Det som gnager sönder oss…

Vad är grundvalen i ett samhälle? Vad binder ihop människorna? Vad skiljer dem åt? De är bra frågor så här efter polismordet, mordet i Flemingsberg, en skjuten i Upplands Väsby och ovan det en attack på IT system som stängde affärerna för Coop med flera. Allt på bara få dagar.

Statsministern skröt efter polismordet::

Sedan vi tillträdde hösten 2014 har vi arbetat mycket målmedvetet med att öka tryggheten och med det också sett till att polisens verktyg, antal poliser, polisens resurser stärks hela tiden och skärper lagar. Vi har faktiskt nu 1000 ungefär fler människor bakom lås och bom, brottslingar, sedan den här offensiven påbörjades.

Statsministern är glad att vi har 1000 fler brottslingar bakom lås. Borde han inte vara orolig, ledsen, helt utom sina sinnen och beklaga sin oförmåga över att inte ha hindrat ytterligare 1000 brottslingar att göra vårt liv uselt. Han förstår inte att denna kriminalitet gnager sönder vårt Samhälle.

Det innebär inte heller att det är 1000 brott som har skett utan var och en kan ha flera brott på sitt obefintliga samvete. Man får ju rabatter. Det är inte så att brotten läggs ihop och du får fängelse för allt. Det kan vara bara en klapp på axeln som samhällstjänst. De kriminella vill ogärna sitta inne. 700 dömda lär vara på vift och inte villiga att installera sig bakom lås.

Jag undrar vad de gör? Hjälper gamla damer över gatan?

En gång uppmanade jag och lyckades få en kriminell patient att inställa sig i ett fängelse och avtjäna sitt straff på fyra månader. Han knackade på fängelseporten. Personalen var totalt förbluffade. De ville gärna träffa mig och höra hur jag gjorde det. Vilken form av terapi var det? Nej, terapi var det inte utan en utskällning. Jag var inte professionell ett dugg, bara som en ilsken häxa i stället en terapeut.

En polis i tjänsten är mördad. .En pojke som borde gå i gymnasiet men har valt en annan yrkesbana är nu misstänkt för polismord. Han var inte helt okänd. För drygt ett år sedan dömdes den nu aktuelle 17-åringen för mordförsök, efter att ha knivhuggit en man på spårvagnen med en kökskniv, till sluten ungdomsvård.

Nu sitter han anhållen misstänkt för mordet på den 33-årige polismannen.

Vilken var situationen vid utskrivning från SIS-hem? Skola? Arbete med laglig lön? I fortsatt behandling på hemmaplan? Eller, vilken terapi var så totalt misslyckad?

Dags att införa någon typ av ”omskolningsläger” för de unga kriminella vars föräldrar inte klarar av fostran och inte de berömda fritidsgårdarna heller.

Flera SIS hem har fått kritik över sin behandling av de placerade unga. Jag tycker vi bör sluta med att blanda ungdomar som har drog- eller andra sociala problem med dömda kriminella i SIS hem. Vi bör införa igen någon typ av ungdomsfängelse för dömda ungdomar med låsta dörrar. Är man gammal nog att göra brott är man gammal nog att sitta inne. Det kan dock finnas drogproblem inblandade och brist på skolgång. 8 timmars dag med arbete och skola är bättre straff än dessa meningslösa behandlingar, övervakningar, samhällstjänst och böter som aldrig betalas.

Låst dörr, högt staket, noll mobil. Avlyssnade nödvändiga samtal. För deras skull, så de inte kan göra flera brott. För vår säkerhet på gatorna. Den som inte kan svenska skall ha möjlighet till svenskstudier. Utslussning till arbete. Det går att ändra livet om man vill. Eller återvända. Kanske med hela familjen som inte fungerar i vårt Samhälle. Människor från världens olika hörn är inte lika, inte med samma inställning och preferenser till livet. Svenskar är faktiskt ganska extrema i sin uppfattning om Världen och Samhället för att inte nämna religion. Inte så enkelt att bli ”svensk” när man kommer från helt andra, motsatta förhållanden.

Jag kan inte förstå hur dessa invandrare kriminella klaner har tillåts leva och frodas här när de är kända av polisen sedan länge. Vi betalar brotten, skadorna och håller kanske kriminaliteten uppe med diverse bidrag medan dessa klaner har noll respekt för Sverige och ingen som helst intresse att integrera sig med annat än med vårt bidragssystem, än mindre att assimilera sig.

