Vems fel? Huggsexan om brister i äldreomsorgen pågår.

Huggsexa pågår om äldreomsorgen: vems fel är döden  och bristerna? I slutändan är det Regeringens. Men Kommunen har ansvar  över äldreomsorgen så kan felet vara deras? Men andra Myndigheter är också inblandade, det finns råd och riktlinjer från Socialstyrelsen och från Myndighet vi nu mera kallar Tegnell. Är det någon som larmade innan bristerna blev för uppenbara? Jag, några år sedan. Ingen brydde sig om det. Fler?

Alla politiker skyller på varandra. Även Regeringens stödpartier klagar på just Regeringen. Sandlåda igen. Alla ropar: inte skyldig! Inte jag!

Timanställda har beskyllts, det är ju vanligt att skylla på dem på botten när de på toppen inte gör sitt arbete utan räknar besparingar. Som före detta timanställd vid sidan av min ordinarie anställning kände jag mig modernt kränkt. Jag hade eget handsprit och egna handskar i fickan, så även många av mina medarbetare när arbetsgivaren snålade.

Problem med äldreomsorgen härstammar redan från 90 talet då alla gamlingarna föstes helt  till Kommun, Ädelreformen, som inte var ädel ett dugg.  Sök och läs så begriper du att det finns olika sortens människor, en del är gamla och dem vill man helst slippa.

 I korthet är problemen med äldreomsorgen:
En del av personalen saknar adekvat  utbildning. De som är utbildade får dra för stor last. De försvinner till bättre betalda jobb. Andelen sjukskötare är för låg. Läkare ska vi inte ens nämna. Någon läkare som aldrig hade träffat min sambo ordinerade morfindöden. När han dog  undrar jag vem och vad som skrevs dödsattesten? Vanligt, inte ovanligt.

I äldreomsorgens lönelistor ska alla med, integreras med de gamla och dementa som ledare. Äldreomsorgen används som integrationsprojekt. Oavsett utbildning,  kunskap om äldre, svenska seder och språk kan du alltid placeras i äldreomsorgen. Är tanken att språket inte har någon betydelse för de gamla och dementa eftersom de själva tappar ord och språkförmåga? Tanken kan väl inte vara att dementa integrerar invandrare till det svenska språket och livet?

Som invandrare kan du dock kräva vård på ditt eget språk.

Språksvårigheter är  rejäl riskmoment. Den som hos oss (avlösning) kunde minst svenska hade knappt tio ord. Ingen engelska. Ingen vårdutbildning.(Hon var jättegullig, tror jag.)  Har träffat  även folk som inte kan ett ord, att säga hej räknas väl inte som språkkunnig. Hur mycket kan gå fel då?

Värderingen av arbetet med gamla är låg. Lönen är skamlig för de utbildade. Arbetsschemat ofta usel.

Bemanning är för låg. Vanligt med två vårdare på 8 personer vilka alla behöver hjälp ur sängen, till toaletten, hygien, kläder och några måste matas. Städning, tvätt, mat, och så väntar sig anhöriga utevistelser och aktivering. Det värsta jag sett var en icke svensktalande person som skötte en hel avdelning dementa, 10 personer, ensam under en söndag. I ett kommunalt boende. Jag tror dock att det är sämst i storstäder. Har hört och läst om bättre omsorg i vissa platser ute på landet.  Studieobjekt för de usla?

Hygien är eftersatt. Skyddsutrustning finns inte. Nu kanske det finns men äldreomsorgen var  inte prioriterad område. Att tvätta händerna mellan varje klient/boende är svårt eftersom personaltoalett kan vara flera trappor  borta eller det finns ingen möjlighet att hinna till personalrummet mellan varven. Tvätta händer i köket?  Handsprit? Såg aldrig någon handsprit varken i boenden eller hos de avlösare som kom hem. (Så klart försåg jag våra avlösare med handdukar, tvål, handsprit och plasthandskar. Min personliga erfarenhet slutade dock våren 2018, jag antar att det är bättre nu.)

Omsorgen om personalen haltar. Politiker ser inte värdet i äldreomsorgen innan de själva hamnar där. Det är bara olönsamt hål i budget. Nyss röstade min kommun om att slopa hemtjänsten helt och låta privata utövare ta över. Hemtjänst var inte lönsamt. Den gick på minus. Hur de privata utförarna får hemtjänsten bli lönsamt lämnas som övning för den som sköter firmabudget.

