Den femte dagen under vandringen på Arctic Circle Traili Grönland kom jag till stranden vid sjön Kangerluatsiarsuaq. Jag kände brandlukt. Röken svävare över vattnet.
Inga vandrare kom från brandhållet.
Det hade ryktats om en brand på stigen. En stuga var kanske uppbrunnen? Någon hade försökt sig att använda paraffinvärmaren? Slarv med kokning? En jäkla rökare? Den knastrande torra tundran brand lätt. Några träd fanns ju inte men torr mossa, vide, blåbär och andra vissnade växter. Vem vill gå över en markbrand?
Termometern visade +32 C. Var det möjligt? Jag var ju på Grönland. Landet som täcks till 80 % av is.
Jag hade mött sju vandrare på stigen. Fyra av dem vände tidigare. Tre av dem satt nu på den berömda sandstranden ibland kallad Caribbean Beach och funderade.
Tre erfarna vandrare. En kemist med magisterexamen, en astrofysiker och en universitetslärare i fysik satt på sandstranden och analyserade läget.
Röken smög sig närmare. Gruppen slutade analysen och vände. ”När det sticks i ögonen, då sticker man”, sa de.
Jag ville inte ge upp. Jag började gå från stranden uppåt på den nästan tvära stigen. Det luktade mer rök. Jag fick svårt att andas trots att röken såg ut att sväva långt borta. Det blåste mer och jag stod hastigt i ett grått rökmoln.
Jag kom ihåg skolbranden i flickskolan när jag var 13 år. Det var ingen modern skolbrand när någon tuttar på utan en arbetsolycka. Vår lärare gick ut för att undersöka varifrån röken kom. Hon kom inte tillbaka eftersom hon tuppade av. Jag var klassens tuffing och tog oss alla ut. Jag blev omnämnd i nästa dags morgonbön.
Det vi oroade oss då var våra kvarlämnade skolväskor. I dem låg våra läxor. Skulle det bli tillsägelse i morgon när vi inte hade gjort läxan?
Röken var nu stickande i ögonen. Det syntes rökmoln ungefär vid älven som rann från sjön Kangerluatsiarsuaq. Ja, det var inte så mycket till flod längre på grund av torka.
Jag vände tillbaka. Må det bli regn nu så kan fortsätta. Det blev det två dagar senare, för sent för mig att vända åter.
När jag låg i tältet tänkte jag på de många bränderna i Sverige. ”Hur kan det brinna så mycket i Sverige med er elektriska standard?” frågade astrofysikern.
Det är en viktig fråga som ingen vill röra i.
Hur gör vi när det brinner? När det brinner på platser dit brandkåren inte går utan polishjälp annars får de slangarna avskurna. Vänder vi, kanske muttrar något ilsket? Tar bara en annan gata när en bil brinner på parkeringen? Pratar vi inte med förövarna med bensindunken? Nej, det kan innebära en sten på huvudet. Vad gör föräldrarna när deras ungar går ut på kvällen med en dunk eller molotovcocktail? Ser de bara åt annat håll? Kanske TV n är på med något nöjesprogram? Kanske säger de sig ha varit naiva, ursäkten myntad av självaste Statsministern.
Hur ser vi på de bränder som sker i Sverige? De eldsvådor vi betalar med skattemedel eller prisökningar? Funderar vi vem och varför när skolan brinner, när bilen är utbrunnen på morgonen och soprummet ryker?
Väl hemma i Sverige passerade bilen en brunnen skolbyggnad. I den uppställda skylten från byggföretaget stod att de utförde renovering.
Renovering? Är det så återbyggnad av en bränd skola kallas nu mera?
Pennan mäktigare än en gevärskula?
Den 7 januari drabbades Charlie Hebdo redaktionen av terroristattack. Två islamister, Chérif Kouachi, och hans bror Saïd, mejade ner tolv personer. Vid flykt sköt de en polis som var muslim. Flykten slutade vid en industrilokal i Dammartin-en-Goële då polisen sköt terroristerna.
En terrorist från samma cell hade redan dödat en polis och 9 januari medan bröderna än var på flykt tog han 15 personer som gisslan i en judisk mataffär. Polisen stormade affären. Fyra av gisslan var döda. Terroristen sköts ihjäl av polis.
