Längst bak i bussen…och inga bara ben.

TV4:s program Kalla fakta berättade om hur en islamsk friskola i Vällingby delade upp eleverna efter kön när de skulle åka från sina hem i Tensta och Rinkeby till och från skolan. Flickorna hänvisades att sitta i den bakre delen av bussen och gå genom bakdörren, medan pojkarna fick gå och sitta  längst fram. Många var upprörda. Men det var förgäves. Att dela barn enligt kön i bussen är OK.

När det gäller bussturerna kan vi inte se att det är en överträdelse, säger DO. Det är alltså inte diskriminerande om du hänvisas till en speciell plats i bussen på grund av ditt kön.

Det kan vara tveksamt på idrottslektioner säger DO men om jag minns rätt har skolan fått tillstånd till det. Att dela elever i bön är helt rätt, det har DO inte tagit upp. Att ha bön och könsseparerade rum för det i skolan är tydligen tillåtet när det gäller islam, inte kristna. Kristna får inte be i skollokaler.

Någon jurist undrade om det inte var olagligt att ha en kvinnofestival, inga män alltså, för att undvika sexuella övergrepp. Fel, fel, dubbelfel.

Så, hur mycket och på vilka ställen skall vi ha könsuppdelning?  I vanliga bussar också? Om någon man kräver att jag ska flytta på mig så jag inte stör hans sinnesro måste jag då finna mig i det? Kan DO anse att det är rimligt på grund av någons religion? Kvinnovagnar i tåg? Kvinnor längst bak i flyget? Separerade på Riksdag och konferenser?

Diskriminering och separation sprider sig med små, små nästan osynliga steg. Flickor har uppmanats att använda långbyxor på idrotts läger i stället idrottskläder så de inte förvillar muslimska män med sina shorts (första länken). Skall vi börja med klädkoder på grund av en medeltida samhällsordning? Är vi ett demokratiskt land med lång kristen bakgrund eller spelplan för nya förtryckande regler?

Besviken, förbannad, orolig. Det är stämningsläget idag. Inga Rosa Parks moment för de muslimska flickorna inte. Det finns ett talesätt: ger man fan lillfingret tar den hela handen. Det känns just nu att DO blev slukad. Jag tror att de flesta svenskar trodde sig få ett annat utslag. Uppdraget att försvåra diskriminering och försvara allas lika värde kommer sakteligen att självdö.

http://iotakt.se/innebandylagret-och-toalettkrocken/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/skola-delade-upp-elever-efter-kon-ingen-diskriminering

http://cornucopia.cornubot.se/2017/07/rosa-parks-vander-sig-i-graven.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bussbojkotten_i_Montgomery

http://www.do.se/globalassets/stallningstaganden/utbildning/tillsynsbeslut-utbildning-gra-2017-56.pdf

Vad har du för relation till din skolgång eller dina barns skola?

Den blomstertid som kommer är en befrielse för många barn. De slipper skolan. De kan slöa, surfa med mobilen i lugn och ro. Några slipper mobbare. Somliga kommer att sakna skolan som fristad eller i alla fall skolmaten. Några flickor bävar för lovet då de kan riskera obehagliga saker när familjen åker till sitt hemland. De som förgäves har försökt lära sig svenska i skolan kan nu lugnt återgå till sitt hemspråk. Betyg delas ut som plåga, axelryckning eller stolthet. En del vill förkovra sig och läsa massor av böcker. Ja, den varianten av barn finns också.

Lärare får en lång semester, kanske det enda avundsvärda i dagens skola.

Alla svenskar har en relation till skolan. Vi har fått gå i skolan, vi har barn i skolan, barnbarn eller någon vi känner. Vi är oroliga för skolans usla resultat och vi försöker få våra barn till en skola som än fungerar. Många lärare har gett upp och skriver under på kommentatorsfälten f.d. lärare. PISA är en skamfläck i ett land där skolan kostar mer än i andra, mer framgångsrika länder. Fusk i prov är möjligt när girighet sätter in.

Politiker knåpar med betygsskalor och värdegrunder. De föreslår lotterier, bussning, diverse förslag som skall hindra föräldrar att själv välja skola. Trots otaliga förändringar blev skolan inte bättre, bara mer kaotisk. Under skolåret har vi sett flera nödrop från skolans värld, från lärarbrist till förlåtande attityder mot mobbning och även våldtäkt. Olika mätningar visar att vi oroar oss för skolan. 80 % tyckte i en undersökning att skolan är ett problemområde.

