Sa någon att politik är tråkigt?

Äldremisshandel har hastigt blivit aktuellt. WHO har larmat. Jag tänkte genast på Joseph (Joe) Biden, USA s president. Han är 81+ år och i hans ålder brukar de rika ha ett lojt liv på någon solig plats, kanske skriva sina memoarer, inte i Vita Huset som president. Han har ju en sjurums villa på Rehoboth Beach, i Delaware, lämplig plats för en pensionär.

Biden har ett av Världens mentalt tyngsta jobb. Det är uppenbart att han besväras av sviktande hälsa. Han orkar inte. Han vill lägga sig tidigt och slippa kvällsarbete. Han snubblar med orden. Glömmer. Tror sig att något som inte har hänt har hänt i verkligheten. Minnesproblem.  Ramlar ibland. Ser allmänt trött ut i bilder. Han är helt enkelt inte riktigt ok. Att ingen tar ut honom från jobbet liknar äldremisshandel. Men, han bestämmer ju själv att sitta kvar. Han ser inte situationen med andras ögon.

Jag tänkte också på möjligheten till större krig och hans rätt att besluta om användning av atomvapen, bomben, eller inte. För att göra svåra bedömningar bör man vara i god mental hälsa och även orka med dygnet runt arbete. Att vara en president är inget 8 till 5 jobb.

Vilka är de som styr bakom honom?

Bop Hope sa att bakom de framgångsrikaste männen står en stark kvinna som puffar dem framåt. Är Bidens fru den som puffar? Obama då? Bidens team i Vita Huset? Ängsliga demokrater? Blinda för situationen? Förnekare? Impopulär vicepresident som skulle ta över? Alla har försökt skydda Presidenten.

Skuggregering inte vald av folket.

Situationen har skakats om genom den usla debatten mellan Trump och Biden 28/6. Hastigt blev Bidens hälsa tillgänglig för alla genom TV rutan. Åsikter och förnekelser rinner genom Media.

Biden sa efter den katastrofala debatten: ’Let me say this as clearly as I possibly can as simply and straightforward as I can: I am running – no one’s pushing me out. I’m not leaving. I’m in this race to the end and we’re going to win.’ 

Demokraterna sitter på pottkanten. De saknade tankeförmåga nu – sedan och lät sig styras av Bidengänget. Hur landet mår har ingen betydelse längre. De har fastnat i sitt maktbegär. Trump får inte vinna. Det är det enda som gäller oavsett hur.

I den andra ändan av amerikanska valshoven lik boxningsring finns Donald Trump. Han är en överlevare. Alla som har skrivit artiklar om hans undergång har fått revidera dem – igen. I svensk och europeisk press fasar man redan över Trump som president. Världen går under. Fast det finns ingenting som förespår undergång är bara namnet Trump som rött skynke över pressen som inte ens kan stava till ordet saklighet eller sanning.

Trump har en egen agenda. Han är patriot ändå in till tårna.  Make Amerika great again. Introducerades av Reagan 1980 och är nu en Trump slogan.

När Amerika var stor kan diskuteras. Till vilken årgång backar man?  Ja, nu var jag spydig men Trump har rätt. Den amerikanska överhögheten i Världen finns inte längre även om katastrofer, som Ukraina och Israel, än ropar efter deras pengar och USA har fingrarna i många dispyter. Trumps maktönskan lutar sig in inte ut ur landet. Trump startade inga krig. Det kan förstås bli problematiskt om USA tar ur sina vapen från varenda träta.

I den andra ändan av Världen sitter Putin vars maktbegär saknar vett och gräns. Cirka 120 000 ryska soldater har dött i hans krig mot Ukraina, hittills. Putin bryr sig inte. Dessa två, Biden och Putin, bland Världens tre mäktigaste har fingret på knappen. Kymigt.

Det rör sig om i flera länder, ledare och regeringar faller. Politiker byts ut. Hopp flammar upp och slocknar snabbt. Tänk på Storbritannien där en ny kraft har tagit över en askhög. Alla skriker efter någonting. Vad tror folk att Keir Starmer kan trolla med? Macron som darrar. Det är egentligen bara i diktaturer, Putins och hans kompisars Iran och Nordkorea samt Afghanistan som Putin försöker bli vän med igen, där ingenting rör sig i verkligheten. Folket står ut. Överlever. Anpassar sig. Protesterna faller. De som vågar hävda sin rätt ruttnar i något fängelse eller dör i oklara omständigheter. Men ingen diktatur är säker för evigt.

