Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) gjorde det oerhörda misstaget att riva loss en kork från en flaska och dessutom lägga det på Internet.. Och kritiken kom snabbare än han drack upp innehållet. En miljömarodör. En klimatfiende. Så går det när någon är mot den rätta hanteringen av en kork.
En stor fråga för EU men bara en irritationsmoment för många.
Tack Kullgren. Här rivs många korkar av. Vissa sitter så fast att jag inte får upp de utan måste rycka loss korken. Dessutom är de nya korkarna värdelösa med att stänga flaskan igen. Så en del av korkarna här hamnar i plaståtervinningen som de gjorde förut.
Nej, det är inte vi som går och slänger korkar i Indiska Oceanen. Men det sägs att man hittar mera korkar på svenska stränder nu än före de fastsatta korkarna. Kalla de irritationskorkar.
Det där med återvinning är komplicerat. Vi som lämnar våra matrester, papper, kartonger, batterier med mera och nu kläder får veta att vi återvinner för mycket. Det finns inte kapacitet att ta hand om våra rester. Det ropas: spara dina gamla kläder hemma, vi hinner inte ta hand om de!
Först gör EU regler, som sist klädåtervinning. Då står politikerna förvånade, trots åratals diskussioner, och vet inte alls hur lösa frågan. Så våra avlagda kläder fortsätter att åka världen runt. Det finns inte resurser nog att ta hand om våra oanvändbara trosor, kalsonger och trasiga strumpor, som förut hamnade i sopor och eldades upp.
Vi borde nog haft en Kläd – Kullgren som slängde kläderna i sopor och sa: De blir värme i stället skräp i Afrika.
PS. En kork är förstås en trivial sak men när EU lägger sig i korkar och har tid med det så blir en kork stor sak både i budget och arbetstid samt viktighet samt till sist en lag.
Har du gamla kläder och underkläder du inte använder längre. Är de i sådant skick att ingen vill ha de, speciellt inte dina gamla strumpor, trosor och kalsonger. Städa upp nu och lägg de i hushållssopor. Då bränns de och blir värme. Något kanske är i fint skick, bara fel storlek för dig nu. Då kan du lämna de i second hand. Undvik klädinsamlingar där kläder åker Världen runt. Fast, hur kan du veta vad som händer med kläderna? Du trodde dig göra en bra sak.
Från 1 januari 2025 måste vi sortera alla gamla kläder och textilier samt lämna de till särskilda behållare för återvinning. Kommunen har ansvaret att organisera återvinning. Men återvinningen fungerar illa.
Vad händer med de kläderna? Det har inte varit så lyckat med återvinning. Vi har en anläggning, Malmö tror jag. Men resten? Vissa länder vadar i våra gamla kläder. Kläderna som skulle återvinnas har blivit en miljöfara, skräphög och tröstlösa försök att sälja något av de kläder som lastas i balar till vissa länder. Någon modeskapare försökte göra ny mode men klädhögarna är alldeles för stora. Så återvinning?
Är det moraliskt ok att vi belamrar vissa länder med våra sopor?
Är det inte bättre att de kläderna ingen vill ha blir värme tills vi själv kan tar hand om återvinning av våra avlagda kläder? Bäst är förstås att inte köpa mer än man verkligen använder. Kanske kan tonåringar också byta med varandra. Som nytt!
Vissa gamla textilier är rent av farliga. Om du rensar din gamla mormors lägenhet efter död får du kolla vad hennes yllefiltar mm innehåller.
Om du väljer att göra dig av med gamla yllefiltar, yllegarn eller andra produkter av ylle ska du följa vad som gäller i din kommun. Det kan innebära att du ska lämna dem som farligt avfall eller till brännbart avfall. Det viktigaste är att man inte lämnar gamla textilier som kan vara behandlade till insamlingen av textilavfall. De här textilierna vill vi ha bort från kretsloppet för textil.
