En ask tändstickor och vandring längs gruvor och kolarkojor.

Utvalda

Hemma igen från Sörmlandsleden. Den förra rundan avslutades i åska och regn men skam den som ger sig. Torkade upp hemma. Fyllde på mat och var på väg igen. Det fanns en liten bit jag inte hade gått förr, vintern kom fast det var vår. Nu är det också gjort. Hemma igen efter en tur med toppenväder. Har duschat länge, ätit en lyxigare middag än vandringens nudlar och frystorkat. Dricker vin som experterna säger att man måste dricka i alla fall en gång i livet.

Vad är det för mer vi ska göra en gång i livet?

Det intressanta på Sörmlandsleden är etapperna som visar Sveriges historia. En sådan är t.ex. Etapperna 37.1 och 37.2 från Koppartorp till Kungstorp. Från en gruva till en annan, från inmutning till kolarkoja. Stenhögar som visar det hopp våra förfäder hade om bättre liv – bara man ansträngde sig.

Det var hårt arbete som lyfte Sverige till världskänd framgångsland och stabilt skatteinflöde. Idag har vi rört oss bort från egen ansträngning mot allmosor och bidragsinkomst. Att få hellre än att ge. Det är inte längre nödvändigt för varje person att arbeta, pengarna kommer ändå. Vissa sliter i lågbetalda yrken och bidrar till de icke arbetande.. Det är till och med ibland bättre att inte arbeta, bidrag är mer än låg lön.

Jag tror att politiker har missat hur Sverige utvecklades, vad gjorde oss framgångsrika. Det var inte bidragssystem. Det var inte försök att vara humanitär aningslös stormakt för hela Världen. Det var arbete. Det var envishet. .Det var hopp om bättre liv för ens barn. Det var även Gudstro. Det var allas insats för det gemensamma bästa. Då räckte det även till för de behövande i landet.

De som sökte bättre tillvaro kunde även utvandra. Mellan 1851 och 1910 emigrerade knappt en miljon människor från Sverige till Amerika. Det var ingenting för latmaskar och arbetsskygga.

Historiens vingslag är nära bland stenhögarna. Att förstå historien ger oss förklaringar till nutiden.

Sörmlandsleden är nära 1000 kilometer lång och går på svensk lågland med skog och en del klippor, vid sjöar, hav och mossmark.. Som sagt gamla gruvområden och torp, kulturmark.. Hyggen. Så många hyggen! Det är också döda skogar tack vare granbarkborren. Skyltar som varnar för fallande träd och rekommenderar en omväg. Det är uppgrävd mark efter vildsvin. Tystnad. Det finns så tysta platser att det enda som hörs är ens egna hjärtslag. Det är tomt av folk så här på hösten, bara några tyskar som drömde om att vandra vid havet.

Så, vad är det vi ska göra en gång i livet? Det låter stort och uppfordrande. Jag ville resa till Burma och se Pagan, det var min barndomsdröm. Min far hade köpt en bok: Vår Vackra Värld och där fanns bild och beskrivning över Pagan. Att stå där på ett tempeltak och se över landskapet med tusentals pagoder är det största jag har upplevt – mina barn oräknade. Då var Burma stängt för turister, men… Jag ville göra en riktigt lång vandring långt borta i annan natur än den svenska. Det blev PCT. Jag ville se Venedig med Scuola Grande di San Rocco, dess takmålningar av av Tintoretto. Rom var också på listan. Sixtinska kapellet. Mer… Jag har än önskemål men inser att tiden jobbar mot mig.

Av mat var rysk kaviar något extra, men inte så ok idag. Ryska flyglinjer serverade kaviar och rysk champagne för alla resenärer på den gamla godare tiden. Men allt detta är bara materiellt, en stund av lyckokänsla. Det finns större saker.

Att lyckas i sitt arbete och se resultat som gör en skillnad.

Att känna sig älskad och älska tillbaka.

Ta hand om varandra även när det kostar dig.

Att hålla sitt nyfödda barn vilket jag aldrig fick göra efter förlossning för de utbildade vårdarna tog hand om barnen på den tiden. Där låg vi kvinnor tomma och utmattade och fick inget för det på direkten. Jag vet att den stunden är oersättlig och påtalade det till personalen på mitt arbete med gravida. Låt alltid modern hålla barnet först på en gång, oavsett läget.

