Utan thailändare ingen blåbärssoppa.

I år plockade jag blåbär för en enda paj. Jag var på fel plats under bärsäsongen. Ute på vandring hittade jag lite hjortron och blåbär men de åts upp genast. Litet bidrag till den torkade friluftsmaten.

Men i skogen plockade arbetskraftsinvandrare från Thailand, som vanligt. Trots att 444 000 var arbetslösa enligt AF (i augusti 2023) behövde vi hjälp från thailändare för bärplockning. Utan thailändare ingen blåbärssoppa och blåbärspaj.

Jag bodde några år i Norrland. När bärsäsongen började gick vi till skogen på  helgerna och plockade bär för att sälja. Många familjer gjorde så. Män var speciellt flitiga bärplockare. Flera hade sina hemliga ställen. Vi trampade inte på varandras områden. I byn stod bäruppköparen och han hade inga problem att fylla bilen med bär.

En höst försörjde jag min familj med bärplockning och studielån. Det var efter skilsmässan. Jag hade inte ens en bil. Jag plockade för hand och fick extra betalt för mina rena bär.

Nog bör det finnas några bland de hundratusentals arbetslösa som kan gå och plocka bär. Det behövs ingen utbildning för det. Det är ju ett problem att hitta arbete för dem med låg utbildning.

När slutade familjerna dryga ut inkomsten med bärplockning? Blev det för dåligt betalt? Fick svenskarna det helt enkelt för bra så några hundringar extra var onödigt att anstränga sig för? Många plockar förstås för husbehov. När började de thailändska bärplockarna luras ut till våra skogar?  Först var det polacker som kom på 1960 – 1970-talet för att plocka bär. I början av 1980-talet ökade antalet plockare från Thailand med turistvisum. Nu är det som industri med företag som lovar bra inkomster. Bär stora som äpplen…

Stadsmissionen och flera andra säger att de utländska, i regel thailändska, bärplockarna är rena slavar.

Dags att sluta med arbetstillstånd för dem? Slaveri ska vi inte ha i Sverige.

Kan det vara slut med de utländska bärplockarna i och med höjningen av lägsta lön till 27 360 för arbetskraftsinvandrare? Idag har bärplockarna garantilön på ca 24 000 kr. Gäller samma regler för bärplockare? Vet ej. Men det är inte billigt att flyga hit och bo här.

Säsong 2023 ansökte 5909 personer arbetstillstånd som bärplockare. 5372 ansökningar  beviljades och 523 avsågs. Personerna som söker är uteslutande thailändska.

Nu har vi en vinter att tänka på hur vi gör bärplockningen mer anständigt. Någon?

Lite fakta från AF; Arbetslösheten i augusti 2023 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 444 000, icke säsongrensat. Det är en ökning med 72 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,7 procent, vilket är en ökning med 1,1 procentenheter.

Från ”Arbetet ”31 aug: Via avtal får bärplockare en garantilön som säsongen 2023 uppgår till runt 24 000 kronor i månaden. Men mycket av garantilönen äts upp av kringkostnader. För flygbiljetter, tillstånd samt två månaders mat och boende i Sverige betalade bärplockare i fjol mellan 33 000 och 38 000 kronor. Det gör att garantilönen ger ett överskott på 13 400–8 566 kronor, för två månaders jobb utan lediga dagar. 

Under 1980-talet fick plockare runt 60 kronor i dagens penningvärde för ett kilo. I dag ligger priset runt 15 kronor kilot. 

En kommentar från den politiska sandlådan.

De små partierna på fallrepet borstar upp sig. Liberalerna har beslutat i sitt Landsmöte att de inte tolerera Sverigedemokraterna i en Regering. Då blir det något annat.

Att tro sig kunna vinna med profilering av förakt och hat mot SD är ett dåligt koncept. Det är förgången tid.

I sista Riksdagsvalet fick L 4,6% och i Kommunval 5.24%. Liberalerna har i opinionen idag ca 2.6–2,7 % och Sverigedemokraterna 21,7 – 22,1 %, senaste mätningarna. Om Liberalerna tänker vara kvar i Riksdagen får de hitta på annat än SD hat. Kanske vänstern vill ha dem som stödparti? Ifall de nu får över 4%.

Är någon intresserad av Liberalerna annat än stödparti är en bra fråga. Men visst blir det en huggsexa av deras avgående väljare. Jag misstänker att L vänder sig mot S innan nästa val. Och S tackar med glädje. Så försvann L.

