Månadsarkiv: november 2024

Var det allt?

Utvalda

Publicerat av

I USA val hade de båda kandidaterna musik som hjälpmedel i sina valmöten. Några musikgrupper eller enskilda stjärnor ville inte att Trump spelade deras musik. Många kända trängdes med Harris. Men, det finns gott om musik att välja på i Världen.

Det här ser jag inte på spellistorna för valet men det sägs att Trump gillar det. Jag vill dock spela den för Harris. Så passande. Kanske även för dig som undrar: var det bara det här? Inget ner?

Peggy Lee; Is That All There Is, 1969

Som gammal undrar vi ofta så. Livet gick så snabbt och en dag sitter vi på soffan med en önskelista som inte kommer att prickas av.

Förhoppningsvis har vi ändå haft fullt av liv som blev av. Att ångra något är inte lönt. Lämna det som inte går att ändra. Förlåt dig själv för dina misstag. Ha acceptans över dig själv och din oförmåga. Älska dig själv lite, kanske inte jämt, men när det är svårt och trist. Det är dessutom World Kindness Day idag, 13 november. Så var snäll mot dig och dina närmaste, kanske även mot de du bara känner.

Det finns alltid något mer. Gäller bara att upptäcka det.

Krigens dag idag.

Utvalda

Publicerat av

När jag undervisade nyblivna landstingspolitiker på -90 talet brukade jag fråga vilka var de stora ekonomierna, alltså produktion med mest pengar i. Det var alltid fel svar, som mat  till ex. Då var krig, droger och trafik de tre största. Krig innehåller ju mycket, vapentillverkning, personal, byggnation, forskning, soldater… I droger ingår inte bara den blomstrande knarkmarknaden utan alla mediciner, vaccin, forskning mm. Trafik innebar ju även bränslen, nu mera även mer av elproduktion. Ja, utan el – ingenting ungefär.

Vet inte om det är så idag men nog går det ofantligt med resurser till krig. Vill du se siffror och meditera en stund över den skuld som våra barn och barnbarn skall fixa, sök på Internet. Biden, som inte kan besluta någonting utan hjälp, vill sluta sitt presidentskap med ytterligare pengar till krig i Ukraina  och öka den skuldberg som inte längre kan ens uttalas.

Idag 11/11 firas både Veterandagen i USA och Stilleståndsdagen efter första Världskriget.  

Veterandagen firas till minnet av de som har tjänstgjort i militären.

Stilleståndsdagen (Armistice Day) högtidlighålls  också den 11 november till minne av undertecknandet av stilleståndsavtalet 1918 i första världskriget och krigets slut. Krigshandlingarna på västfronten upphörde klockan 11 den 11 november 1918

I Sverige firas Veterandagen den 29 maj  till minne av Sveriges krigsveteraner.

I första Världskriget dog ca 15–22 miljoner, varav ungefär hälften var militära dödsfall. Resten var civila som dog till följd av strider, sjukdomar och svält i samband med kriget.

I andra Världskriget dog 50 till 55 miljoner, både soldater och civila, ca 13 miljoner av dem i Förintelsen. Av döda var 90 000 finnar. Bland dem dog alla män utom tre i min stora släkt från faderns sida. De från min mors sida klarade sig bättre eftersom mormor var storbonde och hade bara två söner i militär ålder. De fick i stället bidra till  landets och militärens försörjning hemma.

Nej, här firas inga militära  minnesdagar. Håller en stilla stund för min far som överlevde men blev skadad för livet. Jag hoppades länge – så barnslig var jag – att Världen skulle styras av personer som värdesätter liv mer än död. Som accepterar att mera vapen inte är lösningen för  Världen, utan de talar med varandra. Hat löser ingenting. Det var en utopisk önskan. Dessa människor tycks knappt att finnas.

Jag antar att nå fred är en omöjlig  strävan. Nyss hurrades vårt inträde till en så kallad försvarsorganisation, NATO. Mera vapen, mera pengar, mera krigsrisk, mera framtida död.

Neutralitet är för fegisar.

Ropen aldrig mera krig har tystnat. Fredsrörelser är omoderna. De har till och med blivit utan statligt bidrag i Sverige.  Alla ropar efter vapen. Rusiga militärer över Världen vill ha mer, det senaste, något som kan döda mer. Mördandet har använt osannolika metoder vi knappt har sett i filmer. Människans tekniska utveckling är omfattande men den mentala uppbyggnaden är på nedgång och ägnas knappt en tanke. Terrorister  styr, i stort och i smått. En ledare som vill få slut på krig är bara hatad, hånad och riskerar sitt eget liv. Ut med fredsduvorna. Hökar är inne.

