Månadsarkiv: oktober 2014

Jag och andra, mera kända, miljöskurkar.

Publicerat av

Vi behöver visst 3,7 jordglob ifall alla ska leva som vi i Sverige vilket nog inte riktigt är sant för en del lever fattigt och snålt och andra drabbar miljön värre med sitt levnadssätt och sin konsumtion. Så vissa behöver kanske bara 2,5 jordglob medan andra ska ha 5. Sant är dock att vår levnadsnivå sliter på resurserna. Tänk bara på våra 4,5 miljoner personbilar som rullar på våra vägar. Eller alla de importerade tekniska prylarna, fryst fisk som åkt världen runt eller billiga äpplen som fraktas från Argentina nu när svenska äpplen är som bäst men ligger på marken och ruttnar. Eller de politiker som alltid gapar om miljön men lever inte som de lär. Romson till exempel behöver nog flera jordglob och Wetterstrand likaså som flög jämt till kärleken i Finland.

Det vore bra om vi intensifierar sökandet på beboeliga planeter för behovet är uppenbar.

Men hur ska vi leva för att inte rasera våra barns framtid? Avstå? Från vad? Som pensionär med usel pension tack vare att man var hemma med barn ett tag och arbetade sedan med ett samhällsnyttigt arbete som hade krävt universitetsutbildning men var lågt värderad lönemässigt, är det enkelt att avstå från vissa saker, bil till exempel. Det är en del man inte har råd med. Det blir automatiskt miljövänligt i vardagen. Jag tror att pensionärer med låg pension är de mest miljövänliga vi har, de konsumerar ju måttligt men samtidigt har de levt längre. Lite sent att tänka på miljön nu? Jag läste nyss Leif Perssons:” Gustavs pojke” där han beskriver hur sopor hamnade i sopbergen utan kontroll. Det var nyligen, inte hundratals år sedan. När jag krävde papper- och glasinsamling vid 60talet var intresset ljummet från kommunens sida. Även om man lever med miljön i fokus idag har man använt en del resurser under årens lopp. Att vara miljövänlig nu är bara en ursäkt för gamla synder.

Jag en miljöskurk kompenserar miljövänligheten med att flyga. Kan en miljöpartist, kan jag. Flyget till barnbarnen är betydligt billigare än tåget och tidsvinsten avsevärd. Det blev också några längre flygresor i år, till Venedig och till Tanzania. Fy! Kan jag skylla från mig med det faktum att jag inte hade flugit alls före 35 års ålder och borde ha lite andel i lager? Inte? I min ungdom var det inte vanligt med flygresor. Man tog tåget eller bussen till släkten en gång i året. När jag berättar för barnbarnen om min barndom och det vi inte hade då är det verkligen häpna. Men när jag berättar om flickskolan där jag gick, där alla lärare var disputerade, blir de stumma av beundran och vill genast börja i en sådan skola, men dessa är ju ojämlika och stängda.

Jag tror att miljöfrågan är körd och möjligheten att nå FN målen som att bota fattigdom, rent vatten för alla, ingen svält och noll mödradödlighet är bara vackra ord med lite handling. Krig är det mest miljöfarligt vi har men jag lämnar det nu och återkommer en annan dag. När jag föddes var vi ca 2,5 miljarder. Idag är vi 7 266 459 796 men räkneverket tickar fortare än jag hinner kopiera siffrorna, klockan 18.24 var vi så många. Det är inte bara befolkningen i världen som har tredubblats under min tid utan konsumtionen i den välmående delen har exploderat. Alla vill leva som vi. Jag måste erkänna att jag inte hade förstått hur enorm skillnaden än var innan nu när jag besökte Tanzania. När jag bodde i Vietnam 35 år sedan var skillnaden i levnadsförhållanden stor men liksom naturlig. De var efter i utvecklingen, moderniseringen och krigsskadade, men de var på väg…Kanske även det var bara en önskedröm som tröstade våra insatser?

Ca 4 miljarder saknar rent vatten och många har långt till kranen (se nedan). Det tycks inte vara så säkert här hemma heller utan dricksvattnet innehåller kemikalier, gifter, hormoner och annat vi vill inte dricka. Jag köpte en flaska vin idag och ett öl till gubben, kan vara säkrare än kranvattnet. Ström däremot har vi oftast men även det klipps av ibland när vädret så vill men ute i världen saknar 1,5 miljarder människor ström, vilket kunde delvis lösas med den nobelprisbelönade uppfinningen LED-lampor och lite solceller så barnen kunde läsa läxor när mörkret faller ifall de nu får gå i skolan förstås. Men det vore bara nödhjälp. I de mindre utvecklade länderna vill alla barn gå i skolan, här hemma planerar Regeringen tvångsåtgärder. Det är stora skillnader i världen, ibland överraskande.  Här vill vissa stänga av kärnkraften. Kanske dags att börja lita på solen? Ser ni många solcellspaneler på taken nära er? I grannskapet finns två hus med några paneler var, varav den ena för att värma garaget för bilen.

Det är vegetarisk vecka hemma men vi äter så lite kött i regel så det gör ingen skillnad för världen. Jag har inte ens bytt till lågenergilampor så syndare som jag är, gillar inte att få kvicksilver i mitt hem som ibland besöks av små barn vilka kan välta en lampa. Jag våt-torkar allt innan jag dammsuger. Det lärde sjukhuset mig när min allergi var som värst. Men nu har jag fått veta vilken miljöskurk jag är, värre än industrin.  Vilken industri tänkte de på? Den i Kina varifrån våra prylar kommer? Jag fortsätter. Jag sorterade soporna idag men sopbilen kom samtidigt och hällde allt, utom glas och papper, ihop i bilens gap så jag undrar varför jag sorterar så noggrant. Krasch, krasch lät det när bilen tuggade en cykelkärra, litet bord, mjölkpaket, burklock och plastpåsar.

