Etikettarkiv: Ryssland

Krig genom ombud och bittra förlorade.

Utvalda

Publicerat av

Idag damp MSB broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i brevlådan. Väl vald dag för  Ukrainakriget har pågått 1000 dagar och igår ökade USA sin del i kriget.

Biden, Harris och Demokraterna vann inte valet. De föll på alla fronter. Om två månader är de själva borta från Vita Huset och behöver inte bry sig längre. De gör det så omöjligt som de bara kan för Trump och  den nya Regeringen. De tömmer resurser för krig utomlands och försämrar alla fredsmöjligheter.

Biden log mot Trump när de möttes i Vita huset. Vänta bara, sa det leendet.

Ukraina, dvs Zelenskyj, har i flera månader vädjat om att få använda robottypen ATACMS mot ryskt territorium. Han har rest runt och tiggt om mera vapen. Det har inte hjälpt, mera vapen alltså. Ryssland mal sig sakta framåt. Putin bryr sig inte om förlusterna, de mänskliga eller materiella. Ryssland får hjälp från sina vänner Iran och Nordkorea. Nu har Nordkorea även kastat in soldater som hjälp för sin käre broder. Kina är inte precis ovänlig heller. De sanktioner som Väst införde rundas ofta av genom andra länder som Putin har någon typ hållhake till. Och sedan finns Ungern och Turkiet, Indien och… man vet aldrig vart allt lutar om det gäller på riktigt.

Nu i sluttampen på sin regeringstid gav Biden och de som styr Biden, äntligen Ukraina tillåtelse att använda amerikanska långdistansrobotar mot rysk mark. Starmer ”Ukraina måste få vad de behöver” och Macron  är glada och positiva. Väldigt många ser ut att hurra för det beslutet. Antar att de är samma folk som föraktar Trump och spår Världens undergång tack vare honom. Han skulle ju förhandla fred mellan de stridande parterna. Kanske ville Biden och CO stärka Ukraina innan Trump klipper av eller minskar vapenexporten?

Det handlar än om det amerikanska valet där Demokraterna förlorade. Biden och hans gäng vill göra det extra svårt för Trump att ens försöka börja diskussion om krigsslut. Folket i sig har skickat en tydlig signal till Biden genom den massiva valförlusten, inga mer pengar till Ukraina, inga krig, ingen mer skuldsättning, pengarna behövs hemma. Det pågår även Israel – Palestinakriget som tycks vara en ständigt återkommande problem. USA lyckas inte bidra, ingen annan gör det heller.

Demokraterna är bittra förlorade.

Kom inte här och propagera för fred. Krigsindustrin är viktigare. Även i Ukraina blomstrar det.

– Ukrainas försvarsindustri är just nu den mest innovativa sektorn i världen, säger den ukrainska parlamentsledamoten Halyna Yantjenko.

Försvarsindustri – så fredligt det låter.

Frågan är också skall långdistans robotarna ses som en eskalering av kriget mot Ryssland.

– Det ska man absolut inte se det som. Det kommer Ryssland hävda naturligtvis, men det är det inte. Ukraina försvarar sig mot Ryssland och har all rätt att försvara sig, helt i enlighet med all internationell rätt, säger Ulf Kristersson (M).

Jag är nog inte så positiv. Nu väntar vi bara på hur Ryssland eskalerar. De kommer inte att nöja sig.

Vi krigar  genom ombud och har kriget på en bestämd plats, mellan Ukraina och Ryssland. Än så länge håller den taktiken.  Jag är inte så säker att det håller långt utan  vi är snart där med Nato. 

Putin var tydlig i september: ”Flight assignments for these missile systems can, in fact, only be entered by military personnel from NATO countries. Ukrainian servicemen cannot do this. And therefore, it is not a question of allowing the Ukrainian regime to strike Russia with these weapons or not. It is a question of making a decision whether NATO countries directly participate in the military conflict or not.”

Putin säger nu ingenting, än. Det är underhuggarna som gläfsar. Putin har idag 19/11 undertecknat en ny kärnvapendoktrin som sänker tröskeln för när landet tar sig rätt att använda kärnvapen. Hans tystnad får mig att känna mer oro än hans ord. Kina sitter nu lugnt och räknar: vad kan vi få ut av det här.

Hur länge kan NATO låtsas vara utanför? Europa/Nato velade i början, de vet inte nu heller vad och hur och varför de ska ingripa mer. Putin ser sig som på den rätta sidan. Han ger sig inte.  Han kan inte ge sig. Inte Ukraina heller. Det behövs en mur och vapenfri zon mellan dessa två länder. På vilken plats då? Inget Natointräde för Ukraina. Byte av ledare i båda länder. Byta ut Putin? Det var väl roligt. Vad än händer är eventuell elduppför en välsignelse för människorna.

