Rasism eller bara dumma människor?

Publicerat av

Jag brukade arbeta varje torsdag kväll på en låst psykiatrisk avdelning. De hade en lucka i schemat. Jag hade 75% tjänst som kurator så jag behövde fylla på inkomsten. Oftast arbetade jag med en man från Irak. Han var rena lugnet, utbildad och pratade perfekt svenska. När sista medicinen var utdelad brukade vi ta en kopp kaffe och prata.

Avdelningsföreståndaren såg jag inte, hon hade redan gått hem när jag började passet. Men en dag var hon där. Efter lite kallprat sa hon: Du flyttar väl hem till Finland när du blir pensionär. Du ska väl inte använda våra pensionspengar. Men än så länge jobbar du ju bra. Du får fortsätta på torsdagar.

Det var som en isig vind blåste över mig. Jag hade arbetat där över ett halvt år, varje torsdag och en och annan helg.

Det var dock inte första gången jag hade blivit näpsad om min finskhet. Både när jag hade sökt arbete och på arbetsplatsen. Från början bestämde jag mig att skita i det. Men det sved ibland. Var det rasism eller bara en ego, dum människa? Skulle jag ha bråkat och gjort mig omöjlig bland folk? Vem bryr sig om en finne? Och finnar är väl inget ras, de är en folkblandning som började vandra från från Volgabukten århundraden sedan. Min släkt utvandrare från Mongoliet, evigheter sedan.

Jag sa ingenting. Att vara en utbildad person men så ovetande om vårt pensionssystem var nog det jag reagerade mest på. Om jag skulle flytta följer pensionen med mig. Nu tänkte jag inte flytta bara stryka mitt namn och telefon från vikarielistan.

När jag stötte på irakiern undrade han varför jag inte kom dit mer. Även patienterna hade undrat om torsdagskvinnan. Jag sa inget. Förmodligen behandlade föreståndaren inte honom illa. Vem skulle våga sig på en man, en stor charmig man med muskler?

Extrajobb fanns alltid gott om inom psykiatrin.

Jag beslutade att se till så min tjänst skulle fyllas ut till heltid. Jag lyckades få medel till utökad tid. Den tiden användes sedan till forskning om vår avdelning: vad lyckades och vad inte. Brydde sig någon? Nej, bara vi som jobbade fick bekräftelse att vi gjorde rätt. Man kunde ha använt våra metoder i missbruksbehandling annanstans, det var effektivt. Jag började sedan doktorera. Efter ett är gav jag upp. Heltid studier plus heltid arbete gick inte ihop.

Det pratas så mycket om rasism, hudfärg, sexuell läggning, rättigheter på grund av något…så kanske de viktigare sakerna skyms. Hudfärg och sexuell läggning är rent av mode.

Skulle jag ha blivit förbannad när släktingar undrade om barnet vi väntade skulle bli blek i hudfärgen, eftersom vi båda, jag och min första sambo var det? Han var extra blek med väldigt blåa ögon. Jag var blek som blev bränd i solen omgående. Så diskuterades också blivande ögonfärg, brunt eller blått. I ett berömt fall beskriven i nu två böcker har sådana undringar blivit rasism känt över Världen. Förr hade vi bara skakat på axlarna högst, men nu har åskmullret nått det engelska kungahuset. Var och en lever sitt barndomstrauma på olika sätt.

Finns det ingen rasism kan man nog hitta det.

Vi, två vanliga människor, tog det som intresse och nyfikenhet. Det är inte lätt att prata med blivande föräldrar så det blir exakt rätt. Klumpighet är inte illvilja. Nyfikenhet är inte rasism.

På något sätt slits även ord ut och deras mening accentueras till det sämsta, inte något upplyftande. Missnöjda människor utnyttjar ord som ett slags straff. Att skrika rasist är liksom fint och det sämsta du kan bli kallad för. Olika hudfärger är olik fina beroende på vart vi  lever. Dottern fick giftermålsanbud under läkarpraktiken i Afrika. Det var fint och höjde ens status om frun var vit. De svarta utanför ens eget område kallades ”icke människor” precis som en av våra patienter kallade oss tills vi fixade en översättning. (Utesluter varifrån hon kom, inte Afrika.)

Vad skulle vi säga? Trakassera en förtryckt människa?

Här och speciellt i de demokratiska Staterna i USA är mörk hy en fördel. Skuld över slaveriet tar aldrig slut. Vissa delstater, även om de inte hade slaveri, försöker betala av skulden de inte har till ättlingar av de svarta.