En stor del av världens ledare samlade sig i manifestation mot terrorism i Paris.
Attentatet i Köpenhamn inleddes med attacken vid kulturhuset Krudttønden den 14 februari 2015. En gärningsman, El-Hussein, sköt med automatvapen 30 till 40 skott in i lokalen genom en fönsterruta. Filmskaparen Finn Nørgaard dödades och tre poliser skadades. Lars Vilks var det troliga målet, men kunde sätta sig i säkerhet med hjälp av sina livvakter.
Terroristen fortsatte sin tur. Natten mot söndagen avlossades skott nära Köpenhamns synagoga varvid en person träffades i huvudet och två poliser tillfogades skottskador. Terrordramat slutade med att gärningsmannen sköts till döds vid Nørrebro morgonen därpå.
Några demonstrationen till stöd för danskarna och Vilks? Inget som jag märkte.
Fredagen 13 november dödade terrorister130 människor i Paris, 89 av dem inne på Bataclan konsertlokal där bandet Death Metal spelade och 41 i samband med attacker mot fem olika restauranger. 9 döda islamska terrorister, två på flykt.
Vad är det för människor vilka så lättsinnigt kan ta ihjäl massor av f människor de inget vet om? http://www.bbc.com/news/world-europe-34832512
Summa terrorattacker år 2015 utfört av islamisters var 2849 i 52 länder med 27 435 döda och 26 144 skadade och det kan finnas fel för ingen kan registrera allt. Dock har flera dött av självmord än terrorism men det var mer valfritt än bli mejad av en självmordsbombare som tror sig hamna i paradiset genom mord.
Årets böcker ”I början var jag blåögd. I början trodde jag till och med på socialismen. De röda utopierna.” Orden är från intervju med årets Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs. Hennes böcker är en rak höger i magen eftersom de är ur verkligheten. Hon ger de glömda människorna i Sovjet en röst. Läs!
En bok på årets topplista för mig är George Prochnik: ”Stefan Zweig vid världens ände”.
Georg Prochniks biografi är berättelsen om Stefan Zweigs fantastiska framgång och tragiska fall. Stefan Zweig var en av världens mest berömda författare under mellankrigstiden. Ändå blev denne firade författare och intellektuelle, på bara några få år efter Hitlers maktövertagande, alltmer isolerad i sin exil. Efter uppehåll i bl.a. London, Bath, New York och slutligen Petrópolis i Brasilien, tog han 1942 sitt liv efter att ha fullbordat ”Världen av i går”, skildring av det gamla Europa. Värt att läsa!
Sorry about the mess here in Sweden.
Nej, ingen tar den utsträckta handen. Men det går bra att kopiera politiken.
Potatiskriget och fläsket är bränt i äldreomsorgen
En av de strider som pågick 2015 var potatiskriget i Sundsvall. Hemtjänsten slutar koka potatis till gamlingarna. Socialnämnden i Sundsvall omsätter 1,8 miljarder kronor men brottas med ett underskott på flera miljoner, vilket de nu måste ta igen genom potatisen. Potatisen skall lösa en del av kassabristen. Underskott har också min kommun och säkert din med.
Socialtjänsten berättar att kommunens äldre inte längre ska få kokt potatis hemma. Det finns inte pengar till det menar man fast pensionärerna förstås köper potatisen, hemtjänsten bär inte in kommunala knölar.
Tror nämnden att hemtjänsten sitter vid spisen och vaktar den kokande potatisen? Att sätta på koket tar två minuter, sedan gör man annat, dammsuger, duschar, tvättar, värmer köttbullarna och hjälper den gamla till toaletten. Det har aldrig funnits tid att övervaka några kokande potatisar.
Det tycks vara tillåtet att servera de gamla oätlig mat.
På Trängslets asylboende i Dalarna kostar maten 572 kronor per person och dygn. Där är inte bränt fläsk på matsedeln. Det är skillnad på folk och folk.