Kanske göra en tjänst för någon vi inte ens känner? Halvvägs på min vandring märkte jag att tändstickorna var spårlöst borta. Jag vände tillbaka mot närmaste affär och passerade en bondgård som sålde marmelad och gårdsprodukter. Ut kom en kvinna och frågade om jag behövde något. Bara tändstickor, sa jag, är på väg till affären. Hon försåg mig med en kopp kaffe och gick sedan hem för att hämta tändstickor.

En liten åtgärd som gjorde min dag och sparade 8 kilometer extra gång. Det är ont om affärer på Sörmlandsleden.

Att göra något för andra är nog det viktigaste på vår lista över saker att uppleva. I stort och smått.

Jag har nu gått hela Sörmlandsleden och en stor del av av sträckorna flera gånger. Fattas dock någon anslutningsled. Förändringarna på leden är inte av godo. Hyggen växer, resterna lämnas att ruttna. Skräp. Naturen angrips även av sina egna fiender. Vildsvin, Granbarkborre. Naturen växer, frodas, skadas, faller och dör. Så även vi. Naturen finner alltid en utväg, men den kan vara obeboelig för oss. Om vi människor gör smarta val för överlevnad är jag mer tveksam till. Det fullständigt onödiga överfallskriget mot Ukraina är bara ett exempel om människans galenskap. Men tyranner dör, även denna gång. Dock är minnet kort hos människor.

Åldern tynger. Den nödvändiga ””om vi gör så blir det så” analysen, förmågan att räkna ut konsekvenser och inte längre påstå det såg jag inte komma är bättre hos oss äldre. Vi gamla kan dra slutsatser av det förgångna. Men ingen har tid att lyssna.

Regeringen borde göra en tur längs gruvor och dra slutsatser innan de bränner nästa budget till något som inte bär frukt eller nytta.

Bilder uppifrån: Stoll i Tuna från 1886, nästa två Kärrgruvan från 1786, en tempel i Pagan, kaffe på lantgård. granbarkborrens härjningar i Stavsjö.

PS Kommer att lägga ut min utrustningslista senare. Hava tålamod.

En finns dock på https://blogg.iniskogen.se/2018/12/12/minimalistiskt-liv-och-min-utrustningslista/

Lite olika listor för olika områden så en aktuell för svensk lågland och fjäll kommer..

Lektion om historia.

Historia var mitt favoritämne i skolan. Historia och ämnen som religion, geografi och konst bands ihop i skolan så utvecklingen i världen blev begriplig. När vi läste om Egyptens historia, läste vi också geografi om Egypten och på konsttimmarna skulle vi måla Egypten inspirerade bilder efter läraren hade visat konst från gamla Egypten. Så arbetades historien sakta mot andra världskriget som var slutpunkten i våra historieböcker.

När jag började i flickskolan ryktades det om att en elev kunde få undervisa i stället läraren i något avsnitt om hon kunde bättre än magistern. Det var en rejäl utmaning för alla våra lärare hade disputerat i sina ämnen, borträknad någon vikarie och gymnastikläraren. Hon var före detta elitidrottare, dock nu lite ska jag säga överviktig men ack så energisk och smidig.

Ett, två, tre flickor det är bröllopsvals så ni ska vara lätta som en fjäder ett två tre…och vi trampade varandra på tårna medan hon svävade iväg med sin inbillade partner. Att kunna dansa, konversera och uppföra sig hörde till utbildningen som var bredare än i den ”vanliga” skolan.

Så, jag bestämde mig att försöka slå historieläraren en gång. Jag hade försett mig med Grimbergs ”Världens historia” som kom ut 1956. Första delen var den första boken jag hade köpt och betalt själv med min tidningsutbärarlön. 11 dubbelband i skinn. Jag var lycklig när alla banden stod i bokhyllan. Jag ägde världens historia! Idag klassas väl delar av den  som rasistisk som så mycket annat. Då var det en guldgruva.

Jag lyckades med att få undervisa två gånger. Det första var sjöslaget mellan England och Spanien år 1588. Elisabeth I var drottning och Filip II kung av Spanien på den tiden. Den stolta spanska armadan hade 130 skepp men bara ca 65  återvände till Spanien. Jag kunde väl värdelöst kunskap som orsaker,  namn på båtar och ledare samt hur de hade grupperat sig före undergången i den engelska kanalen.

