Äldreomsorgen, sorgebarnet, är ständigt på tapeten. Det finns brister på omsorgen, usel mat, för lite personal och en del av personalen kan inte ens prata med de gamla. De kan inte svenska. Skandaler, som att någon anställd har våldtagit de gamla, har uppdagas den senaste tiden. Men ingen riktigt bryr sig.
Det är helt enkelt skrämmande att bli vårdbehövande. Men, det finns många änglar inom äldreomsorgen och de sliter hårt.
Äldreomsorgen är ingen vinstmaskin utan det blöder pengar. Minst 130 kommuner gjorde minusresultat 2024. Det kan handla om tiotals miljoner, visar Kommunalarbetarens kartläggning. Alltså, skattepengar antingen räcker inte till eller Kommunen prioriterar annat. Det finns många hål att fylla i den kommunala budgeten.
När pengarna tryter ändrar Kommunen schemat så det blir orimligt att ha annat liv än arbete. Vikarier tas in mer sällan. Men en del ”billiga anställda” har visat sig vara direkt olämpliga.
Regeringens utredning om språkkrav inom äldreomsorgen föreslår inga krav på en viss nivå av språkkunskaper i svenska för att kunna anställas eller jobba kvar inom äldrevården.
Äldreomsorgen har redan i dag stora problem med bemanningen, och att utesluta en stor del av den potentiella personalen skulle göra krisen än mer akut.
– Man kommer att kunna anställa personer som inte har nivån, säger utredaren Peter Danielsson.
Språkkravet föreslås i stället innebära att arbetsgivare får ett ansvar att höja språkkunskaperna hos sina anställda. Det föreslås också ett särskilt ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att höja kompetensen. Har vi inte hört det förr?
Det är inte märkligt alls att den utbildade personalen flyr och hittar andra jobb. Helst något som har stabil arbetstid.
Hur skulle det kännas för dig att arbeta med personal som inte har någon utbildning, inte kan jobbet och inte ens kan prata med dig? Då får de utbildade, de som bryr sig om de gamla, dra större lass. Att jobba för två håller inte långt.
Nu undrar jag:
I vilka andra yrken anställs personal som helt saknar kvalifikationer som är elementära för jobbet?
Nog är äldreomsorgen som ett fallet område. Den ger verkligen en bild om hur vi värderar gamla människor. Moralen är inte god.
Hur skall Försvarets upprustning och kommande krig betalas? Det finns flera förslag. Jag struntar nu i EU s lånekarusell och tar bara några av de svenska förslagen.
Skatt. Inför 50% krigsskatt på Bankernas räntenetto (Aftonbladet). Jag vet ingenting om bankers vinster så kanske är det ett bra förslag, eller inte.
Droger. Staten kan börja sälja de illegala drogerna i stället gängen och den inkomsten kan finansiera militärens upprustning (SvD).
Dra in något annat. Mindre bistånd mer försvar är ett förslag. Ja, rensa bort bistånd som har pågått i åratals och inte gett någon utveckling bara pengar till vissa fickor.
Lån. Regeringens lösning är att låna pengar till upprustning. Beslutet blev lån på 300 miljarder kronor extra under de kommande tio åren. Lånet gynnar ju även kommande generationer, de som betalar, att de skuldsättas är inte så farligt.
Och hur vet man om det gynnar dem som får betala? Om upprustning inte håller oss från krig blir det väl en återbetalning? Inte. Några garantier vill nog mina barnbarn få när ni åter skuldsätter dem innan de ens har börjat arbeta.
Men låt oss tänka att knarkarna betalar försvaret.
Det finns då en del frågor att lösa. Skall vi börja göra affärer med knarkbaroner, börja tillverka själv, leta reda på ”lagliga” försäljare eller kanske EU fixar det besvärliga för oss med gemensamma inköp, så vi slipper skämmas.
Hur räknas då priserna för en dos? Hur mycket får man köpa per gång?
