När jag undervisade nyblivna landstingspolitiker på -90 talet brukade jag fråga vilka var de stora ekonomierna, alltså produktion med mest pengar i. Det var alltid fel svar, som mat  till ex. Då var krig, droger och trafik de tre största. Krig innehåller ju mycket, vapentillverkning, personal, byggnation, forskning, soldater… I droger ingår inte bara den blomstrande knarkmarknaden utan alla mediciner, vaccin, forskning mm. Trafik innebar ju även bränslen, nu mera även mer av elproduktion. Ja, utan el – ingenting ungefär.

Vet inte om det är så idag men nog går det ofantligt med resurser till krig. Vill du se siffror och meditera en stund över den skuld som våra barn och barnbarn skall fixa, sök på Internet. Biden, som inte kan besluta någonting utan hjälp, vill sluta sitt presidentskap med ytterligare pengar till krig i Ukraina  och öka den skuldberg som inte längre kan ens uttalas.

Idag 11/11 firas både Veterandagen i USA och Stilleståndsdagen efter första Världskriget.  

Veterandagen firas till minnet av de som har tjänstgjort i militären.

Stilleståndsdagen (Armistice Day) högtidlighålls  också den 11 november till minne av undertecknandet av stilleståndsavtalet 1918 i första världskriget och krigets slut. Krigshandlingarna på västfronten upphörde klockan 11 den 11 november 1918

I Sverige firas Veterandagen den 29 maj  till minne av Sveriges krigsveteraner.

I första Världskriget dog ca 15–22 miljoner, varav ungefär hälften var militära dödsfall. Resten var civila som dog till följd av strider, sjukdomar och svält i samband med kriget.

I andra Världskriget dog 50 till 55 miljoner, både soldater och civila, ca 13 miljoner av dem i Förintelsen. Av döda var 90 000 finnar. Bland dem dog alla män utom tre i min stora släkt från faderns sida. De från min mors sida klarade sig bättre eftersom mormor var storbonde och hade bara två söner i militär ålder. De fick i stället bidra till  landets och militärens försörjning hemma.

Nej, här firas inga militära  minnesdagar. Håller en stilla stund för min far som överlevde men blev skadad för livet. Jag hoppades länge – så barnslig var jag – att Världen skulle styras av personer som värdesätter liv mer än död. Som accepterar att mera vapen inte är lösningen för  Världen, utan de talar med varandra. Hat löser ingenting. Det var en utopisk önskan. Dessa människor tycks knappt att finnas.

Jag antar att nå fred är en omöjlig  strävan. Nyss hurrades vårt inträde till en så kallad försvarsorganisation, NATO. Mera vapen, mera pengar, mera krigsrisk, mera framtida död.

Neutralitet är för fegisar.

Ropen aldrig mera krig har tystnat. Fredsrörelser är omoderna. De har till och med blivit utan statligt bidrag i Sverige.  Alla ropar efter vapen. Rusiga militärer över Världen vill ha mer, det senaste, något som kan döda mer. Mördandet har använt osannolika metoder vi knappt har sett i filmer. Människans tekniska utveckling är omfattande men den mentala uppbyggnaden är på nedgång och ägnas knappt en tanke. Terrorister  styr, i stort och i smått. En ledare som vill få slut på krig är bara hatad, hånad och riskerar sitt eget liv. Ut med fredsduvorna. Hökar är inne.

Dock är de vanliga människorna glada för varje fredlig dag, kanske för varje timme på krigsområden. Vem startade, vem är skyldig, vem har rättvisan på sin sida blir bara en stor dimmig minneslucka varje dag som kriget pågår.

Sorg, vrede, maktlöshet, död. Vem är terrorist och vem bara försvarar sig blir svårt att avgöra annat än med känslor. Och, känslor har aldrig löst någonting.

Så, låt oss sörja en stund över försvunnen fredstanke i Världen och respekt för liv, även för de andras liv.

PS. Du som inte än har sett filmen  ”Oppenheimer”, vad väntar du på? Att det prövas igen i verklighet?

Bilder: uppifrån Verdun Memorial Cemetery i Frankrike, Beit lahia Gaza