Vad bör vi ha hemma för att klara de första 72 timmarna när det blir krig?
Vi i Sverige har fått ett bra, informativt häfte som hjälp till olika scenarion, krig och katastrofer. Nu ger EU sig i leken. Och det är, mina förståndiga vänner, råd vi kan slippa. Inte alla saker i sig utan tidsperspektivet tre dagar. Dock saknas det nödvändiga varor också. Laga mat kan man inte. Ska vi vara utan kaffe och babyvälling under EU s krig? Elle har vi ström men inte vatten?
Men, vad gnäller jag. Kall mat i burk går bra också.
EU föreslår:
En vattentät påse för förvaring av viktiga dokument såsom ID-handlingar.
– Det här är allt du behöver för att överleva de första 72 timmarna, säger EU-kommissionens Hadja Lahbib i en video.
Schweizisk armékniv, nog går det med billigare variant. Ingen telefon? Måste man spela kort? Råden är som om alla levde utan någonting med tomma skåp. Folk är bättre än dessa ”råd”. Det här ar bara löjligt. Ett slags ”jag måste också få säga något” .Snälla, lämna råden till experter. Överleva var nog fel ord, också.
Vad händer efter de tre dagarna? Kriget över? De fantastiska EU förhandlare har med hjälp av britterna fått till stånd fred? Deras skicklighet har vi ju sett under Ukrainakriget. Vapen, mera vapen, fy för ryssarna, synd om ukrainare, gnäll, vapen, en till miljard, fy för Trump… Ungefär så.
Nu rekommenderar jag läsning av den svenska varianten:
Men, vad händer sedan? Efter den där första veckan vi har förberett oss till? Jag misstänker att affären är tom snart. Kanske dör el lite då och då. Vatten kommer och går. Är det vinter blir det kallt. Krig slutar inte på en vecka, endast i fallet atombomb. Ukraina är på tredje året och ser vi på Israel – Palestina har det pågått i olika omgångar sedan 1948. Mer exempel finns i Världen.
Det kanske är så att vi känner oss tryggare när vi har extra mat i skåpet? Det kan vara att förberedelse är snarare psykologiskt än praktiskt och livsuppehållande. Det kan vara ett försök från Statens sida att hindra folk tömma mataffären när larmet går? Tryggheten kan också ligga i att ha pratat med grannen om vad vi gör när larmet går.
Som en kvinna sa till mig: Jag med rollator och svaga ben hinner aldrig till skyddsrummet.
Ring på min dörr, sa jag, så sätter i oss under den nedersta trappan på plan 1.
Ja, sa hon, så gör vi. Hoppas du är hemma då.
Förbereder ni er? Preppar någon som läser det här?
Vad tycker ni är viktigt? Hur länge tror ni det tar innan Staten kommer med ransonering av mat, bensin mm, vid krig? Mer än de magiska tre dagarna eller en vecka?
PS. Detta publicerades 31//3 h är inte aprilskämt även om det handlar om EU påhitt.
Hur skall Försvarets upprustning och kommande krig betalas? Det finns flera förslag. Jag struntar nu i EU s lånekarusell och tar bara några av de svenska förslagen.
Skatt. Inför 50% krigsskatt på Bankernas räntenetto (Aftonbladet). Jag vet ingenting om bankers vinster så kanske är det ett bra förslag, eller inte.
Droger. Staten kan börja sälja de illegala drogerna i stället gängen och den inkomsten kan finansiera militärens upprustning (SvD).
Dra in något annat. Mindre bistånd mer försvar är ett förslag. Ja, rensa bort bistånd som har pågått i åratals och inte gett någon utveckling bara pengar till vissa fickor.
Lån. Regeringens lösning är att låna pengar till upprustning. Beslutet blev lån på 300 miljarder kronor extra under de kommande tio åren. Lånet gynnar ju även kommande generationer, de som betalar, att de skuldsättas är inte så farligt.
Och hur vet man om det gynnar dem som får betala? Om upprustning inte håller oss från krig blir det väl en återbetalning? Inte. Några garantier vill nog mina barnbarn få när ni åter skuldsätter dem innan de ens har börjat arbeta.
Men låt oss tänka att knarkarna betalar försvaret.
Det finns då en del frågor att lösa. Skall vi börja göra affärer med knarkbaroner, börja tillverka själv, leta reda på ”lagliga” försäljare eller kanske EU fixar det besvärliga för oss med gemensamma inköp, så vi slipper skämmas.