Men, var det värdelöst vetande? Vi fick en uppvisning i dumhet, religion och makt. Filip II ansåg sig har Gud med sig när han försökte omvända andra länder  till katolicismen. Elisabeth var protestant och så förblev England trots att många var katoliker och för Maria Stuart. Striden handlade inte bara om religion utan om handelsmakt i världen, sjöfartsmonopol och även ”kärlek”. Avrättningar och försmått frieri följde. Också dåtida äventyrare var inblandade, Francis Drake som var den första engelsmannen att segla jorden runt.

Allt påminner mycket om händelser idag. Religioner på frammarsch eller sjunkande, handel med hinder och tävlan. Havet som grav  efter försök att nå något som är lik en hägring. Äventyr är mer inne än någonsin även om det ofta är bara en kort ansats i att göra något annorlunda. Jag tror vi kan lära mycket i historien om mänskligt beteende. Och hopplösa försök att frälsa världen.

Sedan, vid franska revolutionen och Marie Antoinette lyfte jag handen och sa något om halsbandsaffären. Då var franska revolutionen och Marie Antoinettes del i den min en timme. Nej, Marie Antoinette sa aldrig att folket borde äta kakor om de inte hade bröd.  Hon tvångsgiftes 1770 till det franska hovet, inte än fyllt 15 år, till en prins som inte var så intresserad av sin barnbrud. Revolutionen dömde henne till  halshuggning år 1793.

Vi har än idag tvångsgiften i världen. Barn, oftast flickor gifts bort. Radikala islamister halshugger folk som inte passar in i deras världsordning, på gatan utan rättegångar. Att halshugga någon är den ultimata markeringen mot frihet att tala. Senast blev Samuel Paty, historielärare,  offer för terror och avrättades på gatan. Han var försvarare av yttrandefrihet och utbildning. Nu säger vi ”Je suis Samuel Paty” eller  ”Je suis eseignant”. Dock är reaktionerna i Sverige ljumma.

Vart är vi på väg? Står vi upp för vår kultur och vår yttrandefrihet eller hukar vi, säkrast och enklast så? Hur kommer Europa att se ut om 10, 20 50 år? Kommer historien att döma både Regeringar och enskilda vilka inte agerade när tid än fanns? För, jag tror inte på en fungerande multikulturell värld utan på gränser – riktiga eller imaginära – mellan kulturer och  stater. Samarbete, inte sammanblandning av fullständigt olika kulturer med helt skilda uppfattningar om Samhället, yttrandefrihet och människovärde.. Historien har lärt det.

Bild överst: gång i Versailles.

Spränga historien?

Minns ni när talibanerna förstörde  Buddhastatyerna i Bamiyan, Afghanistan år 2001? De ville utplåna minnet av Afghanistans buddhistiska historia och sprängde de två statyerna från år 507 och år 554. Man visade så islamisk fanatism. Talibanerna såg statyerna som avgudar  och förstörelsen skedde efter order av en religiös ledare. Många västerlänningar och även afghaner var upprörda av sättet att förstöra historiska lämningar. Det är dock inte den enda gången som folkets historia och minnesmärken förstörs av fanatisk mobb.

Just nu pågår en antirasistisk feber med hat mot vita, black lives matter. Städer i USA ser ut som efter ett krig. Statyer välts lite överallt. En del av dem kan föreställa en mindre rättrådig person, men även det bestäms av den tidens historia. Allt handlar om utveckling, även om den humanitära. Upprop att förstöra även den svenska historien i form av minnesmärken  är högljudd. Det är  en vänsterrörelse som även massmedian omhuldar. Poliser knäar och mobben hurrar för underkastelse. I vissa USA s städer pratas om att avskaffa polisen. De rika kan ju alltid ordna eget personskydd och politiker kan göra det med skattemedel..

Raoul Wallenbergmonument

Vilken nytta gör en staty som välts? Förändras historien? Det kan hända att vissa statyer är ur tiden, redan förstörda av väder och vind och nya borde få plats. De gamla uråldriga kunde hamna i ett utomhusmuseum. Nya statyer tillkommer men resultatet är ibland så ”modernt” att få begriper det. De har varken skönhet eller uttryck av sak. Men att byta ut våra historiska monument bara för att  en mobb anser något är olämpligt idag är lika fanatiskt som sprängningen av statyerna i Bamiyan.

