Några höstbilder.

Utvalda

Old Snowy Mountain area med Mt.Rainier skymtar långt borta. Washington, 21 sept. dag 142, mile 2280 på PCT.

Tullgarns park, Södertälje, höst 2011.

Huckleberry Mountains, Washington, dag 150 mile 2420 på PCT.

Padjelanta, Tarrekaisestugan höst 2010.

Nog för denna gång. Lånade en bok av Nobelpristagare Jon Fosse: Melancholia. Har läst något av honom förut men minns inte ens vad och vad jag tyckte.

Grönland – ett annorlunda land.

Utvalda

Just nu delas Nobelpriser ut. Svante Pääbo kartlade arvsmassan från neandertalare, något som ansågs omöjligt. Biologen Pääbo har nu tilldelats 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.

Tekniken som idag kan att lösa gåtor från tusentals och nu miljoner år sedan är otrolig. Det är också en fråga av envishet, att inte ge upp trots att åren går. Pååbos pris kändes extra välförtjänt, inte att förminska de andra pristagarna, utöver kanske litteraturpriset som gärna hade gått till någon med andra åsikter. Nobelkommittén är ju känd av att lägga stor vikt på åsikter.

Få av oss har den uthålligheten och få av oss blir värda de stora priserna som Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Idag när årets Nobelpriser delas ut läste jag om annan otrolig forskning. Det handlar om Grönlands forntid och hur den delen av Världen såg ut länge sedan. Forskare har hittat rester av ekosystem i form a DNA på Grönland, ålder så där 2 miljoner år. Naturen var då grönt och hade djur vilka inte längre finns. Nobelpris om några år?

The DNA record confirms the presence of hare and mitochondrial DNA from animals including mastodons, reindeer, rodents and geese, all ancestral to their present-day and late Pleistocene relatives. The presence of marine species including horseshoe crab and green algae support a warmer climate than today.

Hur blev Grönland en arktisk öken? Vi kan inte riktigt skylla på människans klimatpåverkan för förändringar skedde så länge sedan, före oss.

Det är – kanske – bara naturens gång. Någonting vi inte kan påverka på avgörande sätt.

Jag tror att denna forskning är banbrytande om Jordens utveckling. Dock är inte jag införstådd med alla termer, men kanske du som läser är?

Bilderna är från min Grönlandsvandring 2016, Arctic Circle Trail och Icecap. Någonstans där långt under mina fötter är rester av en grönskande Värld som fanns cirka 2 miljoner år sedan. Det känns absolut magiskt.

https://www.nature.com/articles/s41586-022-05453-y

I Krigshetsens tid är det lämpligt att läsa om verkligheten.

Utvalda

Svetlana Aleksijevitj är en belarusisk författare som fick Nobels Litteraturpris 2015, en av de riktigt förtjänta pristagarna. Hon skriver lik en vanlig person som försöker berätta om sitt liv. Hon ger röst för dem som ingen politiker bryr sig om, bara utnyttjar för sin makt.. Böckerna är skrivna i stil journalistisk reportage från verklighet makthavarna ignorerar. Bitvis är hennes böcker riktigt tunga, elände, död, den vanlige människans smärta. Nästan omöjligt att stå ut med makthavarnas galenskap.

Zinkpjkar är en av fem böcker ur verkligheten. Serie Utopins röster – Historien om den röda människan

Bön för Tjernobyl är också aktuell nu när Sovjet hotar med att prova kärnvapen och Nordkorea utvecklar sina. Makthavarna spelar krigslek med varandra i ord och truppflyttningar, uppvisningar av sin militära makt. Med en maktsuktande kränkt man i en ända och en senil snurrpelle i en annan med små gläfsande europeiska hundar klämda mellan samt en riktig tung nalle lugnt avvaktande, är läget idag sämre i Europa och Världen än på länge. Det kan tippa över.

