Folket under broarna och Regeringens maktambitioner.

Det gnälls om vaccinprioriteringar. Sist att de bostadslösa skulle gå före. Före vem? Kanske före mig som har skippat att boka tid?

Antalet personer som saknar fast bostad uppgår till cirka 11 000 i Stockholm och en del av dem skall nu erbjudas vaccination via öppenvårdsmottagningen för hemlösa. Är inte det utmärkt?

Enligt Folkhälsomyndigheten skall följande personer också prioriteras. I gruppen som lever i socialt utsatta situationer ingår de som saknar fast bostad, papperslösa, asylsökande, anhöriginvandrarare utan svenskt personnummer, kvotflyktingar, interner inom häkte och anstalt samt migranter i förvar.

Vad är det att gnälla över? Kan dessa personer inte följa rekommendationer och hygienråd och man tror man att vaccin räddar dem och oss från smitta så ge en spruta. Men kvotflyktingar kan knappt bo på gatan, de har ju allt ordnat när de kommer. Interner har ju också mat, bostad och möjlighet till isolering ordnat.

Jag tror att de bostadslösa är fler än 11000 om man ser på FN definition b nedan. Man brukade säga förr i tiden att av Myndigheter känd siffra är en tredjedel av det faktiska. Det kanske inte gäller nu? Sämre koll eller bättre. Gissar på det första. Jag räknade de bostadslösa i en medelstor stad en gång genom promenader ute på natten och tips från de kända bostadslösa och en frågeblankett till Socialtjänsten. De gatuboende var tre gånger fler än Socialtjänsten visste. Som resultat fick alla någon typ av bostad. Men det var länge sedan, 1985.

Det finns fler som tackar nej till vaccin av olika skäl så finns ingen anledning att neka de som vill.

Covid-19 har gett Regeringen ett slags gräddfil i att styra våra liv. Genom en covid- lag kan särskilda begränsningar införas för både verksamheter och platser. Det mixtras med antal här och där.

Inskränkningar kan till exempel gälla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet, handelsplatser som köpcentrum och gallerior, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster, även begravningar. Vid behov ska folksamlingar av en viss storlek kunna förbjudas på platser dit allmänheten har tillträde samt serveringsställen kunna stängas.

Inskränkningar har skett speciellt inom restaurangbranschen där smittan anses öka efter vissa klockslag nu 20.30 då servering och alkohol blir förbjudet. Familjer/sällskap med fler än fyra personer smittar också ifall de sitter vid samma bord. Nu inför Valborg är det bland annat staket runt vissa parker som ska hindra folk från gröngräset, att smitta varandra alltså.

Politiker drömmer om riktigt uselt väder under första maj, antar jag. Som ovan.

Den tillfälliga covid-19-lagen gäller från och med den 10 januari till och med den sista september 2021.

55 riksdagsledamöter röstade och 294 var frånvarande. Det var likadant när EUs miljardbidrag röstades genom, alltså hela Riksdagen röstade inte utan de utvalda 55. I Finland krävs JA med 2/3 majoritet och alla ska rösta eftersom man anser det vara så stor ingrepp i finländarnas ekonomiska medel. Lite skillnad. De har inte röstat än. Om de röstar nej faller hela EU fonden.

Väldigt många vanliga anställda har nu arbetat genom olika Internetlösningar i över ett år, men inte fixar Riksdagen en omröstning per Internet.

Dags att minska andel Riksdagsledamöter. Vad sägs om 55? Inte? 155 då men de ska vara på plats.

Regeringen vill förlänga den tillfälliga covid-19 lagen till slutet av januari 2022 och motiverar förslaget med att det behövs för att ha beredskap om det är fortsatt allvarlig smittspridning under kommande hösten.

Hur lång tid behöver Regeringen för att ordna beredskap? Flera år? Kommer vaccineringen inte att hjälpa? Vilken spåkula använder Regeringen för att kunna förutsäga läget i höst och ändå till januari 2022? Har de andra maktambitioner än vår hälsa?

Det känns inte alls bra. Samtidigt talar Hallengren om att vi skall ha ett nytt normalläge alltså ha eventuellt kvar vissa restriktioner och förbud.

Vilka typer av restriktioner, begränsningar eller åtgärder som möjligen kan vara en del av nytt normalläge, det är det vi ber myndigheterna att titta på, säger Hallengren.

Åtgärderna kan till exempel handla om fortsatt testning, eventuell ytterligare vaccinering och att förebygga nya utbrott av smitta.

Behövs det verkligen lagar för detta?

Folkhälsomyndigheten ska till den 12 maj utreda hur Sverige gradvis ska kunna lätta på restriktionerna och gå in i ett ”nytt normalläge”. Generaldirektör Johan Carlson säger att det finns all anledning för folk att förstå att en återgång till det samhälle som vi hade före pandemin, det är vi inte i närheten av just nu.

Successivt har det kanske sjunkit in att vi inte bara kommer att gå tillbaka till det samhälle som vi hade innan på många sätt, säger Hallengren.

Nytt normalläge var ordet.