Vad har du för relation till din skolgång eller dina barns skola?

Min egen skolgång var en tioårig kärleksaffär. Det avbröts eftersom jag var tvungen att börja arbeta och försörja mig. Tog igen det i kvällsgymnasiet och universitet senare.

Min lärarkarriär var däremot inte lång. Tre – fyra år på deltid inklusive svenska för invandrare genom ett studieförbund. Ja, jag kan inte perfekt svenska men på den nivån var det inte så väsentligt. Det var inte frågan om grammatiska finesser utan att kunna behärska vardagen.

När man steg in som vikarie i en ny klass på högstadiet gällde det att få övertaget inom de första minuterna. Annas riskerade det att bli kaos, i alla fall på de bakre bänkarna. En vikarie är ett lämpligt mobbningsobjekt. Det viktigaste var att kunna mer som lärare än som elev. Man måste briljera omedelbart och väcka intresse, inte överge barnen till egna sysslor. En lärare måste undervisa, det är det jobbet går ut på.

Men tiden vikarierade jag på några klasser en längre tid på grund av sjukdom. Man blev en lärare och behandlades så av elever dock inte av alla lärare. Inhoppare! Dom som kan ingenting. På tiden före Internet använde man stenciler och till min förvåning användes mina stenciler år efteråt, prover, hemuppgifter och extrauppgifter till de som var alltid före. Mina barn kom hem med mina gamla uppgifter. Hm. Eftersom jag inte var en riktig lärare var jag alltid sist i skolan och förberedde mig till nästa dag. Tomt för övrigt.

Den största succén var nog specialklass ”de fyra elever på nian som är katastrofer och fattar ingenting” vilka jag skulle hålla på plats någon eftermiddag i veckan då de duktigare eleverna läste språk och matte. Jag skickade hem dem direkt men med ett uppdrag efter  de hade skrikit ”va  fan ska vi göra här” innan jag hann in genom dörren. De kom till nästa timme före utsatt tid viftande med sina papper. Uppdrag genomfört. Efter några veckor till var andra elever avundsjuka eftersom de inte fick gå på ”uppdragskursen”. Vad gjorde vi? Vi bara förberedde oss för livet efter skolan genom att på låtsas öppna bankkonto, skicka paket, söka hemförsäkring, möblera en etta med IKEA möbler, räkna vad måste in i lön efter skatt för att överleva en månad. Vilket jobb kunde en person med skitbetyg få? Och, om man nu ändå tänkte läsa in godkända betyg senare, hur kunde  man göra det?

Det var på -80 talet. De svenska ungdomarna utan lyckad skolgång och knappt betyg från nian hade än en chans. Alltid fanns det plats som hantlangare någonstans, hos en bonde eller en bekanta med  firma som gav en jobb. Med tiden tog man över de äldres uppgifter. Att sluta som skrotupplagchef var möjligt för den skolmisslyckade.  Det är inte så nu. På en glesbygd med få arbetsmöjligheter finns ingen framtid för de betygslösa. Regeringen är inte intresserad av landsbygdens byar, bara som tillflyktsort för invandrare. De fungerande byskolorna är stängda. Befolkningen är gammal och besviken. Invandrare stannar inte heller, de vill till storstad.

Ibland mötte jag en elev som hade riktigt tråkigt. Jag kände igen mig. Det var jobbigt att vara en elev som låg före andra. Vi var två sådana i min grundskoleklass.  Det löste läraren genom att vi fick hjälpa andra elever. I en klass, likaså i verkliga livet, finns ju alltid några  som hänger sämre med.

Oavsett hur man sorterar folk och försöker göra alla lika existerar alltid de som är smartare, dummare, rikare, fattigare, vackrare, fulare, plikttrognare, slappare, från bättre eller sämre omständigheter. Inte ens tvillingar är exakt lika. Vi är olika på många sätt. Vi är också lika och strävar efter samma saker. Vi vill vara lyckliga och känna att livet är meningsfullt även om de flestas liv är synnerligen enahanda. Biologin – arvet – bestämmer mer än politikerna tror. Samhällets ramar, den konsensus vi har mellan oss medborgare, likaså. Konsensus håller på att upplösas. Jag vet inte längre vad det är. Arv är fult att prata om. Likaså de religiösa regler vi välvilligt låter styra  vissa barns skola.

Religion, tro, är en stark kraft. Vi underskattar dess kraft. Det är en del av vårt misslyckande med invandring, även i skolan.

