Nu har vi ett politiskt parti vars mål är – bland annat – att släppa den ”lätta drogen hasch” fri och Systembolaget kan sälja varan. Så får vi bort alla gäng och deras droghandel i ett nafs. Tror en så kallad politiker som anser knark har räddat hens liv. Jag hade en stor skara patienter som också hade trott så. Men så fel de hade. Bostadslösa. Penninglösa. Hos kronofogden. Sparkade från jobbet om de hade en. Blåslagna i bråk.
Vi som har arbetat inom missbruksvården eller än arbetar där tycker inte att hasch är en lätt drog. Nog tyckte jag att de var de patienter jag hade svårast att komma i gång med. Jag brukade ge dem två tider på en lapp och kanske kom de den sista eller dög upp någon annan dag. Man brukar säga att haschmissbrukarens klocka saknar visare. Det blir så med tiden av regelrätt bruk. Att avgifta en haschmissbrukare var också en långt process. Rekordet var en gravid kvinna som var 12 veckor inlåst innan hon testades drogfri, men hennes arma nyfödda baby behövde ytterligare veckor på neonatal för att bli drogfri. Vilken början i livet. Någon som fick återfall skyllde på franskbröd med vallmofrön. Då åt några på labbet en hel fralla men var drogfria. Uppfinningsrikedom kan vara stor när det gäller bortförklaring av droger, inklusive alkohol. Vi hade kanske mer förståelse för hasch- och tablettmissbrukare än för andra i början av behandlingen, för dessa var de svåra patienterna. För tablettmissbrukare fanns kanske en läkare med receptblock. Men så klart de pillren räckte inte utan mer handlades på gatans apotek. Lätt att börja med hasch och piller. Svårt att sluta.
Tilltron att alla missbrukare och de som kallar sig brukare av eget personligt val nöjer sig med hasch i längden är naivt. Det leder ofta till mer, eller annat. Så klart hamnar alla inte på gatan men nog är det oroväckande om livet inte fungerar utan knark. Kanske är jag fel ute? Missbruk är inte missbruk utan bara bruk av något. Då behövs det ingen behandling. Det blir ett rejält sparmål.
Att gängen skulle försvinna med langning av hasch genom politiska beslut i Systembolaget i stället är också naivt. Det finns andra droger. Idag är gängen lite överallt. Från din vårdcentral till byggnader du hyr, hos Polisen och Rättsväsendet. Mer… Att kränga ut billig hasch kommer att fortsätta. Alla vill inte handla öppet. De tillåtna doserna brukar också vara låga. Fick höra i USA att på morgonen handlade man det tillåtna och eftermiddagen besökte man langarna. Att alla knarkare skulle nöja sig med en statlig dos är en orealistisk naiv tanke.
Har inte narkotika redan så dåligt rykte att Staten bör låta bli att sälja så usla varor?
Hos mina patienter var hasch en vanlig inkörsport till mer. Dock fanns det några som hade börjat direkt med heroin. Så, varför skall Systembolaget bara langa hasch? Ta hela paketet då. Låt oss nedlåta att sälja knark till våra medborgare i behov. Ett bidrag till skattekistan när Staten langar.
I USA finns goda exempel om verkligheten. Att avkriminalisera droger blev inte så bra i Oregon. Varken missbrukarna eller langarna försvann. Idag försöker Oregon, och städer som Portland som har blivit lik soptipp på vissa stadsdelar, backa tiden tillbaka. Det blev inte som de trodde. Det blev snarare en total katastrof. Kanske behöver människor regler så de inte raserar livet frivilligt? Jag har grubblat det hela mitt arbetsliv och har svar som kan vara olämpliga att skriva ner.
Börja inte. Det är ett gott räd.
Ibland säger en bild mer än ord. Se den. Political cartoons of the day | Fox News:
Vi är nog en bunt alkoholister. Kanske du med? En gång i året brukar min närmaste familj ha en grillfest. Det är en födelsedag. Vi börjar tidigt på eftermiddagen med champagne, kaffe och tårta. När natten faller på avslutas festandet med en whisky. Bäst jag inte skriver vad som händer mellan början och slut för då kommer väl akut hjälp från Socialstyrelsen.
Trots att vi nu har nått Socialstyrelsens mått för alkoholism verkar ingen vara packad. Sedan sover vi över och åker hem nästa dag efter sen frukost och tidig kaffe. Jag går gärna hem genom skogen, det är ca 25 kilometer. Eftersom vi nu ligger i riskzonen – fyra eller till och med fler glas en gång i månaden – bör vi hålla mun vid eventuellt sjukhusbesök. Annas får vi väl remiss till alkoholmottagningen. Den enda gången jag har behövt sjukvård de senaste 15 åren var borrelia. Ska doktorn vid nästa tillfälle även utreda mina alkoholvanor innan han skriver ut antibiotika? (Fästingar älskar mig så det kommer att hända igen.)