Jag har nog några plagg som aldrig kommer till användning mer och ingen vill ha de. Och jag undrar, vill textilinsamling ha gamla underkläder? Tvivlar på det. Bytte ut allt nyligen och de blev värme i stället att kanske hamna i något land där barnen vadar i våra avlagda kläder i hopp att hitta något att sälja.
Så, städa upp nu.
Är det inte bättre att vi värmer våra hus med textilrester än belastar andra länder med dem? Och resorna sen, runt jorden?
Närmaste secondhand stängde våras. Det var inte lönt, trots att det var kö dit på lördagar. Alla vill bli av med sina saker men få vill köpa de dödas garderob. Och – om ingen skulle köpa nytt blir det ingen sekond hand till sist. Nutida mode håller sällan så länge.
Bättre kan vi. Absolut en bra tanke men… jag vill att vi tar själv hand om våra egna sopor.
PS. Modellen i bilden har en sommarklänning från -50 talet.
Du som vill studera mer vad hände med kläder mm du stoppade i återvinningsboxen:
Jag har varit hos min dotter och barnbarn som hushållshjälp. Dottern, en specialistläkare, har arbetat som värst en dag, en natt och en dag till i sträck några gånger och inte var hon ledig på lördagar heller. Då försöker man arbeta bort kön som uppstod under covid.
Om du förstod hur många timmar en läkare du möter har redan arbetat skulle du inte gå till sjukhuset utan självdiagnostisera dig hemma per Internet, om det inte är ambulansläge.
Det var för mig några sköna veckor med hushållsarbete, snack med barnen och promenader. Katterna inte att förglömma. Har missat en stor del av det som händer i Världen och saknar det inte. Det finns få positiva nyheter idag.
Flera landsting tänker betala extra till dem som skjuter på sin sommarsemester. Upp till totalt 100 000 kr i vissa Landsting. Vansinne. Vem säger nej till det! De som kan tjäna de extra pengarna är de utan barn i skolan. Sedan skall även dessa ha sin semester. På det sättet blir semestertiden förlängt, månader innan alla är på jobbet igen. Faktum är att även de sjuka tar sig semester. Dock ser det ut att skott- och knivskadorna är oändliga speciellt på sommaren.
På min tid stängde vi allt som gick att stänga 2-3 veckor i juli, under så kallade industrisemestern. Samarbete med andra sjukhus så vi stängde på olika veckor. Hela juli var allt i halvfart. I mitten augusti var det full ös igen. En gång arbetade jag för sju personer i juli men eftersom det bara var akuta patienter och de som inte kan vänta fungerade allt utmärkt. Dödstalen ökade i alla fall inte. Varför det systemet inte fungerar idag är en bra fråga.
Sjukvården är annorlunda nu än på min tid, på många sätt. Sjukdomar vi redan hade fått bukt med är åter i gång. Tidskrävande arbete genom tolk. Rejäl folkökning men minskad antal sängar och fantasin att äldreomsorgen tar hand om de över 65 är bara några saker som har förändrat vården, likväl undersköterskorna och annan kringpersonal som har minskat medan antalet administratörer har ökat. När sjuksköterskor slutar och börjar i stället att arbeta på flygplatsens väskinlämning är något helt fel med sjukvården.
Samma med äldreomsorgen. Poppis att jobba i gruvan i Kiruna i stället äldreomsorg. Kvinnoyrken är inte längre populära. Kan det bero på lönen, stress, arbetstider och för många administratörer i stället arbetskamrater? Kanske värdet av arbetet inom äldreomsorgen har sjunkit med de outbildades intåg? Vem som helst kan fixa vården. Varför stanna kvar när andra betalar bättre.
Ja, det mesta är annat än under min arbetstid och kanske under hela livet. På gott och på ont.
Hemma igen fick jag ett städryck.
Har även du saker i garderoben och förrådet du inte har rört i flera år? Troligen inte i framtiden heller. Någon annan kan ha glädje av de.