Hur räknas då priserna för en dos? Hur mycket får man köpa per gång?
Moms 25% som på alkohol? Narkotikaskatt? Det kan väl inte vara lägre skatt på narkotika än alkohol. För alkohol finns det stegvis höjning. Desto högre alkoholhalt desto högre skatt.
Hur räknar man drogskatten? Som för en normal vinflaska? Starköl? Whisky? Renat?
Ex. alkoholskatt på vin och andra jästa drycker räknas på alkoholprocent per liter:
Volymprocent
Skattesats per liter
Över 2,25 högst 4,5
10,38 kronor
Över 4,5 högst 7
15,34 kronor
Över 7 högst 8,5
21,12 kronor
Över 8,5 högst 15
29,58 kronor
Över 15 högst 18 *
61,90 kronor
* denna skattesats gäller enbart vin
Hur säljs varorna? I Systembolaget antar jag eller speciella utskänkningsställen. Såg några sådana ställen i Oregon 2018 där man kunde hämta dagens haschranson. Vid gathörnet stod sedan de fria försäljarna för ransonen var för låg och för dem som inte ville visa sig offentligt. Eller ville köpa andra varor.
Sällan har jag sett så trasiga, slitna, tragiska människor.
Sedan släppte Oregon all narkotika lagligt, du åtalas inte för innehav, och resultatet efter några år var en ren katastrof. Ökningen av narkomaner var stor och gatuboende ökade samt langarna förstås. Anhöriga var förtvivlade, alla kände någon som hade dött av narkotika. Då försökte Oregon stävja det och göra vissa droger olagliga igen. Flera områden vill inte längre höra till Oregon utan försöker rösta sig ur delstaten. En läxa att titta på. Finns flera ställen i USA där experiment pågår.
Så, tillbaka till förslaget om legal narkotikaförsäljning här i Sverige. Någon åldersgräns kanske. Som på alkohol? De yngre får köpa från gatans affär. Endast få av mina patienter hade börjat missbruka efter 20, de flesta i spannet 12 – 17.
Vilka preparat skall säljas? Allt? Bara de ofarliga? Vilka då?
Det finns ju inga ofarliga droger, inte ens per recept. Och börjar man med något kommer de andra sorterna kanske efter. Hur blir det med alla nya blandningar? Säljs som ”veckans nyhet”? Eller börjar vi bara med lätta droger? Säg inte att hasch är lätt drog. Jag tyckte att den var värst. Inga andra missbrukare var så utslagna och bort om terapi.
Nu brukar flertal av narkotikaberoende vara tämligen egendomslösa så några stora skattepengar finns inte att vänta. Missbruksvärlden är alldeles för komplicerad för att det skulle bli sådan inkomstkälla som räddar Försvaret. Åldern blir vanligen inte hög hos missbrukare, flertal blir inte pensionärer. Kanske där finns vinsten? Mindre behov av äldreomsorg. Men sjukvårdskostnader brukar bli höga, samt de andra sociala kostnaderna.
Ja, det finns ju helgknarkare. Idag väl fungerande personer som köper lite kokain till helgen. Det trista är att det håller inte så länge. vanligtvis. Alla blir inte vanebrukare men börjar du och kan fortsätta är risken på dörren. Alla blir inte alkoholister heller trots att de dricker på veckosluten. Det är hjärnan som är boven. Arv är inte kul heller. Mer… Vissa borde inte använda någon typ av stimulantia.
Sedan undrar jag över moralen, inte hos knarkarna utan de som föreslår narkotikaförsäljning som räddning för vår militära förmåga. Att Staten pekar ut och utnyttjar människors skadliga vanor och elände för sin vinning finner jag som avskyvärt.
Men min åsikt beror på att jag har använt en stor del av mitt arbetsliv inom missbruksvården. Hittade inga som hade planerat att bli narkomaner eller för den delen alkoholister, men en dag tippade livet över.
Staten som langare? Nej. De som jobbar med drogförsäljning bakom hörnet försvinner inte med Statens legala affärer. Om Staten inte rabatterar blir knarket också mycket dyrare än på gatans affär. Jag tror att hela tanken slutar med rejäl förlust ur flera synpunkter.
Lär dig från misslyckanden i USA. Gör inte om det som inte har fungerat annanstans.