Vilka andra statyer kan vi krossa? Alla Kristusstatyer ropar någon. Även Carl von Linné är illa ute. Nu önskar jag att alla skriver på till stöd för Linné även om det inte har så mycket betydelse. Vänstermobben har ordet idag, inte vi som ser historien som nödvändig del för vår kulturs utveckling. I en demokrati bör vi inte skriva om historien enligt nya infall även om det sker i diktaturländer.

Skriv på! https://www.skrivunder.com/vi_som_vill_bevara_carl_von_linnes_statyer_som_kulturmarken?fbclid=IwAR0JvRTQlH6KKHmrskhXO_6ndnlsUIUgiLvvPXDMWS-CnQXaEoGt3wuu1JY

Tidigare inlägg om förstörelse genom IS:   http://blogg.iniskogen.se/2015/05/12/skjutna-av-egen-eld-och-revolution-med-en-hammare/

Bilder: Kristusstaty i Chamonix, egen bild.

Christo Redentor i Rio de Janeiro av Klaus with K – Own photo, taken on a tourist helicopter flight starting halfway up Pão-de-Açúcar., https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1970179

Wallenbergmonumentet: Av Jacob Truedson Demitz https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=49872633

Buddha före och efter sprängning: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Taller_Buddha_of_Bamiyan_before_and_after_destruction.jpg

Desinfektera historien?

Skall vi börja sortera upp folk enligt hudfärg? Hudfärg plus kön, det kön man väljer eller opererar sig till,  inte det biologiska? Vem får bo vart? Vem får vilka fördelar eller inget alls? Vem kan anses som rasist och få sin egendom eller sitt offentliga liv förstört av de för stunden rätt åsikt och rätt hudfärg?

Idag är de vita skyldiga till sin ekonomiska framgång, sitt slit för att få det bättre och sin historia som innehåller både fläckar och välgång. Statyer välts, affärer rånas, människor bär plakat som önskar de vitas undergång.

Revolution nära? För vad då?

Borde vi börja separera folk bokstavligen? Borde vi kasta ut alla olikfärgade tillbaka till sina ursprungsländer oavsett hur många generationer sedan de kom därifrån? Afrika till afrikaner? Asien till… Finns det vallonättlingar i Sverige kan de också packa och gå. Och finnarna så klart, nog är det någon nyansskillnad i hudfärgen och garanterat i sinnet. Rena alla länder. Vi har provat det förr. Det finns ju historiska exempel om det. Dock misslyckade, men vi måste ju inte mörda folk som avviker från den rätta majoritetsfärgen, bara kasta ut dem.

Skall rasistspöket ta över igen?

Hur bedömer vi i historiskt perspektiv från vilken plats med vilken hudfärg  vi  rätteligen härstammar?

Skall jag flytta till Mongoliet varifrån min släkt härstammar så där mer än 600 år sedan enligt sägnen? Hur ligger Spanien till, för någon i släkten sägs ha kommit därifrån? Räcker det att bara åka tillbaka till Finland, landet jag flyttade från nära 60 år sedan? Mina barn då, halvsvenskar? Till vilken ras, folkgrupp eller hudfärg räknas de? Barnbarnen då, halvitalienare eller egentligen en omfattande blandning om vi räknar in den mongoliska från 600 år sedan? Vilka fördelar skall ingå i just deras hudfärg?

Jag är vit. Jag har aldrig haft fördelar av den hudfärgen. Inga privilegier. Likaså inte min mor. Inte min far som var en fattig bondpojke. Han fick fyra år i skolan. Sedan behövde han hitta ett arbete för den lilla hemgården kunde inte försörja alla. Jag lärde honom att skriva. Från tolv års ålder försörjde jag mig själv. Jag deklarerade för familjen. Jag hade en del uppgifter som de vuxna borde ha tagit hand om. Men i en fattig familj delar man enligt  förmåga. Lite socialistiskt det där.

Men inga fördelar för att jag var blek. Så, att skolsköterskan sa till min mor att jag borde få äta bättre mat.

