”Citius, altius, fortius, communis”

Utvalda

Olympiad 2024 i Paris har börjat med en udda invigningsceremoni. Deltagarna kommer per båt på Seine. Alla möjliga båtar, stora och små, allt flytetyg har samlats in. Hoppas ingen trillar i. Fast, det sägs att vattnet är ok att simma i. Hm.

Det är en happening i hela Paris. Frankrike har jobbat på! Än så länge är idrottarna glada. De seglar i sina båtar medan showen pågår längs gatorna vid Seine, broarna och ja, överallt och i inklippta händelser för oss vid TV. Till sist samlas alla vid Eiffeltornet, den olympiska flaggan hissas och elden tänds.

OS är känslosamt och i slutändan handlar allt om pengar. Inga vinster, krympta möjligheter. Idrott är inte lätt och latmansgöra, för, ska du hamna på toppen får du offra annat i livet. Det krävs envishet, tålamod och begåvning. Alla kan inte bli toppidrottare hur än de tränar. Men karriären är ofta kort, man hinner ett liv till.

Nej jag är inte särskilt sportintresserad. Jag håller förstås på Finland, det gör jag alltid och resten av familjen håller på Sverige, Rättvist. Men Finland har inte många medaljer att vänta. Skeetskytten Eetu Kallioinen och två seglare med viss möjlighet. Kommer kanske bänka mig framför TV n någon gång.

Att springa Maraton kunde jag tänka mig om jag vore hälften så gammal.  Det är ju bara att springa framåt utan några konstigheter. Lite som vandring fast med högre fart.

Olympiska mottot är:

Snabbare, högre, starkare – tillsammans.

Ordet tillsammans lades till 2021 i Tokyo. Nu hoppas vi alla Olympiad utan problem, demonstrationer och oväntade negativa händelser.

Jag var i Paris 2016, det året då Seine svämmade nästan över. Alla båtturer var inställda. Notre Dame var stängt, vatten fyllde på golven.  (Den olycksaliga branden var 2019.) En del andra turistattraktioner var stängda på grund av vatten, men Paris har så mycket att erbjuda. Eiffeltornet blinkade. Antingen tyckte man om det eller ansåg att det var onödigt pråligt.

Om min Parisresa 2016:

Bilder: Överst från TV idag, resten från 2016.

Gamla historier om Olympiad och Coca-Cola.

Utvalda

Paavo Nurmi tänder den Olympiska elden i Helsingfors 1952.

År 1952 var ett stort år för Finland. Sommarolympiad och en finsk kvinna vann tävlingen miss Universum. Det som var speciellt med året 1952 var hoppet. Hopp om fred, bättre tider, utveckling och en plats bland andra nationer i Världen.

Några av tävlingarna spelades även i Tammerfors. Vi barn samlades kring hotellet där de tävlandena bodde. Till vår lycka kom ett amerikanskt lag ut. De flesta var svarta, förmodligen basket eller annan bollsport. Vi hade aldrig sett svarta människor i live. Detta är alltså 1952. Vi försökte säga något på engelska. De hälsade och gav oss stora paket tuggummi.

Coca-Cola gjorde sitt inträde till finsk marknad dock bara för Olympiaden så länge..

När börjar Julen? Har sett ett påstående: Julen börjar när Coca-Cola reklamen visas i TV.  Så Julen är här? Reklamfilmen ”Holidays Are Coming” visas igen sedan 14 november.

Har ni sett den Coca-Cola reklamen? Den är skickligt gjort. Den utstrålar magi, harmoni och glädje. Musiken är perfekt. De gör en ny varje år men den här är något som folk gillar och har till och med önskat att den ska återkomma till TV.

Julen är Jesus födelsedag, det är därför vi firar jul. Varför gör inte Kyrkan lika magiska reklam?

Coca-Cola är en av produkterna som är mest spridda i Världen. Jag minns när den kom till Finland och till Kina.

Den 2 juli 1952 anlände 720 000 flaskor Coca-Cola till Finland från Amsterdam. Det var en donation till Krigsinvalidernas brödraförbund av Coca-Cola. Förbundet sålde produkten och fick behålla intäkterna för att främja sin verksamhet. I 36 kiosker i närheten av de olympiska arenorna och i parker såldes Coca-Cola.

Det tog dock några år innan Coca-Cola kom till min hemstad Tammerfors. Den första platsen där drycken såldes var Stockmanns varuhus. Jag är inte säker på året.

Vi var tre tjejer från flickskolan som gick till kaféet i varuhuset Stockmann varje lördag efter skolan. Vi åt en kula glass eller drack saft. Men nu provade vi Coca-Cola.  Nej, vi blev inte så förtjusta i det.   Men i skolan på måndag kunde vi inte låta bli att skryta. Vi var de första i klassen som hade druckit Coca-Cola. Så världsvana vi var!

Jag har inte gillat Cola någonsin men som medel mot resemagsjuka är det faktiskt fungerande. Dock skall kolsyran bort, en gnutta socker eller vad som helst i får kolsyran att bubbla i väg.

Till Kina kom Coca-Cola mycket senare. 1977 var vi i Canton, på väg mot Hongkong. I det hotellet där utlänningar tilläts bo fanns några amerikanska läsk, Sprite och Coca-Cola, på menyn. Servitören talade om det när vi beställde. Han var lite lagom stolt över det. All personal bar en liten nål med amerikansk och kinesisk flagga på bröstfickan. Våra kära amerikanska vänner…

Nu mera har vi Coca-Cola och Sprite i vårt sortiment, sa han.

Då charmade min dotter hela hotellet. Hennes ord berättades till varenda hotellarbetare. Kvinnorna samlade sig kring henne på kvällen och de sjöng ihop.

Vad sa hon?

Nej, tack. Jag vill ha den kinesiska läsken, det smakar mer äkta.

På flygplatsen träffade vi några amerikanska turister från miljonär klassen. Dörrarna började öppnas mot Världen.

Inte bara turister utan Coca-Cola har gjort sina resor runt jorden. Nästan alla länder säljer Coca-Cola och 98 % av jordens befolkning vet vad det är. Vinsten per år är ca $ 9,542 miljarder, förmodligen mer idag. 

Nej, ingen Cola här, det blir dagens kafferanson.