När jag läste om att USA går in mer aktivt in i kriget genom ombudet Ukraina precis före maktbyte fick jag tredje världskrigs vibbar. Ingen vill ha fred nu utan fortsätta till  det bittra slutet.

Är allting bara pengar och vapenmakt? Det är enorma summor kriget handlar om. Siffror från BBC om bistånd till Ukraina:

USA: 61,1 miljarder dollar, Tyskland: 11,4 miljarder dollar

Storbritannien: 10,1 miljarder dollar, Danmark: 7 miljarder dollar

Nederländerna: 5,5 miljarder dollar, Sverige: 4,6 miljarder dollar

Polen: 3,5 miljarder dollar, Frankrike 3,4 miljarder dollar

De senaste bidragen från USA inte medräknade, andra kan också felas neråt. Den civila hjälpen tillkommer. Det är inte billigt på den ryska sidan heller men ids inte leta på de siffrorna, om det ens går.

Vad kunde Världen fått för de pengarna? Vilken skattesänkning det kunde bli i alla fall!

Fred är bara en illusion.

Förbered dig.

https://www.bbc.com/news/world-europe-62002218

PS. Biden ger också personminor till Ukraina. Bara de inte används i tätbebyggt område. Jag trodde att personminor var ute men icke. Trampa till och förlora benen. Så fiffigt. Personminor är förbjudna enligt Ottawafördraget 1997 som drygt 164 länder har skrivit under. USA, Ryssland och Kina har inte skrivit under avtalet. Det har däremot Ukraina gjort.Nu vill en del av partierna i Sverige och Finland också ha personminor.

Bild från Ukraina.

I en Värld av regnbågar och little ponies.

Utvalda

Publicerat av

Minns ni Little Pony? Har ditt barn några i leksakslådan?

En mässa tillägnad den tecknade serien My Little Pony tvingades stänga i Moskva efter ett polistillslag. Polisen utredde misstänkt hbtq-propaganda. Homosexuella plasthästar?

”Polisen hade fått ett klagomål om att vårt evenemang främjade icke-traditionella förhållanden och relaterade symboler, vuxet innehåll för barn och skräck och ondska överlag” säger arrangörerna på det ryska sociala mediet VK Sunday.

Det kunde vara som aprilskämt, men icke. Plastleksaker som fara för landet. Inte krig och brottslighet. Och vad har det att göra med Världsläget eller ens situationen i Sverige? En del, tror jag. Symboliskt alltså. Tänk utanför boxen. De uttryck man förbjuder eller ropar efter avslöjar Politikernas inställning till oss i Samhället. Vad är det vi behöver, mest? Vissa länder är väldigt färgglada och andra kommunistgråa. Bredden är enorm. Men politikerna låter väl så lika.

Vad lyfts upp visar dock en del oförmåga. Att förbjuda plastleksaker eller ropa efter fritidsgårdar för potentiella mördare har ungefär samma storartad kvalité. Eller att försöka ändra biologin med ord och lag.

Nog känns politik som att bli lurad flera gånger.

Det är en stor skillnad mellan en förtryckt ryss och en fri svensk. Ryssen tar ansvar för sitt liv på grund av rädsla och kastar Little Pony snabbt till soporna, kanske grävs ponnyerna djupt i marken. Inte är den svenska klanungen rädd för Samhället. Finns inget som får dem att känna rädsla när någon viftar med en sedelbunt som lön för blivande mord. Men vad yrar jag om. Ingen av oss vill leva i Ryssland. Inte har Ryssland lyckats eliminera kriminalitet, bara de västerländska fenomen som handlar om sexualitet och att tycka annorlunda.

Viktiga frågor, som kön, diskuterades vilt i Riksdagen, i timmar. NATO? Nej, det var inte värt att diskutera bland våra folkvalda. Vad är viktigt och vad mindre är ibland svårt att förstå för en gammal konservativ kvinna.

I solrosornas land blommar sorg.

Utvalda

Publicerat av

Butja

På tvåårsdagen av Rysslands krig mot Ukraina känner jag bara djup sorg över Världens tillstånd. Över de döda, de skadade och försvunna. Alla som har mist livet. Barn som har förlorat sina föräldrar. De gamla som bor i ruiner. De flyende, de sårade, de som mist tilltron till mänskligheten. mer… De tappra ukrainarna.

Allt raseras. Bostäder, skolor, sjukhus, affärer, kyrkor…allt har bombats sönder av den ryska krigsmakten. Den miljöförstörelsen som pågår går knappt att begripa. De skogar vilka blivit tomma av grönska och fulla av krigets skräp är förlorade för lång tid. Åkrar som förr var världens kornbod är minerade. Broar krossade, floder flödar som förr. (Det som var en MP dröm här hemma.)

