Påhitt att tvätta sig?

1978 gjorde vi, min familj, en resa till tre nästan okända stammar i gränstrakterna Thailand – Laos – Burma (Myanmar idag).  En  folklivsforskare tog med oss. Han behövde pengar och kunde tänka sig att ta med några turister som inte bar sig turistisk åt, alltså låt kameran vara. Efter en intervju som  var lite knepig om vad vi tyckte om annorlunda folk, varför ville vi resa med, vad gjorde vi  och hur mycket vi visste om ländernas historia tog han med oss i sin lilla buss.

Jag var glad över mina historiekunskaper, det räddade resan till oss. Han tyckte också att vi hade rätt inställning och barn var alltid bra att ha med för att bryta isen.

Vi träffade en stam som var helt unik, kristna sedan flera hundra år, men nu berättar  jag bara om  en annan  folkgrupp som vi träffade, egentligen inte, för vi höll oss på avstånd.  Agnes Wold fick mig att tänka på dem.

De hade förstås inget att göra med  Agnes Wold som tycker nu att vi skall återgå i hygienfrågor till minst Medeltiden. Vem kom på att folk skall duscha! Det är onödigt att duscha, speciellt barn. Det bara bringar bakterier på kroppen. Inga djur duschar ju!

Och i gamla bondesamhället badade man kanske två gånger om året utan att det hände någonting. Människoarten är ju inte byggd för att tvätta sig, vi har levt i en miljon år innan det fanns duschar. Säger Wold.

Låt oss göra så. Lät bajs, kiss, mensblod och svett samt gatudamm, spill, jobbsmuts och allt annat  stanna kvar på våra kroppar.

Vad känner du för den idén?

Prova på att lämna skitigt barn i dagis, dag ut och in. Efter ett tag kommer personalen att undra och gör nog en orosanmälan till Socialtjänsten. Smutsigt barn kallas vanvård numera.

Och, nog putsar de andra djuren sig. V har bara lite bekvämare sätt att göra det.

Då till norra gränsen av Thailand. Den gruppen vi  tittade på gjorde precis enligt professor Wold fast det var långt före hennes råd.

Vi närmare oss byn. Människorna vi såg liknade överfeta bollar.  De stank. Ville vi gå och hälsa på dem? Inte. Lukten var outhärdlig.

Denna stam badade en gång i året, ungefär i vår Jultid förklarade vår guide. Nu var det november. Desto mer lukten av deras smutsiga kroppar besvärade dem själva desto mer kläder satt de på sig. Kvinnorna hade färgglada kjolar, fem – sex stycken ovan varandra. Flera tröjor. Männen fler par något som liknade byxor.

Vår guide hade inte kommit helt underfund med varför dessa människor inte tvättade sig fast de led av smutsen och lukten och de hade vatten nära sig. De arbetade med jordbruk, hade lite djur, sökte mat i skogen, hade religion med andeväsen.  Han trodde att det hade något med vattenanden att göra. Deras språk var inte än riktigt klarlagt. Han försökte komma underfund med det i sitt arbete.

Så en gång i året värmde de vatten och tog ett bad samt tvättade kläder. Ute, de hade förstås inga badrum.

Guiden gick närmare, pratade och lämnade några gåvor, sådant människorna i byn hade bett om att få under hans  tidigare besök. Vi vinkade och gick. De vinkade glatt tillbaka.

Jag undrar hur de lever nu? I en stad med totalt annorlunda och kanske sämre liv?

Människan vill alltid ha det bättre. Det finns ett behov att gå framåt, utvecklas. Det handlar om att underlätta livet. Det handlar också om att ta hand om oss själva på olika sätt. Idag är vår önskan att vara rena och lukta gott eller rent i alla fall. Att vara ren och hålla rent omkring sig hör till vår civilisation. Nu mera har vi också en massa produkter för hjälp. En del är helt onödiga, men vi köper vad vi anser som behövligt eller lite lyx. Tvål, schampo, hudkrämer, deodorant … med mera.

Jag är nu så pass gammal att jag har upplevt tiden då nya hus byggdes och även de fattiga kunde hyra en lägenhet med badrum och badkar samt varmvatten, då 9 månader i året. Jag var 12 år när vi flyttade in i den fina tvårums lägenheten med badrum. Livet blev lättare. Före det hade vi gått till allmän bastu en gång i veckan och de andra dagarna tvätt i kallvatten i ett tvättfat hemma. På sommaren fick vi gå till sjön för att bada. Min far cyklade alltid till sjön från jobbet för att tvätta sig, före lyxen med badrum.

Att alltid tvätta händerna när vi kom hem från skolan och när vi skulle äta lärde vi redan som små barn. Under covid hade jag svårt att begripa uppmaningar om att tvätta händerna. Det  gjorde väl alla ändå?

