Från Pelosi till talibaner – om kvinnor i vår tid.

Utvalda

När Donald Trump blev president och höll sitt ”State of the Union address” visade Nancy Pelosi,, talman i USA:s representanthus, hur hon kan bete sig. Hon tog inte Trump i hand. Sedan rev hon hans tal väl synligt i bitar.

Nu har Pelosi avgått. Valförlust, kanske även ålder och att Världen inte älskade henne så passionerat som hon trodde. Hon var dock en förebild för många kvinnor. Hon bar sig illa åt om allt inte gick som hon hade bestämt dig. Det är hennes legacy. Hon är demokrat ut i fingerspetsarna.

Hon är inte ensam. Dumma politiker, både kvinnor och män samt de mittemellan, finns mer än Världen tål. Många av de stora politikeraktionerna känns som sparvarna i Kina under Mao.

Makthavarna flyger runt, skakar händer, äter fina middagar, snackar. låtsasagerar, skyller på andra, fuskar… det styrs och ställs utan att ha nog kunskap om saken och sällan utbildning i frågor de beslutar över. Inga resultat som gynnar människor. Så klart inget fred i Världen, det är överkurs. Fred är bara ord, något som ingen politiker och inga för oss gemensamma dyra organisationer som FN, når. Inte vi själva heller, ryssarna stöder än Putin, ingen revolution på gång. Det skjuts dagligen här hemma i Sverige också, vi orkar nog inte längre bry oss.

Kriget i Ukraina har delat Världen men inte alldeles synligt och bestämt. Nyttan styr. Pengar likaså. Idag kan många politiker uppfattas som goda personer när galningarnas gäng leds av Putin, efter kommer Kim Jong – un och kompisarna Irans mullor. För att inte glömma talibanregeringen i Afghanistan. Det finns många fler tveksamma ledare.

Dessa mullor och deras knähundar moralpoliser hotar ohämmat och även dödar flickor och kvinnor vars så eggande hår syns. Det skakar i byxorna hos mörkermännen. 14 000 människor har gripits i protesterna mot Regimen i Iran som började med en flicka som inte täckte sitt hår ordentligt. Hon fängslades och dog av sina skador. Unga kvinnor har försökt ändra sina livsvillkor, de har gått i bräschen för en förändring som än så länge uteblir.

FN skall nu granska Iran men vi vet redan vart det landar. Resolution som inte alla skriver under på.

I Iran är ditt hår frihetskamp du kan dödas för. I Sverige är det fint att ha håret täckt. Reklamtavlor och massmedia älskar det. Få klagar över små flickor som måste täcka sig.

Talibanerna i Afghanistan rensar landet till renhet. Det är frågan om moral, i vår mening terror. Bort med kvinnorna från skolor, parker, överallt. De – dessa syndiga varelser – kan ju locka männen att skala av slöjorna. Talibaner och radikala muslimer är livrädda för kvinnors sexualitet. Män i Afghanistan kan inte heller stå ut med utbildade kvinnor, smartare än de själva. Kvinnor kunde ju protestera. Stena dem bara.

Offentlig misshandel, prygling, drar folk som fotboll. Tusentals njöt just av showen när tolv människor blev slagna, varav tre kvinnor. Sex utan äktenskap botas med prygel. Moralpolisen i aktion. Och folk hurrar.

Men majoriteten i Afghanistan önskade landet styrt av sharia. Insåg de vad de önskade? Oavsett miljarder västvärlden öste dit blev effekten om jämlikhet och demokrati i vår tappning obetydlig. Afghanistan är som ett enda stort misslyckande från alla inblandade decennier bakåt.

Vissa delstater i Malaysia beundrar talibaner och den ordning dessa har åstadkommit. De börjar separera människor lite mer. Kvinnor och män får inte sitta i samma biografer. I varuhusen och stora livsmedelsbutiker måste det finnas separata kassaköer för kvinnor och män. Det ni är ordning. Protesterar kvinnorna? Ser inte ut så. De med mod finns än så länge i Iran och jag tvivlar på att det sprider sig utåt till andra muslimska länder.

Vilket exempel har de västerländska kvinnornas livsstil gett till Världen? Jag tänker på en del a de tongivande kvinnor som idag syns utåt, i press och media, vi andra märks ju inte. De river tal. De visar sig närapå nakna offentligt. De gnäller. De ömmar ofta just för muslimska män som vill flytta till Väst. De hatar vita män som gav dem allt från penicillin till mobiler, jämlikhet i princip och tvingar dem inte till någonting längre. Vita män stenar inte otrogna kvinnor, de skiljer sig eller förlåter.

Kvinnor liknar talibaner i tanken när de gnäller på vita män.

