Etikettarkiv: mat

Rädda världen – hata kossor?

Publicerat av
147

Förra veckan har det drivits ren hatpropaganda mot kor i TV och tidningar. Kött – den största miljöboven! Stackars kor som fördärvar vår miljö! Men, jag hänger inte riktigt med. Jag trodde det var en helt annan sak som orsakade de största utsläppen, men icke.
Många tror att flyg och bilar är de största orsakerna till global uppvärmning – och visst är de klimatvärstingar. Men faktum är att den globala kött- och mejeriproduktionen påverkar klimatet mer än vad bilar, flygplan, båtar och lastbilar gör – tillsammans! För att klara Sveriges klimatmål behöver de här utsläppen minska. (Naturskyddsföreningen)

Så det värsta är det vad vi äter, inte att vi flyger, inte att vi kör bil i onödan eller köper en alldeles ny fast den gamla dög än. Inga prylar, modekläder varje säsong, nya telefoner, någon kökspryl som står oanvänd, stora gräsklipparen, avskogning i Brasilien för bränsleproduktion, byggen av olika slag, giftiga ämnen, gruvor, krig, överbefolkning … nej, det värsta är maten, kött och mjölkprodukter, det vi äter.
Det blev besvärligt. Alltså, vi måste sluta äta kött, kyckling och ost, mjölk, yoghurt, grädde och kvarg, smör, glass gjord av grädde, bakverk med smör, tårtor och bullar, maränger, fil, skinka på mackan, leverpastej, korv, köttbullar, spaghetti med köttfärssås, pizza… vad mer? Inget bacon och ägg till söndagsfrukost. Hur är det med odlad fisk? Ägg då? Tveksamt. Bara grönsaker odlade utan gödsel på grillen. Katten får jaga råttor och hunden, ja vad ska den leva av?

IMG_4595
263 - kopia

Den där färdiga skinkmackan en jäktad person köpte till lunch och fil med banan, som är en vanlig räddningsplanka inom vården när lunchen frös in, ska vi inte heller ha. Korvkiosken är nästan en kriminell inrättning. Mc Donalds, Max, och andra hamburgare ställen bör bara skämmas och slå igen. Alla fik då? Inga kakor. Ingen mjölk till kaffet, och ingen varm choklad till gubben när han fryser för det vore också en miljöfara. Inga kaffe latte! Bara espresso av kaffe odlad i något sydamerikanskt land av illa betalda arbetare utan kollektivavtal, fraktad hit och… lät det inte värre än korvkiosken i centrum som säljer lammkorv från orten?

Mjölk till barn? Så gammalmodigt. Rena tokerier.

Jakt vore förstås förbjudet eller hur blir det nu? Ska vi jaga ändå och begrava köttet? Älgar, hjortar, vildsvin i en massgrav? Eller borde vi öka vargbeståndet så biffarna som springer i skogen försvinner på naturlig väg?

Och sedan tänkte jag på smörgåsbordet på Finlandsbåten, då man bara okynnesäter! Eller bufféer på semesterorter. Men, det hamnar ju i andra länders syndalista, eller?
Det blev besvärligt. Men miljöpartister och miljöfantaster äter väl bara bönor, kål och potatis? Men, grönsaker har faktiskt också ökat per person.Vi tar en titt på miljömarodörerna: korna, grisarna och alla andra köttbitar som hamnar till sist på vår tallrik.

Hur ser den svenska köttkonsumtionen ut? Vi är inte värst i världen, inte i EU heller. Men hälften av det vi äter är importerat och hamnar så på andra länders syndalista. Så fiffigt!
För året 2014 var förbrukningen av kött i Sverige 87,3 kilo per person, men då är allt inräknar alltså även det som aldrig hamnar i affären och på din tallrik utan i sopor och det som din katt och hund äter. Direktkonsumtionen, alltså det du bär hem från affären var 50,6 kg kött, 22,3 kg charkvaror och 9,4 kg frysta kött produkter per person år 2013. Jag vet inte om älgar, ripor och annat man skjuter själv är med? I jämförelse med storförbrukarna ligger vi bra till.

