Midsommarminnen

Dag 52 hade jag nått 700mile och Kennnedy Meadovs, en knutpunkt på Pacific Crest trail, den sista restaurangen, sista affären på leden på länge , sista samlingspunkten. och  början till de höga bergen, vaden och riktigt ödemark. Björnregler, bear box tvång,  de närmaste 241 mile erbjöd  ödemark med visssa möjligheter till avvikelser om man nu behövde gå till civilisationen. Jag såg framemot ödemarken. Nu kände jag mig som en vandrare på PCT. Jag till och med saktade farten tog ett bad i Kern river och njöt av den nu avslutade öken delen. Bergen hade närmat sig sakta, Färre vandrare, Det hade glesnat efter Mojave, kanske redan före. Vinden och sanden, tyngden av vatten att bära, enformigheten, bristen på det normala, hade knäckt de som  utan någon tidigare vandrings erfarenhet hade tänkt göra PCT. Men öken var enkel att vandra genom. Nu kom risk momenten tvära ned och uppgångar. Slänter med snö. Vad, steniga, forsande och för djupa vatten att ta sig över för en gammal kort kvinna. Men jag litade på att vattennivån var ganska låg efter snöfattig vinter. Ensamheten . Många vandrade bildade små grupper, trail family, men inte jag, Jag var den som gärna pratade med folk och fick ofta höra deras livs historier men ville gå själv och styra min fart. Jag ville tälta ensam få den där ”into the wild känslan”. En gång fick jag hjälp att ta mig över en fors, en stark man som råkade vara just där tog min ryggsäck men  i de andra gångerna var det bara jag.

Jag stannade två nätter på Kennedy Meadovs , tvättade, duschade, köpte mat, åt hamburgare, frukost i en restaurang som hämtade oss med bil på morgonen. Handlade en bearbox, andra saker, det fanns en välsorterad sportshop i ödemarken, fick ut mitt paket från affären dit jag hade sent en med skor och diverse saker. De trasiga löparskorna byttes nu mot stadigare variant. Packade maten och toagrejerna i boxen. Och läste i guideboken om de närmaste dagarna, skrev någon rad på kalendern. Då såg jag att det var faktiskt Midsommar.  Ja de senaste Midsomrarna hade tillbringats någonstans i naturen så jag var liksom rätt igen. Ute i naturen dock nära  andra men jag hade ställt tältet längst bort på ytterkanten, så jag fick en inbillning bara jag.  .Morgonen därpå fyllde jag på vatten, nu räckte det två liter i stället sex och började gå igen.

Trevlig Midsommar till er alla

översta bilden Sörmland en Midsommarnatt.

Glad Midsommar!

Glad Midsommar!

Det finns inte mycket mer att säga. Alla har väntat på Trumps ord om Iran. Trump tänker till och ger Iran frist så där två veckor. Så det stora kriget exploderar inte nu. Israel och Iran fortsätter förstås, där finns inget förstånd.

Allt balanserar på en tunn lina. Framtiden är osäker, som vanligt.

Vi kan fira , förhoppningsvis lugnt. Fira, men utan att göra parker till en sopberg, hoppas jag.

Så, glad Midsommar.

PS. och så vaknade vi till USA s attack mot Irans anläggningar för eventuell atombomb eller sånt. Mail jag fått på morgonen från USA har mer ångest och oro för framtiden än känslan av att det var rätt val. framtiden får visa.

Detektiver på jordgubbsbranschen och Glad Midsommar.

Nej, det är inte bara Sverige som firar Midsommar. Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland, Litauen, Italien, Spanien och Portugal firar midsommar. Sedan finns det platser i flera länder där ättlingar från Norden firar Midsommar. Ukraina, USA, Australien… Fler. Så det är inte en svensk Nationaldag, bara årets längsta dag som firas i flera länder och på olika sätt.

Och så kommer det vanliga gnället.  Kvinnor klaga igen att de drar tyngsta lasset vid Midsommarfirande. Men låt bli då.  Ta tiduret fram bara. Är det inte millimeterrättvisa får du väl låta bli något eller strunta i matlagning, dra iväg till korvkiosken med hälften av ungarna och skita i resten. Har du som kvinna inte förändrat arbetsfördelningen innan är det lite fel vald tidpunkt nu.

Jag för min del tror inte alls att nutida män är så slöa. Nog ser jag pappor i Centrum med barnvagn och matkassar. I kö till Systemet. På bensinmacken. Och mitt på dan är det färre mån ute. De är på jobbet. Män arbetar flera timmar än kvinnor. Ganska naturligt , tycker jag, så länge kvinnor föder barn.