Nej, vi svenskar dricker inte mer än folk i EU men de som missbrukar har förstås ett hälsomässigt och mentalt problem som även drabbar omgivningen. Efter ett långt arbetsliv på missbruksmottagning vet jag en del om hur folk hamnade där. Inte var det fyra glas i månaden utan mer och mer komplicerade orsaker. Ofta gick alkoholism i släkten. Jag har hört många familjehistorier. Det vanliga mönstret: några som söp, en och annan hade psykiska problem och några som var så duktiga och ofta i arbete inom vården. Har mött patienter från släkter där hälften har dött av alkoholrelaterade skador.
Det är tillräckligt svårt att få hjälp för de behövande för att vården ska ta sig an festdrickare som inte har konsekvenser av sina 4 glas en gång i månaden. Att syssla med pekpinnar är inget som blir populärt. Kanske borde Socialstyrelsen gripa sig an narkotikamarknaden som skördar offer, både de som knarkar och de som dör med en kula i skallen.
I Sverige dricker vi i snitt 8,7 liter ren alkohol per år och invånare över ålder femton år. Låter som rejäla fyllor. Dela det med antalet dagar i året, så… Men det är mindre än genomsnittet för både EU och Europa i stort. Alla dricker förstås inte så mycket utan alkoholister, ca 4 % av befolkningen, står för mer. Ca 10% dricker inte alls. Under de senaste tio åren har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 8 % trots att befolkningen har ökat. Bland skolungdomar har den halverats under 2000-talet. (Från CAN) Kan det bero delvis på den förändrade befolkningen i Sverige? Narkotika har ökat i stället, misstänker jag. Hur ska de annars vara rent av krig på den marknaden i Sverige?
Jag undrar, vilka vetenskapliga bevis finns bakom påståendet att fyra glas vid ett tillfälle i månaden ger risk för alkoholism och alkoholskador?
Information är aldrig fel men storebrorsfasoner slår bara tillbaka. Man blir inte trovärdig.
Jag hade ett ganska rakt sätt vid mina föreläsningar. Jag utbildade en massa folk från svenska barnsköterskeelever till ryska digniteter. En grupp var finska barnmorskor. Varje avgångsklass besökte det stora sjukhuset och fick en föreläsning om alkohol, graviditet och småbarnsfamiljer i riskzonen. Besökare kom med Finlandsbåten. Ja, det festas där. Jag bad dem att tänka på vilka som hade haft roligast och vilka hade slocknat/slutat dricka först. De som kunde dricka mest men ändå hålla sig på benen på dansgolvet till sena natten bör inte dricka. De har en risk. De som slocknade först blir inte alkoholister. De kan inte dricka den mängd som behövs. Det blev en ögonöppnare för någon.
Nu tror jag inte att sjukvården hinner utreda ditt alkoholbruk om du besöker dem för något icke allvarligt som brutet ben efter en cykelolycka eller just borrelia. Det finns inte tid för det.
Obs. Rekommendation är till Hälso – och sjukvården för att de ska fånga oss, riskgrupperna. Nu är många av oss där enligt de nya gränserna.
Socialstyrelsen ger rekommendationer till hälso – och sjukvården om stöd till personer med ett riskbruk av alkohol, och har tagit fram gräns-värden för riskbruk. Hälso – och sjukvården bör erbjuda stöd till de som dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Gränserna gäller för både män och kvinnor.
Det går inte att sätta en gräns för en riskfri alkoholkonsumtion, bland annat för att risken varierar mellan individer, till exempel utifrån ålder och hälsa. Det finns dock tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 årsålder, vid graviditet och inför en operation.
Vad är skillnad med råd till sjukvården och för oss andra? Det är väl samma för alla och inte bara arbetsmaterial?
PS. Är jag lite spydig? Ja.
PS. År 2000 var vi 8 861 000 och i årsskiftet 2023 hela 10 545 300. Alltså de som är mantalsskrivna i Sverige. Det finns ju en del som inte finns i register.
En ny analys av Polisen tyder på att knarkmarknaden i Sverige är tio gånger större än tidigare känt. 84 stora aktörer på knarkbranschen har kartlagts. De beräknas sälja droger i Sverige för mellan 10 och 15 miljarder kronor varje år och göra vinster på mellan två och tre miljarder.