Sluttande planet heter skola. Skolan är fortfarande ett sorgligt kapitel trots skolministern löfte om att fixa det på 100 dagar. När jag såg att Vietnam hade passerat oss rejält i PISA kändes det som omvända roller. Ett tag sedan hade de inte ens papper till skolböcker men nu puttar de oss ännu längre ner. Vad är det som har förstört den svenska skolan? En av Nobelpristagarna ansåg att lärarna var skälet till hans succé. Han sa: Jag hade fantastiska lärare. Utan kombinationen fantastiska lärare och flitiga elever, sjunker skolan som sten. Alltför många idéer från politiker kan ta död på resten. Att byta ut kunskapsinlärning mot myspys och olika värdegrunder ger inte utrymme för att lära sig grundläggande kunskap vi alla behöver i livet och samhället. Pengar är inte problemet, skolan kostar mer än den smakar. Brister i språket däremot kan vara ett stort hinder.
Andra har det värre. 2000 skolor har fått stänga på grund av Boko Harams härjningar i Nigeria, Niger, Kamerun och Tchad. Skolorna i Syrien lär knappt fungera.
Av de 708 000 syriska barn som har flytt till Turkiet på grund av kriget i Syrien är det bara runt en tredjedel som får utbildning, visar en studie som Human Rights Watch har utfört. Det innebär att 485 000 av barnen blir utan formell skolgång bara i Turkiet.
I de 25 officiella flyktingförläggningar som finns i Turkiet går 90 procent av barnen i skolan, men de allra flesta syriska flyktingar bor utanför förläggningarna. Av dem är andelen barn som är inskrivna på skolan endast 25 procent.
Så, varför byggde vi inte skolor där och gav lärarjobb till de flyktingar som hade användbar kunskap i stället att låta dem flytta hit? Hur många skolplatser kunde man ordna på en miljon, det som en ensamkommande ung man kostar per år?
Eld och vatten
Översvämningar är nu mera en daglig nyhet så är även bränder. England, Burma, Syd- Carolina… Fler än 150000 människor i Paraguay, Brasilien, Uruguay och Argentina har förlorat sina hem efter de värsta översvämningarna på åratals. Varmare klimat ger med regn och issmältning. Men folk vill bo nära vatten, många har sin inkomst från fiske och kanske det var annorlunda när man byggde husen och städerna än nu?
Samtidigt med översvämningar har stora bränder ödelagt områden i Kalifornien. Jag har skrivit tidigare om bränder här hemma. Någon tände på skoj eld i garaget bredvid oss. Dags att skaffa brandsläckare. Har du en?
Om Klimatmötet finns inte mycket att säga till om. Alla skrev under. Hurra! Men vad gör alla sedan?
Bara svenska politiker rätta färger har När bildkonstnären Bernth Uhno köpte villan i Skänninge, Mjölby, hade huset stått obebott sedan 1981. Den gula färgen var solblekt och flagnade. Han målade om huset i flera nyanser. En gul färg i botten som han har blandat upp med vitt i nederkanten av husväggen och rött i överkanten. Men tjänstemän och politiker i Mjölby tycker att färggränsen är nådd i det här fallet. En enig byggnadsnämnd beslutade att Bernth Uhno måste måla om huset i en kulör som byggnadskontoret kan godkänna. En husvägg som går i olika nyanser av gult är ”inte svensk”, enligt ordföranden Anders Steen (C). Ojdå. Det är mycket som inte är svenskt idag speciellt när det anses att något svenskt finns egentligen inte. Men till sist satt Länsstyrelsen ned foten och slog fast att huset inte alls behöver målas om. Politikerna bestämde sig att det var ingen idé att överklaga beslutet.
Jag undrar: Vad kostade galenskaperna för skattebetalare?
Sagt och tänkt – eller inte? ”Let’s be clear: Islam is not our adversary. Muslims are peaceful and tolerant people and have nothing whatsoever to do with terrorism.” Hillary Clinton
”I’d Rather Die Standing Than Live on My Knees.” Stephane Charbonnier.
While values like equality, tolerance, and transparency may often be associated with Sweden’s reputation abroad, Rosling argues such values aren’t actually Swedish. He says. “If anything is Swedish it’s alcoholism.” Hans Rosling.
