Etikettarkiv: krig

Klimatkamp pågår. Upprustning likaså.

Utvalda

Publicerat av

Danmark skall införa klimatskatt på kors pruttar. Metanutsläpp från boskap kommer att skattas med 300 danska kronor per koldioxidekvivalent. Landet skall bli koldioxidneutral till 2045. Detta är en av åtgärderna som danska Regeringen tror skall hjälpa till.

Läs om räknesättet på https://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxidekvivalent

Bönder får som kompensation 60% skatteavdrag, Från vilken summa och från vad vet ej. De är inte särskilt glada. De oroar sig för nedgång av jordbruket och så försörjning.

Nya Zeeland hade väl liknande försök men folket blev smått förbannade och det övergavs. Där går det fem får på varje människa. Ca 25,3 miljoner får att jämföra med  ca 5,15 miljoner människor. Antalet får har dock minskat med åren.

Varför ska vi ha kor och annan boskap? Barn behöver väl inte mjölk? De kan dricka vatten och ta en kalktablett. Protein av kor, grisar och får kan ersättas med maskodling hemma. Alla dessa ridhästar! Alla vilda djur då? De pruttar väl också.

Varför finns människor överhuvudtaget? Deras liv drabbar klimatet. Klimatentusiasterna kommer med nya fantastiska påbud. Vi ska helst inte göra någonting, inte ens andas. Allt drabbar Klimatet. Vi icke troende, vi som tror att klimatet varierar och är speciellt anhängig av Solen där uppe, kallas med fula namn. Vi är till och med klimatförnekare.

Miljön däremot är många av oss rädda om och oroliga för. Det är liksom närmare och hanterbart, inte som Klimatet. Vi är griniga för dem som bedriver krig och drabbar Världens miljö rent katastrofalt, ofta oåterkalleligt, Om krigets miljöskador hör vi väldigt lite om, medan Klimatmöten drar tusentals. De flesta är dock inga utbildade experter utan bara anhängare. Kändisar älskar att synas på Klimatmöten innan de tar sitt privatplan hem, någon av dem.

Fredsmöten brukar också vara flopp, rent av oönskade. Tänk bara på stackars Viktor Orbán som pratade med Putin. Noll beröm i EU, han fick bara skäll. Till sist måste någon prata allvar med Putin, någon med lite styrka. FN? Nej, jag skojar. Finns någon? Eller utvidga kriget.

Krigshetsen är uppgående. Alla rustar upp mot sina vänner och fiender. Fredstanken är död. Det kanske slutar med det sista kriget och då behöver vi inte längre oroa oss för Klimatet eller någonting.

Lånar av Stellan Skarsgård om Sverige i en intervju:

“We used to be seen as a very wealthy country with very happy people. And, of course, a neutral country. But now we’re a member of Nato, we have doubled our arms budget. Like all of Europe. Everybody’s screaming to kill, kill, kill.” He continues: “Everybody is so excited now, by war.”… Stellan Skarsgård, i Guardian/film.

Kan hända att varken Klimatet eller boskapens pruttar inte är det största problemet för oss och Världen, utan vi själva och våra framröstade politiker utan realistisk tankeförmåga.

PS. Visst är det rörande när NATO pratar om att ta hänsyn till klimatet och rusta upp hållbart. Låter som mental kollaps.

Memorial Day.

Utvalda

Publicerat av

Memorial Day är en amerikansk nationell helgdag som högtidlighålls den sista måndagen i maj varje år. Dagen uppmärksammar de personer i USA:s väpnade styrkor som stupat i krig för landet.
Idag, på Memorial Day skriver Christopher Chantrill om de döda i alla stora krig. De som dog för ingenting. Det finns många till krig vilka borde ha undvikits men läs nu om dessa vilka utplånat miljoner människor, just för ingenting. Trots dessa miljoner döda fortsätter människan att kriga, oftast för ingenting och det uppmuntras av både Stater som vapentillverkare, ideologier och rovgirighet. Alldeles nyss gladdes vi svenskar åt att slänga neutraliteten i soporna och i stället ingå i en militärallians.

Människan är ett sorgligt djur.

Läs Chistopher Chantrill på American Thinker:

On Memorial Day, Remember Those Who Died for Nothing.