Kina balanserar. De är duktiga på det. Men det är som en gungbräda.

Det blir en förändring om Trump vinner. I USA är många trötta på andra länders behov. Alla är inte med de miljarder som ges till Ukraina, men Washington lever än sitt eget liv. Staten blöder pengar varje minut, statsskulden är astronomisk, USA låg på plats 12 år 2022 i andel skuld av BNP på 121,7%.  (Sverige 31,7% år 2022.) Gränsen till USA från Mexiko är som övergångsställe, ca 2,5 miljoner så kallade flyktingar kom 2023, bara i december räknades 300,000 personer, mestadels yngre män. För mig är det inte invandring utan ockupation, anfall eller vad kan man kalla det.   Visst, Amerika är stort men suger inte upp till arbete dessa skaror. Vissa städer ser ut mer som en soptipp än en framgångsrik amerikansk stad. Nu hostar även Biden att det kanske var lite för många. Sent skall …

Biden vill vara president. Äntligen sitter han där och tänker inte släppa platsen till någon annan. Speciellt inte till Trump som ångar fram som en outtröttlig maskin. Fortsättning följer, snart. Om Bidens stora första beslut, hans legacy? skriver jag kanske en annan gång när han har försvunnit ur Vita Huset till något mer passande och får stöd och hjälp som han gott förtjänar.

Sa någon att politik är tråkigt?

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/abuse-of-older-people

PS. Ordet sorgligt är kanske mer passande?

Blåser, blåser inte – om elräkningar och allmosor.

MP vill bygga solceller till offentliga tak. Men varför har de inte gjort det redan? De har ju suttit i Regeringen mellan 2014 och 2021. Vad är det som hindrade dem? Lathet? Skulle det vara motstånd för det förslaget?

Som vanligt är det ord och löften, som att vända på stenar, i valpropagandan. Oavsett partifärg.

Södra Sverige klagar över elpriserna. El är snart en lyxvara. Först la Regeringen (läs MP) ner kärnkraften. Men södra delen av landet har föga ersättningskraft. Jag undrar om folk protesterade eller kanske – hemska tanke – röstade för detta? Vattenkraft ansågs också olämpligt från MP – miljöhänsyn. Älvarna skulle flöda fritt. Som förr. Vilket förr?

Vindkraft är ren humbug från miljösynpunkt. Vart tar dessa kolosser vägen efter 25 år? De snurrar inte heller utan just el och olja. Och när det inte blåser?

När jag vandrade i USA passerade jag vindkraft i tiotusental i Mojaveöken. Det blåste så att jag fick sätta mig ner. Det blåste så varenda timme. Men de trasiga ”pinnarna” stod bara där, det är för komplicerat att återvinna. En del användes dock som marktäckning vid vägbyggen. Men det blåser aldrig så här hemma annat än ett kort undantag. Vindkraft är bara tillskott i Sverige. Något annat är huvudproducent.

Vad tänker vi göra av våra vindkraftverk så där om 25 år? Låta dem att stå kvar? Har någon tänkt till? Solpanelerna då om 25 år?

Jag är inte kunnig nog i annat än att min elräkning var för hög så jag stängde av frysen. Men andra bloggare främst cornucopia kan informera dig om varför vi nu har Bolund – MP priser och så kommer det att bli länge. Glöm inte heller EU med sina – våra – regler.

De som gjorde investeringar för att sänka elförbrukningen lik solpaneler, isolering, fönsterbyten, luftvärmepump…det el-smarta hemmet helt enkelt, kammar nu hem återbäring. De som litade på evigt billig el och tyckte kärnkraft är skit betalar och klagar. Priserna i söder är astronomiska. Tyvärr drabbar det kollektivt, inte bara miljöpartister.

Nu delar S ut skattepengar som återbäring för att täppa till hålen i din plånbok men att åtgärda problem och det som behövs för elöverföring– nej det händer inte. Förresten är det val och alla löftena är bara luft.

S har anammat modell bananrepublik; att dela ut folkets egna pengar så folk känner att de får något. Gratis! Själv hade jag velat få bort skatt och moms på elräkningen för ett tag. Ännu bättre om ett nödvändigt infrastruktur för elbehov åtgärdades.

Valaffischerna är här och skräpar.