Böckerna i serien

Kriget har inget kvinnligt ansikte (1985)

De sista vittnena (1985)

Zinkpojkar (1989)

Bön för Tjernobyl (1997)

Tiden second hand (2013)

Om Zinkpojkar:

Sovjetunionens krig i Afghanistan 1979-89 har kallats »det sovjetiska Vietnam«. Myndigheterna talade om »internationalistsoldater« som byggde broar och planterade vänskapsalléer åt broderfolket i Afghanistan, medan militären i hemlighet fraktade hem förseglade zinkkistor med lemlästade kroppar. Länge visste allmänheten ingenting om krigets grymheter och det var först med Svetlana Aleksijevitjs Zinkpojkar som tragedins verkliga omfattning avslöjades 1989. Över en miljon unga ryssar tjänstgjorde i kriget som kom att forma det ryska samhället fram till våra dagar. Här kommer de till tals – soldaterna, sjuksköterskorna och mödrarna. (baksidestext i boken)

Läs!

Inga kvoteringar och inga garantier för livet.

Utvalda

Nobelpriserna är utdelade. Nej, det blir ingen fest i år heller och bara en kvinna bland pristagarna,

Kungliga Vetenskapsakademin tänker inte kvotera in kvinnor bland pristagarna. De måste få priset på egen maskin så att säga.Glädjande att någon inte har drabbats av jämlikhetens tvång.

Från TT: – Vi tror att det är viktigt att kvinnorna som tilldelas priset får det för att de är bäst och för att de har gjort de största genombrotten, inte bara för att de är kvinnor.

TT: Finns det inte kvinnor som har gjort stora genombrott inom forskning?

Det är klart att det finns, vi belönade tre av dem i fjol. Men när kvinnor än så länge utgör tio procent av de toppforskare som nomineras kan man inte räkna med att det varannan gång blir en kvinna. Det är den verklighet vi förhåller oss till.

Så säger Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) ständige sekreterare.

Att KVA ens behöver försvara sig är tecken på total idioti. Ingen blir bättre och presterar mer med kvotering.

Så även ett tag till delas fysik, kemi och medicinpriset oftast till en man i övre medelålder som har satsat sitt liv på forskning ,som är troligen vit och forskar i ett amerikansk toppuniversitet eller motsvarande i Europa. De forskare som är begåvade nog och satsar och de forskningsinstitut som ger dem möjlighet att satsa får priset. Enkel matematik.

Kanske kan Nobelpriset i framtiden delas ut till någon som räknar ut hur vi kan bli av med hotande asteroider?

Hur många gånger har filmer förutspått vår framtid? I filmen ”Armageddon” räddar Bruce Willis världen med sitt väldigt udda borrarteam. En asteroid stor som Texas hotar att kollidera med jorden om en månad. Gänget åker upp till asteroiden och spränger den med en atombomb. Det är en film med mycket energi. Bruce Willis fans gillar hans hårdkokta stil och att han är en man med moral. Så även jag gillar Bruce Willis.

Nu visar forskning att spränga asteroiden var inte så dum idé.

New research by Johns Hopkins University, in Baltimore, found that a megatonne nuke, exploding near the surface of the asteroid, would destroy it without leaving thousands of large fragments still heading for the Earth. 

’If we employ a robust nuclear disruption technique by at least one month before impact, we can prevent 99 per cent or more of the impacting mass from hitting the Earth,’ study lead author Patrick King told Gizmodo. (Mer på Daily Mail och Gizmodo)

Andra planer är att knuffa hotande asteroider ur läge så den tar en mer avlägsen bana.

Sedan är metoden befattat med problem som att hitta asteroiden i tid. Det gick ju inte så bra med stenbumlingen som oväntat föll 15 februari 2013 nära staden Tjeljabinsk i Ryssland. Dess explosion motsvarade så där 30 Hiroshimabomber. Meteoriten hade diameter på ca17 meter och vägde ca nio miljoner kilo innan den nådde jordatmosfären och då började brytas ned. Glasrutorna i staden sprack och människor skadades av glassplitter. Men, om meteoriten hade fallit på en stad, inte på obebott område? Den pyste ju även förbi Malmö om jag inte minns fel.

Söndag 17 oktober passerade en asteroid i storleken buss oss ganska nära, 250 000 km från Jorden. Månen ligger på 380 000 km från oss. Märkte du något?

Dinosaurierna är en bra påminnelse om hur det kan gå. Risken är dock större att vi utplånar varandra på annat sätt. Kanske i ett krig som bara exploderar? Eller miljöskador? Virus är ju aktuellt? Annat? Att vi krockar med något som kommer från Universum känns dock som mest naturligt. Kollisioner i Universum utplånar något och bildar ny materia, kanske ny Jord om miljoner år.

Det låter nästan vackert.