Dessa syndikat tros varje år föra in 100-150 ton narkotika i landet. Det kan dock vara även knark som passerar för vidare transport.Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har tidigare bedömt att narkotikakonsumtionen i Sverige uppgår till omkring 15 ton årligen.
De nya siffrorna väcker också frågor kring Sveriges BNP-beräkningar för i BNP-siffrorna ska värdet av all produktion av varor och tjänster i landet ingå – även knarkhandeln. Och det finns anledning att se över beräkningarna framöver, säger Helena Kaplan chef för avdelningen för nationalräkenskaper på SCB.
Ska vi se på knarkhandeln med snällare ögon? Det bidrar ju till en bild om framgång mätt i BNP.
Länge, länge sedan då flyget inte var så kontrollerat, fanns en tioårig flicka som knarkkurir. Hennes far hade firman och hon åkte med pengar ut ur landet och kom hem med produkter. Efterfrågan var då betydligt lägre än i nuvarande framgångstider. Internet var inte än uppfunnen. Hon flög som barn med assistans. Hon skulle till mormor, sa hon glatt. Kvinnan som inte var en mormor utan en affärsdam bytte väska med henne i XX. Pengar ut, varor in. Hon flög hem igen.
Låter som en skröna och helt otroligt, men, det visade sig vara sant.
Ni kanske minns den tiden då barnet hämtades i flygplatsens avgångshall av en assistent och fördes bakvägen till flyget. Inga kontroller. Så var det när mitt barnbarn var fem och började flyga till mig. Sedan en dag var det stopp. Flyget kontrollerade nu även de små ensamåkande barnen. Medföljande vuxen fick ta barnet genom kontrollen, barnets väska kollades precis som alla andras, och assistansen bara placerade barnet på plats i planet.
Knarkkurirbarnet i sin tur fick sluta med jobbet när hon blev för gammal och fick inte flyga med assistans. Dessutom fick hon tidigt smak för heroin som sedan ledde till hennes död. Som utslagen narkoman hamnade hon på avgiftning.
Men först nu fattade jag att hon – en kort tid min patient – var en del av BNP. Hennes resor skulle räknas med i vårt välstånd.
Så, barn som delar ut smakprover av knark på skolgården är bara en del av ökande BNP. Sedan kan de ha en egen firma och eget område att sälja till. Vi vet att det inte brukar sluta väl men ett tag är knarkförsäljarens produkter en del av ekonomin, pengaframgången och bidrar till – vad det nu var.
En vit flott bil och senaste av klädväg samt den dyraste mobilen kan ge intryck åt andra unga att knarkhandel är bra affär och lönsamt. Du blir framgångsrik och kan köpa vad du vill. Småungar står i kö för att bli hjälpredor. Varför gå i skolan när lyckan kommer utan?
Alternativet en kula i skallen finns också.
En och annan missbrukare söker vård eller tvingas till det ett tag. Ökad BNP. Vissa politiker föreslår att missbrukare är offer i stället skyldiga till sina val. Lycka till. Offermentaliteten bland självförvållad trubbel räddar inga. Oavsett hur, när och genom vilken hand.
Livet är ett val. Ditt val. Det går att välja om även när det är rent helvete.
Kriminalitet ökar också BNP. När du ska åka till jobbet men din bil har brunnit under natten får du köpa en ny, med egna eller ihopsamlade försäkringspengar. Du har bidragit till BNP. Och om nu mordbrännarna skulle hamna bakom lås bidrar det också till vårt status ute i Världen, på olika sätt. Ryktet sjunker men löner och det som behövs i så kallad fängelsevård ökar BNP. Nu visar BRÅ Rapport att vi ligger främst till i dödliga skjutningar i Europa. Vi är bäst eller ska jag säga det är en katastrof och bottenbetyg för varje Regering sedan år 2000.
Spelbolag är också i gång och bidrar till BNP.
Totalt omsatte spelbolag med svensk licens 6,2 miljarder kronor, spelarnas insats minus vinster, under det första kvartalet 2021. Det är en ökning med 5,1 procent jämfört med samma kvartal 2020. Kommersiellt onlinespel och vadhållning ökade med 7,7 procent. Siffrorna är preliminära.
Och det gnälls lite av myndighetshåll att de spelberoende får inte behandling i alla kommuner.
Det finns snart behandling till varje mänsklig felsteg som sexköp, spel, Internetmissbruk, knark, vad som helst och det bidrar till behov av allehanda terapeuter, skattepengar och ökar BNP.
