Än finns det vackra solnedgångar vilka inte är nedsmutsade av brandrök efter eldsvådor orsakade av bombning. Än finns det stilla skogar, urgamla träd med mossa och små insekter du inte ens känner igen.
Fåglarna bygger bo. De tar hand om ungarna och bekymrar sig bara för tillgången av grodor. Våren kom, efterföljt av sommaren. Det finns egentligen inga ekonomiska bekymmer i Sverige. Även de som inte skulle vara här, de som inte arbetar, de vilka har mördat, de…alla har mat för dagen även om det inte är lyx från Michelin restaurang. Regeringar är kassa men det är en följetong vi ser varierande avsnitt av. Skit i dem en stund.
Gå ut i naturen så fort du kan. Bygg din markering över att du finns. Ta vara på de människor du har nära dig. De är de enda som betyder något i det långa loppet.
Jag önskar Er alla fin sommar. Oavsett vart ni är, vid en blomsteräng, skogssjö, havsstrand, hemma eller i en turistfälla. Kanske än du än på arbetet. Försök att koppla av på semestern. Strunta i allt som tynger. Arbete, inflation, världsläget, jobbiga släktingar, krav… och låt bli politik. Läs inte nyheter, bara väderleken och absolut nödvändig info..
Ta ledigt från tunga tankar. Ingen tackar dig om du mår uselt, inte du själv heller. Ta ledigt från det som tynger. Ekonomin blir inte bättre om du grubblar. Utnyttja det som är gratis. Förändra det som går att förändra och skit i det som inte går. Det mesta löser sig, fast ibland tar det oändligt med tid.
Som pensionär har man inte semester. Det är liksom evig semester i betydelsen att inte arbeta och få ut lön. Men tro inte att vi pensionärer är soffliggare. Det finns släkt som ropar efter något litet hjälp. Och tältet vill ut i stället att ligga i klädkammaren. Vi är sysselsatta även om vi är osynliga och lågt värderade. Bara utgifter, noll uppskattning från Samhället.
Nej, nu ska jag inte gnälla. Livet är ganska behagligt. Frihet inom fattigpensionärs ekonomi. Förr eller senare är de flesta där.
Ha en bra sommar! Ha en riktigt fin semester!
Bilder: blomsteräng i Sörmland, skogssjö i Dalarna.
And the star-spangled banner in triumph shall wave O’er the land of the free and the home of the brave.
Idag hedrar jag USA på Nationaldagen, landet som har stått på Europas sida mot nazismen. Som har de flesta Nobelpristagare. Som är ett land med fantastisk natur. Människorna jag har mött var vänliga, hjälpsamma, öppna och de behandlade mig som en hjälte fast jag inte var det. Jag hade en kärleksaffär med USA vilket är svårt att tro för det vi läser om det landet är mord och vänsterns gnäll över allting. Jag har sett den andra, goda sidan, träffat de god guys och det vackra landet.
Jag är glad över min vandring på Pacific Crest Trail 2018, än idag.
Bilder: övers öken vid Hikertown, mile 515 dag 42, nederst utsikt mot Mt Rainier från tältet, mile 2285 dag 141.
Vad gör ni i Midsommar? Ledig? Eller i arbete? Ute i det gröna? Midsommar har aldrig varit någon stor festdag för mig men lite extra mat brukar det bli, beroende på vart och med vilka jag är med. Det har varit åtskilliga gånger tältning någonstans och då är det torrfoder eller nudlar kanske lite whisky och torkad frukt. Vissa stunder har stannat i minnet. Bilden överst en midsommarnatt på en ö 20 år sedan.
I år blir det Midsommar och försenad födelsedagsfirande med närmaste närboende familjen. Nej, vi tänker nog inte följa de nya hälsoråden om 350 gram kött max i veckan och noll alkohol utan grillen är på och skumpan är på kylning. Men vi är ute och en bit från storstaden.
2018 firade jag inget Midsommar alls men det var minnesvärt. Jag vandrade Pacific Crest Trail. Det var min dag 52 på leden och jag passerade 700 mile markering. Jag närmade mig Kennedy Meadows, en ”hållplats” för PCT vandrare med affär, dusch, tvättmöjlighet och postservice. Dagen hade varit varm +35C och leden gav föga skugga. Jag badade i den kalla Kern River, det var skönt och jag ville inte stiga upp. Men det började skymma och jag hade planerat att nå Kennedy Meadows den dagen, så bad var slut och leden ropade. Det var än ökenlandskap men bergen skymtade i periferin.
När jag kom till Kennedy Meadows affär applåderade alla åt mig på verandan. Det var en sed, alla som orkade dit fick en applåd. Jag köpte en dricka, hälsade på några bekanta. Jag insåg att de tuffa grabbarna inte heller hade gått fort i värmen utan i min takt. Jag letade sedan efter en tältplats. Mörkret föll. När jag skrev några rader i min kalender insåg jag att det var midsommarafton i Sverige.
Dagen efter åkte några av oss till en restaurang som serverade superfin frukost och sörjde för transport tur och retur. Jag sedan gick till sportaffären – en välförsedd sport shop ute i nästan ödemark – och köpte en bear box och lite andra saker. Bear box var nu obligatorisk. Jag hade också skickat ett paket till Kennedy Meadows med skor och annat nödvändigt. Jag hade gått i öken med löparskor, helt perfekt. De var nu slut och Sierra krävde grövre sulor.
Jag stannade två nätter. Sedan var vilan över och leden gick mot berg och björnmark. En helt underbar Midsommar. Eller bara en dag på leden.