“Monday May 27, 2024 is Memorial Day, when we remember the soldiers that gave their lives in America’s wars. But it is well to remember that, despite the skepticism of Wikipedia, Memorial Day began as Decoration Day, organized by the women of the South to decorate the graves of the soldiers killed in the failed war of secession. “…

Läs vidare på https://www.americanthinker.com/

På den svenska Veterandagen onsdag 29 maj hyllar Sverige sina veteraner och hedrar minnet av de som betalat det högsta priset i arbetet för fred i olika krishärdar runt om i världen. Under årets högtidlighållande genomför Försvarsmakten ett särskilt uppmärksammande av de veteraner som tjänstgjorde på Balkan under åren 1991-2000. Firandet sker på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/uppvisningar-och-evenemang/veterandagen/

Bilder: Gravar i Arlington USa på Memorial Day (från Wikipedia) och minnesplats för döda soldater i Tammerfors, Finland.

Patrioter – varför då?

Utvalda

Publicerat av

Det var så många poliser i stan idag. Vad är det för skit som händer, sa barnbarnet som kom från skolan.

Polisernas närvaro signalerade inte trygghet. Tvärtom.

Jag upplyste inte barnet om att en kriminell klan hade nyligen bosatt sig i deras lilla stad i Norrland.  De visste det redan. Det lugna – med bara langare, lite inbrott, affärssnatteri och någon skjutning utan döda – var nu ett minne blott. Kriminaliteten organiserar sig, flyttar fram sina positioner. Sverige förändras med en stad, by, plats i taget. Hur vi ser på landet Sverige förändras också en bit i taget.

Ett land att försvara? Varför då?

Vi har lärt barnen att Sverige är ingenting. Detta land har ingen kultur. Bara det som kommer utifrån har värde. Våra dörrar är öppna för alla. De är invandrare, inte våra barn, som ska rädda våra pensioner. Vårt värde i Världen är ingenting om vi inte strävar efter att gynna andra, först. Humanitär stormakt Sverige.

De unga invandrare var viktiga och togs hand om. De svenska barnen var ointressanta. Skolan sjunker. Svenska språket är oväsentligt. Våra barn går i skolor där rotvälskan härjar. Där våra flickor blir illa behandlade och kallas horor dagligen. Skolan, där läraren måste be ursäkt och får sparken om han tillrättavisar en bråkig elev. Där pojkar på skolvägen tvingas klä av sig sin jacka och ge sin mobil till förövare annars blir de misshandlade av de kriminella barngängen.

Redan på skolporten blir du erbjuden att köpa knark. Kanske tror någon att du är säljaren och blir förbannad när du inte ge dem något. Bli ofredad på skolvägen av langare och hjälpsökande kriminella sker om inte dagligen ofta nog för att ditt barns skolväg och ditt bostadsområde börjar kännas obehaglig. Du cyklar hem så snabbt du kan. Låser dörren. Misstänksamhet mot andra gror.

Ett land där föräldrarna borde ha två – tre jobb för att klara maten och hyran om de råkar arbeta i ett samhällsnyttigt arbete, lik vårdbiträde inom äldreomsorgen. Även de högutbildade sliter med sina studieskulder än in i graven. Arbeta extra gör varje ensam mor/far för att hålla räkningarna i styr. Umgänget med barnen låter ofta som kommandon: har du gjort läxan. Lägg tvätten i korgen. Kom hem direkt. Glöm inte låsa dörren. Nej, du får inte…

Internet tar över barnen. Och där finns väldigt mycket hjärntvätt.

Du ska anpassa dig till att någon spränger ditt hem, du hittar lik i skogen, blir lurad som gamling på Internet. Ditt livsutrymme krymper varje vecka i takt med brotten. Dina barn och barnbarn växer upp i det kaos som de folkvalda politikerna med vår eget blåögda rösthjälp har åstadkommit. Som gammal skäms du. Hur kunde det hända?

Men än finns den lugna gatan där de som styr bor med bevakning och ser ingenting.

Frågan: varför skulle jag dö för Sverige blir åter aktuell nu när alla rustar för krig. Men många av våra unga är inte intresserade. De ser inget att försvara. Inget av värde.  Inget som särskiljer Sverige. De kan till och med beundra starka diktatorer.  Demokrati? En lapp i lådan vart fjärde år, det är inget. Mellan valet dö för Sverige och leva under Ryssland – eller vem det nu är – väljer många unga att vara i liv, skit samma under vilket styre.  De är inte kapabla än att se hela bilden, inte konstigt, när inte politikerna heller kan räkna ut konsekvenser av sitt handlande.