Moms 25% som på alkohol? Narkotikaskatt? Det kan väl inte vara lägre skatt på narkotika än alkohol. För alkohol finns det stegvis höjning. Desto högre alkoholhalt desto högre skatt.
Hur räknar man drogskatten? Som för en normal vinflaska? Starköl? Whisky? Renat?
Ex. alkoholskatt på vin och andra jästa drycker räknas på alkoholprocent per liter:
Volymprocent
Skattesats per liter
Över 2,25 högst 4,5
10,38 kronor
Över 4,5 högst 7
15,34 kronor
Över 7 högst 8,5
21,12 kronor
Över 8,5 högst 15
29,58 kronor
Över 15 högst 18 *
61,90 kronor
* denna skattesats gäller enbart vin
Hur säljs varorna? I Systembolaget antar jag eller speciella utskänkningsställen. Såg några sådana ställen i Oregon 2018 där man kunde hämta dagens haschranson. Vid gathörnet stod sedan de fria försäljarna för ransonen var för låg och för dem som inte ville visa sig offentligt. Eller ville köpa andra varor.
Sällan har jag sett så trasiga, slitna, tragiska människor.
Sedan släppte Oregon all narkotika lagligt, du åtalas inte för innehav, och resultatet efter några år var en ren katastrof. Ökningen av narkomaner var stor och gatuboende ökade samt langarna förstås. Anhöriga var förtvivlade, alla kände någon som hade dött av narkotika. Då försökte Oregon stävja det och göra vissa droger olagliga igen. Flera områden vill inte längre höra till Oregon utan försöker rösta sig ur delstaten. En läxa att titta på. Finns flera ställen i USA där experiment pågår.
Så, tillbaka till förslaget om legal narkotikaförsäljning här i Sverige. Någon åldersgräns kanske. Som på alkohol? De yngre får köpa från gatans affär. Endast få av mina patienter hade börjat missbruka efter 20, de flesta i spannet 12 – 17.
Vilka preparat skall säljas? Allt? Bara de ofarliga? Vilka då?
Det finns ju inga ofarliga droger, inte ens per recept. Och börjar man med något kommer de andra sorterna kanske efter. Hur blir det med alla nya blandningar? Säljs som ”veckans nyhet”? Eller börjar vi bara med lätta droger? Säg inte att hasch är lätt drog. Jag tyckte att den var värst. Inga andra missbrukare var så utslagna och bort om terapi.
Nu brukar flertal av narkotikaberoende vara tämligen egendomslösa så några stora skattepengar finns inte att vänta. Missbruksvärlden är alldeles för komplicerad för att det skulle bli sådan inkomstkälla som räddar Försvaret. Åldern blir vanligen inte hög hos missbrukare, flertal blir inte pensionärer. Kanske där finns vinsten? Mindre behov av äldreomsorg. Men sjukvårdskostnader brukar bli höga, samt de andra sociala kostnaderna.
Ja, det finns ju helgknarkare. Idag väl fungerande personer som köper lite kokain till helgen. Det trista är att det håller inte så länge. vanligtvis. Alla blir inte vanebrukare men börjar du och kan fortsätta är risken på dörren. Alla blir inte alkoholister heller trots att de dricker på veckosluten. Det är hjärnan som är boven. Arv är inte kul heller. Mer… Vissa borde inte använda någon typ av stimulantia.
Sedan undrar jag över moralen, inte hos knarkarna utan de som föreslår narkotikaförsäljning som räddning för vår militära förmåga. Att Staten pekar ut och utnyttjar människors skadliga vanor och elände för sin vinning finner jag som avskyvärt.
Men min åsikt beror på att jag har använt en stor del av mitt arbetsliv inom missbruksvården. Hittade inga som hade planerat att bli narkomaner eller för den delen alkoholister, men en dag tippade livet över.