Sopstrejk? Slänga allt ihop bara? Jag ska kanske göra en Romson: jag visste inte, jag trodde, det var någon annan som… men något säger mig att det inte vore min stil.

Det är svårt att göra rätt i miljöfrågor även för en minister, inte konstigt att jag är en miljöskurk. Jag är ju bara en socionom, den utbildningen vår statsminister gav upp med,  medan jag körde forskarutbildningen också. Dock sades aldrig ordet miljö i undervisningen. Kan jag skylla på det också?

Ang. vatten: Följande anskaffningssätt är inkluderade: Vattenrör, en gemensam tillgänglig vattenpost, brunn med en pump, en skyddad källa eller regnvatten. En vattenkälla av bra kvalitet skall kunna ge minst 20 liter vatten per person per dag och befinna sig inom ett avstånd på max 1000 meter. Då anses man har tillgång till bra vatten.

Fläckarna i Riksdagen – eller i väljarna

Publicerat av

Den nya regeringen har tillträtt och nog väcker en del ministerval funderingar. Någon påstår sig ha levt flera liv. Brukar man inte kalla det hallucination eller något ännu värre med diagnos? En annan har stulit ur gemensam kassa, en attesterade privata köp som kommunala utgifter och en viss herre jämför IS med svenskar i vinterkriget. Sådana enkla saker som fortkörning eller knark, TV licens eller sånt rotar man inte nu. Ingen i media ropar i alla fall avgång. Just TV licens var förr en stor sak, obetald sådan har fällt ministrar tidigare. Nu är såna småsaker liksom glömt och förlåtet. Noll utbildning/arbetserfarenhet men bra snackförmåga kan också ge ministerpost. Kan Annie Lööf, så kan andra!

Nu följer ett stycke som är rasistisk så ni känsliga kan sluta läsa. Säger man något positivt om SD – även om man inte ens röstar på dem – räknas man nu mera som rasist. Eller om man yttrar sig lite negativt om islam eller invandring. Ordet rasist har inget innehåll längre, det är ungefär som när killar ropar hora i skolan. SD blev landets tredje största parti och det tycks vara svårt att svälja. I några kommuner har SD över 20 %. Men motstånd pågår. Det har gått så långt att vissa ska flytta från SD fäste till en kommun där inga SD – röstare finns. Vart hittar man en sådan kommun? Dorotea kanske, lägst i landet, bara 0,7 %?

801 178 personer, 12,86 % var okloka och fräcka nog att rösta på SD i riksdagsvalet att jämföra med de 429 275 för MP, 6,89 %, vilka nu bildar regering med S, en minoritetsregering som borde hålla sig sams med alla andra, samarbeta eller planera för avgång.

Det är svårt att tvinga folk rösta rätt om vi inte inför någon rysk eller Nordkoreamodell. Vår nya utrikesminister har yttrat sig om att välja rätt. Det är strunt med folkomröstningar, de har föga att göra med demokrati utan folk ska lära sig rösta rätt. Suck.

Kanske röstar inte riksdagen heller rätt – vad det rätta nu skulle vara – utan vi får nyval. Fortsätter mobbningen av SD kommer de att öka. En del gillar inte mobbare och de röstar av ren ilska, fel alltså. Vi pratar mycket om hur mobbning är skadligt och skall motarbetas, men i Riksdagen och i Kommunfullmäktige går det bra. Sker ingen diskussion i Riksdagen med SD om invandring och andra frågor lutar det mot röstrevolt. Det hjälper inte att slopa integrationsministern och hoppas att det som inte syns blir inte ett problem. Elefanten står mitt i salen helt synligt och går inte att ignorera. Vi kan inte fortsätta skicka nyanlända till landsbygdens små orter där det inte finns storstadens service, som lärare och sjukvård, inte heller arbete eller till orter som redan har krisat och tro att vi har löst flyktingproblemen. Vi, humanitär supermakt – men utan analys om problemet, inte heller tillräckliga medel att rädda alla vi önskar. Det måste finnas en bättre plan! Kan vi kräva att folk slutar kriga?
Landsbygdsministern slopades förresten också. Vad ska vi med landsbygden till?

Jag minns än den tiden då flyktingar fick en bra bostad direkt, gick på intensivutbildning i svenska och började arbeta efter två månader. Men de var färre än idag, världen var fredligare. De kunde integreras snabbare. Jag gick med en kaka och önskade ”våra” flyktingar välkomna, familjen som flyttade in i vårt hus till en lägenhet som kommunen hade köpt ifall att. De döpte sitt nya barn efter mig, men de återvände till sitt hemland när det blev en folkvald regering i landet. Det var en annan tid.

Själv hade jag kommit till Sverige på en söndag, en annan finne gav mig sovplats i köket och adress till en möjlig arbetsplats. Jag fick jobb med avtalsenlig lön på måndag och började på tisdag, fast jag inte hade någon yrkesutbildning. I väskan hade jag Pippi Långstrump som svensklektion, jag lånade den från finnens barn. Nu skyller man på rasismen och plockar bort ord i min lärobok. Som sagt, det var en annan tid men regeringar har inte förstått det än och har ingen plan över hur de som kommer över gränsen på en söndag skall få bostad och arbete nästa dag eller ens inom rimlig tid, några år  eller så.