Vem bjuder mest?

  Alla politiker tävlar nu för att rensa i brottligheten de varit medskyldiga till med sitt agerande eller att låta bli. Nu höjer C budgivningen. Vi vill gå längre för att visa allvaret i det här, men utan att lägga skulden på 13-åringarna, säger C:s rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeber . Centerpartiet vill fördubbla straffet för vuxna som lockar barn till brott,

Regeringens förslag är att höja straffet från fyra till sex år. Centerpartiet vill i sin tur höja straffet från fyra till åtta års fängelse , de bjuder mest för stunden. Vad är det för trams. Höja med några år hit och dit. Mera bud? Vem bjuder tolv år?

Så klart är barnet som sköt skyldig men så är uppdragsgivaren också. Att vara ung tar inte bort skulden men orsakerna till brottsligt beteende kan vara mer än komplicerade. Men det är en annan femma som skall, bör behandlas under straffet. Dessa unga tar det kanske som ett betalt jobb, något som utförs för någon och pengarna kommer fast det är nog många som inte får något, förändringar sker snabb i den kriminella världen. Lurade ungar. Och i andra ändan står desperat socialtjänst i försök att hitta en placering, kanske blir det ett hem som kriminella driver.

Döm den vuxne som har anställt barn för brott enligt straffskalan för brottet

Llivstid  för mord osv.  har den unge mördat på uppdrag av någon vuxen är ju båda lika skyldiga. Den som utförde uppdraget kan ju räknas som anställd och ”arbetsgivaren” är då även skadestånds skyldig. Dock bör den unge dömas lång tid till en sluten plats att börja med. Innehållet i domen, vad som sker under den, är ju det viktiga inte vad platsen för det kallas. Och den unge bör dömas tills denne har slutat skolan, fått ett vanligt jobb och uppenbart ångrat sitt beteende. Vad kan det ta i år, alla fall tills man är 20 – 24 år. Gissar jag. Vad tror man sig kunna åstadkomma på några år om livet redan är så fel och trasigt att man tar livet av andra ofta obekanta mot betalning vid 13. Det behövs tid om livsförändringen skall lyckas. Ibland måste man börja om från början. Men som sagt innehållet är det viktiga tiden är svårt att bedöma i början. För vissa kan förbättring det gå snabbt medan andra kan behöva stöd och hjälp livet ut. Man kanske behöver ett helt nytt system med unga förövare där tiden inte är fastställt direkt utan bedöms vartefter.  Max någonting. Tid som hjälper, man hinner växa upp och vara från en kriminell miljö, lära sig användbara saker. Uppfostran helt enkelt.

 Sluta tävla med bud utan håll uppdragsgivaren lika skyldig. Kan vara svårt att utreda men så är det oftast vid brott.

Om principal ansvar:

Om du som arbetstagare orsakar en olycka när du följer arbetsgivarens instruktioner är det huvudregeln att arbetsgivaren är skadeståndsansvarig. Detta kallas för principalansvar och regleras i 3 kap. 1 § skadeståndslagen.  

 Det är val i höst men valpropagandan är i full gång. Det blir ett tröttsamt år, Bud som vi har glömt när valdagen väl är här. Folk röstar med plånboken, kanske med en hjärtefråga, inte ideologier, för de är svåra att ens begripa i det eviga gnället och smutskastandet mellan vänster och höger. Om man nu vet vad är vad.

bilder spökskog i Oregon.

Den ovillige blankett ifyllaren.

Det pågår många deckarserier i TV ibland upptäcker de som undersöker de eventuella offren eller förövaren att de inte har funnits några år sedan, eller inte alls de är som nya människor uppkomna från ingenting.