Dock är de vanliga människorna glada för varje fredlig dag, kanske för varje timme på krigsområden. Vem startade, vem är skyldig, vem har rättvisan på sin sida blir bara en stor dimmig minneslucka varje dag som kriget pågår.

Sorg, vrede, maktlöshet, död. Vem är terrorist och vem bara försvarar sig blir svårt att avgöra annat än med känslor. Och, känslor har aldrig löst någonting.

Så, låt oss sörja en stund över försvunnen fredstanke i Världen och respekt för liv, även för de andras liv.

PS. Du som inte än har sett filmen  ”Oppenheimer”, vad väntar du på? Att det prövas igen i verklighet?

Bilder: uppifrån Verdun Memorial Cemetery i Frankrike, Beit lahia Gaza

Ingen Thanksgiving  kalkon för fel folk?

Utvalda

Publicerat av

Det här är ingen analys om USA valet, det är jag inte kunnig till, bara några reflektioner efter utgången. Men först ett minne från 2018, ett samtal med en vandrare, en man i 25 års ålder..

Dag 134 på PCT hade jag lämnat Oregon bakom mig och börjat gå i den sista delstaten Washington. Sträckan var nästan tropisk i början, sedan kom bergen och de stora skogarna. Jag slog tält vid Table Mountains. En ung man kom och satt sitt tält en bit från mig. Han skulle gå en kortare sträcka så jag inkluderade honom i min Trump undersökning och  frågade om hans politiska preferenser. Han och hans far hade röstat på Clinton (detta är alltså min tur 2018), hans mor och bror på Trump. Själv hade han velat rösta på Sanders men han föll ju från. Jag undrade om det blev osämja i familjen tack vare så skilda åsikter. Inte, sa han, men heta diskussioner kunde ibland uppstå mellan  de två bröderna. Val var kortvarigt, sedan återgick man till arbete.  Det viktigaste var i slutändan familjen, kanske lokalpolitik, inte Washington eftersom ens egen påverkan där var begränsad.

Valet i år har orsakat en storm på grund av Demokraternas valförlust, även i Sverige och i EU. Som om Världens undergång var nära.

Val handlar alltid om din egen plånbok och för olika länder fördelar för deras egen pengapåse. Vänster och höger är ofta inblandade i varandra så att många skillnader är bara ord. Men det handlar också om trötthet eller acceptans i den rådande situationen. En dag tippar missnöjet över. Folk i USA var trötta på höga matpriser. Trötta på det liberala tramset med genushysteri när deras barn kom från skolan och sa sig vilja byta kön och bli kallade med något annat. De var trötta på brott. Trötta på Klimathysterin. De var helt enkelt trötta på gamla Joe som bar sig idiotiskt åt med barn, inte som landets ledare precis.

Harris mötte inte deras trötthet utan bara sin egen person.

Att byta kandidat i mitten av valkampanjen var inte smart. Dem. borde begripit tidigt, par år innan, att en dement? president inte skall försöka bli omvald. Att inga andra fick tävla om posten visar att få beslutar, inte medlemmarna. Ville ingen annan? Såg de redan Demokraterna som förlustbolag? Det var som om Harris kapade platsen. Alla hurrade. Men när hon förlorade krävdes bara minuter till vända ryggar. Det om något visar moralen hos Demokraterna.

Gränsen, sorgefrågan. Att hastigt få sin befolkning nära dubblerad i en liten stad blir bara elände. Inga resurser räcker till, bostäder, skola, sjukvård, pengar… Det sägs att invandrare kommer för jobb. (I så fall klättrar man inte över gränsen.) Ja, men så mycket jobb finns inte i de översvämmade små städerna. Känslan blir att vara ockuperad. När man själv drabbas då röstar  man på det andra partiet. Så även i Sverige.

Harris undvek gränsen och problematiken. Bokstavligen.

Harris satsade på kvinnor i sitt kampanjande. Äldre kvinnor röstade på henne. De unga var mer tveksamma trots  drös av popstjärnor som hyllade Harris. Pop är något som kommer och går, inte precis att bygga presidentskap på. Nu hotar kändisarna – igen – att utvandra som vid förra Trump vinst, men troligen inga flyttade förra gången. Ja, flera har flyttat från Kalifornien. Och, vad hade Glooney med valet att göra, egentligen, han bor i Italien för han vill ha låg skatt. Han är en som har lämnat USA men inte på grund av Trump utan sina pengar.