Jag är inte ensam i att vara besviken på vården i äldreboenden. Kunde skriva en bok om hur 9 av 10 korttidsboenden var undermåliga och den tionde, toppstället, lades ner för vinsten var för liten. Tänk, det hemmet lagade mat med någon av de boendena, hade tillräckligt med personal och en trädgård. Nedlagd.

Ofta fanns små skavanker som trasiga ringklockor så du måste banka på dörren för att komma in på besök, icke fungerande telefoner, tomt i skåpet så de boende kan inte ens få en macka om de blir hungriga på icke utsatt tid, andra petitesser som att inte bli duschad på tio dagar. Låter jag grinig? Helt rätt.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson har pekat på problemen inom äldreomsorgen, som bristande hygienrutiner och lågutbildad personal, och ser det som en starkt bidragande orsak till den stora smittspridningen på äldreboenden.  Men då ilsknade SKR (Sveriges kommuner och regioner):

– Man behöver ha med sig att äldreomsorgen inte är en sjukvårdsinrättning utan en del av samhället, det går inte att förhindra smittspridning med mindre än att man sätter in särskilda åtgärder, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR. 

Det var ett konstaterande som borde gå till historien. Allt skattebetalt och även den privata vården är väl del av samhället eller menar hon att vissa, som sjukvården och dess arbetskraft inte är det? 

Nu är det nog så att de som bor i något boende har behov av sjukvårdande – och omsorgsinsatser. Ingen får plats bara för att de känner sig helt ensamma och har lite rörelsehinder. Först provar Kommunen hemtjänst om så flera gånger om dygnet. När det har havererat helt får man en plats. Många gamla dör kort efter, de orkar inte flytta till nya omständigheter. Är du 100 år och sitter i rullstol anses du klara dig med hemtjänst som städning och tvätt.

De som bor i något boende har oftast  medicinska vårdbehov. Praktiskt taget alla har en medicinlista och om inte delar man ofta ut Al…n som för säkerhets skull har man ont eller inte. Dock har även min kommun sparat in flera sjukskötersketjänster.  Har även träffat  sjuksköterskor med så dålig svenska att denne inte förstår enkla frågor.

Dags att sluta käfta om vems fel smittan var utan påbörja en landsomfattande upprustning och hygienutbildning inom hemtjänst och boenden. Höjd professionen med krav för utbildning och språk samt betala därefter. Som någon sa: det finns förbättringspotential. Jag är säker på att det finns onödiga projekt hos Kommuner som man kan dra in för att lösgöra medel.

Sedan dör folk ändå. De är ju våra  allra äldsta och sköraste som bor i boenden. Därifrån flyttar man endast den sista gången.

Har ca 15 års erfarenhet som timanställd extrajobbare, nej jag har inte just den utbildningen, undersköterska, som är adekvat. 7 år som anhörigvårdade. Som socialsekreterare förväntades jag ta hand om det som inte fungerade och de gamla som inte anpassade sig i mallen. Och nej, man bakar inte biskvier i äldreboenden, bilden är tagen hemma.

https://tt.omni.se/sverige-misslyckades-med-att-skydda-de-aldre/a/M35kEM

https://www.affarsvarlden.se/kronika/utan-personligt-ansvar

Årets ord.

Årets ord? Många ord har tävlat om att bli årets ord. Oxford English Dictionary som brukar utse ordet  väljer bland Coronavarianter som covid-19, r-tal, munskydd, pandemi. Ett enda ord räcker inte i år. Låter inte så positivt men det var inte 2019 års Klimatnödläge heller.

I Sverige vinner nog ordet munskydd. Munskydd eller inte? Myndigheter har käftats om det nu i 7 – 8 månader. Det hjälper inte. Ja det ska användas vid patientnära kontakter. Nej, man smittar inte så i folktäta utrymmen att munskydd vore nödvändigt. Undersökningar visar att det skyddar bara si eller så många procent. Man lurar sig och…

Och det bästa: folk är för dumma för att begripa hur man använder munskydd rätt. Att lägga ut en video om det? Nej, då kan ju folk tro att det skyddar.