Även om Hallengren förtydligar efteråt – kryper till korset efter starka reaktioner om nytt normalläge – att det inte handlar om begränsningar i fri- och rättigheter klingar det illa. Varje gång politiker av misstag eller oförmåga kläcker ur sig något oroväckande ska vi ta det på dödligaste allvar. Vi ska bry oss mindre om förklaringar efteråt, mer om vad de säger först.

Vi har val nästa september. Skall restriktionerna vara kvar till dess? Vilka begränsningar kan vara kvar under valåret? 8 personer i ett valmöte? Eller kan det räknas som sport när det sker ute?

Nytt normalläge? Vad är det? Det är lätt att begränsningar blir permanenta. I varje fall med den här Regeringen. Makt framför allt. Folk vet inte sitt bästa.

Så fort covid är på vanlig influensanivå skall alla restriktionerna bort.

Hemlös enligt FN:

a) Primary homelessness (or rooflessness). This category includes persons living in the streets without a shelter that would fall within the scope of living quarters;
(b) Secondary homelessness. This category may include persons with no place of usual residence who move frequently between various types of accommodations (including dwellings, shelters, and institutions for the homeless or other living quarters). This category includes persons living in private dwellings but reporting ’no usual address’ on their census form.

Förbättringspotential – ett nyord.

Ett ord jag knappt har hört förut dyker upp i olika sammanhang.  Det är förbättringspotential.

Statsepidemiolog Anders Tegnell till exempel. Han är lite självkritisk mot den svenska strategin och säger att det ”finns förbättringspotential” i hur han och de andra som styr eller skulle göra något har handskas med pandemin.  Han säger i en intervju med Ekot att Sverige med facit i hand borde ha vidtagit fler åtgärder mot coronaviruset redan från början. Alltför många har tillåtits dö  för tidigt.

Ja, vissa ställen inom äldreomsorg har man mött en överdödlighet på så där 30 till 100 %. Där fanns det verkligen förbättringspotential.

Några Kommuner tycker nu att man bör kunna svenska hyfsat om man arbetar med svenska gamlingar. Det vore förbättring likaså att  man borde anställa utbildat folk i stället att se äldreomsorgen som  en plats för att fixa integration till arbetslivet. Kanske borde utbildning vara ett krav och lönen därefter? Som chef vill jag gärna se en med erfarenhet från golvet. Det ger liksom perspektiv och erfarenhet över ens styrområde, inte en ekonom som närmaste chef för vårdbiträden och undersköterskor. Han kan bara räkna pengar.

Inom äldreomsorgen finns massor med förbättringspotential. Men för att någon bättring kan se måste vi sluta se våra gamla som en utgift. Vi måste börja respektera dem. Vi måste se dem som personer vilka har arbetat ihop det vi har i Samhället oavsett om det är skolor, sjukvård, vägar eller infrastruktur eller bibliotek…det vi nu använder, förnyar, även lägger ner.

Samhällsbyggarna, inte de obehövliga.

Nu struntar jag i dem som kommer och går direkt i pension utan att ha bidragit med en enda krona. Det hör liksom till annat problemområde.

Regeringen försöker också putta bort Corona ansvaret till någon annan.  Lena Hallengren socialminister (S) säger att Regeringen har hela tiden varit beredd att införa hårdare restriktioner för att stoppa spridningen av coronaviruset om Folkhälsomyndigheten hade rekommenderat det, (ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters). Hallengren tycker att Tegnells uttalande om att det finns ”förbättringspotential” kring Coronahantering väcker frågor.

– Han kan ju fortfarande inte ge ett exakt svar på vilka åtgärder man skulle ha vidtagit. Den frågan tycker jag kvarstår.

 Hallengren är en politiker som inte – vad jag kan hitta – har haft vanligt arbete, (är utbildad lärare), utan är vad som kallas politisk broiler. Vad är det som hindrar henne att göra mer? Hon är ju minister!

Vilka är de som kan? Vilka borde bara ge en order till Regeringen och till andra myndigheter och arbetsplatser? Finns det inga som vet, har makten och säger:  det här är vårt ansvarsområde, så här gör vi nu. Oavsett vad det gäller, äldreomsorg, Corona… Har vi för många kockar för soppan? För alla soppor? Kommer alla nu att skylla på någon annan igen? Ingen tar ansvar. Ingen kan ta ansvar. Det ligger alltid utanför, någon annanstans.

31 januari fick Sverige sitt första bekräftade fall av det nya coronaviruset så tiden som har löpt är 4 månader, nog borde man ha hunnit analysera. Anders Tegnell säger i en intervju med Ekot att Sverige med facit i hand borde ha vidtagit fler åtgärder mot coronaviruset redan från början.

– Skulle vi stöta på samma sjukdom, med precis vad vi vet om den i dag, tror jag att vi skulle landa i att göra mittemellan det som Sverige gjorde och det som resten av världen gjort, säger Tegnell till Ekot.

Visst är det klädsamt att säga: jag kunde ha lite fel. Men vi ska inte utse Tegnell som syndabock – fast jag tror det blir så i slutet – han är inte den enda på jobbet.

Förbättringspotential finns alltid. Inte ens Sverige är perfekt även om S -Regeringen då och då tror sig vara världens navel.