Nej, vi vill inte tillbaka till tiden utan varmvatten, dusch och bad. Dusch är inte bara att bli ren utan en psykologisk handling som får oss att må bra. Stunden i badrocken med rent hår och ren kropp ger oss välbehag. Ingen av oss känner sig full av bakterier efter dusch.  Länge sedan när jag än arbetade och hade haft en svår dag på jobbet tog jag genast en dusch hemma. Det var som om allt bara rann från en, jobbet var borta. Har hört det knepet från många andra inom sjukvården, vatten renar liksom all död och elände från sinnet.

Men tycker någon att det duschas för mycket får den se framemot tiden när  hemtjänstens hjälp blir nödvändigt. Då blir det dusch så ofta  som någon tjänsteperson beslutar.  Kanske en gång varannan vecka.

Kan personal på sjukhuset också låta bli att tvätta händerna?

Vatten och tvål hade en avgörande betydelse i Västerlandets utveckling. En av de första som pekade på ett samband mellan handtvätt, hygien samt risk för död var den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis, år 1847, som arbetade på ett sjukhus i Wien i Österrike. Han  såg vikten av handtvätt även om virus och bakterier var än okända. I början hånades han. Smuts var något den fattige underklassen hade, inte läkare.  Men han fick rätt och dödstalen sjönk i sjukhuset i och med handtvätt mellan patienterna.

Nej, låt oss inte gå tillbaka i tiden. Men allt, även dusch och bad  kan ju ske per måtta.  Måttan här hemma är ungefär fem duschar per vecka.  Och ett bad efter en vandring. Nej, jag hoppar inte i kalla sjöar.

https://www.locum.se/om-oss/historierummet/hygien—en-ren-framgangshistoria

Agnes Wold är överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

PS. Artikeln om dusch och Wold hittade jag hos https://marcusoscarsson.se/

De gamla behöver inte duscha varje dag? Inte du heller?

Hur ofta duschar du? Inte varje dag väl? Tre gånger i veckan är gott nog för en gammal gubbe tyckte Kammarrätten så jag sket genast att duscha min gubbe idag. Kammarrätten och äldreomsorgen måste veta bäst?

Hör dusch varje dag till skäligt levnadsnivå? Inom äldreboenden är det snarare en gång i veckan eller vid kris när någon har kissat på sig. Jag har ”smygduschat” folk när de egentligen inte hade duschdag men hade behov av lite rengöring rent av. Alla vill inte duscha varje dag, de orkar helt enkelt inte eller är inte vana med det från sin ungdom då duschmöjligheterna var sämre. Som dement glömmer man mycket av sitt liv, som just att sköta sin hygien.

Duscha eller inte har gått så långt som till Kammarrätten. En 82 år gammal dement man som inte alltid hittade till toaletten i tid ville duscha varje dag. Först fick han rätt i förvaltningsrätten men hemvårdsnämnen tyckte att det var för mycket välbefinnande och överklagade. De fick rätt i Kammarrätten. Kommunen ansåg också att frågan var principiellt intressant och tryckte i ett överklagande till kammarrätten på att det i socialtjänstlagen inte finns något som säger att en daglig dusch ingår i det som kallas en skälig levnadsnivå.

Halmstads Hemvårdsnämndens ordförande Ann-Charlott Mankell (M), är nöjd med domen:

– Det visar att vi gjorde rätt bedömning och det känns säkert skönt för tjänstemännen att ha något att luta sig mot, som visar att man är på rätt spår. Hade vi fått ett avslag så hade vi ju fått ändra oss.

De gjorde rätt bedömning, inte han som ville sköta sin hygien bättre. Hur ofta duschar Ann-Charlott Mankell och de som jobbar i Kammarrätten? Inte varje dag hoppas jag. Det ingår ju inte i livskvalitén! Och, kan man inte lösa sådana frågor utan att använda rättens resurser? Fanns det ingen bättre kompetens hos äldreomsorgen? Vilka andra mänskliga behov finns inte exakt preciserad i Socialtjänstlagen? Det blir nog en del Kommunen kan neka till.

Kan de inte säga ärligt att det finns inga pengar till en daglig dusch? Tänk om alla ville duscha varje dag, tanterna och gubbarna som inte håller tätt? De som behöver dubbelbemanning? De som behöver liftas ur sängen, det är tidskrävande vet jag. Jag tror de tänkte nog att om alla skulle duscha varje dag räckte inte budgeten, mer personal måste anställas och rent miljömässigt ökar vattenförbrukningen i kommunen. Det finns ju andra som behöver medel. Nej, man får inte ställa grupper mot varandra men det är exakt vad som händer när den kommunala budgeten beslutas. De gamla kostar för mycket.

Nu ställer jag två grupper mot varandra.Tänk på en fiktiv liten kommun som får sin befolkning ökad med 5 – 15 % i ett nafs. De kan inte åka runt och duscha folk det fattar väl alla, resurserna behövs till de nya.

Så rättens utslag var bara sund och ekonomisk. Var den human? Sådant har vi slutat med i äldrevården. Det skulle bli alldeles för dyrt.

De gamla klagar inte, det brukar vara deras anhöriga som skriker. Nu var det en gammal man som klagade och fick veta att hans åsikt vägde tunt mot kommunens.