Kanske ordet ”äldreomsorg” kan också hamna på listan? Som en stor överraskning visade det sig att äldreboenden saknade hygienrutiner, skyddsutrustning,  personalen kunde ha bristfälliga svenskkunskaper eller sakna utbildning. Sjuksköterskor och läkare var sällsynta. Morfin ordinerades lite som  en standardlösning för covidsjuka. Utöver alla andra brister som usel mat och otillräcklig omhändertagande och vård. Dålig lön och arbetstider, föga uppskattning från arbetsgivaren ovan allt. De boende dog ensamma, nedsövda av morfin, utan att anhöriga fick hålla dem i handen. För de anhöriga var ju smittkällan och portade från boenden

Det är sällan vi har drabbats av så inhuman behandling av sjuka och döende genom en Regering i en så kallad västerländsk demokrati. Nu klagar politiker som har det yttersta ansvaret. Så dags då.

Nej, det är inte fel på Kommuner, de vill bara kunna täcka alla utgiftshål och sina fantastiska projekt och så. Det är fel på oss anhöriga som inte klagar.

Jag gjorde det en gång. Det hände absolut ingenting. Ingenting var fel. Jag kunde ha anmält vid flera tillfällen men gav upp. Mitt fel.

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kritiserar nu alla Sveriges regioner för brister i vården av äldre på särskilda boenden under pandemin.

Till exempel konstaterar IVO att under en period så sattes vård i livets slutskede, palliativ vård, in för samtliga äldre som uppvisade coronasymtom. IVOs undersökning bekräftar de äldres värde. De är inte vårda något, bara besvär. Det bekräftar också Samhällets moral. Den är inte god.

Det moderna sättet att ta död på folk. Morfindöden. Det är dock inte någon ny uppfinning, inte heller det att äldreboenden inte informerar anhöriga, utan ”äger” de boende.

Nu skäller IVO och Regeringen lovar igen helt fantastisk äldreomsorg. Hur var det någon sa? Förbättringspotential? Ska vi vara så dumma att vi tror på det?

Kanske ska vi inte skylla på personalen? Många av dem gör mer än de orkar. Oavsett vart inom vården man arbetar idag gäller det att försöka arbeta på heltid som en läkare sa efter hon hade med eller mindre bott på arbetet en vecka och sen kom en vecka till och nästa…. Vården är feldimensionerad till befolkningen. Det liknar krig på sina ställen. Man går inte därifrån innan man kollapsar. Eller smittas och dör.

PS. Såg nu att ”lockdown” är också utsedd till årets ord.

Lockdown” has been declared the word of the year for 2020 by Collins Dictionary, after a sharp rise in its usage during the pandemic. It ”encapsulates the shared experience of billions of people”, Collins said.

Lexicographers registered more than 250,000 usages of ”lockdown” during 2020, up from just 4,000 last years.

Tidigare inlägg om sortering av folk i sjukvården:

Om årets ord:

https://edition.cnn.com/2020/11/23/world/oxford-word-of-the-year-scli-intl-gbr/index.html

Om munskydd eller inte:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/munskydd/

Om IVO granskning av äldreomsorgen, läs det!:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Qmg0eR/ivo-vard-i-livets-slutskede-till-alla-med-coronasymtom

https://tt.omni.se/stora-brister-i-covidvard-av-aldre-pa-boenden/a/7K7ww9

Virusbild och mnskydd från Wikipedia

Avtagande avkastning eller äldreomsorgen är naken.

De äldre är en avtagande avkastning. Eller bara pengaförlust. Det känslomässiga, våra band till anhöriga, kontakten bakåt är inget politiker förstår.

Nu börjar behandlingen av de gamla sjuka under Coronapandemin komma fram. Så, för att de gamla sköra inte skulle besvära sjukvården under Corona har det funnits regler för sortering. Även om jag tycker att döende personer kanske dör bäst där de är utan att flyttas är det en stor skillnad mellan en sjuk och en som redan har sövts ner med morfin. Och tänk, om inte morfin var rätt åtgärd? Är man svårt sjuk kanske inte avancerad vård och åtgärder är den bästa lösningen utan låta livets gång ta hand om livet. Som en smart läkare på VC sa till oss när min sambo var väl så sjuk. ”Vi kan göra det och det och…vad tror du han skulle säga om han än förstod situationen?”