Harris var glad och flinade i alla bilder. Men hon fixade inte att ge en vanlig presskonferens.Att synas på rätt plats är viktigt i USA val.

Harris hade i praktiken suttit som president ungefär en halv valperiod eftersom Biden hade sina svackor och i slutet var han tämligen osynlig. Resultatet gav inte tilltro och hon pratade inte om det. Hon hade haft alla möjligheter att föra fram sin politik, men icke. Biden var stämplad på henne och så ärvde hon hans politiska blunder. Hon hade en smal chans och det räckte inte alls.

En orsak till högervinst är genustramset, upprepar det. Skolor som lär även mindre barn att de kan byta kön hur som helst.  Män som tävlar i  kvinnors sport och så stängs kvinnorna ut från stipendier i High School. En genusrörelse som Biden gynnade. (Mer om just det, Bidens hjärtefråga, någon annan gång.)

Många bäckar små brukar man säga. Och glöm inte religion och Gud.

Trump lyckades samla de udda kanterna med Kennedy och Musk. Trumps valmöten var som popkonsert. En kandidat lik ”popstjärna” intog platsen. En som var nära döden. Underskatta inte heller hans fru, Melania. Hon vet precis vad hon gör och hur mycket. Hon är lite ouppnåelig och sprider en magisk framtoning. Trots alla som har skiljt paret otaliga gånger är de kvar som par. Jag tror att de är en perfekt match.

De ord som har använts om Trump är allt man kan nedsätta en människa med. Fascist, nazi, skräp… nej, det gör bara folk ilskna. Jag följe en stund valvakan på en stor blogg men stängde av. Språket som man riktade till Trump och republikaner var värre än man brukar stämpla Putin med, andra diktatorer eller terrorister.

Valvinsten är en storslam. Men det finns gott om demokrater kvar, det är inte så att hela landet är rött.  Hatet mot Trump tar sig oanade nivåer. En amerikansk psykolog föreslog i TV att de i familjen eller närstående som röstade för Trump skall utestängas från familjen. Ingen Thanksgiving  kalkon för dem inte. Sexstrejk föreslås också. Mer… hata allt vad du kan. Skolor, gav ledigt för att elever kunde gråta i fred eller de hade tröstande insatser och pyssel. Många unga röstade på Trump, hur kände de sig i hatstormen?

Jag har inte sett den typen av kampanjer vid Demokrat vinst, men jag bor ju inte i USA bara följer pressen. Nu söker demokraterna syndabockar. Kanske bör de kolla sin egen politik i stället att låta huvuden rulla?

Sa någon att politik är tråkigt och människorna inte bryr sig ?

Kommer USA att bli stor igen? Säkert för de är stora redan. Men innehållet i storheten kommer att förändras. Fyra år är dock för en kort tid för att radikalt ändra något. Nästa val kommer att bli en rysare, den mellan J.D.Vance och Gavin Newsom? som även en kommentator här tidigare spådde.

Läs gärna: https://bulletin.nu/edwardsson-historisk-tillplattning-av-wokeismen

Bilder överst från Washington mile 2160 på PCT en röra i naturen, de andra från massmedia.

Om Donald Trump och American Dream

Utvalda

Publicerat av

Det här skrev jag 2019 01 19 när jag hade kommit hem från min Pacific Crest Trail vandring. Den blev aktuell igen, Trump alltså. Samma situation, bara mot en annan kvinnlig kandidat och nu en rejäl vinstmarginal. Återpublicerar.

Jag bedrev två helt ovetenskapliga ”undersökningar” under min vandring på PCT 2018. Den ena var vart fanns den godaste äppelpajen nära leden och den andra vad folk tyckte om sin president, Donald Trump.

Trump dominerar den svenska median som inte kan släppa besvikelsen över presidentvalet i USA, att en kvinna, fru Clinton, inte vann. Trump blev den svenska medians hatobjekt. Alltid finns det något att klaga på. Han var redan den bästa sidvärmaren före presidentvalet och har hållit sin position sedan dess. Trump omskrevs eller utnämndes i svensk media 165 015 gånger år 2018 medan vår egen Statsminister Löfven fick nöja sig med andra platsen med 90 157 tidningsnotiser trots valår och Kristensson som trea med 48 708. De andra länders statsministrar ligger helt i skuggan av Trump, som  Putin 32 744, Teresa May 24 104  Macron 22 339 och Merkel 19 910 omnämnanden i svensk press fast de hör till vårt närområde med stor påverkan på Sverige.