I den svenska skolan förväntas likhet råda. Man bryr sig inte om vilken nivå elever befinner sig i, ålder bestämmer. Kunskapsnivån kan skilja år hos elever på samma klass. Skolan lyfter inte upp begåvningar om det inte handlar om sport. Att sparka boll eller åka slalom är viktigt, inte att vara mattebegåvad eller prata flera språk. Där har vi förlorat något. En plattare skola missar de läsbegåvade, de smarta praktikerna och också de i behov av hjälp.

Tillbaka till min skoltid. Vi var 45 elever i klassen. Läraren hann inte med. Så vi två redan läskunniga fungerade som hjälp. Vi två ”hjälplärare”  led. Kanske inte på skolavslutning på våren när vi fick alla priser man på den tiden delade ut till de med bästa betygen. Ja, vi hade betyg 4 gånger i läsåret.

Jag hade en kamrat som var två år äldre. Jag läste hennes årgång hemma. Sedan upptäckte jag biblioteket. Min far hade gått 4 år i skolan och min mor 7 så någon hjälp hade jag inte att förvänta mig. På den tiden fanns realskola men mina föräldrar hade inte råd med skolavgiften. Det sved. Det fanns stipendier men man kunde inte lita på det. Jag skaffade ett arbete som barnflicka över sommaren vid fyllda tolv och till hösten började jag  bära ut tidningar på morgonen. Upp 4.00. Färdig med tidningar 6.30. Hem och frukost. Gick till skolan 5 kilometer.  Ja, man fick inte nattarbeta som barn men man hittar alltid sätt att lösa det.

Jag är glad över att alla får läsa i gymnasiet om de ids att anstränga sig så de erhåller slutbetyg från nian. Ingen behöver gå upp klockan 4 för att arbeta ihop skolavgiften. Kanske förlorade vi ändå någonting när skolan blev lika för alla?  Skillnaden på min skola och den nuvarande är enorm. Vi hade intagningsprov.  Alla lärare hade disputerat utöver gymnastikläraren som var f.d. elitidrottare, i gymnastik om jag minns rätt. Undervisningen bestod av katederundervisning, läsning i läroboken, uppgifter att lösa och läxförhör, sedan större prov. Det förväntades att vi läste på sidan om för att bredda kunskaperna. Uppsatsskrivning skedde på lördag och tiden för det var fyra timmar, likaså konstlektioner och uteidrott. Alla ämnen hängde hyfsat ihop. När vi läste om Egyptens historia, hade konstlektionen egyptiskt tema och geografin studerade Egypten. Det gick inte alltid samman men i stora drag hängde de större kulturkretsarna ihop i undervisningen.

Vi blev bildade, inte bara utbildade. Vi såg upp till våra lärare. Vi var stolta över vår skola.

Kanske skulle jag tillägga att det var en flickskola.

Att arbeta i den svenska skolan var som att vara lite mamma, socialarbetare och polis. Jag hade ju inte lärarutbildning heller så jag slutade. Jag  byggde på min gamla fil. kand. med socionomexamen, forskarutbildning med mera. Jag hade svårt att sluta läsa. Jag föreläste på mitt arbete. I stället skolbarn var eleverna nu vuxna som kom helt frivilligt både från Sverige och även andra länder.

Till sist går vi alla i pension eller bara slutar, ofta sker det ingen överföring av vår kunskapsbank och mycket av det vi kunde faller i glömska och de andra får åter börja med blankt papper. Så har det skett även i skolan. Förakt mot det som var och fungerade,  ständig sökande efter den socialistiska jämlika skolan med rätt värdegrund  tar död på den bildning och kunskap skolan var avsedd att lära ut.

Lotteribilden från: http://jeanders-bilder.blogspot.se/

 

Skolbuss på villovägar.

Uppdatering 28/4: Den muslimska friskolan Al-Ahzar i Vällingby har nu blivit ett fall för Diskrimineringsombudsmannen. Detta efter TV4:s reportage i Kalla Fakta om att skolan delat upp tjejer och killar i skolbussarna. DO kommer att granska skolan om det föreligger diskriminering.

Den muslimska friskolan Al Azhar i Vällingby i västra Stockholm har en egen buss som samlar in och fraktar elever till skolan. Idag sänder Kalla Fakta ett reportage om bussen och kvinnoförtrycket i förorter.  Se det på TV 4 klockan 21.00.  Kalla fakta granskar hur självpåtagna moralpoliser i Stockholms förorter tvingar kvinnor att följa informella regler. Granskningen avslöjar en hittills okänd form av könssegregering som drabbar unga tjejer. http://www.tv4.se/kalla-fakta/senaste

Vad tycker vi om en skolbuss där barnen separeras så att flickorna alltid kliver in genom bakdörren och åker längst bak och pojkarna går genom framdörren och  sitter där fram?