Tror någon att vi röstar enligt valaffischerna budskap? De är helt värdelösa, ser ut som amatörarbete. Några påståenden eller löften men aldrig frågan hur tänker politikerna åtgärda saken. Mål finns men aldrig medel därför fallerar målen.

Nu ska jag packa och fly till skogen. Bara åskvädret drar förbi först.

Vill du se hur reklam görs, se på Trumps senaste.

Det var klass. Absolut magi. Oavsett åsikt.

https://twitter.com/i/status/1556884777424265218

Bild solpaneler Holger Ellgaard på https://commons.wikimedia.org/wiki/File:%C3%85gesta_solaranl%C3%A4ggning,_2018a.jpg

Om att lifta och prata politik i USA.

Den sjunde dagen på PCT kom jag till Scissors Crossing i öken. Jag hade nu gått nära 100 mile, inte så snabbt. Det var varmt. Området var som en kaktuspark. Jag hade tältat i en lucka i buskagen vid vägen. Nu skulle försöka lifta till Julian för att fylla på mat.

Jag hade aldrig liftat i hela mitt liv.

Jag ställde mig på vägen och en bil stannade omedelbart. Jag hade inte hunnit lyfta upp tummen. PCT? Ska du köpa mat i Julian? frågade mannen. Jag svarade, klev in. Han skulle också till Julian, staden där många vandrare fyllde på sina matförråd och laddade telefonen.

Han visade biblioteket och mataffären där vandrare brukade handla. Själv skulle han till en begravning. På baksätet i bilen hade han en låda med en stor tårta och en kostym. Vi pratade, han berättade om sitt liv och sina politiska åsikter. En Trumpanhängare. Han var över 70 men arbetade än med byggarbete. Han såg sig som en vanlig amerikan med jobb, familj, två barn med bra arbeten efter studier, vänner, utflykter till naturen och kyrkan på bemärkelsedagar, kanske mer. Hans fru var bagare och hade bakat tårtan.

Han tyckte att några av den yngre generationen hade svårt att begripa hur välståndet kom till. Inte från politikernas löften, utan från eget arbete.

Han lämnade mig vid ett fik, även den populär bland PCT vandrare. Jag tackade, han önskade mig lycka till.

Jag och drack kaffe med dagens muffins. Laddade min Garmin. Fyllde på mat. Fick lift tillbaka och bytte kläder, packade in mina nästan rena som användes bara i stan.

Jag började gå uppåt i Anza Borrego Desert mot Warner Springs. Sanden var mjuk, med olika kaktusar. Det var som att gå i en trädgård för just kaktus. Väl uppe i bergen med utsikt slog jag tält. Det blåste. Taggiga buskar gav lite skydd. Sanden yrde runt. Solnedgången färgade bergen. En absolut fantastisk dag vändes mot natt. Jag hade lyckats lifta för första gången. Det blev några till lift och fina samtal om livet, USA, Världen samt politik.

Dock träffade jag nästan inga demokrater, 2 av 50. Vet inte vart de höll hus. Inte i byarna längs PCT. Inte i bilar jag liftade med. Inte som skogshuggare, jägare, militärer, busschaufförer, föreståndare för motell, företagsledare och inte som någon trail angel jag råkade träffa. De kanske höll tyst och flöt med vinnaren?

Följaktligen var jag överraskad av valresultatet 2020. Var alla Trumpanhängare jag mötte smygsocialister och kamouflerade sig till annat än de var? Eller hade vinden vänt sig? Eller något värre?

Nytt År, ny början?

Vid tolvslaget på Nyårsafton sa min dator poff och hårddisken hade gjort sitt. Allt försvann. När en ny hårddisk var installerad hittade jag en del dokument i min bloggs mediebibliotek. Hur kunde de hamna där? Dock var senaste månaders bilder borta. Inlägg såg konstiga ut. Det märkliga var också att alla Julhälsningar jag hade fått per mail var borta men det jag hade skickat var kvar. Adressboken existerar inte längre. Hur många har en adressbok, på papper alltså?

En del finns på en extern disk men inte allt. Jag hade slarvat med att spara.

Det kanske är bara bra att få en ren tom start, även i sin dator? Det finns alltför mycket skräp man spar. Hur många länkar fanns sparade ifall att? Hur många inlägg som aldrig las ut? Hur många usla bilder väntade på ingenting?

