Märkesdagar oh påhittedagar.

Utvalda

Jag träffade ett par på PCT vid Mulkey Pass där de tittade på 1000 km märket som någon hade gjort med kottar. Det var lite på fel plats. Vi hade gått över 740 mile. Nu skulle vi ner från bergen till Lone Pine och fylla på mat.

Vi vilade ett tag på Horseshoe Meadovs (bild ovan) och mannen ville fråga mig till råds när kvinnan sprang runt och fotograferade. ( På grund av min ålder trodde många att jag hade goda råd att ge. Ibland stämde det.)

Han skulle fria under vandringen. Var det viktigt att fria eller kunde han bara säga: ska vi gifta oss när vi kommer hem.

Jag rådde honom att gå på knä, ha en ring och välja en plats som båda två hade sett som extra vacker. Gör det till en dag att minnas och en vacker start på livet ihop.

Var det ett gammalmodigt råd helt utan jämställdhet?

Fast går man på knä är det bra att veta hur svaret blir, innan. Liksom känna efter. Det är oerhört pinsamt att säga nej när rosor och skumpan står på bordet, ringen är en diamantring samt hans vänner står och väntar bakom dörren. Fråga mig bara hur man då snyggt slinker undan utan att förnedra stackaren, just då.

Det är viktigt att ha stunder och speciella dagar som binder ihop förhållanden och äktenskap. Dagar som frieri. Bröllop. Märkesdagar. Egna speciella dagar. När livet krisar – det gör det alltid – går man tillbaka till frieriet eller bröllopet och tänker över igen: varför sa vi ja till varandra. Finns det kvar? Vad har förändrat sig? Om paret har barn är det kanske till och med viktigare att komma ihåg varandra. Inte bara bli mor och far utan också ett par som älskar varandra.

Gifta eller samboende som inte kommer ihåg parets minnesdagar, inklusive födelsedagar, är ett fattigt förhållande. Man bryr sig inte. Ser inte sin partner som det viktigaste. Något att fira just idag, vad då! Att komma ihåg en bemärkelsedag på fel datum är inte roligt. Det säger bara: du är inte viktig för mig.

Det innebär inte att man behöver tömma kassan. Det räcker med en blomma och uppmärksamhet på rätt dag.

Förutsatt att personen inte är dement. Då fick jag blommor lite hipp som happ som sambon köpte med hemtjänsten. Alltid fel dag. Det är bara att vara glad och tacksam då.

Alla Hjärtans dag då? Så klart skall man passa på att uppvakta varandra. Livet är ofta enahanda. Förgyll dagen och bättra på förhållandet och blomsterhandlarnas ekonomi. Och vi som är ensamma uppvaktar oss själva. Är inte egenkärlek det som alltid träffar rätt?

Jordgubbar! Lämpligt att fira med oavsett vad.