PS. Om starten till demonstrationer i Iran: 22-åriga Mahsa Amini greps den 13 september i Teheran av den iranska sedlighetspolisen för att hennes huvudsjal inte täckte håret ordentligt. Hon blev troligen misshandlad grovt som ledde till hennes död. 16. sept. Brodern som var med henne tillrättavisades och släpptes.

PS. Idag 25/11 i press:

Enligt Richard Bennett, (FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan) kan talibanernas inskränkningar i kvinnors och flickors fri- och rättigheter kan vara brott mot mänskligheten.

Bennett och andra FN-experter säger att talibanernas behandling av kvinnor fördjupar ”uppenbara kränkningar av deras mänskliga rättigheter och friheter som redan är de mest drakoniska globalt och kan leda till könsrelaterad förföljelse – ett brott mot mänskligheten”.

Om Malaysia:

https://svenska.yle.fi/a/7-10022589

De små stegens politik.

Jag såg inte leoparden i korvträdet. Hur än jag tittade hittade jag inte djuret. Först när jag kollade mina bilder såg jag leoparden liggande på en gren. Jag letade i trädkronan medan leoparden låg närmare marken. Jag hade blicken åt fel håll.

”Vi såg det inte komma” är en daglig påminnelse i Sverige. Politikernas ursäkt i ord, men inte i gärning. De såg inte att två diametralt motsatta levnadssätt det svenska och det muslimska  kommer ständigt att krocka med varandra. De insåg inte att deras egen små stegens politik  och godhetstävlan i EU förändrar sakta Sverige till oigenkännligt land utan gemensam  moral och gemensamma värden.

Nu ropar politikerna på snabbare integration bland småflickor i slöjor,  bland bortgifta tonåringar, män som bevakar kvinnors klädsel och garanterat inte kommer i arbete. Kommunernas ekonomi faller ihop under försörjningsstödets tyngd. Politikerna famlar bland terroristpropaganda och mördare som återvänder ”hem” för att vila och ta körkort. Kan man förbjuda terrorister? Föreningsfrihet liksom? Terrorister är som vanliga familjer, inte alls längre avskum som brände folk levande och dekorerade gatorna med avhuggna huvuden.

Politiker hymlar bland människor som kräver flera moskéer, egna skolor och daghem, olika bad tider och att slippa kvinnor som affärsbiträden och få betalt om vi svenskar ”kränker” dem genom att sträcka ut en hand, kvinnlig sådan. Utsatta områden dit inte ens ambulansen åker utan polisförstärkning borde föranleda politiker i skampåle, men icke.

Den Kommunala ekonomin platsar i TV programmet Lyxfällan. Att behöva låna pengar för att betala löner för kommunanställda är resultat av de skimrande luftslott massmedian hjälpte till att bygga om den lönsamma invandringen av ”raketforskare”. Nu trillar räkningarna in.

Politiker påstår att brotten minskar medan de snabba straffens privata domstolar spränger hus, hugger ner, skjuter, bränner medan polisen ropar efter kulturkompetens för att förstå de ärenden som hopar sig. De blonda kvinnorna våldtagna under en promenad är bara på fel plats på fel tillfälle som ett modernt bondeoffer, läs: som tillgängliga horor. Barn som rånas är bara ett uttryck för att jämlikhet med lika prylar till alla är inte än genomförd. Förövarna ses om offer, kanske fattas det fritidsgårdar…

Integration? Sverige är enligt lag ett mångkulturellt samhälle. Vart ska människor integreras till? Är inte bara ordet integration en kränkning av olika kulturer och levnadssätt? Ingenstans i världen har det gått att integrera så skilda kulturer som det västerländska och muslimska. Men svenska politiker måste prova ett dödfött projekt. Deras uppfattning om sig själva är grandios.

Demokraterna i USA såg det inte heller att komma. I sin besvikelse och ilska rev Nancy Pelosi  – representanthusets talman innehavare av det högsta ämbetet i USAs Kongress – sönder kopian av Trumps tal till Nationen. En planerad dumhet?  Hon såg det inte att komma och ser inte att hennes tid är ute. De människor som har fått arbete och bättre ekonomi för sina familjer de sista åren i USA skiter fullständigt i hennes vånda.

Så även här. De som inte än har behövt tampas med det nya Sverige, såg det inte att komma. De bryr sig inte om de drabbade. Var och en är sig själv närmast. I varje fall är de väldigt tysta. När de ”har inte sett något människorna” sedan råkar ut för förändringar kommer klagan fram. ”Jimmiemoment” i den feministiska vänsterskaran kan vara skakande.

Folk är inte intresserade av politikernas löften utan  av resultat. Att inte längre känna sig  tillhörig i en samhällsgemenskap och uppföra sig därefter kommer att kollapsa resterna av landet.

Varför bry sig?