Liberalernas viktigaste frågor är skola, integration, miljö och klimat. (Länk till lista över beslut finns längst ner.)

Liberalerna har fortfarande skolfrågan som paradgren. Skolministern Lotta Edholm försöker gå tillbaka till grunderna som att införa flera böcker i skolan i stället bara skärmar vilket är mer än lovvärt. På sikt kommer det att öka läskunskaperna.  Det finns oro att eleverna blir funktionella analfabeter, vilket nog stämmer. Forskare larmar om det.

Skolfrågan är ett av de viktigaste vi har. I Internationella mätningar sjunker vi. Många slutar skolan utan att ens läsa ordentligt. Läsåret 2022/23 är antalet elever i grundskolan knappt 1 110 000, varav 312 648 elever hade annat modersmål än svenska. Arabiska och somaliska de största. Nog kan vi kalla det en utmaning.

De liberala väljarna består av ungefär lika delar män och kvinnor med en något högre representation av män. Främst återfinns Liberalernas sympatisörer i åldersgrupperna 30–49 år och de bor ofta i storstäder. Norrlands inland är inte deras område. Drygt sju av tio L-väljare uppger att de har en universitets- eller högskoleutbildning. De borde alltså vara smarta människor. Många Liberaler är lärare.

De större partierna äter upp de små. Entusiasterna är kvar. Som MP vilket tror sig vara rent av nödvändig och rädda Världen. Och Liberalerna som vill vara just liberala, vad det nu är. Idéerna kan vara bra men som ett parti under Riksdagsspärren har de inte mycket att komma med. Hat mot 20+procent av svenska röstberättigade är inte ett lyckosamt val. Man bör välja de strider som går att vinna.

Så, dags för Liberalerna att inse sitt värde. Den är ganska liten och ni har nog er själv att skylla men också tiden som pågår är inte samma som under Leijonborg. Världen och dess problem är inte att få är  liberala utan hårdare fakta som handlar om existens på flera plan.

Slå nu i stället era kloka huvuden ihop och försök rädda den svenska skolan. Det är stort nog. Sverige kommer att älska er för det.

PS. Hemspråk i den svenska skolan:

Läsåret 2022/23 är antalet elever i grundskolan knappt 1 110 000,

312 648 elever i skolan har annat modersmål än svenska och  57% deltar i undervisning av hemspråk där  arabiska 75 708 och somaliska: 20 306 elever är de största språken.

WHO har koll över dig?

WHO har planer för din hälsa och sjukdom, eller i alla fall papper som visar vad du har gjort och inte gjort för din hälsa.

WHO ges befogenhet att upprätta ett system med globala hälsointyg i digitalt eller pappersformat, inklusive testintyg, vaccinintyg, profylaxintyg, återhämtningsintyg, formulär för passagerarlokalisering och en resenärs hälsodeklaration. i Snar framtid ingår Globalt hälsocertifikat i WHO s International Health Regulations.

Det känns som i någon gammal kommunistland: visa papperna, annars…

Ingen reagerar att vårt egenbestämmande och självständighet äts upp av maktkonglomerat som WHO. Med gott syfte förstås? Förslaget tycks inte intressera våra politiker. Behövs det verkligen Riksdag och alla myndigheter? Räcker det inte en byrå som implementerar alla FN, WHO och EU regler. Kommun står för det lilla som behövs utöver.

Det där självbestämmande för länder krymps mer och mer. Någon annan än våra folkvalda har faktiskt mer makt än vi anar och då menar jag inte bara FN och EU. Vem drar i trådarna egentligen?

I förslaget krymper vår självbestämmande:

“Respekten för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för människor” tas bort ur IHR och ersätts av svårtolkade termer som “rättvisa, samstämmighet och inkludering” (equity, coherence, inclusivity). (Artikel 3 – sid 3)

Och, hur skulle det fungera låt oss säga i mångmiljonländer med fattig befolkning med usel hälsovård? Vem är då tillåten att röra på sig? Än saknar många länder poliovaccin, TBE vaccin, malariabekämpning, bra mat, sjukvård, säkra förlossningar, krigsskador… Det hinner inte WHO med. Det är inte inkluderande.

Läs och undra varför det finns noll diskussion och information likaså noll kostnadskalkyl. Du betalar förstås.