Mår de inte bättre i sina hemländer där livet styrs av en klan inte av svensk missriktad humanism och åratals försök att integrera dem i vårt samhälle? Ja, vi har ju delat ut medborgarskap som karameller så vi kan inte lämpa ansvaret för något annat land.

Det är vårt eget misslyckande. Kanske felberäkning? Kanske naivitet? Inbillning att bidrag gör folk lyckliga och anpassade så de älskar oss?

Vi har misslyckats fullständigt när andra generationens invandrare är mer kriminella och alienerade från Samhället än den första. Nio – tolv års skola har inte gjort någon nytta. Barn från klanvälden blev inte svenskar. Ar det någon som trodde det?

Det måste vara påfrestande för alla invandrare – majoriteten – som går till arbete, hjälper sina barn med läxor och till och med grillar på Midsommar när vissa av deras landsmän säljer knark och skjuter runt. Är det så? Varför hörs det bara några udda kritiska röster? Mest är det vi svenskar som gnäller.

Rädsla, antar jag. Vi är flera som har anpassat livet för att känna oss tryggare.

Integration är ömsesidigt, assimilering inte. De politiker som importerade och tillät klanvälde i Sverige borde dömas och utvisas till någon förort som har förändrats till ett område utan svensk lag och få som föredrar det svenska språket. Kan inte Löfven flytta till någon så kallad no-go-zon i stället sin trygga palats? Integrera sig? Ta med alla MPare och Centerpartister även de som än tycker Reinfeldt var en landsfader.

Det finns svenska skurkar. De svenska skurkarna får vi stå ut med. Svensken gement är dock ganska laglydig, få våldsbrott.

Tänk efter: vad är svenskt för dig? Vad vill du inte förlora? Kanske finns det ingenting längre, bara en multikulturell bränd soppa? Det kanske är ödemarken som är den sanna bilden av svenskt identitet idag, den förlorade svenskheten som var så framgångsrik – förr.

Testa, isolera, spåra, behandla och killgissa.

Det i rubriken – minus killgissa – lärde jag mig på en universitetskurs länge sedan. Kursen handlade om smittosamma sjukdomar, främst HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Isolera var inte att stänga in utan hjälpa patienten med olika metoder att inte smitta andra . Men alla var inte med, det fanns även personal på sjukhuset som sket i  skyddsutrustning.

Jag blev biten av en  helt galen prostituerad som var tvångsintagen på psykiatrin. Hon försökte forcera dörren när jag gick ut. Jag tog henne i handen och sa något som vi går in igen och hon bet mig på armen så det blödde. Hon visade sig vara HIV positiv. Jag skulle noll testa mig alltså visa att jag var negativ när det hände för att senare – ifall jag var smittad – kräva ersättning från Sjukhuset.

Jag gick med min provorder till labbet och en  av personalen skulle testa mig. Hon hade inga handskar så jag ryckte tillbaka min arm och sa: det är HIV test. Hon fräste åt mig att hon minsann var varsam och det hade aldrig skett olyckor när hon arbetade. Jag krävde en annan sköterska eller skyddsutrustning.

Hon blev arg och gick. Jag testades av en annan med handskar och visir. Det skulle vara så. Jag fick testa mig ytterligare två gånger. Jag var negativ. Det var inte roligt alls att tänka ”om”, även om risken var minimal.

Testning av Coronasmitta eller inte har varit på diskussion nu i några månader. Vem ska testas, vem inte. Vem beslutar och vem också betalar. Det är som om vi aldrig hade testat en enda person av någon misstänkt smittosam sjukdom. Jag börjar tro att motviljan beror på pengar, oviljan att veta hur stort antal är smittade och den enkla förklaringen: brist på resurser. Någon måste ta provet och analysera samt ge svar. Jag tvivlar på att sjukvården kan snabbt anskaffa de resurser vid sidan av allt annat. Den ordinarie verksamheten är dock på sparlåga. Risken att folk blir riktigt sjuka eller dör av annat än Corona är  realt, inte gissning.

Att skydda sig från smitta var inte enkelt. Äldreomsorgen har varit en smittohärd. Det är där folk dör – ja, i normala fall också men nu har vi haft överdödlighet på vissa ställen påstås det vara 100%.

Arbetsmiljöverket gjorde ett försök att skydda personalen  och de boende men det gick inte. Efter anmälan från skyddsombud meddelade Arbetsmiljöverket ett föreläggande vid Serafens äldreboende på Kungsholmen.