Den här ICA handlaren föddes 1913. Sitt första arbete fick han i en livsmedelsbutik som springpojke. Men han ville få en egen affär, gärna i hemtrakterna, så han avancerade och sparade. En dag gick flyttlasset mot en mindre by, litet hus och en lanthandel. Han hade nyss fått en son och hoppades en ljus framtid för honom i affärsvärlden.
Så blev det inte men det är oväsentligt just nu.
Detta är 1943.
Nu kan ni själva läsa på den idag hatade ICA handlarnas tillkomst. Om grossistfirman Hakonbolaget 1917 – 1938 som senare blir ICA. (Länk nedan.) Handlaren ser fördelarna och blir en ICA handlare efter några år, men kunderna ser ingen förändring, kanske bara varor med ett annat namn och lite större urval.
Affären hade allt en by med omgivning av bönder, anställda i samhällsservice, elmontörer, vägarbetare, gamlingar i sina stugor, byggare, järnvägare, förarna av busslinje, fiskare, diversearbetare, husmödrar och besökare till fjällstugor kunde behöva.
Handlaren höll affären i ordning. Han förhandlade med lokala producenter och var noga med att gynna också dem. Det var inte enkelt. Det pågick nedstängning av mindre rörelser. Folk flyttade mot staden, tog arbete i en fabrik och lämnade den olönsamma gården. Mjölken fraktades längre och längre bort. Bara potatisen kom till sist från orten.
All produktion rörde sig mot större enheter. Det småskaliga var omodernt. Snart även på hans bransch.
Handlaren arbetade tolv timmar i dygnet, någon timme på söndagar med pappersarbete efter kyrkan och kaffet. Privatlivet var ganska obefintligt utöver församlingen och Kommunledningens möten. Han körde ut varor på kvällen om någon var sjuk och inte kunde ta sig till affären. Handlaren var en ansedd person som bidrog med medel till rasade byvägar, kyrkans blomsterfond och församlingens fattigfond och så klart kyrkans söndagskaffe och firandet av svenska märkesdagar.
Blev han rik som ICA handlare? Beror på vad man menar med rik. Ja, hans affär gjorde en vinst i pengar räknat. Han var väldigt förståndig med pengar och det kastades inget i onödan. Men han arbetade mestadels ensam, ett deltidsbiträde kom till efter första hjärtinfarkten så lönekostnaden hade varit försumbar. Hustrun hade sina uppgifter i affären när barnen började skolan.
Som många mindre ICA affärer var denna ett familjeföretag.
Det började kärva till när ett större affärscentrum slog upp dörrarna i grannkommunen med självbetjäning i mataffären. Ja, det fanns köttdisk kvar men flera varor var redan i en förpackning. På -60 talet exploderade förpackningar och plastfolie för matvaror, och hyllsystem för affärer vilket gav möjlighet för kunderna att själv ta färdigpackade varor och betala i kassan. En del varor var billigare och utbudet större än i vår Handlares affär. Folk ville ha mer att välja på. I stället en affär där handlaren stod bakom disken och plockade fram de begärda varorna fick folk nu handla alldeles själv och kanske spara tid.
Det kom också mer utländska varor på hyllorna.
Affären var Handlarens livsverk. Det andra livet med familj hade fått mindre tid. Men det var helt normalt på den tiden, i familjefäders liv var vikten av försörjning större än att umgås med familjen. Det roliga fick komma när tiden tillåt det. Fäder hade en annan uppgift då än att vara jämlikt föräldraledig för bebisar. Oftast var mannen familjens huvudförsörjare.
En i byn tog över affären efter Handlarens död men det bar sig inte länge. Folk föredrog de nya moderna affärerna. Det var orimligt att investera och bygga om en gammal lanthandel. Det stängdes i slutet av -70 talet så som många små affärer. Snart revs också huset. Nu tar alla bilen eller bussen till större tätort för matinköp. Bondgårdarna är nedlagda. Små verkstäder stängda. Många hus är drivna. Vissa yngre uppehåller drömmen om att arbeta genom Internet. Någon säljer turistprylar. Landsbygdens boplatser på Norrlands inland är nedlagda på många små orter. Har du inte en stor skidbacke är det ganska kört för orten.
Det är nog så att denne Handlare och hans likar är en relik i historien.
Dock finns det affärsmän idag som satsar för en egen affär inom ICA eller Coop och använder sin tid, pengar och intresse för att driva en mataffär så att du kan ha något på tallriken samt snacks framför TV n.