Läs mer på https://newsvoice.se/2023/11/stoppa-who/

Vad är IHR:

https://www.publichealthnotes.com/what-is-international-health-regulation-ihr/

Så klart skylls det på covid och kommande epidemier. Tänk hur covid fick makt över våra liv. Vilken gudagåva för maktskicket i Världen.  Känns nästan som om det var välkommet och man made virussläpp.

Jag börjar bli en konspirerande gammal kvinna. Bäst att ta en extra kopp kaffe. Men du är kanske nöjd med att någon annan bestämmer över din kropp helt och totalt? Och du visar gärna dina hälso- och sjukintyg till den politruken som så begär?

Den som har mest prylar…

Jag var i Stan och shoppade. Jag shoppar sällan, en pensionärs behov att shoppa är små, men nu var jag ute efter en viss bok. Det slutade med några till böcker. Näthandla? Vissa saker vill jag se innan köpet.

Storstaden försökte få i gång Julen med ljus, granar, dekorationer och presenttips. Köp nu! En del julskyltning. Det är november. Den femtonde november, tror det är 40 dagar kvar till Julafton. Black Friday och Jul håller varandra i handen. Julmusiken hamnar åter i topplistorna. TV visar julfilmer varje kväll. Och, Coca Cola`s julreklam visas i TV. Någon sa att det är då som Julen börjar.

Är inte Julen tidigare än förra året och föregående och…

Jag minns skyltsöndagen i min barndom. Det var så juligt, festligt, underbart.   Söndagen den första Advent drogs skynken bort från de juldekorerade fönstren. Affärerna var dock inte öppna på söndagar på den gamla tiden.  Stadens julgran på torget tändes. Min familj och många andra hade gått till Gudstjänst innan vi tittade på julskyltningen. Kyrkan var full, så även huvudgatan efteråt.

Vi barn tittade med längtan på leksaksaffärens fönster med dockor, snöglober, dockhus, bilar, nallar, tågbanor, byggklossar, spel och sagoböcker samt de mest underbara pennlådor.

Jag ritade, alltid, överallt. Men dessa pennlådor var utanför min familjs budget.

Barnen lekte än på den tiden. Alla flickor hade en docka att ta hand om. Pojkar hade bilar och tågbanor. Nej, det ansågs inte förtryckande och ojämlikt på den tiden. Ingen av de föräldrar vi kände tyckte ombytta lekar mellan pojkar och flickor var olämpligt. Men visst var det könsbundet då med bara två kön.

På min önskelista stod böcker och ritpapper.

Jag och mina småsyskon visste att den fina affären var bara för att titta på. Våra föräldrar hade inte råd. Men vi var glada ändå. Ibland räckte det att bara se på. Hemma fick vi varm choklad, en bulle och en pepparkaka.

Någon tid efter kom far hem med arbetsplatsens julpaket. Han arbetade på en pappersfabrik. Varje familj fick årsförbrukning av brevpapper, kuvert, hyllpapper, presentpapper, skrivhäften och ritblock.  De två sista enligt antalet barn i familjen.

Förväntan, att glädjas åt det som kommer har drunknat i kommersialism och företagens försök att dra ut varenda krona från alla helgdagar, minnesdagar och hittepå dagar. Varje köpperiod skall vara lång så vi hinner handla mycket. Och det kommer en ny helg, dag, köporsak. Nyår, sportlov, Påsk…alla dagar har sina prylar.

Inte alla. De muslimska affärerna skyltar förstås inte om Julen. Kändes lite märkligt när jag såg skyltning ”Gott Nytt År” idag och Julen överhoppad.  Var och en har sin tro och tanke.

Och folk springer och shoppar. De unga köar på natten för att få en förmån, även obetydlig sådan. Allt genast generationen har förlorat förmågan att vänta, planera och även handla enligt sin plånbok. Otaliga unga börjar sitt vuxna liv med kronofogden i hälarna. Åldersgruppen 18–25 hos Kronofogden är skyldiga mer än 1,5 miljarder.

Kanske förlorar vi också förmågan att glädjas åt det möjliga när stress och måsten tar över.
Jag tror att det behövs en mental jordbävning för att klargöra vad är viktigt i livet. Den som har mest prylar när han dör vinner inte.  Det blir bara en trist uppstädning för anhöriga.

Så, hur shoppar du? Med eftertanke, förstånd och glädje eller med pengakris i januari?

Bild: Min docka i rött och min systers i blått.