Att separera elever på grund av kön i en buss är väl inte tillåtet? Man kan högst kräva att en elev med rullstol använder bakdörren för att den är bredare och har bättre plats. Inte att vi börjar sortera folk till olika platser i bussar beroende på biologin.

Den aktuella skolan separerar mer. Jag klipper från hemsidan:

Framförallt är Al-Azharskolan öppen för alla människor oavsett tro. En bred majoritet av skolans lärare är heller inte muslimer. Men skolan erbjuder några små saker som för muslimska elever och familjer brukar kännas stora. Skolbespisningen serverar hemmalagad mat som är fläsk- och blodfri (halal). Eleverna har ett rum där de kan be på eftermiddagsrasten.

Pojkar och flickor har separata lektioner i simning och idrott. Det här är förvisso inga stora, dramatiska saker, men de underlättar mycket för muslimska elever som bara vill fokusera på sina studier och slippa hålla på och förklara sin tro hela tiden. http://alazharskolan.com/

Små saker? Är det ens tillåtet att ha separat undervisning i idrott i en svensk skola? Jag  är helt med att man separerar då och då, att det finns elevens val till exempel men alltid? Alla år? Så, gemensam idrott hindrar elever att fokusera på studier? Vad är det för sexistisk påstående? Vad har religion att göra med simundervisning och basket?

Hur sitter barnen i klassrummet? Jag skulle vilja titta in  utan föranmälan.

När jag ser på skolans hemsida anar man separation. På bilder från olika aktiviteter som studentmiddag sitter flickor och pojkar vid olika bord.  Slump eller så ska det vara? Att minderåriga skolflickor beslöjas borde vara förbjudet i skolan. Hur var det med religiösa symboler?  Ta efter Frankrike.

Den aktuella skolan har även bönerum. Det brukar vara otaliga gräl varje jul och vår om barn får besöka julkrubban eller skolan ha avslutning i kyrkan. Men, i en muslimsk skola är det helt tillåtet att ha ett bönerum.  För bönestunder delar skolan eleverna upp efter kön. Flickorna sitter i ett rum – och pojkarna i ett annat. Är det tillåtet med bön i skolan? Skulle det vara tillåtet att ha en kyrka i skolan? Jag tvivlar.

Vi behöver en regering och skolminister som agerar just nu. Skolor skall inte byggas på medeltida religiösa föreställningar. Skolan skall inte separera utan integrera. Och för bussen behöver vi en Rosa Parks moment.

Rosa Parks vägrade lämna sin plats åt en vit person i bussen där de svarta skulle veta sin plats och sitta bak. Detta hände i Alabama, Montgomery 5 december 1955. Montgomerys policy var rassegregerad kollektivtrafik.  Bussbojkotten utvecklades till ett ekonomiskt bakslag för Montgomerys kollektivtrafik. Stadens svarta invånare, vilka utgjorde största delen av de bojkottande utgjorde också majoriteten av kollektivtrafikens betalande resenärer. Bussbojkotten avslutades den 20 december 1956. Det var datumet då en ny federal lag trädde i kraft, en lag som deklarerade att Alabamas och Montgomerys bestämmelser om rassegregerade bussar var oförenligt med den amerikanska konstitutionen

Det bör vara oförenligt med demokratin och jämställdhet  att separera människor i en buss även här i Sverige.

När jag läser detta och ser på skoltransporten där man separerar pojkar och flickor är det klart att många av muslimer inte kommer att assimilera sig. De kommer inte att ens integrera sig med oss och inte vi med dem. De lever sitt liv och vi försöker leva vårt. De muslimska barnens föräldrar anser att separation och förtryck av flickor är godtagbart del i barnens liv. De försöker ha sitt liv intakt, som hemma i Somalia, Syrien, Irak… bara platsen är en annan. Många muslimer lever i  enklaver som våra regeringar har låtit bildas, stöder ekonomiskt och raserar så det jämlika svenska samhället som vi har varit stolta över och förr beundrad i stor del av världen. Då och då ser man invandrare intervjuad i TV , folk som bott här i tio år eller mer och som behöver tolk. De har inte velat integrera sig, bara leva här av olika skäl.