”Vi tvingas tillfälligt anpassa oss efter verkligheten”! (Riktigt citat eller inte så sammanfattar det dock rätt hennes inställning i asylfrågan.) Åsa Romson
Jämlikhet
Det finns oändliga aspekter på jämlikhet men eftersom jag inte är feminist, långt ifrån tar jag bara upp de späda barnen. Hur ser vi på kvinnor som föder barn? Ett arbetshinder? Hur ser vi på pappor? Garanterat som hjälplösa personer vilka inte fattar att vara hemma med babyn tillräckligt många dagar. Jädrans kvinnor som snor tiden! Men nu ska pappa Staten åter fixa det med 90 icke delbara dagar.
Att familjer själv skulle dela vården av det nyfödda barnet som de tycker är bäst behagar inte pappa Staten. All energi att styra familjerna till jämlikt liv har lagts på barnets första år. Sen går ungen i dagis med kvinnor, lågstadiet med kvinnor, BVC med kvinnor, många ensamma mammor… men då finns ingen oro för bristande jämlikhet.
När första året i barnets liv är över finns 17 år kvar innan myndighetsålder. Men när Staten inte kan styra de åren dividera med föräldrapenningen.
Årets utlandsresor
Resan gick till Florens och Pisa med ett plusbarnbarn, ålder 13. Broar, kyrkor, Vasari korridor med sin fantastiska porträttsamling (rekommenderas!) och förstås tornet i Pisa.
Det är roligt att resa med ett barn i taget. Man förstår snabbt hur olika barnen är, vilka preferenser de har och kanske något om vilken framtid hägrar eller önskas. Det sistnämnda är dock ett stort frågetecken för oss alla. Inte bara skolan utan många samhällen är på sluttande plan. Kommer vi att resa som nu i framtiden? Kommer världen vara öppen som nu?
Gatubilden har förändrats. Överallt finns skaror av resande människor i jakt efter något bättre, sittande på trottoaren med sina pappmuggar. 2-3 år sedan såg jag inga tiggare under Italienresor men nu hade Florens folk från Mellanöstern/Afrika som drog runt. Armodet, människohandel, prostitution och kriminalitet är ständigt närvarande.
Årets motionsrunda
Årets vandring gick till Alperna, Tour du Mt Blanc. Sista gången? Det är ganska enkelt att vandra på Alperna eftersom man kan köpa mat på vägen, bara man passar affärstiderna för där överlever folk fast mataffären är stängt under eftermiddagen, tidigt på kvällen och oftast på söndagar. Är det uselt väder kan man skippa tältet och sova i en refug. Det kan uppstå de mest oväntade möten och samtal under middagen med folk från alla världens hörn. Chamonix är en charmig stad med utsikt mot Mt Blanc oavsett var man är. Jag skulle inte ha något mot att bo där men priserna på lägenheter är inget för en fattig pensionär. (Mer om vandringar klicka på etiketten vandring.)
Nytt år eller bara en upprepning?
Blir allt bättre i år? Det är väldigt, väldigt tveksamt. Gott Nytt år 2016. Stå på er, innan någon annan gör det. Livet är inte ett genrep det är själva föreställningen
Våra båda brandvarnare slutade fungera samtidigt. De pep. Den ena var bara att kasta, en modell som inte går att byta batteri på. Tio år sedan installerade värden brandvarnare i hela bostadsbeståndet eftersom bränder var ofta förekommande på vissa områden. Brandkåren och polisen var dock inte särskilt välkomna överallt när det brann. Det visade sig också att få hem hade brandvarnare.
Vårt område är lugnt bara någon moped som brändes och molotovcocktail som kastades så illa mot parkeringen att det brann bara på gatan. Några narkomaner eldade sin garderob i huset, kommunens stödlägenhet, och efter det gav hyresvärden inga lägenheter till Socialtjänsten .Det brann några gånger i huset, inte värre än att grannarna kunde släcka kastrullen som var glömd på spisen. Vid tredje branden skrek vi till kommunen och den demente damen fick plats på serviceboendet. Hon hade köat ett tag. Hon dog strax efter inflyttning. Korttidsdöd, som det heter. Så det brinner inte så ofta här eller hur?