Men domstolen sätter inte någon praxis för hur många duschar som ska ingå i begreppet skälig levnadsnivå. Det lämnar man till kommunens handläggare, en person som knappt känner dig och är någon man kanske träffar en halvtimme/timme per år. Min gubbe träffar sin tre kvart i året. (Obs. Hon är vettig, på rätt plats.)

– En sådan norm kan man inte slå fast, det är högst individuellt och det måste alltid göras en individuell prövning, säger lagman Göran Bodin.

Vilka krav har gamlingarna nu mera? Räcker det inte en kallkran ute? Min gubbe fick inte duscha på 14 dagar när han var på avlastningsboende. Han överlevde, så är inte 3 gånger i veckan en ynnest och nästan extravagans? Jag fick lägga honom i blöt i badkaret för underkläderna satt fast. Klagade jag= Ja och de sa att jag var kverulant.

Hur tänker du om ålderdomen eller trycker du helst undan tanken att även du måste be hjälp från Kommunen en dag?

Miljöfrågan har fallit som höstlöven och duschfrågan retar kommunens ekonomer.

Miljön var ingen valfråga i år och det ser inte ut att vara en större fråga på FNs miljömöte heller, 23/9 i New York, initierats av FN:s generalsekreterare Ban Ki – Moon och Obama,. Mötet, där cirka 125 stats- och regeringschefer deltar saknar dock en del av de tunga elefanterna.

Från Sverige går den avgående statsministern och likaså avgående miljöministern men många av världens ledare har annat roligare för sig än diskutera miljöproblem med Obama och Ba Ki – Moon. I amerikansk press räknas de uteblivna deltagare som Obamanederlag och markering om hans oförmåga som president. Igen.

Merkel har annat för sig. Premiärminister Tony Abbott, Australien ska vara i parlamentet och skickar utrikesministern. Stephen Harper, Kanada, ska äta middag med någon annan men ska diskutera klimat under tiden. Hur kommer det att låta? Vackert väder idag…

President Xi Jinping, Kina, och premiärminister Narendra Modi, Indien, är också väldigt upptagna men de skickar kanske någon annan. Kina släpper ut mer koldioxid än USA och EU tillsammans, ökade utsläppen under 2013 med 4,2 procent och prognosen för i år är 4,5 procent. Kina har nu betydligt högre utsläpp per capita än vad EU har. Är det så märkligt? Vi har ju flyttat tillverkningsindustrin dit. Hur mycket av dina teknikprylar är made in China? Tv:n? Bilen kanske? Kläder? Kanske ligger din gamla mobil där på en återvinning och skräpar när du var i strängt behov av nyare modell?

Koldioxidutsläpp och dess påverkan på klimatet har diskuterats i otaliga konferenser med världens ledare utan några avgörande resultat. Det är nog fel folk som konfererar eller den välmående västerländska massan är inte intresserad så länge miljöskadorna inte drabbar oss. Det är översvämning ute hos mig och nästgårds gick strömmen men det är ju höstväder, inget med klimatförändringar att göra. Och miljöförstörelse i form av krig kan i slutändan till och med belönas med fredspriset. I alla fall rycker man inte tillbaka priset när meningen med det har förlorats. Så…

Sverige är på toppen av de miljövänliga länderna med föga utsläpp eftersom vi har flyttat tillverkningen ut ur landet och tänk, många sorterar sina sopor. De mest miljövänliga i Sverige är nog fattigpensionärerna. Varje gång jag går till vårt soprum (det kallas förstå miljörum) ser jag någon gammal kvinna rota i soporna efter något användbart. Hon rycker upp sig snabbt, ler och låtsas sortera. Även gamlingar med rollator som letar efter pantburkar i soptunnor är stående inslag på torget och i parken vid vårt centrum. De är nu fler än tiggarna, för sommarens tiggarstorm har flyttat annanstans lämnande efter sig ett raserat naturskyddsområde, men inga tomburkar. Burksamlarna är riktiga miljöhjältar.

Ett fattigdomstecken till är frågan om hur många gånger i veckan får man duscha ifall man behöver hjälp med det. De som inte behöver hjälp kan ju duscha hur många gånger de vill. Duschfrågan drivs nu som rättslig fråga i Halmstads kommun. En 81-åring har begärt att få hjälp med dusch varje dag men nekats detta av kommunen. Rätten gick dock på 81-åringens sida och slog fast att mannen hade rätt att få duscha varje dag. En dom som kommunen nu har överklagat till kammarrätten.

Halmstad anser att dusch varje dag blir för dyrt för de gamla. Uppmuntrade av rättens beslut har nu flera åldringar önskat få duscha varje dag och kommunen ser behovet som utgift. Hur många måste man anställa för att duscha folk varje dag? Tänk om Kammarrätten skulle bifalla! Det blir ju duschuppror i landet! Det är ju miljövänligt att inte använda varmvatten så ofta.

Bilden nedan har dock inget att göra med dusch eller klimatförändringar. Eller –  kanske är det något på gång för glaciärerna på den svenska fjällen smälter när det ösregnar och ibland får man vada där det förr var bara en liten bäck. Fotbad blir det i alla fall.