Svaret var då nej. Jag tror inte han skulle orka mer åtgärder. Att sortera bort folk utan samtal med patienten och eller patientens talesperson är inte ok. Hur det blev i boendet när han flyttade in har jag malt här ett antal gånger. Bort med mat. In med morfin. Det kommer aldrig att lämna mig. Och – idag är många anhöriga i samma sits. Vi är arga.

Nog om det. Andra kan beskriva situationen och behandlingen av de gamla bättre. Eller, en journalist i alla fall.

Jag tycker att alla skall läsa – speciellt sjukvårdspolitiker – Maciej Zaremba som skriver om:

Varför har så många äldre stockholmare tillåtits dö under coronapandemin?

Hur kunde en ljusskygg order från regionen räcka för att sopa undan både yrkesetiken och lagen?

Han är en riktig journalist.

https://ekuriren.se/artikel/pr5ne5nr

Sök också på: Clinical Frailty Scale

PS. Det finns många virusexperter, sist även Obama vet hur Sverige borde göra. Förut Greta, Gates… var och en som syns i media har sina åsikter. Håll dig från dem är nog mitt bästa råd.

Tidigare inlägg om sortering mm:

De besvärliga anhöriga.

Min sambo Dick dog 2018 och hans död har förstås inget att göra med corona i äldreomsorgen. Men hur äldreomsorgens åtgärder är i slutet på livet ser lika ut nu som då. De anhöriga underrättas inte.  Nu larmar närstående om att de inte har varit delaktiga i beslut som gällde palliativ vård på grund av corona.

Samhällets moral mäts i vården av de späda barnen och de gamla vårdbehövande. De sköraste i Samhället. Moralen är inte god. Barn kan du föda i bilen och äldreomsorgen är ett sparmål och integrationsprojekt.

Min sambo flyttade till sist efter sju års vård hemma till ett äldreboende vi inte hade fått välja. Men min ork var helt slut. Jag besökte dottern och barnbarnen efter hans flytt. Jag såg barnen sist i slutet november, nu var det April. De var annorlunda nu. Allt sker så snabbt i barnens liv. Längden. Frisyren. Kunskaper. Förändringar. 9 år gamla pojken slår mig i kunskapsspel. Pinsamt.

Jag är  hos dem i åtta dagar. Jag kommer knappt hem så ringer boendet klockan 7.25 på morgonen. Sambon har lagt av att äta, säger sjukskötaren. De vill ha lite hjälp. Jag åker dit och möter en döende person. Inga förvarningar där inte. Lite hjälp var en omskrivning av att sitta och vakta den döende.

Jag har fotografiskt minne och konstaterar att dricka och godis samt frukt, nu ruttna bananer, är orörda sedan jag lämnade honom före resan. 8 dagar sedan. Puzzlet vi började är också orörd. Han halvligger på stolen och ojar. Han har magrat. Skinnet spänns över benen. Ansiktet är grått. Skägget är inte rakat sedan flera dagar. I munnen finns klumpar av något. Han är torr om läpparna.

Han är klädd i en sjukhusmärkt T – shirt och blöja. Han som alltid var noga med sina kläder.

Passar detta ihop, frågade han. Blir det snyggt så här?

När han inte hade ord nog tittade han på mig frågande och jag sa att han såg bra ut.

Nu har man rent av kränkt honom av bekvämlighet för personalen trots välfylld garderob, även nya kläder som är lätta att tag på.

Han känner inte igen mig. Blicken irrar. Han är någon annanstans.

Det var 20 dagar sedan han flyttade in. Nu håller han på att dö. Ingen ringde till mig. Inte till sonen. Inte till de andra som står på listan med telefonnummer och E-post. Listan hänger på dörren. Det finns kopia i journalen. Någon beslutade att sluta med mat och vätska till honom och ersätta det med morfin. Jag har en fullmakt för hans vård. Jag har inte informerats, frågats eller räknats med som hans företrädare gentemot vården.

Jag borde gräla. Jag borde anmäla hemmet. Jag orkar inte med. Vad skulle det hjälpa till? Nu?

Äldrevården är maktfullkomlig. Han var slut som en aktiv  självgående varelse. Han hade blödande magsår. Dement i slutstadiet. Innebär det ordinerad död med hjälp av morfin bestämd av en läkare som inte ens har sett honom. Jag försöker fråga men får inga svar. Jag vet inte om deras åtgärd var det som återstod.