Jag slängde kläder som inte har använts i år och inte den förra eller de senaste tio åren i klädcontainern. Någon dag ska jag ta en långpromenad och lämna mina gamla mobiler till återvinningslådan. Det finns metaller i de gamla telefoner som går att återvinna. Lämnar inte Nokia 3310 den är historisk och den fungerar än utmärkt fast den inte är i bruk nu.
Även om miljöfrågan är ganska död efter 24 februari och klimatet bara snack känns det bättre att göra något. För min egen skull, inte räddar det världen. En enda bomb från Putin har nog raserat all mitt och ditt livs miljösträvan.
Oljedepå i Vasylkiv Ukraina
Länge sedan bråkade jag och några andra hemmafruar med Kommunen om att få glas- och pappersåtervinning. De ställde ut några container till sist för att tillfredsställa de griniga kvinnorna. Det är ca 60 år sedan. Allt förändras, fast väldigt sakta. Först efteråt ser vi – och även vissa politiker – resultat av våra gärningar och det är inte alltid roligt.
Kanske också du har en skidbacke nära dig byggt av våra sopor?
Du som är stockholmare och inte än har läst Leif GW Perssons: ”Gustavs grabb”, borde läsa den, en klassresa av en arbetarpojke, med en liten miljöbeskrivning från en soptipp. Från en försvunnen Sverige.
Vad då återvinning! Så här se det som bäst ut i vårt återvinningsrum. Rummet är låst och nås med våra portnycklar. Men vissa hyresgäster – de godhjärtade som tycker synd om folk – släpper in personer som inte borde vara där. Dessa letar sedan efter något användbart genom att välta allt på golvet.
När renhållningsgubben kommer (ja, det finns kvinnor också men få) tippas det mesta i sopbilens käftar som krossar rubbet till en gegga. Tror vi att det blir nya saker av den röran? Hur återvinns något – på riktigt?
Det var lite bättre när kylan och julen kom och de stökiga personerna nästan försvann för ett tag. Nu är det svårt att ens tänka sig att gå in i rummet. Man får en kräkreflex omgående. Så jag strejkar igen. Bara glas hamnar i en glasigloo långt från soprummet. Resten slängs i sopnedkastet och blir till sist värme när det eldas upp. Hälften av våra sopor eldas ändå upp.
Är det inte bättre att vi eldar våra egna sopor i stället
att frakta hit sopor från andra länder? Importera sopor från Norge, England,
Irland…? Är det inte rent av idiotiskt? Resande sopor!
Det är skräpigt lite överallt. Den vanligaste sopan är cigarettfimpar. Men, man kan hitta ett och annat som hela säckar med avfall även i skogen. Vem går till skogen med en soppåse? Bildäck finns högvis på vissa skogsområden. Bildäck? Vem fraktar bildäck till skogen? Är det ett stöldförråd? Och bilar förstås.
Glas finns kvar i naturen en miljon år. Plast ”dör” aldrig det krackelerar efter 450 år men kvarstår i mikrobitar för evigt. Du har säkert plast i din mat. Fimpar tar upp till 5 år att försvinna. Aluminiumburkar kan hålla 500 år. Dock är Sverige bland de länder som återvinner bäst och mest.
Kan inte någon viktig person som slåss för klimatet ta tag i vår närmiljö så det blir lika populärt och viktigt än att låtsasrädda klimatet? Det är närmiljön vi kan hjälpa direkt. Det andra kräver svårare livsstilsförändringar. Om vi nu kan ändra klimatet? Tror inte det. En skolstrejk för miljön med en sopsäck i handen? Sedan rensning av ens närområde från alla sopor?
Nej, skicka inte dagisbarn att göra det hur sött det än se
ut med fyraåringar som plockar skräp. Små barn kan skada sig. Kanyler och
krossat glas är inget att leka med. Dagisbarn hör sällan till de som kastar
fimpar och annat skräp.