Så, är dessa ICA och Coop handlare skyldiga till höga matpriser? Är inte allting dyrare nu än före covid? Är det inte en trend i hela Europa så kanske vi skulle skylla på EU politikerna i stället din lokala handlare? Jag var nyss i England och inte var maten billigare där heller. Är vi inte alltför beroende av utlandet också eftersom vår självförsörjningsgrad är låg, ungefär morötter och havre.
Kanske är det momsen som är för hög? Eller våra krav att det nödvändiga för livet inte skall kosta utan det måste bli över för annat? Kanhända att en del av oss handlar fel, utan planering och onödiga saker? Kanske kan inte alla ens laga mat själv?
Nu protesterar en del människor mot matpriser med köpstopp och ICA handlaren ses som den girige Grinchen och de som satsade sina pengar i mataffärer lik rövare.
Att gilla skickliga affärsmän är helt ute.
Visst kan det ligga något i att utdelningarna till ägarna är för höga. Mycket vill ha mer. Inte bryr de sig om din tomma börs. Men skall inte ett företag löna sig? Investerar du själv i aktier och fonder utan att få någon vinst tillbaka?
Kanske avstod du från lönehöjningar i år för att förbilliga prissättningen där du är anställd? Varför inte?
Oavsett vems ”fel”:
Ingen av oss vill att Staten driver mataffärer och bestämmer priset. Vissa länder har provat det, med brödköer som resultat.
Medan EU ramlade in i Trump derangement syndrome (TDS) och Macron började ropa efter europeiskt kärnvapenparaply undrade några av oss som inte riktigt hänger med: skulle inte det bli fredsförhandlingar i stället mera vapen. Masstryck från alla EU länder tillsammans gentemot de stridande parterna, speciellt Ryssland.
Nej, så var det inte. Alla ropar efter krig.
Tre år har gått. En betydande del av Ukraina är i ruiner. Liken på båda sidorna är för många. EU var senfärdig. Minns ni den långa ryska kolonnen i februari -22. Då skrattade man lite åt ryssarna och tänkte, vad är det för dumheter. Så oproffsigt. Lastbilar som rullade illa. Ingen reagerade adekvat. Det sneda hånfulla leendet som visades då har blivit en bestämd mungipa, modell James Bond. Sakteligen började alla tömma sina vapenlager till Ukraina.
Vilket tillfälle att prova sin utrustning i krig. Det är länge sedan som Europa var själv i krig. All vapenarsenal som är nytt måste prövas mot en riktig fiende. Ukraina gav ett tillfälle. Miljoner efter miljoner i form av vapen och utrustning har använts i strider vi har bedrivit genom ombudet Ukraina.
Har vi lärt oss att antalet soldater har också betydelse? Ja, alla vill nu öka mängden soldater. Militärtjänst är en framtids bransch.
Efter tre års krig började hela EU s politikeradel att springa. De har Trump att tacka för uppvaknandet. Bollen, flera bollar var i rullning. Ukraina. Gaza. Ekonomi. Visst har vi öst vapen och pengar till Ukraina, tyckt synd om dem och haft åsikter samt försökt strypa Ryssland ekonomiskt under de tre åren men först nu började en diskussion om vad är det som händer. Hur påverkar detta oss alla? Är vi beredda? För vad då? Skall Trump förhandla? Det är ju vårt krig, bara USA betalar.
Nu springer alla ledare i olika möten men resultat är det vanliga: låna pengar, denna gång till vapen, brandskatta folket . Summor vi knappt förstår vill EU skuldsätta våra barn och barnbarn med. Igen.
Tre år. Ukraina vinner inte mot Ryssland om vi inte startar regelrätt krig mot dem med hela Europa. Vill vi starta tredje Världskriget? Kan våra politiker hålla oss från?
Eller skall det fortsätta på samma sätt till långt ställningskrig, tills resurserna är slut, kanske till den siste ukrainaren?
Hur mycket ska vi vara med? Hur många miljarder behöver vi låna? Fred…skall sånt diskuteras? Alla EU ledare konfererade men jag ser noll resultat angående möjligheter för fred. Tvärtom. Nu skall vi rusta oss.
En bomb i varje ficka.