Genom att tillåta muslimska enklaver, muslimska skolor, beslöjade småflickor och separation ändå in i skolbussen äter detta sakta upp de värderingar vi har: jämlikhet, yttrandefrihet, religionsfrihet, fritt val av liv, acceptera lagar och regler.

Sakta  förändrar muslimer vårt samhälle, bort från det vi har uppnått. Det är inget mindre än en katastrof av stora mått. När jag ser och läser om världen omkring finns det knappt ett muslimskt land som lyckats hålla fred inom landet. Kvinnor och män lever separata liv. Flickor gifts bort som barn. Förbuden är många. Jag vill inte att vi närmar oss det. Jag är allvarligt oroad för utvecklingen i Sverige.

Jag försökte fika i ett café  på Rinkeby torg (obs. ett bra tag sedan) men de serverade inte mig, de ignorerade mig totalt. Jag vet inte om jag borde ha dragit en sjal över huvudet för att få en kopp kaffe men jag valde att gå och ta Tunnelbanan tillbaka till stan från utlandet Rinkeby.

Så har även Regeringen gjort och Skolverket. De har lämnat walk over.

http://www.expressen.se/nyheter/skola-tvingar-flickorna-langst-bak-i-bussen/

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/religi%C3%B6s-friskola-separerar-flickor-och-pojkar-3883932

http://www.friatider.se/muslimsk-friskola-tvingar-flickor-sitta-l-ngst-bak-i-bussen

http://www.tv4.se/kalla-fakta/senaste

http://www.expressen.se/nyheter/skola-delar-upp-elever-efter-kon-avskyvart/

Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs. det får inte förekomma religiösa inslag. Undantag gäller för fristående förskolor och skolor med konfessionell inriktning. I dessa får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen men inte i undervisningen. Skolverket.

Bild från Kalla Fakta.

 

 

Det är som ett skavsår som alltid känns.

Har du blivit våldtagen någon gång? Vad kände du för förövaren efteråt? Ville du umgås med denne och kanske möta personen varje dag på jobbet eller skolan? Om du var tvingad att göra det eftersom förövaren inte flyttade på sig, vad gjorde du då?

Gömde dig hemma och mådde uselt? Flyttade själv från jobbet, skolan, orten?

Kastade eller brände du kläderna du hade på dig när du blev våldtagen? Söp du, tog lugnande medel och kanske starkare droger du fixade från gatan för att överleva? Var det svårt att prata om  och ens säga ordet våldtäkt?

Trodde polisen inte på dig när du äntligen orkade prata med dem? Betraktades du som lite skyldig och förövaren snarare som ett offer? Frågade man något om dina kläder eller utseende som att ”är man klädd så där kan ju vad som helst hända”? Frågade de om du hade druckit? Om du hade skrikit efter hjälp? Om inte, var det kanske inte så farligt? Att bli paralyserad räknas liksom inte.

Hade du giftermål i tankarna? Att gifta sig med våldtäktsmannen skulle vara som försoning och din heder var rehabiliterad? Så vansinnigt tänker man i Turkiet, Pakistan… om förövaren behagar gifta sig med offret oavsett ålder blir ju allt bra, inga åtal. Jag har också haft patienter som gift sig med mannen trots våldtäkt och misshandel. Gick det bra? Inte.

Såg du bilder på  våldtäkten senare på internet? Kanske larmade någon och sa att du finns nu på en porrsajt. Internet glömmer inte. Din våldtäkt blir ditt varumärke.

Funderade du att ta livet av dig? Eller sticka kniven i förövaren?

Hur gick rättegången? Blev det inget för ord stod mot ord? Kanske hittades förövaren aldrig? Kanske tog det  så lång tid innan rättegången blev av att du helst bara ville slippa.

Vad fick du för hjälp? Blev du hjälpt? Det är som ett skavsår som alltid känns, sa en av mina patienter om våldtäkten. Hon kallade terapin för plåster och insåg att hon var inte skyldig.

En av de omskrivna våldtäkterna skedde i en skola i Lund och de två killarna, förövarna, fortsatte i skolan som om ingenting hade hänt medan den minderåriga flickan, offret, mådde uselt hemma. Rektorn försvarade pojkarna, båda invandrare i detta fall. Han kanske tyckte synd om dem och ville vara god? Undvika ordet rasist? Även föräldrar till den dömda pojken försvarade honom i stället att undra över fostran de givit åt sin son.

Rektorn försvarade sig med:

Det är många föräldrar som har reagerat och jag kan förstå det. Samtidigt så finns det en helhet som vi måste ta hänsyn till. Alla tre är ju elever och alla tre är på sätt och vis offer i det här, säger rektorn.

