Storm i smältvatten.

Tänk om vi alla skulle kvitta på jobbet. Jag är sjuk, då är någon annan sjuk i en annan liknande  verksamhet också för att inte tappa balansen . Om jag tycker annat vore viktigare än jobbet, då är någon annan också hemma från motsvarande jobb så ingen vinner ekonomiskt. Inte jämförbart med Riksdagen säger ni. Inte, men på andra jobb sker också beslut, ibland viktiga sådana i regelbundna möten för verksamheten då alla väntas vara närvarande, är folk borta hur som helst kan  affärerna gå i konkurs och på  en offentlig verksamhet kollapsa av arbetsbördan. Om beslut blir bara någras blir de med eviga trätor som följd.

Alla har väl en kalender inbokade möten arbetstider, ledigheter. Och ledigheter har riksdagshen alldeles nog för annat, hela sommaren till ex. Så slopa kvittning och planera bättre. Suspekt system. Kanske dags att omröstningar kan ske digitalt, eller i en röstsedel som lämnas till talmannen ifall man absolut inte kan närvara. Men vid sjukdom tar någon annan vid, det finns väl ersättare. Och resor, annan bortovaro planerar man in så de sker utan att störa arbetet och omröstningar. Under sommarledighet till ex eller de långa veckosluten.

Riksdagen är den primära arbetsplatsen.

 Vildarna skall avgå om de hoppar av, det är inte personval. Den nästa på listan får då förordandet. Även om du kan kryssa för en favorit är det inte säkert att hen kommer in om dennes placering på valsedel är långt nere. Har hänt att någon får många kryss, mer än någon annan. men inte hamnar den i Kommunfullmäktige för det. placeringen på röstsedeln avgör.

Kvittningen är en överenskommelse mellan partierna i riksdagen om att en eller flera ledamöter ska avstå från en viss omröstning för att kompensera för att ledamöter från andra partier inte kan vara med, exempelvis på grund av annat åtagande eller sjukdom. En frånvarande ledamot ”kvittas” då mot en ledamot i ett annat parti som avstår från att rösta. Allt för att valresultat skall hålla i praktiken. allltså det val resultat som fanns nära fyra år sedan. Alla skall rösta rätt enlig partiet. Men nu sket några i kvitttningen, vilken skandal. Dags att avskaffa kvittning och kanske blir det lite vilda västen tills ledamöterna fattar vart huvudarbetsplatsen är. Eller fasa, motpartens förslag var bättre! Förresten är Riksdagen alldeles för stor. Nu när många beslut sker i EU, NAT0 , FN och diverse kotteringar som vi måste följa behövs det färre på plats här. Riksdagen är för stor och det finnns också flera andra politiska beslutsfatttare.

Det totala antalet politiker i Sverige, om man räknar samman riksdag och kommunfullmäktige, uppgår till över 13 000 personer. En stor arbetsgivare. Riksdagens arbete pågår huvudsakligen från september till mitten av juni. Det innebär att riksdagen är stängd för ordinarie arbete i nästan tre månader under sommaren. Så tid finnns för annat.

Så kvittningen smalt som is i vårsolen.

Stöveltramp även idag.

Idag första maj återpublicerar jag en passsande historisk plats, checkpoint Charlie i Östberlin lämpligt nu vid första maj. Som en påminnelse om hur människor låstes in i en stat, bevakades,  hur kommunismen blev det enda tillåtna lik religion. Men än har vi partier i Sverige som hyllar det systemet och hatar de som arbetar och producerar, gör uppfinningar och kanske även tjänar pengar. Öka skatten för de rika ropas det idag.

Det var en speciell upplevelse att stå där 1977 på den Östtyska sidan.

 Läs mer:https://en.wikipedia.org/wiki/Checkpoint_Charlie

Mer om mittt besök:

Alla är inte lediga idag:

https://www.gp.se/debatt/sveriges-riktiga-arbetare-har-inte-rad-att-demonstrera-i-dag.0cff20be-c7b7-4e96-b0c8-0693147de39a

Mina kungliga icke träffar.

Nu firar kungen sin 80 års dag  och det är en stor fest i slottet.  När jag fyllde 80 var det betydligt lugnare. Covid härskade, någon av de närmaste var sjuk, firandet skedde genom mail. Sedan ebbade sjukdomen ut och vi åt en försenad middag.

Grattis Kungen, hoppas du får hålla dig frisk!

Har jag träffat Kungen? Nej men vid två tillfällen har vi varit en meter från varandra. Det första var i Statsteater 1968 när ” Hair” spelades. Han var än prins och ungkarl. Precis när ljuset började slockna kom fyra personer in, två tjejer och två män,  varav den ena var prinsen. De satt sig två bänkar från mig.  De gick minuten innan ljuset tändes. Den andra gången var på gatan.  Japans kronprins Akihito med hustru besökte Sverige 1985. De kom i två  bilar tillsammans med kungen och drottningen, bilarna stannade vid rödljuset och där råkade jag stå och såg rakt in i bilarna. De var finklädda med mycket glittter. Sedan växlade ljuset till grönt och de körde iväg.