Föreläggandet gick utöver de riktlinjer som Smittskydd Stockholm meddelat och som staden följt. I dessa riktlinjer anges endast visir som skyddskrav generellt och visir och munskydd i fall med risk för droppsmitta. Arbetsmiljöverkets föreläggande innebar att visir och munskydd ska användas i alla vårdsituationer med smittade eller misstänkt smittade personer.

Kommunen överklagade och fick rätt. Det var onödigt med så omfattande skydd. Förvaltningsrätten ansåg att begreppet ”patientnära arbete” inte är så tydligt och precist som krävs för att kommunen ska kunna förutse vilka åtgärder som behöver vidtas och upphäver därför beslutet.

Arbetsmiljöverket hade inte tydliggjort vad som avses med patientnära arbete dvs vilka arbetsmoment eller avstånd. Så man upphäver beslutet.

Hur kan man ens dividera om vad är patientnära arbete i omsorgen av de gamla som misstänks vara smittade av Corona? Det är ingen som står två, tre meter från den gamla och sköter hygien, klär på, leder eller hjälper med maten. Jag antar att man ville spara skyddsutrustning och då gör det väl inget om folk dör eller blir sjuka. Och, är inte Corona just en dropp/aerosolsmitta?

Är detta bara ett av de huvudlösa besluten utan hjärna under en pandemi?

I onsdags lämnade Arbetsmiljöverket in överklagan till Kammarrätten och har samtidigt bett om mer tid för att utveckla grunderna för vår talan. Fortsättning följer.

Nyss höll partiledare en show i TV, jag menar debatt. Endast en sak stannade i minnet. Det var igen likgiltigheten för de äldre och för äldreomsorgens vårdpersonal.

När Jimmie Åkesson, SD, sa att det som hade behövts för att hejda smittspridningen var obligatorisk skyddsutrustning inom äldreomsorgen och att munskydden inte behöver hög säkerhetsklass, svarade Per Bolund, MP, att ingen i rummet de facto är smittskyddsexpert, och: 

 Vi ska inte stå här och killgissa. 

Killgissa? Var han en minister? För vad då?

Vi har alltså med en helt ny virussjukdom att göra. Ingen visste hur den skulle agera och utvecklas, säger Löfven i debatten.

Ingen visste? Exempel fanns över en stor del av världen. Något borde man ha snappat upp även som Statsminister.

11mars sa WHO att det var pandemi. Men 7 januari var det nya viruset känt i världen även om de första kända fallen var i december 2019. 31 januari var det första kända fallet i Sverige. Så väldigt nytt var det inte när fallen började öka i Sverige. Nu är det juni ifall Löfven har missat det.

Även om dödstalen, överdödligheten, inte är enorma är de betydligt högre än i våra grannländer och speciellt inom äldreomsorgen. Beredskapen har varit usel. Än käftar man om munskydd kan skydda och vem, var och hur ska sköta testerna.

Samtidigt påstås det att S ökar så det är nära toppsiffror. Begriper inte hur en regering får flera anhängare när de misslyckas att ens testa de sjuka och vi får skämmas med dödstalen.  Det är Regeringen som har den yttersta makten oavsett alla myndigheter.

Socialdemokraterna får 33,7 procent i statistikmyndigheten SCB:s senaste partisympatiundersökning, vilket är en ökning med 8,7 procentenheter sedan senaste mätningen i november. Bortfallet var 46,9 procent. Vad tänkte de rösta som sket i att svara? Har de tappat tron på att politiker kan lösa problem? Kanske är vi bara trötta på undersökningar om tyckande när de inte innehåller någonting som har betydelse i verkligheten omkring oss?

Årets fråga: invandring och asyl.

045

Många Jultal har handlat om de asylsökande. Statsministern uttryckte åter hoppet om att någon annan skall lösa Sveriges haltande asylmottagning. Han underströk att tempot i EU:s flyktingpolitik behöver höjas. Särskilt behöver omfördelningssystemet av kvotflyktingar fungera bättre. Hittills är det ett misslyckande enligt Löfven.

Att krig i Mellanöstern är ett rejält misslyckande sägs väldigt sällan. Vi är däremot ständigt skyldiga.

Även kungen talade om flyktingar i sitt jultal.
– Det är 60 miljoner människor i världen som befinner sig på flykt. En del av dem har kommit för att söka skydd och en framtid för sig och sina barn här i Sverige. Vår vilja att hjälpa människor är mycket stark.

60 miljoner. Det är 6 Sverige. Eller  Italien eller nästan Storbritannien.