Jag har några betyg i Nationalekonomi. De är förstås helt ur tiden. Knark var inte än en tillgång i Sverige, bara krig/upprustning och trafik/olja och andra produkter vi behöver eller inte..
Varför känns det att BNP är dålig mått på landets framgång och ekonomisk utveckling? Varför känns det att någon gång länge sedan var Samhället bättre och mer framgångsrikt?
Man passerar några få ”hippieställen” på PCT leden. Den ena planerade jag att skippa och den andra gjorde mig sur.
Den andra var omkring en varm källa, Deep Creek. Det var skräpigt. Du kunde råka trampa på allehanda exkrementer. Toapapper flöt omkring. Folk var synligt påtända. De sprang runt nakna och var liksom uppåt, fast inte på ett trevligt sätt. Hasch lukten flöt i luften. Jag hade hört rykten innan så jag hade badat tidigare på ett ensamt ställe. Kallt vatten men det var ju 30+ grader i luften så det var bara skönt.
Arean efteråt hade klotter på stenar och skräpspår från folk som inte hade förstånd att hålla naturen ren. Det fanns en bilväg i närheten så folk kunde lätt ta sig dit. Jag skyndade vidare, över en vacker bro, ökenlandskap med grönska tack vare vatten.
Det var den enda skitiga platsen på hela leden av 4265 kilometer om jag borträknar en soptunna vält av en björn. Dock vet jag inte hur hippieställe nummer två såg ut. Jag liftade och åkte buss runt. Leden var avstängd på grund av pågående brand så jag behövde inte ens tänka på att gå den vägen.
Efter PCT vandringen åkte jag till havet. Jag ville vandra vid havet också. Bussen stannade på ett rödljus. Vid ett hus stod en stor skara väl så sjaskiga människor i kö. Frukost för de fattiga, tänkte jag. Välgörenhet är väl utbrett i USA. Nej, det var kö till dagens utdelning (köp) av haschdos.
Det pratas om legalisering av cannabis även i Sverige. Till och med KD har yttrat sig om att tänka på saken. Skall vi ha knarkköer även i Sverige, inte bara illegala säljare i gathörn? Båda kommer att behövas ändå för tillåtna doser på några gram tar inte bort knarklangarna. De kommer bara att bredda urvalet. Och från vilken ”langare” skall vi skattebetalare köpa knarket? Skall det subventioneras? Skall vem som helst få köpa eller måste man redan vara missbrukare som nu förvandlas till rekreationsbruk?
I USA beslutar delstaten genom val om hasch säljs lagligt eller inte, i dagsläge säljer 11 delstaer pot, som det kallas. Senast i Illinois:
Demand for legal marijuana in Illinois was so strong that many vendors quickly ran out of supplies, as customers spent nearly $11 million in just five days since the drug was legalized in the state on January 1, vendors and officials said. On New Year’s Day most dispensaries opened at 6 am to discovered customers that had lined up in the cold for hours. At some locations the line was eight blocks long, with wait times reaching 12 hours.
More than $3.1 million in sales on 77,000 transactions took place on opening day, according to the Illinois Department of Financial and Professional Regulation.
Under the new law Illinois residents aged 21 and older are able to carry 30 grams of marijuana flower, five grams of cannabis concentrate like hash oil, and up to a half-gram of THC – the chemical compound that gets users high – within cannabis-infused products like edibles.
llinois är demokratstyrd och har 12,671,821 innevånare.
Det är ren vinst ? att sälja narkotika. Vilken business för en stat som har usel ekonomi. För ett tag är det rena vinsten. Sedan kommer räkningarna, de sociala och medicinska. Javisst, USA har inte vår typ av subventionerad sjukvård trots ”obamacare”.
Så lyckad start för en ny affärsverksamhet var rent av skrämmande. Tyckte jag.
Som f.d. drogterapeut är jag förstås inte positiv till att Staten – vi – agerar som langare. Den ena handen ger och den andra tar, fungerar inte. Jag tycker det är onödigt att polisen ägnar tid för att jaga missbrukare på gatorna om det bara innebär att få någon slags ”prick” i dagens åtgärder, inte att langarna kan gripas. Jag tror Polisen är väl medveten om langarna men har inte tid och resurser att sätta dem dit. Så mycket annat tar deras tid. Så mycket enklare att ofreda en påtänd på gatan.
Jag har haft ypperligt samarbete med Polisen som
socialsekreterare/kurator men det var länge sedan och väl så andra förhållanden.
Men är det någon som räddar unga
knarkares liv är det nog Polisen, inte Socialtjänsten.