Jag tycker Kungen sköter jobbet bra, inte lätt att vara född till ett jobb man inte valde själv. Men ingenting annat än eget val hindrar honom att bara gå nu. Vi straffar inte avgående monarker. Jag undrar om han vid fritt val blev kanske lantbrukare och sedan en av dem som fick inse att det var olönsamt  att producera mat, och en militär bana hade varit säkrade bröd.

Grattis!

bild, mitt 80 års firande med en semla!

Den ovillige blankett ifyllaren.

Det pågår många deckarserier i TV ibland upptäcker de som undersöker de eventuella offren eller förövaren att de inte har funnits några år sedan, eller inte alls de är som nya människor uppkomna från ingenting.

 Jag kände mig som en sådan när jag fick en drös blanketter från Socialstyrelsen vilka skulle undersöka mina hälsovanor och mitt liv. Två olika varianter dög upp. Jag fyllde inga för vad skulle ja fylla i. Mitt liv ser ju fullständig annorlunda ut nu än sex månader sedan. Från mat till motion, ja allt är förändrat. Det är som en ny människa skulle bo här en som lever ett tämligen ovälkommet liv. Vad skulle jag fylla i. Noll alkohol nu men jag drack ju förr fast väldigt sparsamt. Nära noll motion nu – att gå en runda med rollator och en liten utan räknar jag inte eller en kvart på cykel inne men det stämde ju inte i augusti och alla åren före. Mat är också annat nu eftersom orken att stå vid spisen är begränsad. Ja det känns som en främling har bosatt sig här, den har vissa kännetecken med den föregående men även utseendet är förändrat. Hela kroppen är ju lite sned. Så vad skulle jag fylla i, den nya människan som jag har svårt att känna igen och förlika mig med eller den gamla försvunna? Jag ser ingen nytta av mina svar till Samhället nu, oavsett vad jag kryssar i. Dessutom skrev de att övriga uppgifter hämtas från register som boende och områden, jag har flyttat ganska många gånger från rena landsbygden till småstad, rena lyxvåningen och sedan så kallad utsatt område i Huvudstaden och snabb ut därifrån. och även bott år utomlands. Vilket boende vore det som påverkade mest? Jag kan gissa vad de är ute efter. De skulle hämta från register uppgifter om mina barn, deras liv och mina föräldrar. Där tog det slutligen stopp. Vem har gett dem rätt att rota i mina barn, deras medgivande fanns inte de är inte frågade eller tilltalade. Mina föräldrar finns  inte i svenska papper eller i livet och dessutom är jag adopterad så någon nytta av släktforskning är det inte. Lite sent också utreda döda personer. Papperskorgen. och sedan kom en nästan likadan blankett till fast från en privat firma med uppdrag från Socialstyrelsen. Den ville samma saker men mer detaljerade bla. annat hur många gånger jag åt fisk eller tränade så jag blev svettig. Och om jag knarkade.

Jag vill gärna veta varför man fyller i frågeblanketter, vad är nyttan, vad händer sedan.

Vart leder det till i min ålder. Tveksamt. Så det blev Papperskorgen.

Tänk vad intresserade de är nu om mitt liv. Lite sent nu.

En blankett till dök upp i mars den årliga hemtjänstundersökningen. Men jag har ju inte hemtjänst. Det avslutades i december före julen. Men eftersom det var så pass nära i tid sickade jag en mail till den adressen de uppgav ifall man ville få kontakt eller hade frågor. Ville de att jag ändå skulle svara? De hörde inte av sig så det blev papperskorgen där med. Så klart fanns standard frågan om jag kände mig ensam. Vad skullle de göra för det om jag svarade ja, skicka en kompis för kafffet? Jag var nöjd med hemtjänsten även om den inte svarade på en del behov jag hade men det var inte deras fel utan politikernas styrning. Mataffär var otillåtet område, träning likaså och medicin fick de inte röra. Alllt var beräknad per minut. Men allt går, det finns olika lösningar för allting i livet. Jag har ju för det mesta varit den lösningsorienterade oavsett frågan.

Själv gjorde jag två undersökningar under mina arbetsår. Med klart syfte, vad fungerade vad inte. Kunde man se det och så få en behandlingsmodell. Svar ja. Det kändes meningsfullt. Sedan följe jag upp mina patienter i tre år. Höll det eller inte vad brast, vad behövdes då? Det kändes bra att se resultat både för patienten som behandlaren. och de som var med fick uppföljningsutredningen.

Bild frän bättre tider Silver pass mile 883 på PCT