kons12

Någon gång på 90talet började vi äta mer kött. Den årliga konsumtionen ökade med mer än 50 % under perioden 1990–2005. Vi blev helt enkelt rikare. Strömmingen och falukorven byttes ut mot biffar, kyckling och fläskfilé. Denna  ökning beräknas ha medfört en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO2 ekvivalenter för den angivna perioden. Det var tio år sedan, jag vet inte hur det ser ut exakt idag.
Idag blir det ramaskri om skolan tänker minska köttet. Kön (killar mest) till hamburgerstället är lång när skolan nära mig har en vegetarisk dag. Kanske härstammar grönsaksratandet det från samlartiden då fel grönsak plockad från naturen ledde till döden?

093

Men konsumtionsökningen utgörs av importerade varor i takt med nedläggning av jordbruket i Sverige. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella statistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import. Det får producenten stå för. Desto mindre vi producerar av allting, desto mer ser vi ut som goda miljövänner.
Mjölken är inte längre en dagligvara. Tidvis får vi höra att mjölken leder till olika sjukdomar i stället starka ben. Hur ser det ut med mjölkproduktionen?
Mjölkbönder är snart en rar företeelse. 1995 hade vi 17 700 mjölkbönder och till 2014 hade 13 300 bönder lagt av, kvar 4400. År 1983 fanns 661 00 mjölkkor. 2014 hade antalet sjunkit till 344 300. Det innebär halvering på 30 år. Det är inte lönt att vara mjölkbonde. Delvis beror det på att produktionen per ko har ökat, men också på våra förändrade vanor. Vi dricker ungefär lika mycket läsk som mjölk, ca 87 liter per person/år. Att vara mjölkbonde idag kräver stora investeringar och stora besättningar för att gå ihop. Arla importerar en del mjölk, det är billigare. De svartvita kor du ser i reklam är bara kamouflage. De äter inte gräs på svenska sommarängar.

Frågan är om och hur behåller vi lantbruk och svensk mat.

285

År 2006 visade en FAO-rapport att 18 % av de globala växthusgasutsläppen orsakas av djurhållning. Och resten då? Jag tror att miljön handlar om större saker än kor. Är inte vi människor den största miljöfaran? Är det inte vi som använder jordens resurser, skitar ner och, ja, äter? Det är inte kons fel att den hamnar på grillen. Människor ökar i antal, hela tiden, medan andra däggdjur riskerar till och med utrotning. 1950 var världens befolkning 2520 miljoner och nu är vi 7325 miljoner människor – kanske fler för vi har inte räknat varenda människa – och det tickar på. I Sverige är vi snart 10 miljoner. I början av -60 talet var vår befolkning 7,5 miljoner, det var då jag vandrade in. Den mesta ökningen i Sverige beror just på invandring. Att födas och dö tar ungefär ut varandra än så länge.

worldpopulat

Finns det en gräns på vad vår planet tål? Svaret borde vara självklart men varför är vi så obenägna att ta tag i problemen? Vissa slår sönder hela samhällen med vapen och sprängmedel. I stället att hacka på kor bör miljömedvetenhet riktas mot att hitta metoder som bekämpar krig och förstörelse och använda resurserna till bättre nytta än militära ändamål. Överbefolkning är ett faktum, eftersom alla inte kan äta sig mätta. Läskunnighet och tillgång till preventivmedel borde prioriteras. Kvinnor som blir utbildade föder färre barn. Afrikas befolkning ökar mest, man räknar en fördubbling till 2050 och detta trots fattigdom och krig. Även vi i Sverige belönar stora familjer genom flerbarnstillägg.

Sluta alla krig? Sluta förbruka onödiga varor? Minska barnafödsel? Politikerna börjar tänka i minst 20års perioder?  Omöjligt? Ja, vi kommer att gå under på ett eller annat sätt. Det enda vi kan förändra är vårt eget personliga sätt att leva. Och undvika hysteriska utrop.

