Den julen var jag tre år gammal. Jag hade en del magiskt tänkande kvar. Att vissa saker var levande. Jag önskade att tomten skulle ta med sig en docka till mig. Jag hade redan gett den ett namn Ulla. Varifrån det namnet kom vet jag inte vi kände ingen med det namnet. Jag tänkte att den dockan ville komma och vara hos mig, det var liksom ett val den gjorde och den flyttade från affären till oss. Julafton kom och jag fick ingen docka. Jag var lite sorgsen och tänkte att dockan inte ville flytta till mig. Jag hade en trasdocka Molla men jag hade ju sett fina dockor i affärsfönster.  Mina föräldrar tyckte jag var för liten för en blunddocka. Jag skulle bara ta sönder den jag var ett yrväder, pojkflicka sas det. En fin docka var ju en utgift i en fattig familj. Jag skulle kunna leka med den rätt när den köptes.

Året efter lärde jag mig att läsa när  jag fyllde fyra och jag fick läsa grannflickans abc bok från skolan.. Men den julen fick jag en fin docka. Jag önskade mig en bok en tjock bok med många sidor och bilder. Jag fick ritblock och pennor så jag försökte skriva en egen bok. Mina föräldrar förstod inte nog varför jag inte lekte. med dockan, Att läsa var liksom för tidigt, små flickor ska leka med dockor.  Mor sydde vackra kläder åt den och jag klädde av den på kvällarna till nattlinne la den i vaggan som min farfar hade gjort. Och jag såg hur glad min mor var. Jag tror att barn vill göra sina föräldrar glada. Att de intuitivt kan bete sig så kontakten mellan barn och föräldrar ger tillfredställelse. När barn ser att föräldern är nöjd upprepar man beteendet. Det är så vi lär samspelet mellan oss. Att vi sedan inte är bara snälla utan gör fel och dumheter och om föräldrarna reagerardå adekvat blir också det en bra del i utvecklingen.

 Sedan tog läsandet över och min lillasyster lekte varsamt med dockan och hon bar sig åt som en flicka bör. Jag var bokmal sas det, Att få ett bibliotekskort vid skolstart var nog ett av min barndoms lyckligaste händelser. Jag började läsa från A och bokförde böckerna jag hade läst. Böckernas magi har sedan aldrig lämnat mig, även om det nästan bara blev faktaböcker under väldigt många är. Jag har haft lite svårt att läsa skönlitteratur, jag läser för snabb som att sökande efter fakta jag behöver. Så en och annan bok får jag läsa om.

Sedan i minyrkesutövning insåg jag hur rätt tid för åtgärd var avgörande och vad påverkade det. Samma åtgärd men fel tid blev lätt ett misslyckande för patienten som för terapeuten.

Formeln, rätt åtgärd i rätt tid förmedlad av rätt person är en nyckel till lösningen av många av livets problem.

Bild. barnet i bilden är en annan flicka.