– Alla tre är barn. Killen som nu blivit dömd har ju fått ett ganska kännbart straff och är på det sättet ett offer.

Den 16-årige pojken dömdes till kort ungdomstjänst samt ungdomsvård och ska betala skadestånd till flickan. Rektorn betonar att föräldrar och elever kan känna sig trygga.

– Vi har en beredskap om någon skulle känna oro, via vårt elevhälsoteam. Och vi har ett värdegrundsarbete som vi intensifierar och försöker att ta tag i ännu mer, säger rektorn.

https://www.sydsvenskan.se/2017-03-06/pojkar-som-valdtog-flicka-gar-kvar-pa-skolan

Skulle du ha känt dig trygg om dina barn gick i den skolan? Jag undrar: vad hade den rektorn för uppfattning om sexliv? Något måste han ha haft eftersom han var vuxen? Är det ok för honom att ha sex i offentliga toaletter mot någons vilja? Om inte, borde han förstå offret bättre.

Värdegrundsarbete? Det är redan kört. Rektorn och samhället har genom beteendet och domen sagt ”aja baja, men nu är vi alla vänner”. Killarna har fått bevis på att flickan, som inte ens kommer tillbaka till skolan, var bara en som det var okej att utnyttja. Hon är ju utdömd, inte killarna.

Men rektorn gjorde rätt fast han fick avgå på grund av för mycket uppmärksamhet i media. Regeringen önskar inte att våldtäktsmän får byta skola. I Riksdagens frågestund säger Ylva Johansson att det inte är lämpligt. Så, offren får flytta på sig. Eller stå ut.

Det är inte den första gången som flickor våldtas i skolan, det känns dock att sexuella brott har ökat i antal, vilket bekräftas av statistiken. Förmodligen inte första gången som förövaren blir offer och flickan bara en hora, det har funnits andra fall, det mest kända kan vara fallet i Örnsköldsvik. (länk nedan)

Det är som om offer och förövare hade bytt plats. Vilken värdegrund är det?

Våldtäkt har föga med sex att göra. Det är en maktdemonstration. Eller bara tro att sex med vem som helst, vart som helst, med barn eller vuxen, känd eller okänd är min rätt? En häftig grej! En pinne i ens brotts CV. Att man inte ens straffas av Rättsväsendet annat än några timmar hos en ”socialtant” och ännu mindre av omgivningen talar om att våldtäkt är OK. Det är så man gör mot kvinnor och flickor, det är inte så noga med dem.

Det var ju bara sex.

Det är dags att sluta förstå dessa unga män så förbaskat mycket utan sätta stopp, oavsett vilka de är. Det kan hända att förövarens föräldrar inte heller ser våldtäkt som brott utan försvarar beteendet, det skedde t. ex. i fallet Örnsköldsvik, så även nu. Det finns flera måttstock:

Vår religion tillåter inte att man alls är i kontakt med någon man inte är gift med. Det felet har skett och där måste han tänka om, säger modern till förövaren. Hon pratar inte svenska efter nio år i Sverige. (Expressen)

Tragik i total misslyckad integration. Tro går inte att integrera. Den har ett eget obrytbart liv. Men det är ingen ursäkt. Samhället borde markera tydligt vad är brott och vad är tillåtet. Annars är det fritt fram efter eget val. Även föräldrarna till de skyldiga borde alltid erbjudas (krav?) att gå med i behandlingen för att kunna hjälpa sina barn bättre.

http://www.expressen.se/kvallsposten/mamman-till-forovaren-efter-valdtakten-i-skolan/

http://www.telegraph.co.uk/news/2016/11/18/turkey-bill-to-pardon-statutory-rape-if-perpetrators-marry-victi/

http://www.bbc.com/news/world-europe-38030182

Det kravlösa goda

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/fragestund/fragestund_H4C120170316fs

http://www.friatider.se/ylva-johansson-vill-inte-flytta-domda-valdtaktsman

http://www.expressen.se/nyheter/dokument/valdtakten-pa-skoltoaletten-blev-starten-pa-ett-helt-ar-av-trakasserier/

http://www.svt.se/ug/linnea-anmalde-valdtakt-pojken-hyllades

http://www.bbc.com/news/world-us-canada-39392147

http://fnordspotting.blogspot.se/2017/03/om-lundarektorn-som-missade-taget-en.html

PS. Frågorna är efter det erfarenhet jag fått från mina forna patienter.