USA har varit ett slags vapengarant. Men de är trötta på att betala för oss. Skattebetalare i USA vill ha sina pengar för sitt liv inte att Europa åker snålskjuts, år ut och in. Nu när USA vill inte längre vill betala oss skriker hela Europa. De är inte tacksamma ett dugg för åratals stöd från USA.
Vi har använt USA som ett extra kreditkort, som aldrig betalas.
Folk är så ovilliga att betala själv, så arga att vissa försöker bojkotta varor som kommer eller har sitt ursprung i USA. Drick inte Coca cola! Köp ingen Tesla, som om vanlig arbetare skulle ha råd med Teslan, lätt att bojkotta. Jag antar att dessa gaphalsar aldrig ser en amerikansk film heller. Inga hamburgare. Många av dessa bojkottar inte än företag som stöder Ryssland.
Coca cola m.fl. tillverkas i Jordbro. Om de var glada att få dit fabriken! 1997! Om vi alla bojkottar deras där tillverkade drycker blir ca 700 personer arbetslösa. Men vad gör det i kampen mot Trump och för det goda – vad det nu är.
Det bor 340,1 miljoner människor USA. I EU 449,2 miljoner och i Ryssland ungefär 143,8 miljoner. Varför skulle USA fortsätta att betala vårt så kallade försvar? Vi är ju många fler! Deras statsskuld var 11/3
$36,215,535,706,949.98
Vi är så otacksamma. Som barn i sandlådan skriker vi efter andras hinkar. Vi ska bara ha. Vi ska bara bestämma över USA. Vi vill bestämma deras president, deras åtgärder och som sagt folkets skattepengar.
Trump satt bollarna i rullning och våra politiker fick nästan andningsstillestånd. Glåporden haglar. Lögner florerar. Pressen är i extas mot Trump.
Aldrig i hela mitt långa liv, från stunden jag kunde läsa och förstå innehållet, har jag läst om sådan hatstorm, sådana förnedrande tillmälen och ”åsikter” som i frågan om USA s folkvalde president Trump.
Ingen terrorist, diktator eller våldsverkare i Världen, varken Putin eller Hitler m fl har fått de omdömen i svensk press som president Trump. Jag tror att oförmågan hos de europeiska politikerna har fått dem att hata Trump. De har inga lösningar medan Trump ångar med försök i alla fall, hitta möjligheter. Inte kan EU politiker säga: vi borde nog haft några tankar för fred, annat än råna framtiden, vi också.
USA vill inte längre betala alla världens utgifter och andra rent av slöseri eller idioti som fd president Biden – eller den som skrev på – betalade.
När det klagades av USA pressen över biståndets indragningar läste Vita Husets pressekreterare Karoline Leavitt sida per sida vart amerikanskt bistånd gick. Vissa projekt har pågått flera tiotals år utan att landet i fråga lyckades utveckla egna lösningar. Pengarna kom ju. Som en bokklubb. Väljer några ”roligheter” från Bidens hjärtefrågor:
’$1.5 million to advance DEI in Serbia’s workplaces, $70,000 for a production of a DEI musical in Ireland, $47,000 for a transgender opera in Colombia, $32,000 for a transgender comic book in Peru.’
Vill du läsa om svenskt slöseri, det är också skrattretande eller får dig att gråta:
Att diskutera saker är ute. Att medla mellan stridande parter bara dumt. Är det någon som stöttar Trumps försök? Inte. Varför står inte hela EU upp? För att den som försöker heter Trump.
Fredsduvorna är döda. Minor är inne. Macron vill bilda europeisk paraply med sina atombomber. Ge mig landminor! Ge mig en atombomb så vi blir trygga!
Den här krigs hysterin kommer inte att sluta bra. Det kommer att sluta med psykisk skadad fientlig befolkning i hela Europa. Det gör oss fattiga och Samhällets nödvändiga delar raseras. Det kommer att sluta med mer våld än vi redan har. Till sist tvingar våra politiker oss i krig mot Ryssland och dess anhängare. Vilka anhängarna är då, i det tillfället, kan vi spekulera om. Och det, mina vänner, är inte roligt.
Min generation är krigsskadad, om inte i kroppen så i sinnet. Vi försökte se framåt, bidra till ett fredligt samhälle och fostrade nog våra barn till att inte slåss om varje sak. Idag ser många i ledande ställning krig som en TV såpa och inser inte vad är allvar. De har sitt skyddade liv. Lite vanligt folk som dör för äran är inte så allvarligt.