Just nu trakasseras jag av ryssar både på min blogg och även i telefon. Vad vill de? Onödig påverkansoperation på en gammal kvinna utan någon som helst makt över politik. Ryssland är ett terroristland, de ligger idag på botten av mänskligheten tillsammans med några andra. Rasism? Inte alls, bara fakta. Ett land är dock inte alla människor i en bunt, även i Ryssland finns de som avviker och vill ha fred, men de blir inte långvariga i frihet.

Jag tror det är viktigt att ha tillhörighet till ett land, folkslag, släkt, familj. Att vara någonting, inte bara i arbetssammanhang. Det är inte tillräckligt med ett pass. Det är bara portöppnare.

Att jag är ibland en grinig och alltid blek har inte heller med finska folkegenskaper att göra, vilka de nu är. Jag är bara sådan.

Använd ord varsamt, så de inte förlorar sin rätta betydelse.

PS. Ett obetydligt men typisk försök att göra rätt angående hudfärg är serien ”Morden i Midsomer”. De engelska små byarna har nu mera befolkning som i Londons förorter. Serien är noll trovärdig, men så rätt. Det är så rätt att vi inte ser det mer.

Att spå på klimat är som att…

Publicerat av

Återpublicerar ett inlägg som passar idag när Klimatmötet pågår i Dubai.

När jag var barn skulle gatan vara skottad klockan 6 så folk kunde ta sig till arbete. På söndagar var tiden 7. Det hände att jag fick gå ut och hjälpa min far, som var vaktmästare i hyreshuset vi bodde i, om det hade snöat riktigt mycket. Att sanda var också viktigt. Inga benbrott. Min far använde en kratta och gjorde ett mönster på sanden. Efter skottning gick far till sitt arbete, vaktmästarjobbet var en bisyssla. Det var ett viktigt arbete att hålla gatan gångbar och ren.

På den snöfria tiden spolade man av gatan regelbundet. Rena gator ger hälsosammare miljö. Det har konstaterats i någon utredning att finska stadsgator gav en bättre miljö, även bidrog till hälsa än till ex. gatorna i Sverige

Det var då det, i Finland.

Där jag bor idag är det spännande att gå ut på gatan. Snö? Ishalka? Gata som ser ut lik puckelpist? En Stockholmsförort.

Efter åratals hot om noll snö och global uppvärmning klarar många platser i Sverige inte den verkligheten som just heter vinter och snö. Det är som en överraskning och kaos direkt. Speciellt i Stockholm. Bussar i dike. Trafiken inställd.

Vi skulle ju inte ha vintrar längre!

TV-meteorologen Pär Holmgren förutspådde att om tjugo år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor och Vasaloppet är ett minne blott. 
Vasaloppet överlever inte sitt 100-årsjubileum 2022, sa han.

Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet. Fjällindustrin klarar den snöfattiga framtiden bättre, även om säsongerna blir kortare, trodde Pär Holmgren.

Klipp från vad Holmgren spådde om vinter, snö och skidåkning på grund av varmare klimat. 5 dec 2006 i Expressen.

Det med ungdomar utan skidor i våra få storstäders förorter stämmer nog.

Vasaloppets vintervecka 2023 hade över 52 000 anmälda
2010 var rekordet 15 709 åkare, 2023 var 15800 anmälda. Vasaloppets 100 års jubileum, 2024 är fulltecknat. Det är jubileumsåret eftersom tre lopp har varit inställda. 112 åkare fullfölje första Vasaloppet 1922.

Slumpmässigt valt hus.

Snödjupskartan visade i mars 75 cm i en stad i Norrland, idag är det redan 47 cm. Stockholm kämpar med ca 17 cm i dagsläget.

Att spå på klimat är som… använd ord som du tycker passar bäst.

Bilderna från en Norrländsk stad.

Gamla historier om Olympiad och Coca-Cola.

Publicerat av
Paavo Nurmi tänder den Olympiska elden i Helsingfors 1952.
Armi Kuusela Miss Universum 1952

År 1952 var ett stort år för Finland. Sommarolympiad och en finsk kvinna vann tävlingen miss Universum. Det som var speciellt med året 1952 var hoppet. Hopp om fred, bättre tider, utveckling och en plats bland andra nationer i Världen.