Men i Tjeckien var Julens bud en annan. Ungefär som i Ungern eller i Balkanländerna. Baltikum visar också föga intresse för asylsökanden. Polen vill inte ta mot några invandrare, deras egna arbetslösa har just lagt om torget i min förort. Danmark vill inskränka FN s regelverk. Norge skärper reglerna. Även Österrike har fått nog och Australien säger sig vara full. Nya toner i USA – inte bara Trump, men han nagelfars mest – vill stänga dörren till syriska flyktingar vilka kan vara terrorister. Turkiet har sina krav – makt och pengar – gentemot EU för att hålla flyktingströmmen på plats. Britterna har funderingar på att lämna EU. Även hos oss och i Tyskland är majoriteten nu för mer restriktiv asylpolitik. De konflikter som finns i Mellanöstern är inget EU vill importera hit men de är redan här.

Tjeckiens president Milos Zeman kallar i sitt jultal flyktingströmmen till Europa för en ”organiserad invasion”. Han manar också unga män från Syrien och Irak att stanna hemma och slåss mot Islamiska staten (IS) i stället för att söka asyl i Europa.

Jag är helt övertygad om att vi ser en organiserad invasion och inte en spontan flyktingvåg, säger Zeman.

Han framhåller att medkänsla är på sin plats med flyktingar som är gamla och sjuka och när det gäller barn, men inte för unga män.

Har han rätt? Borde de stanna och försvara landet? Tänk om finska män hade stuckit och lämnat kvar kvinnor och barn under världskriget. Ja, nu var de finska kvinnorna ganska tuffa och de hade säkert ilsknat till gentemot männen och tagit till vapen själva precis som de kurdiska kvinnorna. Eller amerikanare sagt att nä, vi tar det lugnt hemma, slåss själv mot Hitler. Är det rätt att se först om sig själv?

Så, är det en organiserad invasion av muslimska män och inte bara hjälpsökande människor? Finns det en baktanke? Det finns flera andra som anser muslimer vara ”förtrupper” till införande av islams kalifat i våra hemländer. Ja, vi har ju redan zoner där andra regler än våra styr och moskébyggandet blomstrar. Men kalifat? Är det inte att drömma om fornstora dagar eller att måla fan på väggen?

De flesta asylsökande vill komma till Tyskland och Sverige. Ni är landet där gatorna enligt rykten är täckta med guld, sa Afghanistans president under sitt besök här förtvivlad över att yngre män lämnade landet när det mest var kvinnor och flickor som behövde hjälp. Inget annat land än Sverige tar så välvilligt mot någon som säger sig vara under 18 år eller är från Syrien. Men även här tog platserna slut, tält sattes upp och Regeringen började tillämpa politik från fiendesidan: Sverigedemokraterna. Regeringen kopierar delar av SD s asylpolitik, men pratar inte med dem. Vem är rasist nu? Men drömmen om stormakt Sverige med 30 miljoner invandrare till hägrar än för Annie Lööfs C. MP-Romson gråter för inskränkningarna.

Fötterna på jorden finns inte kvar hos gammalt bondeparti. Jordbruk är olönsamt, varför ska man då bry sig om matproduktion och bönder? C söker efter andra anhängare.

Vi svenskar har än starka band med Staten genom ett effektivt Skatteverk. Vi kan knappt undgå att finansiera de åtgärder politiker vill genomföra. Vid varje limpa och liter mjölk vi köper tar Staten sin del. Det är så vi har fått hög grad av social service till befolkningen och brett bidragssystem. Vi är genom skatten solidariska även med dem som inte är födda här, de asylsökanden. Vi sorterar inte folk i medborgare och utbölingar. Vi höjer skatten, drar in eller lånar när det tryter i Statens kassakista. Sverige går som Tesla, påstod finansministern. Det kändes inte betryggande för Teslan har ekonomiska svårigheter.

Invandring kommer inte att försvinna. Vi kan bara begränsa det. Men planering för bostäder, arbete, skola, sjukvård, infrastruktur, integration är alltjämt på ett slags drömstadie, inte på åtgärdsplan. Vi behöver några Gävle eller Linköping nu. I verkligheten har den humanitära stormaktens anhängare inga strategier om hur vi kan fortsätta behålla välfärden och inkludera alla, bara panikåtgärder. Många kommuner knäar inför utgifter de inte räknade med att ha. Det blir kris när befolkningen ökar, men inte skattebetalarna. Det blir kris när folk trängs i skolan, vården, bostäder som inte var dimensionerade för fler.