Nu ska jag iväg och fira Midsommar där den som gör det bäst, gör det. Män vid grillen. Ingen gnäller. Alla gör sin del. Min del är dock blygsam, jag blir bortskämd. Jag skulle bara köpa ost och jordgubbar.

Nu hoppas jag att jordgubbarna inte stöder kriminell verksamhet.

Polisen har ju varnat oss, ohövligt just innan vi alla skall handla för Midsommar. Fel jordgubbe tvättar pengar för kriminella gäng. Vi skall vara varsamma så vi inte köper de gubbarna och stöder kriminaliteten. Det är jämställda med partyknarkandet som Polisen tidigare har varnat oss för.

Menar polisen att vi ska göra en utredning av jordgubbsförsäljarens bakgrund innan vi handlar? En analys av en jordgubbe så vi vet varifrån den kommer? Svensk eller falsk?

Myndigheter ropar nu mera ständigt hjälp av allmänheten. Nyss skulle vi alla kraftsamla för att stävja ungdomskriminalitet. Nu ska vi bli detektiver på jordgubbsbranschen.

Tack vare naiva Politiker har Polisen hamnat i läge där även jordgubbarna blir kriminella. Nu ropar de hjälp från allmänheten att stävja det kriminella Sverige.

Nej, nu ska jag inte säga vad jag tänker utan önskar er alla Glad Midsommar. Och ni som arbetar på samhällsnyttig bransch, hoppas det blir en lugn helg för er.

PS. Kom ihåg: sätt dig inte i bilen med syfte att köra om du inte är spiknykter.

Att hålla avstånd.

Vi firade Midsommar i en stuga på nästan landet. Ett område vid skogen som än håller mot kommunala planer som markförsäljning, vägbreddning och kommunal vatten/avlopp. Där lugnet härskar, bara trafiken i luften kommer över ibland. En fågel som flaxar förbi.

Vi åt rena lyxmiddagen. Snarare åt vi hela dagen från tårta till ost, sill och lax, grillat, jordgubbar och skumpa inte att förglömma. Ja, vi behövde inte tänka på annat än slappa och kanske ta en bit till. En whisky avrundade dagen när natten föll.
Låter som om vi vore frossare. Inte alls. Få gånger i året blir det middag med tjocka släkten – vilka inte är tjocka alls – och mat och dricka spelar då första rollen.
Vi pratade inte om något allvarligt alls. Lite jobbprat dock. Det var en dag från allt störande.
På morgonen promenerade jag hem mina 24 kilometer. Hade tänkt att tälta men vid tilltänkta platsen var det lite för livat. Fortsatte. Nästa möjlighet hade bonden tingat för kor. Gick hem. Nu på morgonen slog jag på datorn.

Vi missade helt den ryska nästan revolutionen som inte kom. Så är det när Midsommar firas med skippad Internet. Det kan till och med hända en knäpp på näsan till terroristen Putin som flög iväg snabbt som attan från Moskva. Inte stannade han med folket. Och anfallaren Prigozjin anföll inte Moskva utan sjappade och drog sig tillbaka. Fri lejd i Belarus eller väntan på fall från hög höjd.
Putins makt har försvagats men Wagnergruppen hade en sur dag och inte heller större stöd på väg till Moskva. Inga som skyndade sig till att möta dem med blommor – vodka förstås – i händerna utan flyget var fullbokat ut från Moskva. De anfallsvilliga är nu griniga på sin ledare. Man bryter inte anfall, det var ju guldläge. Prigozjin är körd.

Asyl i Belarus? Det var svart humor.

Nog känns det som en soppa med giftig svamp. Som en C – film snarare än verklighet. Många frågetecken om hur läget i Ryssland egentligen är. Att Putin är snart historia är mångas gissning men vem har stöd till att ta över och utropa sig till ny tsarkopia? För i Ryssland händer inget annat mer demokratiskt. Putin kapade hela makten så ersättare är en intressant fråga. Han vinner valet nästa år om han lever. Eller hans dubbelgångare.

Kan tänka mig att frågan om vem stöder vem är kokande just nu.

Putins storhetsvansinne har snart få val. Men han kan flytta till, ska vi säga, Nordkorea eller Iran, till sina vänner? Där kan de koka ihop sin världsrevolution. Men skulle någon verkligen vilja hysa en som förlorade? Brukar förlorarna inte dö på ett mindre ärofullt sätt?
Fortsättning följer. Ett och annat huvud kommer att rulla.

Vi får se vem är död och vem lever i morgon.

Kvar finns bara ett stort frågetecken. Vad hände – egentligen?


Bild: Putin i februari 2022. Observera avståndet.