Några av tävlingarna spelades även i Tammerfors. Vi barn samlades kring hotellet där de tävlandena bodde. Till vår lycka kom ett amerikanskt lag ut. De flesta var svarta, förmodligen basket eller annan bollsport. Vi hade aldrig sett svarta människor i live. Detta är alltså 1952. Vi försökte säga något på engelska. De hälsade och gav oss stora paket tuggummi.

Coca-Cola gjorde sitt inträde till finsk marknad dock bara för Olympiaden så länge..

När börjar Julen? Har sett ett påstående: Julen börjar när Coca-Cola reklamen visas i TV.  Så Julen är här? Reklamfilmen ”Holidays Are Coming” visas igen sedan 14 november.

Har ni sett den Coca-Cola reklamen? Den är skickligt gjort. Den utstrålar magi, harmoni och glädje. Musiken är perfekt. De gör en ny varje år men den här är något som folk gillar och har till och med önskat att den ska återkomma till TV.

Julen är Jesus födelsedag, det är därför vi firar jul. Varför gör inte Kyrkan lika magiska reklam?

Coca-Cola är en av produkterna som är mest spridda i Världen. Jag minns när den kom till Finland och till Kina.

Den 2 juli 1952 anlände 720 000 flaskor Coca-Cola till Finland från Amsterdam. Det var en donation till Krigsinvalidernas brödraförbund av Coca-Cola. Förbundet sålde produkten och fick behålla intäkterna för att främja sin verksamhet. I 36 kiosker i närheten av de olympiska arenorna och i parker såldes Coca-Cola.

Det tog dock några år innan Coca-Cola kom till min hemstad Tammerfors. Den första platsen där drycken såldes var Stockmanns varuhus. Jag är inte säker på året.

Vi var tre tjejer från flickskolan som gick till kaféet i varuhuset Stockmann varje lördag efter skolan. Vi åt en kula glass eller drack saft. Men nu provade vi Coca-Cola.  Nej, vi blev inte så förtjusta i det.   Men i skolan på måndag kunde vi inte låta bli att skryta. Vi var de första i klassen som hade druckit Coca-Cola. Så världsvana vi var!

Jag har inte gillat Cola någonsin men som medel mot resemagsjuka är det faktiskt fungerande. Dock skall kolsyran bort, en gnutta socker eller vad som helst i får kolsyran att bubbla i väg.

Till Kina kom Coca-Cola mycket senare. 1977 var vi i Canton, på väg mot Hongkong. I det hotellet där utlänningar tilläts bo fanns några amerikanska läsk, Sprite och Coca-Cola, på menyn. Servitören talade om det när vi beställde. Han var lite lagom stolt över det. All personal bar en liten nål med amerikansk och kinesisk flagga på bröstfickan. Våra kära amerikanska vänner…

Nu mera har vi Coca-Cola och Sprite i vårt sortiment, sa han.

Då charmade min dotter hela hotellet. Hennes ord berättades till varenda hotellarbetare. Kvinnorna samlade sig kring henne på kvällen och de sjöng ihop.

Vad sa hon?

Nej, tack. Jag vill ha den kinesiska läsken, det smakar mer äkta.

På flygplatsen träffade vi några amerikanska turister från miljonär klassen. Dörrarna började öppnas mot Världen.

Inte bara turister utan Coca-Cola har gjort sina resor runt jorden. Nästan alla länder säljer Coca-Cola och 98 % av jordens befolkning vet vad det är. Vinsten per år är ca $ 9,542 miljarder, förmodligen mer idag. 

Nej, ingen Cola här, det blir dagens kafferanson.

Bara några citat.

Publicerat av

Passande idag när högervindar blåser i flera europeiska länder:

Winston Churchill:

”Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta, den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna.

Nästa är nog också passande i tidsåldern.

Francis of Assisi:

”Start by doing what’s necessary; then do what’s possible; and suddenly you are doing the impossible.”

Och en uppmaning:

”Nothing worth doing ever, ever, ever came easy.  Following your convictions means you must be willing to face criticism from those who lack the same courage to do what is right.  Relish the opportunity to be an outsider.  Embrace that label. … Because it’s the outsiders who change the world and who make a real and lasting difference.  The more that a broken system tells you that you’re wrong, the more certain that you should be that you must keep pushing ahead. … Never, ever give up. … Just never quit. … They’re not coming after me; they’re coming after you; I’m just standing in their way.  And I always will.”

Vem? Det får du gissa själv.