Började städa även annat. Kläder jag inte har rört på åtskilliga år. Något som nu är fel storlek eller jag aldrig mer skulle ta på mig. Funktion en dräkt hade för mig har försvunnit. Jag går aldrig mer i sjukhuskorridorer på väg till ett ledningsmöte. Så, klädinsamling som nyss har satt upp sina metallboxar vid återvinning får min dåtid. Eller soptunnan.

Annat? Det finns alltid saker man inte har rört på flera år. Även om jag städade bort inför PCT och uthyrning finns det onödiga prylar som inte ger varken bruk eller glädje.

Minimalistisk liv lever jag dock endast i tält.

Nytt år, ny början. I Världen går en tsunami fram av virus och så kallad politik.

Tänk om vi kunde starta ett nytt år även i vårt Samhälle. Städa bort Statens slöseri, onödigheter, fusk, kriminalitet, brister i skolor, vård och äldreomsorg, sopberg som brinner, usel planering vad det nu än kan gälla. Ja, det lovas ju krafttag, nytt, förbättringar… men vi som har levt ett tag har hört samma visa så många gånger. Jag menar inte att Världen vore sämre nu än på Medeltiden, under krigsåren eller ens på det gyllene 50 talets folkhem utan att hålen, ofta orsakade av politiska val och vår underdånighet till EU, är stora och synliga. Missbruk av våra gemensamma resurser, som skattemedel, är alltför uppenbar. Tanken om vilket Samhälle vi ska ha om tio – tjugo år finns inte. Ännu mindre realistiska planer hur vi kommer vidare med kärnfrågor som infrastruktur, ökad behov av el, den så omtalade integrationen och miljöfrågor. Inte klimat. Kan vi inte ens ta hand om brinnande sopberg i min kommun efterlämnad av en skurk måste politiker bara erkänna att Klimat är på en annan nivå än deras förmåga.

Kanske på en nivå vi inget kan göra åt, bara städa upp förstörelse på längre ner, på jorden alltså?

Vi har nu släppt vår frihet till en Regering genom en pandemilag. (Se hur 55 gänget röstade på Regeringens sida!) Till en Regering som inte har klarat av de normala uppgifterna samt har dragit benen efter sig vid den onormala, pandemin. Pandemilagen känns sent och även onödigt, som orsakad av ”måste göra något” i tankegångar. Att inskränka våra rättigheter var lätt. Få protesterade. Nyttan av det praktiskt är tveksam. Vem kan övervaka hela Sverige? Som en minister sa: Länsstyrelsen får fixa en organisation… Bara så där, mitt i pandemin ska man ordna en organisation som bevakar antalet människor, överallt. Lagen känns som att ge fan fingret… Ni vet hur det brukar gå?

Vi är många som har undvikit kontakter, ändå in till döden.

Dock är förståndet kort hos en del. Känslan av odödlighet kombinerad med förakt mot de människor som gör jobbet i vården, räddar livet av de oförståndiga. Och politikeradeln har hytt med finger mot befolkningen utan att själva bry sig. Just vi som är viktiga personer behöver inte bry sig är tanken.

Haverier har drabbat förra året. Av många art. Virus som styr våra liv kontakter och sjukvården. USA. Trump som ondskan definierad – eller patrioten+ Fredsmäklaren? Det sket svensk media i. Det känns som om de andra, riktiga skurkarna fått en stunds frisedel i media. De tjugo farligaste människorna i Världen går fria med sina idéer, likaså många skurkpolitiker. De mindre farliga använder bara kniv och vapen. Demonstrationer bedöms olika. De i gamla sovjetländer är goda, de i USA onda oavsett hur det ser ut. Vita företräder ondska, de med färg blir beundrade. Internet är under kontroll. Den som är god får ösa förakt mot andra, den som bedöms vara på fel värdegrundskorridor stängs av. Yttrandefrihet är inget vi har. Det delas ut enligt de nya påvarna som äger mediemöjligheter.

Året har knappt börjat. Det känns redan som vi skulle sitta på en trasig brygga utknuffade mot havet. Vi hinner bli desperata, trötta, förbannade åtskilliga gånger i år. Kanske tillkommer det ljuspunkter. Vänta inte på att Regeringen fixar de. Du är din egen, som oftast.

God fortsättning. Glöm inte en extra disk att spara dina mästerverk i.

PS. Jag erbjuder mig gärna att lära Statsministern att handla på Nätet. Dock måste han ha BankID och konto som kan användas för Internetköp. Men det har han väl?

https://www.counterextremism.com/content/top-20-extremists