Någon gång på 60 – talet fick min familj en förbättring av ekonomin. De var väldigt sparsamma och jag skickade dem pengar från Sverige dit jag hade flyttat för att hitta arbete. De sålde stugan som låg långt från stan men hade nu blivit ett populärt område bland nyrika och la handpenning till en lägenhet i en förort. Sedan  betalade Staten skadestånd för de krigsskadade och gav lån för bostad med fördelaktiga villkor. Det krig som Nazityskland startade, Finland deltog i och Allierade med USA avslutade betalade nu till min familj krigsskadestånd i form av pengar och lån eftersom min far hade blivit skadad i kriget.

Jag köpte en tvättmaskin och en vinterkappa för min del av pengarna.

Blev jag då nazist? Vad är min skuld och till vilken härstamning?

Jag stoltserar inte med min bleka hud och mitt blonda hår. Det är bara till visst besvär eftersom jag alltid bränns i solen. När jag bodde i Asien kunde folk dra mig i håret och nypa mig i skinnet. Jag började ha långärmat och en hatt. Inte ens då kände jag någon fördel av min blekhet, tvärtemot. Men att vara åt svarta hållet ses idag som en fördel,  som en förtur till att vara fel behandlad av de vita och kräva kompensation. Som några i USA sa när vi pratade om de amerikanska valen: Obama vann för han hade mer pigment i huden.

Var det så? Skall vi gynna olika hudfärg som ett handicap? Men varför är den svarta hudfärgen så otroligt viktigt? Skall den definiera vem man är och vad man kan kräva av andra? Är det avundsjuka för det ser ut som om de afrikanska länderna har  sämre ekonomisk utveckling och de muslimska för ständiga krig? Många av de länderna  räknas till utvecklingsländer. De har räknats till U-länder i hela mitt liv. De svarta i USA hör ofta till den fattigare delen av befolkningen men ändå har de så pass bra liv att folk från andra länder forcerar vilka hinder som helst för att få del av den amerikanska drömmen. (En intressant betraktelse om varför många svarta i USA hör till de fattiga har du på länken nedan. Rekommenderas, kan gälla över hela världen.)

Med vilken mått vi mäter utveckling är också en så kallad bra fråga.

Skall vi riva den vita västerländska  världen? Blir de svarta (läs vänstern) nöjda över de raserade samhällen? Tänker de bygga allt om igen i sin egen mall? Är den västerländska civilisationen något att skämmas över idag? Politiker har ju redan täckt statyer när muslimska ledare besöker väst och våra egna ministrar klädde sig i kappor och hucklen för att visa sin underkastelse i Iran. Är den västerländska civilisationen bara ond med sin utveckling, sina uppfinningar och sina ekonomiska bidrag till världen och de fattigare länderna? Är önskemålet hos de protesterande en kulturell suicid innefattande alla vita?

Skall vi radera all vit utveckling – tar bara antibiotika som ex. – för att de protesterande blir tillfredsställa över försvinnandet av de vita framstegen? Det kan ju vara uppfinningar av människor som har haft opassande  åsikter. De var säkert flera. Släkt till slavägare. Upptäckare av det mörka Afrika. De första som steg på USA s strand och smittade urbefolkningen med sjukdomar. Eller bara min släkt som utvandrare från det gula Mongoliet i jakt efter bättre liv? Det finns oändligt både framgång och skamfläckar i historien.

Den som inte lär sig av historien tvingas att leva om det. Är historien utplånad finns det inget att ta lärdom av. Inget att förkasta, inget att ta efter. Inget att begripa varifrån vi kom. Utan historia finns vi inte som personer med liv, bara som en undergiven obildad  massa. Är det vänsterns önskedröm?

Att vara arg och besviken på historien duger inte. Vi kan inte ändra det förgångna. Allt som har skett är en del av mänsklig utveckling, på gott och på ont. Vi är inte så långt från grottorna än.

Vi kan försöka radera historien och börja från ett vitt blad. Det fungerar inte. Vi är ingenting utan gårdagen. Livet levs framlänges och förstås baklänges. Att desinfektera den gångna tiden gör den inte bättre. Vi är vår historia och vårt biologiska arv. Vi kan bara förändra framtiden.

http://everykindapeople.blogspot.com/2020/06/vitt-privilegium.html