Staten som langare? Nej. De som jobbar med drogförsäljning bakom hörnet försvinner inte med Statens legala affärer. Om Staten inte rabatterar blir knarket också mycket dyrare än på gatans affär. Jag tror att hela tanken slutar med rejäl förlust ur flera synpunkter.
Lär dig från misslyckanden i USA. Gör inte om det som inte har fungerat annanstans.
Jag skrev flera år sedan om min ”specialklass”. Min succé som lärare. Att vara en lärarvikarie var inte problematiskt på -80 talet men nog kunde eleverna pröva en. Jag arbetade så pass mycket att jag blev en lärare, inte en vikarie.
Den största succén var min specialklass ”de fyra elever, tre killar och en tjej på en skola nian som är katastrofer och fattar ingenting” enligt rektorn, vilka jag skulle hålla på plats någon eftermiddag i veckan då de duktigare eleverna läste språk och matte. Gör någonting, vad som helst, sa rektorn. Vi fick använda hemkunskapsrummet.
Jag skickade hem dem direkt, men med ett uppdrag ,efter de hade skrikit ”va fan ska vi göra här” innan jag hann in genom dörren. De kom nästa timme före utsatt tid viftande med sina papper. Uppdrag genomfört. Jag hade bett dem att räkna ut vad de själva ägde, saker de ansvarade för och kunde ta med sig om de flyttade till eget boende.
Det var en del. Egna TV, stereor, kameror, någon instrument, snöskotrar, båt, fiskegrejer, mopeder, cyklar, märkeskläder, luftpistol, några ärvda möbler, prylar som låg och skräpade… jag var förvånad. Sedan låtsades vi ta en hemförsäkring för värdet, ifall allt skulle brinna upp. Jag hade skaffat en del broschyrer från försäkringsbolag.
Sedan fortsatte vi med saker var och en borde kunna i Samhället.
Vi låtsades öppna ett bankkonto genom besök i den riktiga banken. Vi skickade låtsaspaket. Vi möblerade en etta med IKEA möbler på papper efter studier av deras katalog.
Vi räknade ut vad måste in i lön efter skatt för att överleva en månad med normalhyra och mat. Vad var skatt och vart gick det? Vilket jobb kunde en person med skitbetyg få? Ja, nu var det en landsorts skola där många hade släkt som bönder, skogsägare, småföretag… vilka kunde ge en hacka ett tag. Och, om eleven tänkte läsa in de missade betygen senare, hur gjorde man då?
Ja, vi fyllde en socialbidragsansökan också. Var normen så lite undrade dessa i prylar väl försedda elever.
Lite lagar som när kan det bli problem att få körkort och när förlorade man det. Oops! Det hade de ingen aning om. Vad får man betala i underhåll för barn om man inte bodde ihop.
Mer… De ”fyras gäng” ville inte sluta när terminen var över. Efter några veckor var andra elever avundsjuka eftersom de inte fick gå på ”uppdragskursen”.
Dessa elever var de mest glada och tacksamma jag hade under alla år. Rektorn kallade det hemkunskap medan jag ville ge betyg i samhällskunskap. Var det inte just kunskap om hur var och en klarar sig i samhället?
Det var före datorernas tid. Men Internet löser inte alla frågor.
En del elever är inte smarta nog för att klara av ens nian. Jag lämnar orsakerna här men föräldrar, språk och intelligens är några. Att förvänta sig att alla går i gymnasiet och ännu mindre i Universitet är dumt. Men alla kan vara bra på något om inte konkurrensen är för svår. Kanske bör vi gå tillbaka till typ realskola då eleverna delas efter förmåga? Eller A och B klasser. Och den så kallade särskolan som nivå C. De smarta lider i dagens skola. De svaga likaså. Den där inbillningen att vi är lika och kan lära oss samma saker lika bra ger barnen på ytterkanterna väldigt lite och till sist ingenting.
Jag har inte råkat träffa en obegåvad elev men begåvning är väldigt brett begrepp. Skolan matchar inte alltid det.