Och vi pratar om klimatet och hur vi kan hindra något som alltid har varierat, vår klimat. Våra barn ska sluta med mjölk och kött och tugga i stället maskar. Överdrivet? Inte alls. Bra exempel hur klimatrörelsen blundar för miljöskador.

Bachmut

Det pågår många krig idag. De flesta är inbördeskrig. En grupp anfaller en annan. En regering spricker, valfusk, terrorister, grupperingar, och så slåss man igen. Det fortsätter i år, förra och före det. Parterna får aldrig nog med rättvisa. Israel – Hamas/Palestina är ett krig som blossar upp regelbundet med katastrofala resultat för dem som inte ens kunde påverka något.

Varför känner vi för Ukraina? Det är enkelt. Ett land i Europa. Ett kristet land. Ett land med fria val. Väldigt nära oss. Potentiell medlem i EU och NATO. Attackerad av ett land vi inte riktigt ser som demokratisk. Det är lite som David och Goliat. Som finne litar jag aldrig på Ryssland. Det får man redan i modersmjölken per automatik om man har en far som var skadad i kriget, det andra Världskriget, och hade en låda med medaljer. Risken finns att kriget sväller över till andra länder. Alla pratar om att rusta mer.

Alla skäller på USA som inte vill bidra mer till det kriget. Trump utmålas som en galning. Inte har Putin fått så nedsättande ord om sin person som Trump, som inte ens är sitt lands president bara aspirant utan budget  till krig. Jag tror att han vill inte hamna i krigsläge med en annan kärnvapenmakt. Amerika först innebär annat för honom än Rysslands gränser för Putin.

Tanken om fredlig Värld är borta.

Vi har stöttat Ukraina men så sakta, så lite och så motvilligt att kriget bara får lite luft och fortsätter nu på tredje året. Mängden har betydelse. Ryssland (läs Putin) bryr sig inte om hur många av hans medborgare dör. Det finns än män kvar att skicka in. Några gråtande mödrar och hustrur bryr man sig inte om. Revolutionen är långt borta.

De värdelösa gemensamma organen som FN är just värdelösa i en krigssituation. Inte kan de göra något, kanske litet ”fy fy”. Vissa länder stöder Ryssland med vapen, soldater, fina ord, eller små snedsteg åt alla håll.

Dnipro

Idag, den 24 februari har kriget i Ukraina pågått 2 år (oräknad Krim). Otroligt att de orkar. Om det var Sverige, hur länge hade vi orkat?

Det är också synd om ryska folket. De vilseledda. De som tiger för det är bäst så. De ser vad protester leder till. Död och fängelse. Ryssar är människor tagna som gisslan av en man med storvulna idéer om Storryssland och en regering vars arbete bygger på att acceptera och hylla hans galenskap och hat mot allt och alla.

Fred i Europa är försvunnen. Även om vi själva inte skjuter är hela EU inblandad. Och fredsförsök har getts upp även av de två senaste medlemmarna i NATO, Finland och nästan medlem Sverige. Fredsorganisationer är ut ur leken. Inte ens Staten vill bidra till dem längre. Känns som om undergången är nära.

Mina två starkaste minnen i livet är från krig. Då är jag bara ett litet barn. Men ingenting lyckligt eller spännande har utplånat de minnena. De är jag, kanske en förklaring till mitt avvaktande sinne mot livet och Världen. Hur blir det med alla ukrainska barn? Har de också de ryska bomberna i minnet som kommer att påverka deras tilltro?

Marinka

En tidslinje över Rysslands krig mot Ukraina:

https://svenska.yle.fi/a/7-10051470

Om stöd till fredsorganisationer:

Regeringen avskaffar det ekonomiska stöd som under 100 år givits till svenska fredsorganisationer. Stödet har gått via myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA) och Svenska Freds har som Sveriges största fredsorganisation varit den största mottagaren av detta stöd.

Beskedet kom i regleringsbrev till myndigheten idag, fredag 22 december. En del bidrag är dock beviljade för kommande år.

Att arbeta genom tolk är inte enkelt – om min insats för rysk sjukvård.

Utvalda

Publicerat av

Ett fyrtiotal män satt i rummet när jag släpptes in. Några vakter var placerade i rummet och utanför. Nervösa svenska sjukhusvakter stod också i hallen utanför föreläsningssalen. En någon rundlagd kvinna presenterades som tolk men hon tog mig inte i hand. Inga andra kvinnor fanns i publiken.

Mitt lugn försvann i ett nafs. Jag var aldrig spänd på vid mina föreläsningar men nu kändes det som mindre bra.