Oops! Slängde du 95 kilo mat till soporna förra året?

Publicerat av

Jag försökte förklara för barnbarnen varför de skall ta av maten bara så mycket de tror sig orka äta upp. Hur den långa vägen från marken till tallriken innebär många moment och arbete både från producenter och den som köper ingredienserna med sin lön och tillagar rätten innan vi kan äta upp det. Tänk bara på så enkel sak som potatis vad den har varit med om innan det blir pommes frites eller ris som kommer långväga ifrån. Eller köttbullar, mjölk, bananer, smör, glass … och alla de produkter från fiskpinnar till frukt som har åkt halva världen runt innan vi inhandlar de i affären, tillagar, serverar, äter, förkastar och slänger.

Vi kastar en stor del av vår mat, en tredjedel äts aldrig upp. Vilket slöseri. Samtidigt lider andra av matbrist. All matproduktion har påverkan på vår miljö, så att kasta det som produceras och fraktas runt är ett stort miljöproblem, speciellt när det inte kommer till nytta. Så klart är det också oekonomiskt att först handla sedan slänga, hushållen kastar 674 000 ton mat årligen enligt Naturvårdsverket. Så dyrt! Så oetiskt.

Jag avskyr detta köp tre betala för två eller köp fler och få det billigare. I en tvåpersoners hushåll behöver man inte så många citroner, gurkor, bröd eller vad det nu är. Jag tror att många köper för mycket och det hinner inte ätas upp innan matvaran är oätlig.

Köp mindre. Handla inte jättehungrig. Planera bättre. Använd resterna. Ja, de flesta goda råden vet vi men ändå saknar vi balans i kylskåpet och portmonnän.

Ska jag kasta clementinen som glömdes före julen? Utseendemässigt ser den alldeles fin ut, men känns stenhård. Varför hade den inte möglat? Clementinen åkte till soptunnan men olika rester i kylskåpet blev varma smörgåsar och i morgon blir det paj av diverse ostkanter från en större ostbricka.

Vem ska odla maten?

Publicerat av

Något år sedan var vi på Teneriffa och råkade bo på ett hotell som ägdes av en f.d. sjöman som blivit strandsatt av kärlek på Los Cristianos. Han pratade om de förändringar som skedde. På Teneriffa höll odlarna lägga om sina marker till vinodling. Man till och med importerade grönsaker från andra öar. Det var mer lönsamt med vin. Detsamma sker i flera länder, även i Sverige. Många drömmer om en egen vingård.

Jordbruket i Sverige genomgår en förvandling. Mjölkbönderna lägger ner. Det är inte lönsamt.  Arla köper billigare mjölk utomlands.   Vi importerar till och med ärtor. Varför är importerad mat så billigt jämfört med svensk? Vad får producenten när den långväga biffen kostar under hundralappen och tomaterna 9.90? Mycket av maten är idag välberest,  till och med till Kina framåt tillbaka.

Vill vi verkligen ha vardagsmat som har fraktats långa vägar och producerats utan att vi har den minsta koll? Bekämpningsmedel, barnarbetare, usla arbetsförhållanden, inga miljöhänsyn – maten vi köper kan vara odlat just så vi aldrig vill ha det. Kanske högg man ner skogen för att producera naturkött? Att gynna svenskt gynnar ju oss och våra förhållanden också. Vad gör regeringen för att befrämja svenskt jordbruk?

Vi har festat. Vi åt igår vildsvin och idag hjort. Passerade en affär i Järna som sålde  lokala produkter. Köttransonen är uppäten för två veckor. Här är den köttfria måndagen utökad till onsdag och torsdag, ibland hela veckan. Det är inte svårt att äta vegetariskt eller fisk. Jag tror att många inte vet vad de kunde laga i stället falukorv eller fläskkotletter. Kanske pasta med svampsås och blåbärspaj? Just nu är det tid för inhemska grönsaker och rotfrukter och tack vare det eviga regnet finns det svamp i skogen eller på torget.

