertid. De kan inte pressa in mer.

Men ska alla till sjukhus? Det är ju där de flesta dör?

I och för sig är inte Corona så dödlig virus, ungefär som värre säsongsinfluensa.  Men eftersom den fick sin spridning i världens affärsmotor Kina påverkar det ekonomin med fallande börser som följ. Folk uteblir från sina arbetsplatser. Väldigt många reservdelar och färdiga varor kommer ju från Kina. Viruset drabbar hela vår så rörliga värld. börsen faller och då är det allvarligt. Flygbolag krisar och det har inget med klimat att göra utan smitträdsla. Hongkong har till och med gett pengar till sina innevånare för att de ska fortsätta handla. Ekonomin måste rulla på.

Vi kan vaccinera oss mot den vanliga influensan men inte det här.

Det finns många svårare sjukdomar varav vissa borde vi ha fått bukt med som kolera och tuberkulos. I stället ökar tuberkulos i Sverige. De flesta av dessa sjukdomar drabbar de sk fattigare länderna och de har inte påverkat ekonomin på samma sätt.

Fortsättning följer. Läget just nu: 86 992 sjukdomsfall och 2979 döda, 1 februari klockan 11. Det är garanterat för låg siffra.

De andra eländessjukdomar då? Antal döda per år, ungefärlig siffra.

Denguefeber 25 000 döda per år, Leishmaniasis 20 – 30 000

Afrikansk sömnsjuka 300 000, Kolera 95 000

Malaria 650 000+, 1,3milj tuberkulos

Lungcancer 1.6milj, Hiv/Aids 770 000

Och så lunginflammation som är dödsorsak i många fall när vi egentligen dör av hög ålder.

Så, ropa varg är onödigt?

Bild: överst kö i Venedig år 2014 och virusbilden Corona är från Wikipedia