Eld är både vän och fiende och väldigt kraftfull symbol. Det brinner i Sverige. Inte bara glömda kastruller utan bilar, skolor, kyrkor och asylboenden. Vi har första nesliga platsen på skolbränder. Moskébränder, oavsett orsaken, väcker dock mest uppmärksamhet och röda hjärtan, inte våra barns skolor.
En skolbrand om dagen. 462 skolbränder 2013 varav 196 anlagda och 50 oklar orsak. Det är farligt att skicka sina barn till skolan eller är det barnen som gör skolan farlig? Jag såg en brandövning i barnbarnens skola och det var bara kaos. Lärarna var lika ointresserade som eleverna var glada över avbrottet. Hade det varit en riktig brand hade flera dött eller fått rökskador. Jag tog ett allvarligt samtal med barnbarnen med all information jag kunde efter stora brandutbildningen genom jobbet. Kanske borde jag ha pratat med lärarna också?
2014 skedde 1276 anlagda bilbränder och då räknas varje brand som ett fast flera bilar kan vara inblandade. Garagebranden med 140 bilar i Flemingsberg blev alltså en brand i statistiken.
Bränder är nu mera en daglig nyhet. De får dock olika uppmärksamhet. När kyrkor och skolor brinner ropar man inte fula ord och termer, men när asylboenden brinner ropas genast rasist. Tyvärr är det ofta asylsökanden själva som orsakar bränder.
Polisen använder mycket tid för att skydda asylboenden. Mest har det dock brunnit i än tomma lokaler, som tur är. Rikspolischefen och Säkerhetspolisens chef har varit hos Riksdagens justitieutskott för att informera om brandattackerna på asylboenden. Rikspolischefen bekräftade att en tredjedel av bränderna har utförts av de boenden själva. Det har skett drygt 30 asylbränder i år. Säpo uppger för Ekot att de inte vill dra några slutsatser.
Varför brinner det inne i boenden?
Igår var asylsökanden kanske fiender i det land de flyttade ifrån. Idag klämda i samma asylboenden, i värsta fall med någon som halshögg ens far eller våldtog en syster. Är det någon som tänkt vilka fientliga parter vi släpper in? De som flyr och de som jagar? Kriget är inte slut bara för att man passerade en annan gräns. Att bo trångt och vara sysslolös är illa för vem som helst. Såg en annons om städare till asylboenden. Städar man inte själv? Även maten lagas åt en. Då har man tid över. Det kan hetta till.
Det är ett system som inte fungerar, varken boendet eller integration.
De andra bränderna då? Varför eldar någon upp vår allmänna egendom? Är bränderna anlagda i asylboenden brända jordens taktik? När man känner sig hotad agerar man. När man känner att någon tränger sig in på ens område och inför seder man inte vill acceptera reagerar man. Finns det inget bättre sätt att visa sin åsikt? Tror man att elden stänger asylströmmen?
Eller tycker man bara att elda är kul? Är det simpelt pojkstreck? Pyromaner, mordbrännare eller nöjeseldare? Igår en skola, idag asylboende, i morgon ditt hus?
Brända jordens taktik är en metod i krigföring där en part förstör resurser som kan användas av fienden, som byggnader. Man helt enkelt bränner upp allt man inte kan ta med sig när man flyr. Fienden får då retirera eller börja om från tomma intet. Är den brända jordens taktik vi upplever i en liten skala både inne och utanför asylboenden?
Sedan? Kan det eskalera? Världen ser inte heller fredligare ut. Vi har haft ett av de värre åren 2015 och ingenting tyder på att det nästa blir lugnare.
Att sätta eld på sig själv är en stark markering. Munkar och även andra i Tibet gör det som protest mot det kinesiska förtrycket. Sedan 2009 har fler än 140 personer protesterat på detta sätt mot Kinas ockupation och förtryck i Tibet. Om det har hjälpt något? Tveksamt. Tibet är en glömd hörna av världen. Protesterna är ju fredliga och får inga stora rubriker.
Mohammed Bouazizi, död 4 januari 2011 var gatuförsäljare som brände sig själv den 17 december 2010 för att protestera mot konfiskeringen av hans varor och förnedringen som han utsattes för av en kvinnlig regeringsperson. Händelsen blev avstampet för de gryende protesterna i Tunisien, den tunisiska våren som slutade bättre än motsvarande protester i övriga Mellanöstern. Ansträngningarna att lösa situationen fredligt belönades med Nobels Fredspris till National Dialogue Quartet, pristagare som kändes rätt och rätt i tiden.