Han håller på att glida från stolen. Två vårdare försöker flytta honom till sittande ställning. Han klamrar sig fast. Den ena svär åt honom. Den andra säger ingenting. Jag fräser till. Senare pratar jag med henne men hon har minsann inte gjort något fel. Hon vet hur man ska göra. Svära åt en patient är normalt. De tar ju i så hårt.

Jag behärskar mig så naglarna fastnar i handflatan.

Ångesten sveper över mig. Jag håller på att falla ihop. Jag skärper mig och försöker få honom att dricka. Han skriker och viftar till.

När den sjukskötare som larmade mig kommer in flyttar vi honom till sängen. Skötaren har varit ledig en vecka och han såg direkt hur det var denna morgon och ringde omgående. Ingen annan orkade lyfta luren.

Eller var han boendets egendom nu?

Kan du sitta vakt eller måste vi ringa in någon, frågar skötaren. Jag stannar. Så, han ska dö nu?

Jag sätter mig på en stol bredvid sängen. Han ser hastigt på mig som om han hade känt igen mig. Han säger några ord till mig, ord som betyder något speciellt mellan oss.

Jag kan inte skriva ut det. Tangenterna lyder inte.

Jag sitter där i tre nätter och en del av dagarna då jag avlöses av andra anhöriga. Döden är lugn? Det vet jag inte. Det yttre säger ingenting om det inre.

Jag läste någonstans att de dementa var till och med lugnare nu under coronatider när de slapp träffa sina anhöriga. Lugna eller deprimerade? Jag tvivlar på nu mera att äldreomsorgen ser skillnaden. Vilken inställning till det viktigaste i livet: våra närmaste!

Under flera månader har inte närstående haft någon insyn i hur deras gamla anhöriga har det tack vare besöksförbudet. Jag undrar om det var lagligt att isolera friska gamla från friska anhöriga? Grundlagen garanterar svenska medborgare fri rörlighet och Smittskyddslagen kan inte använda inlåsning av friska, knappt ens sjuka dementa. Fortsättning följer säkert.

Nu börjar granskningarna av de äldreboenden där gamla dog i covid -19. De innehåller knappt något nytt om hur man behandlar de gamla i vår moderna ättestupa. Men politiker  lovar igen att rusta upp det, förbättringspotential som någon sa.  Dock finns det bra äldreboenden men även de riskerar att dras med i misstron. Av de tio korttidsboendena sambon vistades i under 7 år var en toppen precis som man trodde att det skulle vara, vissa andra bara en ren katastrof som orsakade besök på Akuten direkt vid utskrivning. Ja, jag anmälde det värsta men Kommunen tyckte jag liknade en kverulant.

Så känslig får man inte vara.

Jag tror att ingenting radikalt kommer att hända med äldreomsorgen. I Kommunbudget finns för många hål. Det bästa vore att hålla sig självgående hemma så långt från politikernas omsorg som möjligt. Men få har råd att bekosta själv något man redan har betalt genom skatten.

Det är skit att bli vårdberoende. Men även politiker kan bli det vilket borde ge eftertanke före.

(Min sambo flyttade in den 21 mars 2018 och dog 12 april 2018. Har skrivit mer om honom vilket du hittar på  orden ”demens”, ”äldreomsorg” och ”död” i ordmolnet på sidan  hem.)

Från Sveriges radio:

Ekots granskning visar att över hundra personer anmält till Inspektionen för vård och omsorg att deras anhöriga med covid-19, antingen inte fått syrgas eller näringsdropp eller att de inte fått komma till sjukhus.

I stället ska många med covid-19 på äldreboenden, enligt anmälningarna, ha fått palliativ vård. Alltså vård i livets slutskede, vilket i de här fallen ofta ska ha inneburit smärtstillande och lugnande medel.

Ekots kartläggning visar också att när äldre fick vård i livets slutskede uppges i fler än 25 ärenden att de anhöriga varken informerats ordentligt eller involverats i besluten.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7561304

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4q9V1g/kritiken-mot-aldrevarden-de-aldre-medicineras-till-dods

PS. Nu släpps det nationella besöksförbudet till äldreboenden. Anhöriga måste visa ansvar, ropas det. Men anhöriga har inte funnits i boendena i månader så de är knappt orsak till smitta. Kanske de anställda och speciellt deras chefer och de politiker som har bestämt ramarna till verksamheter borde ha visat hänsyn?