År 1951 eller var det året efter fick jag och min lillasyster ett spel, Afrikas Stjärna, som julklapp. Vad vi, hela familjen, spelade! Spelet publicerades 1951 av finska företaget Tilgmann Ab. Skaparen var 21 år gamla Kari Mannerla som hade skissat på spelet i några år. I Sverige heter det Den försvunna Diamanten. Över 4 miljoner exemplar har sålts och en ny variant med djur i stället rövare har tillkommit och kortspel samt Internetspel. Vore något spel valt som finskt nationalspel vann nog Afrikas Stjärna
Nu har den stämplats som farlig för barn på grund av rasismen i spelet. Afrika visas nedlåtande på något sätt.
Finland brukar ligga lite efter i tokigheter som åsiktsrensningar, eller skippa de helt, men i de senaste åren tycker jag att de närmar sig oss, svenskar. Finland leder nu kampen mot opassande spel. Nej, inte de på Internet med våld, mord och sex utan barnens favorit brädspelet Afrikas stjärna. Trots att det var bara en person, en politiker/ersättare som var upprörd i början blev gensvaret snabbt och en politiker högre upp förbjöd spelet i Åbos skolor. Säg rasism så springer alla.
Så lätt gick det dock inte. Ärendet ligger nu hos borgmästaren i Åbo. Beslut har inte än tagits. Förvirringen är just virrigt. Åsikter flödar.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz är inte för förbud men finns spelet i skolan kan man diskutera om nu och då hur Afrika föreställts i det gamla spelet. Förskolans barn är för små för det.
Spelet går ut på att hitta den försvunna diamanten i Afrika. Man kan bli rövad på vägen eller hitta andra ädelstenar. Spel för barn är bra övning till att acceptera förlust. Kanske frågar barnen något om bilderna, eller om det finns diamanter i Afrika och vart det ligger i relation till oss. Men knappt något mer invecklat. I förskolan är barn för små för egna politiska och ideologiska ställningstaganden men de kan upprepa inlärda åsikter. Världen och olikheterna i ett spel är än just spel, inte en dold lärobok om rasism.
På ytan kan alla dessa rensningsaktioner kännas harmlösa, ibland till och med önskvärda eller bara gå förbi oss. Men när vi ser lite djupare på liknande ”rättelser” – fast i större format – finns de i nutiden och alldeles bakom dörren. Olika ismer som bestämmer våra tankar, uttryck och varande. Är det långsökt? Tog jag i nu? Inte alls. Våra ”städare” har samma syfte fast i sin egen lilla skala, bort med allt de inte själva ser som rätt.
Deras åsikt om vad är rätt är det enda som gäller.
Jag har spelet kvar hemma och har ingen tanke att kasta ut det. Vi uppfattade nog inte spelet så som dessa ”åsiktsstädare” gör. Vi lärde även hur Afrika såg ut. Geografi är ofta en svag punk hos elever och även hos de vuxna. Kunde ge några exempel om geografitolkningar från dagens Värld men eftersom det kunde uppfattas som rasistiskt låter jag bli, tänk efter själv. Nej, jag menar inte Grönland.
Dessutom åkte vi, jag och mina då vuxna barn, till Afrika 2014. Vi såg ungar valla sina djur med en pinne i handen i lejonlandet. De äldre hade sköldar och rejäla spjut för uppvisning. Nej, vi besökte inte massajer, bara såg dem på avstånd. Vi var där för att se djur i det vilda och sedan bestiga Kilimanjaro. I stan bar än kvinnorna vatten i gula dunkar som de fyllde på av någon vattenbil eller kran. Och på Kilimanjaro fanns det tvång att hyra guider och folk som bar ens prylar. Kolonialism? Omvänt kanske, men de tog nu betalt.
Det finns oerhört mycket i Afrika att älska, hata, förändra och lappa ihop. Kanske något att intressera sig i stället brister i ett spel?
Det är ofta kvinnor från vänsterfronten som blir upprörda av saker, historia, tankar och beteenden. Ta bort olämpliga böcker är vanligt men nu är även brädspel olämpliga i sin utformning. Alla spel har en sämre, olämplig sida. Schack, Monopol, Bondespelet… om man börjar tolka dem. Det finns mycket att granska! Åsiktskorridoren är smal, så smal och har slagsida åt vänster måste jag säga. Påminner om Ryssland som städar bort västerländsk påverkan, senast försvann Jultomten. Ja, det finns många länder där fel åsikt kan bli ens sista.
Historien kan vi inte ändra. Tolka den annorlunda – historieförfalskning – är också galet. Hur än vi städar upp historien finns den där. Vi kan max säga: så tanklösa var de, tur att vi, vår generation kan bättre.
Det sista är dock väldigt tveksamt, att veta bättre alltså. Det är många som inte lär sig av historien. När förmågan inte räcker till att rätta avgörande saker angrips nu mera även oviktiga ting. Det är bara egoism. Det är ett försök att vara god och rätt och synas.
Försöken att rensa bort allt olämpligt är ett Sisyfosarbete och kommer aldrig att få sitt slut. Man trivialiserar problem som spel och barnböcker medan de stora problemen i Världen pågår och kommer inte att rensas ut. Vi kanske inte ens försöker. Vi är upptagna av att leta efter mindre brister.
PS. Nej, Afrikas stjärna är kvar i förskolor. Inga beslut för att ta bort spelet. Det och andra gamla läromedel får vara kvar säger Åbos styre. Storm i vattenglas är förbi – denna gång.
https://www.expressen.se/nyheter/varlden/klassiska-bradspelet-plockas-bort-fran-finska-daghem/
https://www.hbl.fi/2021-04-18/afrikas-stjarna-fyller-70-ar-med-leoparder-som-rovare/
