Etikettarkiv: utseende

Avhumanisera, avskaffa manlighet och skit i kläder?

Publicerat av

Min sambo var noga med sitt utseende. Speciellt de sista fem åren före demens då han arbetade som statist, skådespelare och modell var han intresserad av hur kläder passade ihop.  Skinnbyxor, vit skjorta, väst och snygg kavaj var hans favoritkläder. Ändå till slutet frågade han mig: är det bra ihop när han fick hjälp med att välja kläder. Trots att han var avmagrad och sjuk såg han bra ut och det tyckte han om. (Bild: I väntan på inspelning med Opeth.)

Han flyttade in exakt ett år sedan till ett demensboende efter nästa sju års vård hemma. När jag kom  till demensboendet satt min sambo på en stol klädd i en blöja och Landstingets T skirt.  Han hade hur mycket kläder som helst i garderoben – även flera väldigt lätta att klä på –  men nu kränkte vården honom med en blöja och sladdrig T shirt som inte var hans.. Han dog i dessa ”kläder”. Det visade mig vad vården anser av de gamla.

Vad vill man visa genom att klä personen i blöja och Landstingströja? Vår egendom nu, vi gör som vi tycker? Du är bara till besvär? Gör det så lätt du kan för dig själv? Skit i att du avhumaniserar de gamla? Jag tror inte boendet ens tänkte  på att de bar sig illa åt. Det är bara så man gör för att underlätta arbetet för sig själv. Minska tvätthögen kanske?

Han dog efter tre veckor i boendet, utan mat och vätska men med morfin som så många gamla dör idag. Ja, han var sjuk men…

Jag har inte ´riktigt kommit över hans död. Tiden med honom är ju en tredjedel av mitt liv. Kanske kommer man aldrig över närståendes död, det bara upptar mindre och mindre av ens tankar? Ibland smärtar det till som idag, ett slags minnesdag eftersom vi separerade då bostadsmässigt.

Tänkte på sambon när jag läste två viktiga bloggar idag som båda handlar om att vara en man – helt omodernt i dessa galna tider. Hur Stat och massmedia försöker krympa manlighet och få i stället en kvinna till av sekunda vara. Fnordspotting skriver:

Den tanige, undergivne och feminiserade mannen blir inte sällan en naturlig måltavla för kriminella. Den mansideal som förespråkas av makthavarna genom dessas institutioner och medier är därmed, och alldeles oberoende av vad man anser om detta ideal i övrigt, direkt farligt för den enskilde i det förråade offentliga rum som blivit resultatet av den förda politiken. Effekten blir att män uppmanas att göra sig sårbara, samtidigt som man på politisk väg framkallat en situation där behovet att vara stark är större än på väldigt länge. Fällan man gillrat är diabolisk, alldeles oavsett om den är resultatet av en överlagd strävan att uppnå just detta resultat eller ej.

Viktig inlägg om män och manlighet. Läs det hela på:

http://fnordspotting.blogspot.com/2019/03/om-statligt-pabjudna-konsroller-i-ett.html

Och sedan ett inlägg om att klä sig som en man. Om manliga värden och hur man uttrycker de genom sina kläder, vad man kommunicerar utåt. Idag hyllas kvinnligt unisex och mindre manlig uttryck med sitt utseende. Det känns helt galet för en konservativ gamling som jag. För, det är faktiskt hur vi ser ut vad andra först lägger märke till. Våra eventuella goda egenskaper märks betydligt senare. De mindre goda märker man ibland snabbt när någon försöker råna en eller bara gör något så simpelt som kastar sopor på gatan. (Nu bortser jag helt de religiösa uttrycken väldigt ”manligt” och ”kvinnligt” vilka är vanliga på våra gator.)

Hur tänker du om dina kläder? Skall vi tänka till eller räcker det att ha något på sig?

Bild, klädd för en Opeth musikvideo.

Mången kaka är vacker utanpå.