Jag var säker på Trumps vinst före valet när jag hade läst de båda kandidaternas valprogram i juli. Jag insåg inte att valprogram är ingenting, snacket och att synas i valmöten är allting. Brukar du läsa partiernas valprogram? Ingen av de amerikaner jag frågade om Trump hade läst valprogrammen. Det var nog som i Sverige. Man röstar med känslan och plånboken, inte efter kunskap. Kanske ids man inte ens rösta. Bara 53,1 procent av de röstberättigade i USA tog sig till röstlokalen.

Det var lätt att prata politik med amerikaner. I Sverige skulle man få svar ”skit i det du” om man frågade efter okända personers röstpreferenser. Men i USA svarare alla jag pratade med. De var intresserade av min syn på Trump och politiken i landet – som jag vet alldeles för lite om. Folk hade insikter och åsikter. De tyckte till och med det var fantastiskt att jag ville veta vad de tyckte. Några gånger fastnade jag på diskussioner om politik, världen och framtiden så tiden bara försvann.

Nej, jag låtsades inte vara en journalist men jag sa att någon åsikt kunde hamna på min blogg med stilla undanskymt liv i bloggvärlden. Jag undvek att fråga vandrare, för de var en speciell grupp. Jag frågade några yngre på leden i början. Deras svar var unisont Sanders. De hade velat få Sanders till president eftersom han lovade dem gratissaker. Ungdomar som än försörjdes av sina föräldrar eller stipendier och lite extrajobb ville ha det så: någon annan betalar. Så är många unga även i Sverige, de förstår inte hur pengarna vanligen intjänas och skatt betalas.

Jag övergick till att prata med folk jag träffade utanför PCT vandrarnas krets. Jag började fråga dagvandrare, hundrastare, picknickfolk, några campare, jägare och de som gav lift, i regel folk omkring medelåldern +. Den första  som definierade Trump och situationen var dock en PCT vandrare som tyvärr fick avbryta på grund av sjukdom i familjen.

Han var en snickare i 60 års ålder. Han hade inte röstat men den beskrivningen han gav om Trump var bara lysande. Jag greppade genast min lilla svarta bok och skrev medan han pratade.

Clinton, överklassdonnan, ville ha makt, folket är oväsentligt, sa han.

Trump då?

Donald Trump har gjort sin American Dream. Han har en familj, barn och vacker hustru. Ja, han är skild men så är många i USA. Han är lyckosam i det han gör för det mesta och tjänar nog med pengar för familjen. Han gör vad han önskar, är kändis från TV, han har underhållsvärde som är viktigt i USA. Han siktar så högt han kan. Hans dröm var att bli president och förverkliga sina affärstankar i företaget USA. Det gick inte bra första gången men han gav sig inte. Han satsade om sina pengar och sig själv. Han har gjort sin American Dream och därför hatar demokraterna honom. Han passar inte i politikermallen men han är en produkt av detta land.

American Dream? Miljoner människor har gjort sin American Dream och många har misslyckats. Vad är American Dream? Investopedia, Will Kenton har en bra definition, klipper början, läs hela!

The American Dream is the belief that anyone, regardless of where they were born or what class they were born into, can attain their own version of success in a society where upward mobility is possible for everyone. The American Dream is achieved through sacrifice, risk-taking and hard work, not by chance. 

The term was coined by writer and historian James Truslow Adams in his best-selling 1931 book ”Epic of America.” He described it as ”that dream of a land in which life should be better and richer and fuller for everyone, with opportunity for each according to ability or achievement.” https://www.investopedia.com/terms/a/american-dream.asp

Någon vecka efter pratade jag med en annan snickare, en kvinna i 40 års ålder som hade tagit över sin fars byggföretag. Hon sa ungefär detsamma. Hon hade röstat på Trump eftersom han hade mer ambition att förbättra landet än Clinton som ville förbättra sin egen position.