Men, vi har än bättre tillvaro än de flesta i världen. Måste vi ha allt? Vi kan klara oss med mindre välstånd, mindre av allmänna förmåner, betala mer för det som är skattefinansierade idag. Frågan är om vi vill? Vi är vana att ”någon annan” tar ett stort ansvar för våra liv. Vi betalar skatt – samhället fixar, det är vårt samhällskontrakt. Vi stoltserar med världens högsta skatter men de räcker ändå inte till. Skattemoralen sjunker snabbt när utfallet krymper och förmånerna försvinner.

Vissa tror att Sverige blir om ett tag snarlik en fattig stat i Afrika. Vi blir utflyttningsland, frågan är vart. Det går inte att trolla fram arbete. De människor som kommer hit är inte högutbildade med svenska mått mätt utan har gått få år i skolan. Även om fler lågbetalda tjänstearbeten inrättas kan vi inte leva av att serva varandra och byta pengar. Få av oss har råd att anställa några betjänter. Dock har även de högutbildade invandrare svårt att få arbete. Kan du inte språket, får du inget arbete. Vem tror på dina meriter när de inte är inordnade i svenskt system som man kan kontrollera?

Många som kommer är också anhängare av ålderdomlig religion, islam, som styr livet i minsta detalj, kvinnans ställning, kläder och tider att be. Det inskränker arbetslivet på ett sätt som inte passar i vår nutida värld.

Utan bättre plan håller landet inte ihop med ökad kulturfrämmande befolkning. Utan radikala åtgärder blir det vi och dem, som det redan är i många kommuner. Det är krisartat på vissa områden redan nu. Kriser är kanske vår framtid? Varför skulle vi ha allt när många andra saknar det mesta?

Är en självständig nation, en bestämd avgränsad Stat något otidsenligt, egoistiskt? Bör vi upplösa alla gränser i stället att sålla folk som Milos Zeman och många andra vill? Eller har vi en nationstillhörighet, egen Stat och medborgarskap som ger rätt att gå före andra länders behov? Kommer vi att bygga murar eller sakta gå under som det land vi är idag och bli något annat?

Vad är rätt och rättvist i världen är dock en annan, större fråga. Vi lever i intressanta tider. Intressant är dock inte alltid så lyckat.

Till den naiva Regeringen

038
Lik löven som föll har även Statsminister Löfven  fallit till att erkänna ”vi var naiva”.

Regeringen ligger som en omkullvält gran, med endast Ygeman stående liknande en ledsen hund när han försökt ersätta Statsministern som gömt sig och säga att vi ska vara liksom som vanligt.

Vi skall inte känna rädsla över att någon vill spränga oss i bitar eller skjuta oss med automatvapen. Var som vanligt, le och sjung ve shall overcome.

Statsministern kryper fram från sin håla och skyller på oss – folket. Vi var naiva, säger han. Skäms han inte? Han var naiv, inte folket. Inte folket som redan såg vart gränslöshet leder till. Inte SD anhängarna. Inte de som såg negativa förändringar omkring sig. Inte de som insåg att asylsökanden kunde vara lyckosökare, lögnare eller bara smitare.  Inte vi som undrade varför kända terrorister inte avvisades eller fängslades utan försågs med förmåner.

Nu skyller Löfven på de oskyldiga och rädda. Oss, vi som inte kunde påverka.

Det är Regeringen som är naiv, inte vi. Löfven själv är okunnig, saknar handlingskraft och förtjänar inte platsen som vår Statsminister.

Ingen lyssnade på larmet. Median har hackat de protesterande i småbitar. Politikerna har frusit dem ute. Stämpel rasist används så flitigt att det har förlorat sin betydelse. Regeringen och Alliansen har signalerat: allt är bra i det öppna landet. Håll mun, rasist, fascist, nazist! Medan terroristerna flyter ut och in genom Europas gränser.


Vi har en hotnivå 4. Vi som inte ens visste vad 4 betyder vet nu att det innebär terrorister i våra asylboenden med planer att skada folket. Boenden där asylbaroner kan bli miljonärer. Där ingen vet vem är vem, varifrån och varför. Det gäller förstås inte alla och på alla platser. Men förtroendet, om vi hade något kvar för Regeringen och asylsystemet krackelerar vid varje incident. 1800 terrortips har runnit in till polisen idag. De lugna blir misstänksamma. De misstänksamma blir säkra. Allt faller när vi börjar misstro varandra.

Vilken väg tar vi nu?

Vem skall leda oss i kris? Finns det någon att föreslå? Vi får själva klara oss bäst vi kan. Dags att hamstra mat kanske? En flaska champagne om vi måste skåla för döden av Sverige, landet som inte finns eftersom den inte kan freda sina gränser och prioritera sina medborgare.