Publicerat av

Årets pumpa var ingen hit. Den började ruttna snabbt. När vi köpte den var pumpan så rund och god men när jag gjorde ögon och mun på den kände jag att förruttnelsen hade börjat. Pumpan var lite lös och svår att skära snyggt i. Den blir en kortvarig pumpa och hamnar snart i pumpahimlen.

Det vackra utseendet hade lurat oss att köpa en rutten pumpa.

Så märkligt, jag kom att tänka på en patient. Hon var så otroligt vacker. Utanpå.

När jag hjälpte henne till avgiftning sa hon:

–Mången kaka är vacker utanpå.

Hon hade sökt hjälp hos socialtjänsten med de ignorerade henne. Hon såg ju så perfekt ut. Även nu kunde utseendet lura en. Hon var för fager för att vara missbrukare! Hennes  vackra kläder kröntes av en märkesväska. Sakteligen kom en historia ut. I korthet: ser du väldigt bra ut och är alltid oklanderligt klädd, rik och med bra utbildning tror ingen att du skriker efter hjälp för ditt heroinmissbruk.

Bländas vi av utseende? Jag är säker på att vi gör det. De vackra kan ha det enklare i livet. Det innebär inte att det blir mer lyckosamt.

När man ser på något TV program på de reklamfinansierade kanalerna innehåller reklam ofta utseendeångest riktad för kvinnor. Fotomodellen i schamporeklam har otroligt vackert hår som hon slänger med. Har du rätt schampo?  Kvinnor i reklam har alltid perfekt slanka ben med högklackade fina skor. Har du rätt skor? De har världens längsta ögonfransar som också du kan få med reklamens produkter. Deras hy är fullständigt slät, inga skavanker. Har du rätt underlagskräm?  Kläderna är de senaste för tiden. Även en billig tröja ser helt fantastisk ut på en vacker modell. Underklädesmodellerna är så perfekta i hela kroppen. Kanske kan du bli så om du köper rätt BH?

Jag förstår om flickor får utseendeångest. Skönhet är en miljardindustri, likaså mode.

Även maktens män kan ha vånda för sitt yttre. Det sägs att den franska presidentens sminkräkning är  omfattande. Många kända människor lägger sig under kirurgens kniv i oron att åldern hinner i fatt dem. Speciellt kvinnor. Sedan ger de förklaringar på internet. Därför att…jag förstorade brösten, rumpan, förståndet…Nej, förståndet kan man inte förstora hos en skönhetssalong.

Det kräver anpassning i verkligheten.

Skönhet är dock inte samma som karisma. Det är svårt att definiera karisma för det finns bara där, hos vissa. På en resa i Filippinerna mötte vi 4 personer av stammen Ifugao. (Det var på den tiden då turismen var starkt begränsad till Banaue av självaste Marcos och resan dit liknade självmordsuppdrag.) Vi gick ut från bilen och fick ta ett (1) foto. Personerna var gamla, nej, svårt att bedöma åldern. I den västerländska världen och med vanliga kläder på sig hade de passerat utan att någon såg dem. Men nu var de hemma stående vid tusenåriga risfält. Sedan gick männen i väg. Deras muskler rörde sig i takt med gången. Deras byxlösa bakar behövde ingen utfyllnad. Deras gång var den vackraste rörelsen jag har sett i mitt liv. Dessa män var formade av  vanan att röra sig och göra kroppsarbete i naturens egen träningsinstitut, inte i gym där människor försöker träna sig till något liknande men kommer aldrig att lyckas med det.

Det var karisma. (Bilden är tyvärr usel.)

Grubblar du över ditt utseende? Eller räcker det att vara hel och ren? Vilket väljer du mellan en intellektuell utmaning och ett senaste modeplagg? Eller hör du till gymfolket och sliter för muskulös yttre så tårarna sprutar?

Hur gick det med den vackra patienten? Behandlingen var lyckad.  Hon var vackrare än förr, om det nu vore möjligt. Hon levde normalt liv med arbete, lägenhet och utan droger när vi avslutade vår långa kontakt

Jag vill inte svika dig, sa hon. Svik inte dig själv, det räcker, sa jag.