Medborgarskap är inte att vara en svensk. Det är en resehandling bland andra.

Finns ingen svensk kultur, ingen gemenskap, inga skyldigheter mot landet, inga fördelar i att vara svensk, varför skall vi då dö för landets försvar?

Hellre ett liv i ett skitland än att dö för en som också lutar åt det hållet.

Hur ser det kultur och samhällets innehåll som utmärker Sverige? Vad är unikt och värt att behålla? Att dö för? Flaggan? Var inte den nästan rasistisk? Nationalsången? Skulle det också skrivas om? Helgdagar? När fd Statsministern har önskat god helg för muslimer men glömt de svenska storhelgerna? När Midsommarfester erbjuder utländska visor? Språket? Skojar du!  Någon WM? Då kan vi skrika oss hesa för Sverige. Då känns det som en stund av gemenskap.

Så, om det blir krig? Hur tänker du som ung? Sticka så fort du kan? Bilda en femtekolonn med ditt gäng? Ära och död för fosterlandet? Kanske tänker du: inte jag, för det finns så mycket annat, roligare att göra.

Idag, med krig i Ukraina, landet som vi räknar tillhörig i EU och så smått i NATO, är försvaret av Sverige intressant igen. Av nedlagd militärtjänst och särintresse skall försvarsviljan hos de unga åter blomma upp. Många av de unga är inte intresserade. Neutraliteten, som inte alltid var så neutral, lades också ner med NATO inträdet 7 mars 2024. Neutralitet blev omodernt. Aldrig mera krig är utbytt till rop om ett starkt försvar. Är krig det de unga har att se framemot?

Men landet Sverige är helt annat land nu, med annan befolkning än år 2010 då den allmänna värnplikten lades ner för att vila, med brett politiskt samförstånd. De unga kommer från alla världens hörn. Generationen som minns och var del av andra Världskriget är i stort döda eller ingen lyssnar på dem längre. Världen är också annorlunda nu, maktbalansen är  skakad. USA är inte längre Världens mått och räddare. Varje land vill vara själv en maktcentrum och rusta upp mot någonting. Det känns som att Världen balanserar på sin tipping point.

Framtiden är oberäknelig. Patrioter är en krympande skara.

Tidigare inlägg:

Med vapen i handen löses problem…

Bilderna från Sverige.

Det finns alltid en gräns.

Utvalda

Publicerat av

Åkesson sa att det finns en övre gräns för stödet för Ukraina. Stödet mäts mot de egna inhemska behoven. Nu har jag inte läst vad han sa exakt men orden har väckt en storm.

Ingen blågul gräns. Putin tackar. Så länge som krävs stöder vi Ukraina.

Så pratar bara den som inte behöver ta hand om sin eller andras ekonomi. Den utan räkneförmåga. Även de oändligt rika har en gräns, ofta procentuellt lägre än oss vanliga fattiga.

Så klart finns det en gräns, den är bara inte uttalad än. Inga resurser är oändliga. Det finns alltid en gräns som vägs mot de andra behoven landet har. Hela budgeten kommer inte att gå till Ukraina hur än de skulle behöva det. Visst, vi kan låna och belasta den kommande generationen.  USA gör så. Många länder gör så. Många är drunknade i ett skuldberg.

Krig är inte en behjärtansvärd insats som alla vill stödja åratals. Inte ens i Ukraina.  Det känns dock fel att skriva den meningen, men de flesta krig tappar snabbt första sidan och vårt intresse. Krig blir vardag. Samma rubrik igen. Tänk bara på ”krig” här hemma de sprängningar som pågår. Inte går vi ut och protesterar, kräver av Regeringen pengar för att renovera och ersätta det förlorade. De som kan flyttar, de andra får stå ut. Inte ens median har dem på första sidan. Det är bara det nya normala.

Det kommer alltid nya tragedier. Vi anpassar oss.

Inte heller det moraliska stödet är ändlöst. Det kan ändras när liken staplas på hög. När inga som helst försök till fred finns. Vad är krigets mening till slutet? Vilka andra krig borde vi skicka vapen till är också en bra fråga. Ukraina idag, vad i morgon? Skulle vi inte rusta upp själva till NATO standard, så vi kan också kriga när det faller så?

Låter som om jag vore på Rysslands sida? Inte alls. Jag har haft tveksamhet och mer mot Ryssland sedan barndomen, krigsbarn som jag är med en krigsskadad far. Jag kunde ha varnat alla för ryssar som treåring. Jag stöder viss verksamhet i Ukraina. Men meningslösheten har gripit tag i mig. Som gammal pacifist har jag Världen mot mig och vad jag tycker har noll betydelse för någon. Att vara mot krig är så omodernt.

