Att spå på klimat är som att…

Utvalda

När jag var barn skulle gatan vara skottad klockan 6 så folk kunde ta sig till arbete. På söndagar var tiden 7. Det hände att jag fick gå ut och hjälpa min far, som var vaktmästare i hyreshuset vi bodde i, om det hade snöat riktigt mycket. Att sanda var också viktigt. Inga benbrott. Min far använde en kratta och gjorde ett mönster på sanden. Efter skottning gick far till sitt arbete, vaktmästarjobbet var en bisyssla. Det var ett viktigt arbete att hålla gatan gångbar och ren.

På den snöfria tiden spolade man av gatan regelbundet. Rena gator ger hälsosammare miljö. Det har konstaterats i någon utredning att finska stadsgator gav en bättre miljö, även bidrog till hälsa än till ex. gatorna i Sverige

Det var då det, i Finland.

Där jag bor idag är det spännande att gå ut på gatan. Snö? Ishalka? Gata som ser ut lik puckelpist? En Stockholmsförort.

Efter åratals hot om noll snö och global uppvärmning klarar många platser i Sverige inte den verkligheten som just heter vinter och snö. Det är som en överraskning och kaos direkt. Speciellt i Stockholm. Bussar i dike. Trafiken inställd.

Vi skulle ju inte ha vintrar längre!

TV-meteorologen Pär Holmgren förutspådde att om tjugo år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor och Vasaloppet är ett minne blott. 
Vasaloppet överlever inte sitt 100-årsjubileum 2022, sa han.

Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet. Fjällindustrin klarar den snöfattiga framtiden bättre, även om säsongerna blir kortare, trodde Pär Holmgren.

Klipp från vad Holmgren spådde om vinter, snö och skidåkning på grund av varmare klimat. 5 dec 2006 i Expressen.

Det med ungdomar utan skidor i våra få storstäders förorter stämmer nog.

Vasaloppets vintervecka 2023 hade över 52 000 anmälda
2010 var rekordet 15 709 åkare, 2023 var 15800 anmälda. Vasaloppets 100 års jubileum, 2024 är fulltecknat. Det är jubileumsåret eftersom tre lopp har varit inställda. 112 åkare fullfölje första Vasaloppet 1922.

I bild ett slumpmässigt hus, inte den jag sitter i

Snödjupskartan visar 75 cm i en stad i Norrland medan mitt Stockholm kämpar med sina 13 cm snö.

Att spå på klimat är som… använd ord du tycker passar bäst.

PS.Natt mot fredag hade Karesuando knappt-37C, i Nikkaluokta var det -36,8 C.

Bilderna från en Norrländsk stad.

Varför lyder inte vädret?

Utvalda

I går var det underbart vinterväder. Nyfallen snö. Vit mark. Lukten av lite vinterkyla. Jag mötte en man som ropade till mig: Är det inte vackert! Han viftade med armarna som om han ville omfamna hela den snöiga världen.

Ja, det är så vackert, ropade jag tillbaka och han snurrade runt av pur glädje.

Idag regnar det. Snön på träden har försvunnit. Slask. Halt. Värsta vädret som finns är när smältvatten fryser. Benbrotten ökar. Median varnade igår för snökaos. Dagarna före skrevs om den varmaste vintern i hela Europas historia. Strax före oroades det om kylan och följande elräkningar.

Det känns ibland som om vädret vore i olag. Men minnet är kort. Nog hände det på 70 talet att jag grillade korv ute med barnen på Juldagen.

Visst gick vi i ösregn till julkyrkan när jag var skolbarn. Alltid dunjacka på kvällarna under sommarens vandring. Nog är det varmare eller kallare beroende hur långt bakåt vi minns eller studerar.

Mitten maj 2020 i Sörmland. Kallt och snöfall.

Något som jag har tänkt är att årstiderna har liksom snurrat en månad bakåt. December är som november, maj är april. Och så. Vårt läge mot solen är kanske förändrad? Nog bestämmer solen mer än teoretikerna? Eller är jag ute och cyklar, dessutom utan cykel?
Min far var en bondpojke och duktig i att spå väder. Det brukade stämma väl så bra. Skulle han kunna göra det nu? Vet ej. Han hade svårt att lära ut eftersom det krävdes åratals observationer generationer bakåt.

Idag är det datormodeller.

Känns som intresset för domedagsprofetior angående klimat har sjunkit något. Oftast kan det bara existera ett intresse i taget, speciellt i media, borträknad Trump. Just nu slår Putins krig mot Ukraina ut klimatet, flankerad av vårt eget krig på gatorna. Men Covid kanske ökar? Och, när kommer elpengarna?

Men du som än grubblar över klimatet hittar en bra och förståelig blogg hos
https://judithcurry.com/

Hon är dessutom utbildad i frågan, inte så vanligt när profetior utropas.

Klimatet gör aldrig rätt!

Utvalda

Det stora Klimatmötet har nu skitat ner med sina privatplan, mattransporter, skräp och limousiner mer än du och jag kommer att göra under vårt livstid. Och vilken matsedel då! Nej, det var inte maskar och gräs precis. Bland annat Wagyu oxfilé som du köper till det facila priset på ca 2000kr kilot.