 Jag kände mig som en sådan när jag fick en drös blanketter från Socialstyrelsen vilka skulle undersöka mina hälsovanor och mitt liv. Två olika varianter dög upp. Jag fyllde inga för vad skulle ja fylla i. Mitt liv ser ju fullständig annorlunda ut nu än sex månader sedan. Från mat till motion, ja allt är förändrat. Det är som en ny människa skulle bo här en som lever ett tämligen ovälkommet liv. Vad skulle jag fylla i. Noll alkohol nu men jag drack ju förr fast väldigt sparsamt. Nära noll motion nu – att gå en runda med rollator och en liten utan räknar jag inte eller en kvart på cykel inne men det stämde ju inte i augusti och alla åren före. Mat är också annat nu eftersom orken att stå vid spisen är begränsad. Ja det känns som en främling har bosatt sig här, den har vissa kännetecken med den föregående men även utseendet är förändrat. Hela kroppen är ju lite sned. Så vad skulle jag fylla i, den nya människan som jag har svårt att känna igen och förlika mig med eller den gamla försvunna? Jag ser ingen nytta av mina svar till Samhället nu, oavsett vad jag kryssar i. Dessutom skrev de att övriga uppgifter hämtas från register som boende och områden, jag har flyttat ganska många gånger från rena landsbygden till småstad, rena lyxvåningen och sedan så kallad utsatt område i Huvudstaden och snabb ut därifrån. och även bott år utomlands. Vilket boende vore det som påverkade mest? Jag kan gissa vad de är ute efter. De skulle hämta från register uppgifter om mina barn, deras liv och mina föräldrar. Där tog det slutligen stopp. Vem har gett dem rätt att rota i mina barn, deras medgivande fanns inte de är inte frågade eller tilltalade. Mina föräldrar finns  inte i svenska papper eller i livet och dessutom är jag adopterad så någon nytta av släktforskning är det inte. Lite sent också utreda döda personer. Papperskorgen. och sedan kom en nästan likadan blankett till fast från en privat firma med uppdrag från Socialstyrelsen. Den ville samma saker men mer detaljerade bla. annat hur många gånger jag åt fisk eller tränade så jag blev svettig. Och om jag knarkade.

Jag vill gärna veta varför man fyller i frågeblanketter, vad är nyttan, vad händer sedan.

Vart leder det till i min ålder. Tveksamt. Så det blev Papperskorgen.

Tänk vad intresserade de är nu om mitt liv. Lite sent nu.

En blankett till dök upp i mars den årliga hemtjänstundersökningen. Men jag har ju inte hemtjänst. Det avslutades i december före julen. Men eftersom det var så pass nära i tid sickade jag en mail till den adressen de uppgav ifall man ville få kontakt eller hade frågor. Ville de att jag ändå skulle svara? De hörde inte av sig så det blev papperskorgen där med. Så klart fanns standard frågan om jag kände mig ensam. Vad skullle de göra för det om jag svarade ja, skicka en kompis för kafffet? Jag var nöjd med hemtjänsten även om den inte svarade på en del behov jag hade men det var inte deras fel utan politikernas styrning. Mataffär var otillåtet område, träning likaså och medicin fick de inte röra. Alllt var beräknad per minut. Men allt går, det finns olika lösningar för allting i livet. Jag har ju för det mesta varit den lösningsorienterade oavsett frågan.

Själv gjorde jag två undersökningar under mina arbetsår. Med klart syfte, vad fungerade vad inte. Kunde man se det och så få en behandlingsmodell. Svar ja. Det kändes meningsfullt. Sedan följe jag upp mina patienter i tre år. Höll det eller inte vad brast, vad behövdes då? Det kändes bra att se resultat både för patienten som behandlaren. och de som var med fick uppföljningsutredningen.

Bild frän bättre tider Silver pass mile 883 på PCT

Vågade ojämlika förslag i EUs mest jämlika land.

KD föreslår att de berömda pappadagarna, alltså tvånget att dela föräldradagarna vid barnets födelse och första år i rättvisa delar, slopas och familjerna får välja själv hur de vill dela föräldrapenningdagarna. .Jag är säker på att i så fall tar kvinnor den största delen. Det var faktiskt kvinnan som var gravid och födde barn, kanske ammar hon också. Jag brukade säga i mina föreläsningar att en graviditet är 18 månader, nio i kroppen och nio utanför och då instämde alla som hade fått barn, även pappor. Bebisar skiter i jämlikhet. De vill ha bröst och närhet. Men jämlikhetssträvan har slagit ut den biologiska processen. Stats ordinerad jämlikhet skall ske under barnets första år, sedan är det inte så noga  Att  vara gravid är inte jämlikt alls. Det är den närmaste relation vi någonsin har, vi har delat kropp med en annan människa. Det går inte att avsluta hur som helst. Någonstans vid nio månader efter förlossning brukade modern ändra perspektiv till jag  från min baby, vad händer nu med mig. Hur var det med pappan det får någon pappa skriva om.