Socialtjänsten kan se de ungas missbruk som fel hos föräldrar. Inte nog med kärlek! Så ungen kan knarka i lugn och ro tills Polisen råkar gripa in. Socialtjänsten är sällan drogexperter. Landstinget var det förr i tiden tills Socialtjänsten tog över och sjukvården skulle endast erbjuda avgiftning. Jag är inte så säker att det bytet var till fördel för missbrukarna. Vi som jobbade då hade en gedigen och ständig utbildning runt droger.
Jag hade en gång patienter, ett par, som hade 36
handläggare genom Socialtjänsten! Men de knarkade lika bra för det. Inte enkelt
att veta i så fall vad är hönan och vad är ägget.
Cannabis är ingen lätt drog. Jag tyckte att det var enklare
att få heroinister att sluta. Haschmissbrukare var helt enkelt liksom ”dumma” i
huvudet. (Ursäkta uttrycket.) Deras klocka saknade visare, de kom när de råkade
komma ihåg och deras förstånd var i en dimma som kunde ta månader att avgifta.
Det hände att när patienten blev drogfri kom en psykisk skör person ut,
troligen med psykiatrisk diagnos eller annat handikapp som behövde helt annan
vård än en haschpipa.
En del missbrukare självmedicinerar och mår bra ett tag
tills allt kraschar omkull. Livet blir drogen, drogen är livet. De konsekvenser
man inte förväntade sig som sparken från jobbet, ut från bostaden, skulder,
förlust av körkort, inga pengar… förpestade livet utan att man riktigt ens
kunde förstå händelsekedjan. Nästan alla ”mina” narkomaner, utöver heroinister,
hade börjat med hasch och var nu med få undantag blandmissbrukare där vad som helst dög
att använda, men man hade sin favoritdrog förstås. Att sluta blandmissbruk är
svårt. Speciellt om en del av det är lagliga droger utskrivna av läkare.
De välbeställda som trodde sig kunna hantera droger tog fel
och var lika illa däran fast det kunde än finnas en fasad uppehållen med
pengar.
Jag vill inte ha Staten som knarklangare men jag misstänker att så blir fallet. Jag är inte övertygad om att politiker är kapabla att hantera drogransonering. Vi har haft legal amfetaminutskrivning som gick rent åt helvete. Jag hade en patient som hade börjat vid 8 års ålder. Föräldrarna var amfetaminmissbrukare och tilldelningen räckte även för attdroga barnet. Ingen reagerade. Skolan? Glöm det.
Jag är ändå ganska säker på att den svenska humanitära stormakten kommer att införa statlig drogförsäljning. Då blir missbrukare bara lagom?
Jag vill inte att Staten säger: Du är så usel att du inte ens kan hålla dig drogfri så vi ger dig en dos om dagen så du håller tyst och är nöjd. Bra?
Om nu cannabis i någon form skulle bli legal så varför bara cannabis? Varför skulle inte alla kulturer få köpa lagligt sin speciella drog? Hasch är vanligt i vissa grupper som i Nordafrika, opium i Mellanöstern och kat i Afrika samt kokain är vanligt i Sydamerika. Europeisk drog, alkohol, styrs redan lite av Staten i Sverige.
Skall vi göra alla droger från andra världsdelar lagligt, det
som folk har brukat i sina olika kulturer? Det multikulturella drogbruket? Hur
skall försäljningen då ser ut? Olika färg på identitetskort? Eller skall vi bli
multikulturella även på drogbranschen? Allt för alla?
Behandling då? Försök att få folk drogfria? Lika bra vi
slopar det och håller oss till akuta livsuppehållande åtgärder så länge medel
finns tillgängliga.
Som ni märker är jag jävligt negativ till Staten som langare men har få förslag idag hur vi ska få ungarna sluta ta steget till att langa och bli missbrukare. (Om de kriminella ungarna annan gång.) Ett litet steg är förstås utvisning av alla utländska langare efter straff samt konfiskering av deras medel som borde öronmärkas för behandling samt förbud att någonsin komma till svensk mark. Narkotikahund i Posten och på gränser. Jag har inga bra lösningar men skulle vilja se flera domar om vållande till annans död som i ”fentanylrättegången”. Men det vore nog bara en droppe i havet? Kriget mot narkotika kan endast vinnas genom slopad efterfråga och det kommer inte att hända.
Den legala utskrivningen av olika beroendeframkallande
droger är omfattande både till barn och vuxna. Är det verkligen sant att livet
blir bättre av legala piller
innehållande narkotika? Borde vi inte städa även där?