Hur länge, hur många lik, hur många raserade hem, sjukhus, åker… innan parterna måste prata om bitter fred? Nog är det uselt att våra organisationer, FN, EU, alla kadrer av politiker har ingen makt och inga förslag för alla krig som pågår. Politiker har så mycket annat att pyssla med som att majbrasorna inte är klimatvänliga. (Inställda här.)

Det finns alltid en gräns oavsett vad det gäller. Hela Sveriges budget kan inte gå till Ukraina och vapen. Se på Gaza, snart som attan blev det en biståndsgräns men om ett tag ändrades det för nu kändes Israel som den skyldige, inte Hamas. Hungriga barn i Gaza ledde till dåligt samvete och så bidrar vi igen. Vinden vänder snabbt. Att tänka väl brukar tyvärr bara uppehålla krig.

Om det uppstår brist på pengar vad lägger vi ner? Resterna av äldreomsorgen? Folk klagar ju att den är undermålig så varför ha äldreomsorg? Pengarna går till låt oss säga bomber. Mer usla områden i välfärden som vi kan lägga ner? SiS hem kanske för deras resultat är ju under allt hopp.

Inga politiker betalas längre. Vill de jobba får de göra det gratis, vara förtroendevalda. Liberalerna börjar. Mängden skars också ner. Nu när EU ändå beslutar det mesta in till våra majbrasor behövs det färre politiker.

Vi kan ha olika åsikter om godhet men att de godhjärtade inklusive politikerna skulle själv skicka hela sin lön/pension/ utdelning/bidrag till ett godhjärtat projekt kommer inte att hända varken för Ukraina eller andra krig.

Även godhet har en gräns.

Kanske borde vi sätta en gräns för bistånd till Ukraina i vår budget? Den lämpliga procenten av budget och inte mer. 2% brukar gå till bistånd. Varför finns det en så låg gräns för behoven är oändliga? Det beror på våra egna behov. Våra medborgare vill få något för sina skattepengar.  Vi prioriterar egna behov och det är brist på medel till dem även här. Alla vill ha mer. Skolan, vården, polisen, vägarna, bidragssystemet… en högljudd klagan hörs alltid över landet när Statens budget presenteras. Ingen är nöjd.

Kriget har nu pågått i två år eller tio sedan mars 2014 när Ryssland ockuperade Krim, beroende på vem som räknar. Då var det noll intresse att försvara Krim. En gräns alltså. År 2022 någon gång vaknade Europa, kanske 1 april när vi såg liken i bilderna från Butja och insåg att vi kan vara näst i Putins lista. Risken krymper dock varje dag som Ukrainakriget pågår. Det kriget skyddar oss. Inte ens Ryssland har idag resurser ensam att kriga på flera fronter, utom bomben förstås. Förmågan är beroende av de goda kamraterna, Iran och Nordkorea. Och de som inte precis bidrar med vapen utan ekonomi som Indien och Kina och vi också utan att ens veta det.

Gränsen är inte nådd ens i våra mataffärer utan de har än varor från företag som stöder Ryssland. https://leave-russia.org/

Krig pågår på kredit – ekonomiska och mentala – för följderna kommer att ta flera årtionden att reparera. De psykiska går aldrig över. Flera länder lever av kredit och andras välvilja. Men det kommer en gräns, statsbankrutt eller andras goda vilja tar slut. Pengar blir som dasspapper. I flera länder är behovet av lyxfällan experter stort. Dessutom, desto mer pengar delas ut till Världens alla hål desto gladare blir alla skurkar. Se på EUs klimatfond som blev Rolexklockor, bilar, hus mm. Och här hemma sparkar inte Regeringen sin korrupta kompis för det kunde leda till en flodvåg.

Tålamodet. Kärleken. Förståelsen. Pengarna. Viljan. Orken. Glädjen. Respekten. De är inte eviga i något förhållande.

I framtiden bör det bli en demilitariserad zon längs gränsen mot Ryssland. Ingenmansland, lämplig för all bråte som nu finns över hela Ukraina. En mur av rester från ett krig som – kanske – inte hade hänt om Världen varit lite tydligare efter Krim?

NextGenerationEU – med pengar till skurkar

Bilderna från Ukraina