Vissa klantar till politiker påstod att det var ojämlikt med köttfri måndag i skolan. De rika kunde ju köpa sig en hamburgare!

Vattenbristen i världen kommer att slå mot matproduktionen och på 40 års sikt kan nästan alla behöva bli vegetarianer om en katastrofal global livsmedelsbrist  ska förhindras. Så drastiskt uttryckte sig några svenska forskare på Världsvattenveckan som pågår i Stockholm. Vi var 2,5 miljarder när jag föddes. Idag är vi 7 miljarder men många länder har ingen fungerande folkräkning. Det kan vara fler eller färre. Kan inte produktionen öka måste sättet att bli mätt förändras. Kött kräver mer resurser än grönsaker innan det hamnar på tallriken. Men djur håller markerna öppna, i alla fall här hemma.

Produktionen av mat har genomgått en enorm omvandling och våra krav på hur maten skall vara är något helt annat än när jag var barn. Vi var nöjda med enklare mathållning. Bara utbudet av flingor idag är rent av knäckande. När jag var sommarbarn ute på landet på 50talets början hämtade vi mjölk, grädde och ägg från bonden. Osten och smöret kom från lokalt mejeri. Kött från slakteri på orten. Korv tillverkades själv. Grönsaker, frukt och bär odlade vartenda som hade en jordplätt.  Att rensa grönsaksland var ett lämpligt arbete för oss barn som belönades med hemgjord saft och varma bullar eller likaså hemgjord gräddglass. Fiske, svamp och bärplockning, sylt- och saftkokning samt grönsakskonservering var en självklar del i hushållet. Frys var ju obekant i hemmen. Allt bröd bakades hemma. Det mesta var vad vi nu kallar ekologiskt. När jag tänker på den tiden är det med viss saknad och även undran hur man hann allt detta. Några hade en piga. Men att odla en del av sin mat var självklart för den som hade en tomt eller anhöriga på landet. Idag ser vi välansade gräsmattor runt husen men få har ens potatis på tomten och äpplen faller ner och ruttnar.

Vi är för rika eller lata eller dumma.

Vad gör vi av den befriade tiden, alltså tiden som förut gick till att förse oss med mat och ta hand om hushållet utan hjälpmedel? Det är den tiden vi nu arbetar med något – kanske inte alltid samhällsnyttigt eller givande – för att kunna köpa maten och allt det andra vi tror oss behöva. Eller ser på TV eller surfar? För även ”förr i tiden” arbetade de flesta och betydligt längre dagar. Det var inget paradis men det är onekligen en sundare tanke med att odla lite mat om så bara potatis i stället gräsmattor.

Än finns det bär i skogen och svamparna tittar upp. Lämpligt för en söndagsutflykt?

Tomaten i bilden är från en lyckad balkongodlare, Marie.

Ta en tugga och släng sedan, sa skolan…

Publicerat av

Bild: här blir det inga rester!

Vi måste smaka fast vi inte vill ha maten. När vi smakat kan man få slänga det, sa en elev i en skola. Hon reagerade för att vissa fick ”önskemat” och behövde inte smaka det hon var tvingad att göra. Dessa barn hänvisade till sin religion. Hon var tvungen att smaka på blodpudding eller lever som hon aldrig behövde ens se hemma eftersom det inte ansågs som lämplig barnmat. Det argumentet bet inte. Hon var tvungen att smaka.

Sedan fick hon kasta maten efter en tugga.

Skolan lärde henne att det är OK kasta mat. Hur kan då föräldrarna lära henne det omvända: att vi inte kastar mat, om det nu inte råkat bli mögligt.

Vi slänger en miljon ton mat och det är bara en beräkning. Maten odlas, skördas, fraktas kanske från andra sidan jorden, paketeras, prismärks, placeras i affärshyllorna, köps, ratas och slängs (enkelt beskrivet, många moment fattas). Vi tycker att vi har råd att slänga.  I vissa länder -som alltid Nordkorea – lider folk av svält på grund av regn , andra prioriteringar eller misshushållning.