Den ekonomiska förlusten   får pensions experter lösa antingen med betalning till pensionen eller delning från den som arbetar. Det har också visat sig att arbete med medel lön ger begränsad tilllskott till pension per år i jämförelse med dem som inte arbetar alls. Det går att missa arbetstid utan katastrofer i ekonomi.

Kanske skulle pappan ha dagar som kan tas ut under skoltiden från 7 till 13 någonting om ungarna strular.

Samtidigt som Staten reglerar vårt liv i sin iver att jämlikheten skall ske just när barn föds vill färre och färre kvinnor föda barn. Till det finns många skäl. Ett är just att vara mera lik männen, klara både karriär och samhällsliv samt barnafödande samtidigt. Bara förändringen i ord som föreslås från mamma till ” den som är gravid” visar kvinnors krympande värde som mödrar. Samhället sveps i väg med sällsynta minoriteter och den biologiska bestämningen är något vi kan vara utan. Det visas på flera sätt i Samhället idag. Lägg till ekonomi, situationen i Världen, ständigt utropad krigsrisk, risker att ens barn hamnar i gäng, brister i skolan och  andra faror som Statens politik har försett oss med och det heliga klimatet. Kanske även vår förändrade tidsanvändning har betydelse.. Förhållande spricker och ens barn blir ambulerande mellan två hem kanske mellan två världar, vem vill ha det livet som vuxen men barn skall anpassa sig, för de vuxnas jämlikhet. Mer… Vem vill  föda barn, sittande i bilen vid dikeskanten i vinterlandskap väntandes på ambulansen på väg till ett sjukhus långt borta når det närmaste är nedlagd.

I EUs mest jämlika land är det inte bristen på jämlikhet som gör att kvinnor föder få barn. Det kanske är precis tvärtemot.

https://efn.se/karlekskris-eller-lata-man-vad-kan-forklara-sjunkande-fodelsetal

ps. så klart skällldes EBBA ut av media att välja själv var reaktionärt, Synd om förtryckta papporna som inte får en enda dag. Tror inte på det. Var papppadagar en rreform som skulle dö så snabbb var den väl inget vi ville ha.

Intresssant om fäder:

https://www.bbc.com/future/article/20260417-fatherhood-how-the-male-brain-and-body-prepare-for-childcare

En dag på jobbet

Apollo 13 (11–17 april 1970) var NASAs sjunde bemannade rymdfärd och den tredje tänkta månlandningen. Efter en syrgastanksexplosion 56 timmar in i flygningen ställdes månlandningen in. Besättningen – Jim Lovell, Fred Haise och Jack Swigert – överlevde tack vare en desperat räddningsaktion och landade säkert efter att ha använt månfarkosten som landare. 

 Filmen Apollo13 är en riktig bra film. Inga hjälteglorior snarare en dag på jobbet.  Den kommer ändå nära de inblandade utan att klä av dem och göra dem till hjältar.  En bit rymdhistoria och filmhistoria extra lämplig att se åter nu när Artemis har gjort sin lyckade tur runt månen. Viss var resan runt månen spektakulärt och något att glädjas åt mellan krisen i Mellan östern, fast där är det ju kris ständigt, helt normalt och inget att förfasas över.

Vi kan om vi vill.

Nej, inga gröna män syntes på baksidan. Det finns planer att bygga på månen, det finns planer att flytta några av mänskligheten till mars. Månen ligger strax över 400 000 kilometer från jorden. Mars ligger ungefär 225 miljoner kilometer bort från jorden i genomsnitt, inte nästgårds precis. Men planeter lämpliga för bosätttning är svårt att hitta och nå. Mars är inte någon vänlig planet att bosätta sig i men en dag kanske finns inga andra val om vi skall ha kvar en rest av mänskligheten. Vi gör vårt bästa för att förstora, inte bevara. Nej som alltid menar jag inte klimatet utan vår misshushållning med resurserna både de materiella och mentala. Här samlar lydiga svenskarna in potatisskal medan vissa andra länder bombar sönder varandra så mycket de kan och andra använder sin intelligens för att rasera inte bevara och bygga upp.

Årets bild är redan tagen, eller kanske kommer det en krigsbild med den ultimata bomben? Många vill få en egen, att ha makten över liv och mänskligheten. Ett slags Gudskomplex.

Skulle du kunna tänka dig att flytta till Mars? Eller bara ta en tur till månen?

bild överst NASA utsikt från Artemis II.