Jag fortsatte att fråga. Mycket vägde till Trumps fördel. Ja, han var en buffel, en bra talare, han försökte få folket i jobb och brydde sig om USA. Han är nog lik mig, sa en man, jag är en buffel med bra jobb och gott liv. Muren? Desto närmare söder man var desto viktigare var muren. Ja, det fanns ju en mur redan, så varför var det så himla liv om resten? Alla presidenter har byggt sin bit men bara Trump har blivit attackerad. Kanske har storleken betydelse?

Muren har blivit en mur mot vettiga beslut. Och, har en Stat rätt att freda sina gränser? Bra fråga.

Jag träffade två Clinton anhängare. Två av trettio! Ljög folk? Var det så att vinnaren tar allt, förloraren är genast ointressant? Eller, till skillnad med svensk media ville inte folk prata illa om sin president? Var de små orter jag passerade rena Trumplandet? Även i Kalifornien? Var inte han en ”narcissist buffel”? Hur kunde folk vara så positiva? Något måste han ha gjort rätt?

Den ena av Clintonanhängarna var en professor som utbildade i naturskydd. Varje år tältade han ensam några dagar ute vid PCT och frågade de passerande vandrarnas skäl till vandring, ålder och hemland. Han hade ett arkiv med svar och bilder. Ett moment i hans undervisning var just att diskutera med elever om skälen till att vara ute i naturen. Han var inte riktigt nöjd över mitt enkla svar: jag gillar att gå och vara ensam i naturen, men han la mig på listan ändå med foto. Jag var den äldsta han hade träffat, sa han.

Han var demokrat. Han ville bara få Demokraterna tillbaka till makten. Varför då, frågade jag och väntade mig en intressant förklaring. Han sa ingenting. Varför då, upprepade jag, men fick inget svar. Jag hade gärna hört den andra sidans åsikter i Trumpvurmen.

En man sa att han egentligen sket i vem var president, vilka satt i Supreme Court var det viktigaste. De skulle bevaka rättvisan enligt landets Konstitution från 1789. Demokraterna hade devalverat Supreme Court, tyckte han, men nu fanns det hopp igen. Även några andra poängterade att Supreme Court var det viktigaste men att livstidsutnämning var orimligt. Vad hände om man blev dement och gjorde galna beslut? Jag tror att något liknande skulle behövas i Sverige, dock inte med livstidsanställningar.

Trump är en produkt av USA, det kan man inte neka till. Jag tror dock att han har en verklig önskan att göra USA stor igen, ge de som sliter bättre villkor. Han är en affärsman. Det är vinster och förluster, framgång och konkurser det handlar om. USA först. Amerikaner först. Han är dock inte i fas med tiden. Många drömmer om de tidigare goda åren, livet då allt var enklare och framtiden ljusare. Så även Trump, så icke politiker han är. Han vill stänga in, inte öppna ut. Han skyr världens utveckling, globalismen som redan existerar. Varor transporteras runt världen. Tekniken finns i Japan och Kina, kanske inte längre  i USA. Företag är beroende av andra företag. Gränser har suddats ut på gott och ont. Internet har krymp världen. Länder krackelerar av tryck utifrån och inifrån.  Han har rätt i sig att marscherna mot USA:s sydgräns är mer  offensiv än flykt,  massinvandring från länder som inte kan ge sin befolkning det elementära, bara oanvändbar ideologi.

American Dream? Kanske. Vi har också Sweden Dream, de senaste tre åren har 419 760 invandrare fått uppehållstillstånd i Sverige. Folkvandringarnas tid. Det blir säkert mer i framtiden. Det är mäktiga känslor och tyckande i rörelse, långt från det vi kallar politik.

Är Trump och de andra politiska nykomlingar på så kallade högerkanten, dessa anhängare av kulturell nationalism, bara en vind som blåser men dör ut? Tvivlar på det. Folket i gement är besvikna, både de som lider av åratals vanstyre och oönskade åtgärder till de som faktiskt har det bra. Politik har slutat fylla folkets önskningar. Allt kan explodera i missnöjesyttringar från gula västar till andra demonstrationer, meningslösa massmediala påhitt och terrorism. Världen bär oro. Klasskillnader är tydliga, inte i kommunistisk mening, utan mellan de som har och de som inte har, mellan vanligt folk och politiker som varken har insikt i läget eller uppfattning om vem är deras arbetsgivare och löneutbetalare.

Trump är älskad och hatad. Många spår att han sitter kvar fyra år till oavsett kriser och oförmågan i att vara just politiker.