(Länk nedan)

Resultatet är fond för skador klimatet orsakar. Vi alla vanliga dödliga vet hur fonder och bidrag till fattigare länder används. De hamnar alltid i redan fulla fickor. Och vem skall åtala Naturen och Klimatet så ersättning skall utdömas? Vem bedömer? Vad är skador från klimat, väder och vad är dumhet som att bygga på fel ställe helt enkelt? Intressant hur politiker än tror att pengar alltid löser allting. I verkligheten föga eller inget. Oftast bara vissa privata omkostnader hos de som tar hand om slantarna. De rika länderna skall betala. Kina tänker inte bidra.

Stockholm har drabbats av klimat eller kan det vara bara vanligt normalt väder. Vi har.snö och en stor el av trafiken stod stilla på morgonen. Jobba hemifrån, ropade SL. Det är märkligt att just Stockholm drabbas alltid så hårt. Kan det bero på annat än vädret? Nyss klagade klimatalarmisterna att det var för varmt här. Nu då? Vad klagar ni på idag?

Vem har orsakat snökaoset i Stockholms trafik? Klimat, väder, årstid läget eller usel planering?

PS. Den 6-18 november 2022 ägde COP27 rum i Sharm el-Sheikh, Egypten.

http://everykindapeople.blogspot.com/2022/11/nar-klimatprasterskapet-traffas.html

Snöfall och vandring, minne från PCT år 2018.

Utvalda

Dag 153 på PCT den tredje oktober 2018 var en regnig dag. Så var också dagen före. Jag passerade Deep lake som hade bra tältplatser men det var för tidigt att sluta gå. Dagarna var nu kortare så det gällde att använda all den ljusa tiden.

Jag började gå upp mot Cathedral pass, 2445 mile, blöt och jobbig uppgång.

Det började snöa. Först med mjuka flingor sedan hagel som byttes mot rejält snöfall och hård vind. Jag fortsatte att gå. Natten före hade jag sovit på en usel plats och tänkte på att hitta något bättre. Det fortsatte att snöa, sikten blev noll och ljuset försvann fast det inte var kväll än.

Jag slog tält. Hade i alla fall lite vindskydd bakom.

Nu var inte mitt extralätta tält lämplig för vintertältning så jag fick stiga upp och rensa det från snön regelbundet. Som väntat var det svinkallt. Jag rullade in sovsäcken i räddningsfilten. Jag kokade mat under absiden och det värmde. Bättre. Så fort det ljusnade började jag packa ihop. Tältet var fruset med klumpar av snö.

Det var en strålande morgon. Men vart var stigen? Jag kunde se några fotspår ibland. Någon hade gått förbi mig.

En bit ner från passet träffade jag Big Red (hans trailnamn, min var Legend). Han frös så han inte kunde prata. Det var inte han som hade gått förbi mig på morgonen utan en annan. Big Red höll på att packa ihop. Den andre killen hade passerat honom och sagt att han inte ville ge upp nu. Men även han var frusen och trött.

Jag fortsatte att gå. När det kom en vindstilla solig plats lagade jag frukost och hängde tältet i tork. Big Red passerade, vi pratade om fortsättningen. Han var tveksam till att fortsätta, men kunde inte bestämma sig.

Vi får se, sa vi. En dag kvar till en väg. Kanske snön var bara tillfälligt.

Nästa natt sov jag vid leden vilket man inte ska göra. Natten är djurens tid och de använder också leden. Man ska gå en bra bit ifrån men nu slog jag mig ner vid en utbuktning bakom ett träd. Orkade inte mer och det var vindstilla. Kallt, mera snö. När jag packade ihop på morgonen såg jag spåren efter en puma. Den hade passerat tältet, vänt, passerat igen men fortsatt sedan förbi. Uppe i krönet låg spår efter tältning på en liten plätt och pumans spår runt den.

Det kändes lite kusligt. Inga spår av anfall. Jag började gå ner från krönet väldigt sakta. Stigen gick vid höga bergväggar. Satt puman där och spanade? Inte springa om du ser en Puma. (Bilden är från Sarek inte PCT, lodjur och kråka har lämnat spår.)

Nej, jag såg inte Puman men jag såg en järv under dagen. Det var sällsynt. Den sprang i skogsbrynet ganska nära mig en lång stund. Magi!

Så fort jag nådde Stevens Pass, mile 2473, stannade en bil och frågade om jag ville ha lift. Jag hade bestämt mig att komma till Leavenworth för att där ta bussen till Lake Chelan och byta ut en bit vandring för en lång båttur. Kvinnan som körde var slalominstruktör och väldigt glad över tidig snö. Hm. Lite annat med mig.

Jag fick rum i ett hotell, sista rummet för det var höstens ölfestival dagen efter. Hotellet hade en tvättstuga. Jag startade tvätten och la mig sedan i hett bad. På kvällen satt jag på sängen inrullad i täcket, åt och såg på nyheter. En tidig snöstorm hade lamslagit vissa vägar.

Dagen efter tog jag bussen till Chelan för en 89 km lång båttur på sjön – som likaså hette Chelan – till Stehekin där jag åter anslöt till leden.