En av männen steg upp och sa något, tolken översatte. De önskade mig välkommen. Mannen var om jag fattade rätt sjukvårdsminister. Han pekade ut några som Moskvas sjukvårdschef och universitets chef någonting. Jag var säker på att de kunde engelska men tolken översatte från ryska.

Jag ville prata med tolken. Hur långa stycken ville hon översätta.  Men hon vände sig bara bort så jag började och tänkte; det här blir aldrig bra.

Jag skulle börja med att visa en bild men glömde dra ner duken. En av åhörarna steg då upp och gjorde det. Lite skratt. Nu var min nervositet helt bortblåst. Jag hade ju redan gjort bort mig. Jag pratade min timme, alltså två med översättningen. Jag kunde bara nudda på ämnet missbruk, HIV och graviditet och hur vi gjorde i Sverige i detta sjukhus. Under föreläsningen antecknade alla febrilt. Folk applåderade. De ville veta mer.

De bad mig att fortsätta. Tolken blev nervös. Det fanns annat som skulle ske. Men publiken gav sig inte.

Efter föreläsningen ville gruppen se på våra lokaler. Hur såg förlossningsrum för  de smittade ut i Sverige. Jag kunde inte låta 40 personer trampa runt på förlossning och BB där utan de fick välja tre, det blev ministern och universitetshöjdaren och sjukvårdschefen. Alla kunde engelska så tolken fick stiga på sidan. Hon var inte glad. Hon och de andra fick titta på sjukhusets konstverk i hallen.

Jag minns än deras miner när de såg isoleringen på förlossningen. Nu vill vi se den riktiga isoleringen, det här är ju för de som betalar extra, sa de. Jag var så glad för våra lokaler då.

Tolken var den som styrde, det var tydligt. Det var uppenbart att tolken hade kontrollerande uppgift. Nervöst stod hon och väntade på när vi kom från BB och förlossning. Väl där på plats hade besökarna haft möjlighet att träffa personal och ställa frågor utan att tolken bestämde vad som skulle frågas och vad inte.

Jag hade kontakt med den ryska gruppen genom Moskvas Universitet några månader. Jag sände utvalt material till dem från forskning i Världen. De ändrade sitt system så några av sjukhusen tog mot Hivpositiva och missbrukare så smittor kunde undvikas och kunskapen öka. Jag var stolt över vårt inflytande. Men sedan tog en professor över. Inte kan en kurator sköta så viktiga kontakter. Om ett tag dog alltihopa.

Jag hoppades att ingen av dem ansågs för västvänlig så de försvann i något svart hål.

Det här skedde på -90 – talet. Det var ett officiellt statsbesök 1997, då president Boris Jeltsin träffade statsminister Göran Persson under former som efteråt    beskrevs som lite glada. Jeltsin hade alkoholproblem. En av deltagarna sa när vi hade sluppit tolken att Jeltsin borde ha lyssnat på din föreläsning,

Det var ett betyg som gladde mig.

Varför besökte de vår avdelning? Moskvas sjukvård hade flera gravida Hivpositiva patienter samt missbrukare. De behandlades som oönskade och skickades runt till olika sjukhus för att föda. Stil: vi tog sist nu är det er tur. På så sätt ökade smittoriskerna, ingen blev ju expert och ingenstans fanns anpassade lokaler för dem. I Stockholm koncentrerades dessa patienter till en plats och det teamet arbetade bara med den förlossningen just då. Under graviditeten var det också samma barnmorska och kurator. När det var samma personer involverade skedde också utveckling av metoderna, både de medicinska som psykologiska.  Andra kunde sedan ta del av erfarenheterna. Patienten var trygg.

Inga smittor skedde i Stockholm.

I Sverige pågår det en och annan spionhistoria, sann eller inte, just nu. I ett av dem är en tidigare tolk inblandad. En tolk har en speciell position. Den vet alla hemligheter, alla dumheter och fakta som pratas mellan de som tolkas. Lita inte helt på en tolk. Inte att de spionerar utan översättningar kan vara något vinklade. Speciellt om det är en anhörig eller kanske ett barn som tolkar. Det har hänt även för mig på socialtjänsten att klienten vägrar blankt att ha en främmande tolk. Jag vägrade med. Tolken fick sitta tyst i rummet och den anhörige tolkade. Sedan pratade jag med tolken när klienten hade gått. Så eller inte alls, sa jag.

Och sedan finns det högklassiga tolkar som gör det hela till och med bättre och mer förståelig. De som har utbildning på området de tolkar. Alla språk är inte enkla att översätta. Det är en konst och kunskap om en kultur och språkets irrvägar.

Röksvampar är en bra beskrivning av relationerna till Ryssland idag. Boff, så är det borta.