Vad hinner man se under en kort resa till en främmande stad, som Barcelona? Du ser vad du vill se och vilka utflykter du bokar dig för men även baksidor – om du vill.
Barcelona är den katalanska kustens pärla och världens fjärde mest besökta stad med upp till 7,1 miljoner turister varje år. Nog var det tätt om folk överallt med mobilen i hugg, men strax bakom turistmagneterna kunde vi hitta en spansk restaurang utan en enda turist utom vi.
Barcelona ser ut som många av europeiska större städer. Gamla hus. Monument. Byggnader från Medeltiden. Nya höghus. Kyrkor. Trångt. Parker. Bilar, massor med bilar. Oändligt med taxibilar. Spruckna gator. Hav. Turister och mera turister. Souvenirshoppar. Turistfällor. Restauranger i rader vars matsedlar ser likadana ut. På den något slitna La Rambla har restauranger bord och stolar på promenadgatan medan maten kommer från en lucka på väggen över gatan. Restauranger som påstår att rätterna är spanska men kocken är från Mellanöstern eller Turkiet. Servitörerna är multikulturella. Tapas som inte har sett gamla tapas, nya goda varianter. Pasta. Mera pasta. Paella och drinkar.
Mat på restaurang är varken billigt eller dyrt. Det beror på som alltid vart och vad du äter. Det blir snabbt 500+ för en enkel måltid för två. Vi besökte den berömda La Boqueria Market. Det fanns många tomma platser. Saluhallen hade knappt grönsaker och frukt. Vi som ville köpa udda tomater. Kanske även Spanien lider av inflation, elräkningar, snåla plånböcker och dyra priser på mat? Eller, var vi där på fel dag?
Att gå i de smala gränderna ger en modern tragisk bild av Europa. De nyinkomna invandrare från Afrika drar runt eller sitter med sina likadana packningar i väntan på någonting. Bostadslösa, missbrukare och andra trötta sover på bakgator, i parker. Ingen bryr sig. Klotter.
La Rambla kantas av souveniraffärer, flera drivna av folk som kommer från Mellanöstern. Vi handlar några saker och försäljaren kan varken spanska eller engelska utan vi pratar med händerna. Bra nog det med. Folk från Afrika som säljer väskor, smycken och mössor på gatan, vattenflaskor och filtar på stranden. Gatuförsäljare är det normala idag men hur kan de ens tro sig att överleva på det?
Beror förstås på vad du säljer.
Vad trodde alla dessa män sig att få för liv i Europa?
Massor med turister, många kineser. Några års reshunger exploderar.
En spanjor med katalansk flagga står på Placa de st Jaume framför Stadshuset och ropar något. Vakterna tar det dock på allvar och snart finns tre polisbilar och en massa poliser på platsen men de tycks snarare ha en trevlig utflykt än att ingripa mot mannen. Han får ropa i fred och vifta med sina flaggor. Han ropar om självständigt Katalonien.
Det är en trend att söka självständighet. Många områden och folk tror att självständighet är lösningen för alla problem. Eller är det bara politiker som vill få sin egen maktsfär? Vårt land, vår flagga, vår nationalsång och fria val eller egna härskare. Västpapua, Kurdistan. Katalonien. Skottland… Se på det fallna brittiska imperiet. Sudan har slagits i 50 år, delats och fortsätter att kriga inom landet. Fler…
Och sedan? Hur betala för det? Ibland känns det likartat som industrinedläggningen i Sverige. Turismen skall rädda ekonomin. Men turismen är en osäker växlande bransch. Städer som övertas av narkotika och trasigt folk får inga turister. Än håller Barcelona ihop .Cannabis är inte lagligt i Spanien, men privat bruk är inte kriminaliserat. Vi ser flera ingångar till klubbar där man kan bli medlen och röka gräs, som de säger. En gathörn från samlas det trasiga folket och sover. Det är en slak lina. Någon tjänar pengar, andra förlorar.
Lät jag för trist? Så är verkligheten också. Inte bara kaffe och churros med choklad.
Så, vi två, mitt barnbarn och jag turistade. Jag har vandrat en veckovandring i tält med alla barnbarn samt två fosterbarn, en i taget, och sedan har vi rest till en plats i Europa enligt deras eget val. Den sista resenären valde Barcelona. De andra har valt Rom, Venedig, Florens – Pisa och Paris. Bort från hemmet och svenska språket visar nya sidor av varje barn.
Om våra besöksval i Barcelona i senare inlägg.