Vilket slut då? Året 2021 har varit ett år med många slut och allt som vanligt. Regeringar faller. Krigen fortsätter. Sjukdom härskar med död och isolering. Ekonomin gungar. Vissa av världens ledare ser ut att passa i ett vårdhem eller fängelse hellre än bakom makten. Demokrati och självbestämmande har smält bort. När året byts mot nytt i kalendarisk mening bringar det föga lycka. Resterna av det gånga året finns kvar.
Vem byter årtal? I praktik de flesta. I princip är det annat.
Gregorianska kalendern används i de flesta av världens länder. Den antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 som en mindre ändring av den julianska kalendern.
Officiellt följer Kina den gregorianska kalendern, men den kinesiska är mer utbredd bland vanligt folk. Kinesiska nyåret infaller i samband med nymåne under perioden 21 januari till 20 februari. 2022 är det på 1 februari
De buddhistiska länderna som Vietnam, Kambodja, Laos, Myanmar och Thailand använder den buddhistiska kalendern som börjar vid Buddhas födelse år 543 f.Kr. De flesta firar nyår när gregorianska kalendern visar 3 januari, tibetanerna firar dagen den 18 februari och andra väntar till 2 april. Buddhas födelse- och dödsdag är den 15 februari.
Islamisk tideräkning börjar den 16 juli 622, då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina.
I Nordkorea börjar landets år enligt presidenten Kim Il-sungs födelsedag den 15 april 1912.
Så vilket slut? Känns som tiden är i olag, så även människorna.
Det här skrev jag 2015 men julmartyrer är aktuella igen, varje Jul. Så jag återbrukar det med en ny gnäll längst ner.
Vem fixar Julen hos er? Eller hör ni till de unika familjerna där alla gör sin del så att det blir helt rättvist och ingen får glänsa? Hur gör ni då? En väl avvägd lista och tidtagning?
Julmartyrer? Känns det bekant? Några kvinnor skriver om hur de vill inte längre vara den som bakar bullar eller fixar julmaten, klapparna och myset. Någon annan som maken eller barnen ska göra det eller så skippar man det mesta. Jämlikhet var ordet.
Enligt undersökning är många traditionella i sitt julfirande. Samma mat, hemlagade köttbullar. Men det är inte bara själva maten som är traditionell, även arbetsfördelningen är det. 40 procent av de kvinnor som tillfrågats uppger att de tar ”stort eller fullt ansvar” för julbordet, samma siffra för männen ligger på 17 procent. Det innebär att kvinnor i hög utsträckning måste jobba dubbelt under julen. Så män ligger på soffan och jäser?
Årets siffror ser ännu värre ut. 8 av 10 kvinnor i en barnfamilj är Julens projektledare. Men är det inte bra att styra?!
Män släpar hem julgranar, bär matkassar, hämtar ungarna från daghem, går runt med barnen och köper julklappar, står i postkön och bär hem paket, står i Systembolagskön och det är inte bara öl de köper utan vin och champagne, ser till att bilen är fixad för resan till släkten. Dessutom arbetar män ofta längre dagar än småbarnsmammorna. Nu när jag handlade sent vid 19 tiden igår var det flera män som handlade matvaror enligt en lång lista, kanske skriven av en kvinna.
Vad är det för fel på oss? Håller jämlikhetssträvan att äta upp allt som livet innehåller, även Julen? Ska vi skippa julen för det är inte delat med millimeterrättvisa? Kan vi fira jul med barnen om jämlikhet brister? Hur gör alla ensamma föräldrar med svikare till f.d. partner? Gör bara hälften? En halv julklapp och halv prinskorv var?
Barnen får fixa gran och julpynt. Barnen får julstäda. Barnen får fixa julmaten. Barnen får fixa julklappar och slå in paket. Barnen är från och med nu projektledare över julen, inte jag, skrev en jultrött mamma.
Vad ska föräldrar göra? Resa bort? När blev det fel att ordna och fixa tillsammans med barnen? Ja, är de i tonåren kan de ju ta över en del.
Har inte barnen fått göra julpynt, städa sina rum, hjälpa till med bak och mat även förr? Har de inte fixat julklappar och slagit in de? Har de inte fått delta i julförberedelser som små med föräldrar? Eller har gnällspikarna fixat allt i låsta rum?
Någon jämför julförberedelserna med slöjbärare i Iran. Om kvinnor där kan ta av slöjan kan vi sluta stressa inför Julen. Vilka jämförelser! Att förenkla riktig kvinnoförtryck till hemlagade köttbullar och julpynt. Någon klagade att det inte räcker att bara baka bullar och hålla barnen hela och rena för att ses som en bra mamma.
Det har faktiskt aldrig räckt. Det krävs så mycket mer. Ja, vi har lämnat en del till daghem och skolan i tron att de fostrar barnen. Vi ser resultat av den kollektiva fostran på många sätt idag, på gott och ont. Som förälder skall man leda barnen i livet, lära dem att klara av saker, till och med Julen och ge dem någon slags moral och ram för tillvaron. Att älska, leda och lära ut och fixa en massa praktiska saker är uppgiften för föräldrar. Bara bullar räcker inte. Men det är inte alls fel att kunna baka. Bak är en bra syssla att göra med barnen.
Det räcker inte med kärlek.
Många av dagens barn är fattiga. Jag menar inte att de har brist på mat eller prylar utan fattiga på familjeminnen, saker som mamma och pappa gjorde med dem, inte dagisfröknar eller fritids, inte badresan till Thailand eller senaste mobilen. Vilka minnen ger vi till barnen? Julgnäll?
Så, pepparkaksbak nästa? Deg kan man köpa färdig.
I år klagas det igen. Kvinnan är projektledare till Julen och förlorar till och med pensionspengar och blir sjukskriven.
Jag blir bekymrad när jag ser att det är kvinnorna som tar merparten av ansvaret. Inte minst i familjer med barn, där åtta av tio kvinnor tar huvudansvaret. Är det inte de kvinnorna är det inte sällan en mamma eller svärmor till dem som tar ansvaret för att få julen att gå ihop, säger Therese Svanström, ordförande TCO december 2021
WHO uppmanar oss att ställa in Julen. Är Covid den nya Grinchen? Eller är det WHO (läs makten) som vill göra våra liv miserabla? Alla lika olyckliga och ensamma i sina hem eller under broarna. För WHO tindrar inga juleljus
Har vi ingenting att se framemot som en stunds samvaro med våra närmaste och våra vänner vad finns det då att leva för? Arbeta. Sitta hemma och vänta på hemtjänsten. Betala skatt och lyda överheten? Vaccinera sig mot covid på löpande band – inom mindre än ett år har vi avancerat till dos tre och fyran är säkert på intåg. Bli sorterad till de goda och till de onda, vaccinerade och inte vaccinerade, de som får röra på sig och de som inte. Mönstermedborgare och parasiter.
Skippa inte Julen. Fira Jul även i år! Hemma eller borta. Oavsett hur världen ser ut. Förra Julen var redan stulen för många. Kanske är nästa Jul också borta? Använd förståndet men ha en Jul. Jag tror inte vi kan vara rädda för virus i flera år. Det kommer att förstöra oss.
Det är traditioner som håller tiden ihop för oss. Tiden räknad i veckor, månader, år. Avbrotten med de kristna helgerna som Jul, Påsk, Pingst. Midsommar, semester, födelsedagar. Skolans början och slut. Skolloven. Var och ens speciella minnesdagar. Dessa dagar gör brott i året så vi orkar vidare. Inte alls oväsentligt.
Förra året samlades vi ute vid brasan. Ja, vi grillade också. I år äter vi inne.