Riksdagen beslutade nyligen att alla nationella yrkesprogram åter ska ge behörighet till studier på universitet och högskola. Men det är inte brist på Universitetsutbildade, snarare tvärtom. Många kurser i Universitet ger inget arbete. Hur många medieutbildade har fast jobb?
Snickare, murare, stenmontörer, gastekniker, golvläggare, järnvägstekniker och betongarbetare är bara några av de yrken som Sverige snart kommer ha ett skriande behov av. Enligt en färsk rapport från Svenskt näringsliv kommer det nämligen saknas omkring 300 000 yrkesutbildade om bara 15 år.
Det är snart slagsmål om yrkesutbildade. I gymnasiet nära mig hade alla elektriker arbete innan de slutade skolan. Företag headhuntade dem.
Alla kan inte trängas i Universitet. Inte ger det arbete heller. Som om sk. kroppsarbete hade sämre värde.
Men lärare börjar det bli ont om. Vad kan det bero på?
Nu har vi en ny Regering. Mats Persson och Lotta Edholm skall styra över skola och utbildning. Lycka till. Men inse först att alla inte är lika utan skillnader i elevers förmågor är stora, större än under er egen skoltid. För ni har väl inte arbetat i dagens skola, kanske inte tidigare heller?
PS Den nya Regeringens mål med skolan är: • Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram • Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan • Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister • Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren • Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet Läs mer i Tidöavtalet: https://via.tt.se/data/attachments/00551/04f31218-dccc-4e58-a129-09952cae07e7.pdf
Jag har några förslag angående Riksdagen efter nästa val. Nu är jag inte den enda som önskar detta. Kanske borde vi ha en ruta i valsedlarna där vi kan kryssa:
Bort med den gula knappen. Nog måste Riksdagspersoner kunna ta ställning. Så bekvämt att knysta: jag vill inte, vet inte, gult.
Bort med vildar i Riksdagen. Vi röstar på partier, inte enskilda personer i Sverige, även om du kan kryssa en person. Om någon hoppar av bör den nästa på valsedeln ta platsen. Inget hindrar dock avhopparna att ställa upp i nästa val med eget parti. Vem är den som styr Sverige har vi frågat oss i flera gånger den senaste tiden.
Sedan önskar jag bort riksdagens bostadsersättningar. Tar någon ett arbete i huvudstaden får den flytta. Så gör vanliga människor som inte hör till politikeradel. Hyr ut bostaden om den är tom. Det fuskas med riksdagsmäns bostadsbidrag, de skriver sig in i låtsasbostäder, sommarstugor utan vatten och sånt för att få bidrag. Alla som bor utanför Stockholm kan ju få avgiftsfri bostad genom Riksdagsförvaltningens bostäder. Så, de behöver inte ens betala 12000 kr i månaden som det är vanligt för en andrahandsetta i mitt grannskap.
Så vill jag att Riksdagen skall krympas. Nu när EU bestämmer en stor del av de beslut som förr togs av Riksdag och Regering eller kör över vad vi har beslutat bör vi klara oss med mindre andel politiker. Vad sägs om 251 personer i Riksdagen? Vi har en stor riksdag, har vi klarat oss under covid med 55 personer kan vi klara oss med mindre alltid och arbetet blir säkert mer effektivt. Någon sorts gräns också för hur många valperioder man får sitta. Tre max? Du ska leva i den verklighet du vill att andra ska leva i. Blir du inte omvald eller vill du själv sluta får du fixa ett vanligt arbete i stället. Inga förtidspensioner och långa ersättningar efteråt utan tre månaders lön max och sedan A – kassa om det inte dyker upp annat arbete. Jämlikhet var det.
Gör likadant som du vill att folket du styr över ska göra.
Och, alla dessa Myndigheter! Är de verkligen nödvändiga och effektiva?
343? Myndigheter under Regeringen, totalt 458? inkl. Domstolar.