Till sist: Var rädd om dig och elden. Du har väl brandvarnare och brandsläckare som fungerar?
Det här hände några år sedan i slutet av november när snön hade lagt sig över nejden och Kommun och Landsting uppfyllde än kravet att alla som arbetar inom deras verksamhet skall ha ordentlig brandutbildning.
Vi samlades på brandkårens utbildningsanläggning och redan under den första föreläsningen blev många kinder röda av skammen. Hur många hade brandvarnare hemma, var frågan. En tredjedel lyfte handen. Orsaker till bristen på brandvarnare var ”jag röker inte” ”jag är ordentlig” ”finns det såna” … ni slipper resten. De borde ha sålt brandvarnare på dessa utbildningar men det var visst inte tillåtet.
Vi fick se filmer om bränder i hemmen, det var skrämmande hur soffor och möbler brann på ett nafs. Ett vält ljus och branden var snabbt fullt utvecklad eftersom det finns så mycket plast och lätt brännbara saker i våra hem. De stabila möblerna gjorda av massivt trä som våra föräldrar hade är ett minne blott och de hade inte heller så många prylar i sina hem. Plast var sällsynt medan vi har en del i våra hem. Vi fick ställa frågor och fick info om brandrisker på alla upptänkliga sätt och det viktiga: vad kan vi själva göra om det brinner. Hur vet man om det är klokt att gå eller inte gå in i ett rum när röken sipprar ut. Vet du det? Sedan skulle vi släcka en brand ute, krypa i rökfyllt lada och släcka en liten brand inne. En del vägrare. Det var farligt och brandsläckaren var tung. Några gömde sig bakom huset när rökdykning skulle övas. Det var för läskigt. Allt skedde med en brandman som hjälp och vi var klädda i deras overaller så risken att något skulle kunna hända var obefintlig.
Det var bra att veta vilka man inte kunde lita på om det brann på jobbet och det provades snart på mitt extrajobb i servicehuset. Brandlarmet gick. Jag sprang genast dit, två trappor upp. Alla fyra vårdbiträden, två kände jag från brandutbildningen, stod i korridoren och tittade på röken som sipprade genom dörrspringan. Ingen försökte gå in och rädda den gamla damen, men de hade tryckt på larmet. Hur gjorde man nu? Känn om dörren är för varm. Inte. Gå in lågt. Väl inne upptäckte jag att röken kom från köket. Det var en kastrull som rök. En kolsvart bit av skinka stod på botten av kastrullen. Damen hade gömt sig i sovrummet bakom sängen. Det var inte värre än så och klarades av med vädring och en extra kopp kaffe åt damen i matsalen.
Så går det när dementa bor med eget kök och vill gärna laga mat fast de inte längre klarar av det, muttrade jag. Maten slängdes. Och brandkåren betalades. Falsklarm kostar skattepengar.
Har du brandvarnare? Här läggs inte mossa i advents ljusstake för det började brinna en gång. En låga spred sig i den blöta mossan. Det tog bara en sekund så mossan var övertänt och ljusen smalt. Inte ens brandvarnaren hann börja pipa.
Bor du i Södertörn? Vår brandkår riktar sig mer på jämlikhet, kvotering och integration än utbildad personal trots att de har fått betala skadestånd till en ratad utbildad brandman. Speciellt män med utbildning gillar de inte. Så tänd inte eld i huset nu … oavsett vart du bor. Och så klart eldar vi inte upp skolor, bilar… Vi är ökända i världen med skolbränder. Vad kan det bero på? Hatar barnen så sin skola att de eldar upp de efteråt eller är det bara rent djävulskap? Ett slags krig mot samhälle? Brist på fritidsgårdar säger vissa, men vi som växte upp innan fritidsgårdarna var ens uppfunna eldade inte upp några skolor trots missnöje. Det är inte där felet ligger. Förakt mot samhället är närmare sanningen. Ett slags miniatyrmellanöstern – om man får säga så utan rasiststämpel.
